The aim of this two-years master’s thesis is to examine the role of the body and the importance of nonverbal communication in the library workplace and to explore the possibility of becoming more nonverbally skilled. For this purpose a course was developed and presented to nine librarians in a public library in the vicinity of Stockholm in February, 2011. Qualitative interviews with the librarians were conducted after the course. Important theories for this work were Annemaree Lloyd’s thoughts on corporeality, Erving Goffman’s dramaturgical sociology and John Dewey’s learning by doing. Theories concerning what communication and nonverbal communication really are were essential, as was literature that shows that nonverbal communication is an important aspect in the profession of the librarian. Nonverbal signals of importance in the library setting were identified as being mainly eye contact, smiling, bodily movement towards the library user, tone of voice, proxemics (spatial distances), chronemics (time) and haptics (touch). The study also shows that the design of the library and librarians’ worktools interact with the possibility to communicate nonverbally. The course consisted of exercises normally used in the training of actors. This was based on the theory of Erving Goffman. The learning process was an example of situated learning in that it took place in the library. It also gave the participants an opportunity to share their knowledge and experience of nonverbal skills with each other. After the course the participants were given questionnaires with questions about their attitudes and experiences of nonverbal communication and their view on the course. After a week a follow-up questionnaire was distributed, in order to find out if the course had in any way had an impact on their work performance. The investigation shows that nonverbal skills play an important role in the work of the librarian. Training in these skills has long been neglected, since they have for the most part been taken for granted. This study shows, however, that this kind of training is important. The librarians who took part in the course testify that the exercises gave them valuable practice. Nonverbal skills can be taught and learned: and “it is time to bring the body back into the information field”.

Icke verbal kommunikation förekommer i vårdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten får av sjukvårdspersonal uttrycks både med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvårdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvårdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där resultatet baserades på fjorton vetenskapliga artiklar. De var inhämtade från databaser relevanta för omvårdnadsforskning. Resultatet indikerade att icke verbal kommunikation är ett redskap i vårdmötet. Då kommunikationsprocessen även fortlöper utan ord kan icke verbal kommunikation uttryckas på många olika sätt, däribland tonläge, beröring, gestikulering och kroppsspråk. Det påvisar betydelsen av icke verbal kommunikation för relationen. Det verbala får en djupare förståelse med hjälp av det icke verbala och det kan stärka relationen mellan sjukvårdspersonal och patient. Forskning visar på att sjukvårdsyrkena behöver bredda sin utbildning av icke verbal kommunikation för att optimera vårdmötet. Även mer forskning behövs inom icke verbal kommunikation. / Nonverbal communication occurs in healthcare daily. It may be unconscius and unclear, and it may make the patient confused and stressed. The information that the patient receive from the medical staff, can be expressed in both nonverbal and verbal communication. Under the meeting the patient can feel support and security through nonverbal communication. The purpose of this study was to elucidate professional's nonverbal communication in relation to the patient. It was conducted as a literature study where the results were based on fourteen scientific articles. They were retrieved from databases, relevant to nursing research. The results indicate that nonverbal communication is a tool in health care encounter. When the communication process continues even without words, nonverbal communication is expressed in many different ways. There, in among other, the tone, touch, gestures and body language. It demonstrates the importance of nonverbla communication in the relationship. The verbal get at deeper understanding through the nonverbal and it can streghten the relationship between the health professional and patient. Research shows that the medical profession needs to broaden its training of nonverbal communication to optimize the health care encounter. Although more research is needed on the subject.

Diss. Stockholm : University, 2003.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Bakgrund: Kommunikation är en viktig del i relationen mellan människor. Inom vården är kommunikationen en av nycklarna för att vårdgivare och vårdtagare ska förstå varandra. Kommunikationen kan vara både verbal och icke verbal. För en äldre människa kan just kommunikationen vara en svårighet, då de kan ha svårt att förmedla det de vill och känner. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa kommunikationen med den äldre människan. Utifrån omvårdnadspersonal och den äldre människans perspektiv. Metod: Till denna litteraturöversikt har 12 vetenskapliga original artiklar använts, 11 kvalitativa och 1 mixad. Resultat: Resultatet bygger på en huvudkategori Kommunikation mellan omvårdnadspersonal och den äldre människan. Den delas upp i två underkategorier som handlar om omvårdnadspersonalens och den äldres möjligheter och hinder i kommunikationen. Diskussion: Både den verbala och icke – verbala kommunikationen lyfts fram som lika viktiga nycklar i kommunikationen. Kognitiv nedsättning hos den äldre och omvårdnadspersonalens bristande kunskaper leder till brister i kommunikationen som påverka omvårdnaden. Slutsats: Omvårdnadspersonal kan genom mer utbildning utveckla en bättre kommunikation med och kring den äldre. / <p>Godkännande datum: 2018-05-18</p>

The conductor's body is the primary and most effective tool of communication - it is through the individual repertoire of non-verbal gestures that the conductor shows the artistic expression. The basic features of the music, tempo, rubato, dynamics, phrasing, articulation and sound are displayed by the hands. When hand and body interact and combine effectively - the communication capacity increases significantly. The non-verbal communication is difficult, as my literature study on the subject of this degree project has shown. Facial expressions, eye contact, body language and body posture are difficult to describe in absolute terms and therefore are problematic to quantify and analyze. There is always an element of subjectivity and ambiguity in all observation, and the interpretation of specific gestures because it is living, understanding and thinking people who observes them in a constantly changing context. The artistic part of the essay consists of a video recording where I lead the Norrlandsoperan Symphony Orchestra in Joseph Haydns Symphony No. 104. Along with the score study, I designed a plan for using my toolbox of non-verbal means of communication. I analyzed myself based on video capture and compared to the plan. Finally, I reflected on the differences between my planned movements and what I actually performed. / Dirigentens kropp är det främsta och mest konkreta kommunikationsmedlet - det är via den individuella repertoaren av icke-verbala gester som dirigenten visar det konstnärliga uttrycket. De grundläggande funktionerna i ensemblemusicerandet, tempo, rubateringar, dynamik, frasering, artikulation och klang visas av händerna. När hand och kropp samverkar och kombineras effektivt - ökar den kommunikativa kapaciteten avsevärt. Den icke-verbala kommunikationen är svårfångad, vilket mitt litteraturstudium i ämnet inför det här examensarbetet har visat. Ansiktsuttryck, ögonkontakt, kroppsspråk och kroppshållning är svåra att beskriva i absoluta termer och är därför problematiska att kvantifiera och analysera.  Det finns ständigt ett inslag av subjektivitet och tvetydighet i all observation och tolkning av gester eftersom det är levande, kännande och tänkande människor som ska observeras i en ständigt förändrad kontext. Den konstnärliga delen av uppsatsen består av en videoupptagning där jag leder Norrlandsoperans Symfoniorkester i Joseph Haydns Symfoni nr.104.  Under partiturstudiet konstruerade jag en plan för hur jag ska använda mitt förråd av icke-verbala kommunikationsmedel. Jag analyserade mig själv utifrån videoupptagningen och jämförde med den plan som jag använde som underlag.  Slutligen reflekterade jag över differenserna samtidigt som jag satte in mig själv och mitt utövande i ett historiskt och kulturellt sammanhang.

Mitt syfte med detta arbete var att få kunskap om elevers syn på betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation är benämningen för allt som sägs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet från mina elevintervjuer. Eleverna har fått svara på frågor som kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om kroppsspråk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna. Det var lite överraskande att eleverna verkade ha så god förmåga att kunna avläsa och tolka olika icke verbala signaler. Det visar att denna ordlösa delen av kommunikationen har stor betydelse i skolan enligt eleverna, och att lärarna måste utnyttja detta kraftfulla uttrycksmedel. Det är lärarens kanske mest betydelsefulla verktyg i undervisningen.

Kommunikation är viktigt i sjuksköterskors arbete för att kunna ge och få information och se patienters behov av omvårdnad. Fungerar inte kommunikationen kan den bli ett hinder i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med studien var att sammanställa vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Frågeställningar var: vilka faktorer underlättar och vilka faktorer försvårar kommunikationen? Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och forskning inom ämnet söktes i två olika databaser, efter vilket även en manuell sökning utfördes. 13 artiklar analyserades och det inkluderade både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultatet visade att underlättande faktorer var verktyg/hjälpmedel, förhållningssätt, kultur, känslor/intuition och omgivningsfaktorer och ledning. Försvårande faktorer var omgivningsfaktorer, ledning, språk, kultur och kön, tid, känslor, sjuksköterskors och patienters förhållningssätt. Slutsatsen av studien var att sjuksköterskor behöver stöd av varandra, organisatoriska förutsättningar och en egen medvetenhet för en fungerande kommunikation.

Syftet med denna studie är att undersöka undervisningssituationer i musik som sker utan verbal kommunikation. Detta för att se om elever har möjlighet att avkoda icke-verbala instruktioner. För att undersöka detta undervisade jag en grupp elever i musik tre gånger utan att använda verbal kommunikation. Undervisningstillfällena dokumenterades med video för att sedan analyseras. Under analysen har jag studerat vilka typer av tecken läraren använder för att instruera eleverna. Detta med en utgångspunkt i multimodala teorier. Vidare har jag analyserat om eleverna förstår instruktionerna genom att studera om eleverna gör det läraren önskar att de ska göra. Som bakgrund för studien har jag lyft fram forskning som berör aktivt lärande, rytmik och olika former av kommunikation. Resultatet visade att eleverna nästan alltid förstod de icke-verbala instruktionerna. Särskilt när instruktionerna innefattade det jag valt att kalla för enkla tecken. I diskussionsdelen diskuteras den icke-verbala kommunikationen mellan läraren och eleverna. Denna form av undervisning verkar öka elevernas aktivitet.

Bakgrund: Sveriges befolkning ökar i takt med den ökade invandringen. Under 2015 togs ca 130 000 invandrare emot och det ställer sjukvården inför en utmaning i och med att fler patienter med annat ursprung söker sig till sjukvården. För att sjuksköterskan ska kunna skapa ett fungerande samtal och en tillitsfull relation till patienten måste kommunikationen kunna uppfattas av alla som är inblandad i den. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa faktorer som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterska och patient när man inte talar samma språk. Metod: Denna litteraturöversikt innehåller 13 kvalitativa artiklar samt en mixad studie. Resultat: Litteraturöversikten belyser professionella tolkar som till största del främjade liksom sjuksköterskans kulturella kompetens och empati för andras kultur som beskrevs vara betydelsefullt. Icke-verbal kommunikation användes för att skapa en kommunikation som ansågs vara begriplig för patienten. Bristande språkliga kunskaper från tolken sida gav missuppfattningar i kommunikationen, något som jämfördes med att använda anhöriga som tolkar. Mer utbildning inom kultur önskades också från sjuksköterskor. Diskussion: Tolkar ansågs vara en bidragande faktor till att patientsäkerheten höjdes. Detta tack vare att sjuksköterskor genom tolken kunde försäkra sig om att informationen de givit patienten kommit fram korrekt sätt. Kulturell kompetens ansågs också bidra till en större förståelse för patienten. Slutsats: Denna litteraturstudie är av betydelse för att veta som kan främja och förhindra en god kommunikation. Det bör erbjudas mer utbildning om andras kultur. Framtida forskning bör fokusera på vad som kan underlätta den ytterligare. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>