Den här artikeln utforskar, genom en mångperspektivistisk diskursanalys, tidningsartiklar, en vetenskaplig artikel, ett myndighetsbrev, bloggar och ett reportage skrivna om en specifik grundskola i Sverige, som har blivit känd för sitt lyckade utvecklingsarbete med elevernas studieresultat. Enligt denna artikel är bilden som förmedlas genom media mycket positiv tills en artikel följd av en blogg, förändrade diskursordningen på ett hegemoniskt sätt. Den här artikeln beskriver den diskursiva förändringen i relation till den social- och historiskt utbildningspolitiska kontexten, till stor del dominerad av en nyliberal ideologi, där mätning och ranking fokuseras mer än skolutveckling i form av inkludering och lärande. / This article uses discourse analysis from a multivalent perspective to research newspaper articles, a scientific article, an institutional newsletter, blogs and a reportage written on the subject of a specific comprehensive school in Sweden which has become known for its successful development in pupils’ achievements. According to this article the picture given of the school in the media is very positive, until the time when one article in a newspaper, followed by a blog, changed the order of discourse in a hegemonic way. This article describes the discursive change in relation to the social and historical context within the education policy, one largely dominated by a neoliberal ideology, which focuses more on measuring and ranking than on school improvement in terms of inclusion and learning.

Under den senaste tiden har det debatterats kring att Socialdemokraterna har kommit närmare högerpartierna i Sverige. Syftet med studien är att undersöka vad Socialdemokraterna har för ideologi idag och om partiets ideologi har förändrats under 2000-talet. Genom att tillämpa en beskrivande idéanalys av Socialdemokraternas valmanifest och partiprogram under 2000-talet, undersöks vilka socialistiska, liberala och konservativa drag det går att se hos Socialdemokraterna idag. Analysen av Socialdemokraternas ideologi utgår ifrån valda kategorier och grundar sig i teoretiska ramverk, som består av de klassiska ideologierna socialism, liberalism och konservatism. Studiens slutsats är att det går att se stora socialistiska drag hos Socialdemokraterna idag, men även vissa liberala och konservativa drag. Undersökningen visar även att Socialdemokraternas ideologi inte har förändrats under 2000-talet.

Klimatförändringar och vems ansvar det är att göra något åt dem är en ständig debatt i dagens samhälle. Jordens medeltemperatur stiger, klimatpaneler rapporterar om allt högre halter av föroreningar, och de stigande havsnivåerna är bara några av de klimatförändringar som sker globalt just nu. Detta är förändringar som de allra flesta är medvetna om på ett eller annat sätt, vilket sätter press både på politiker och medborgare. Tidigare studier har undersökt vad politiker gör för att försöka minska de klimatförändringar som sker, men färre undersöker på ren individnivå vad det är som påverkar känslan av personligt ansvar för att minska klimatförändringar. Denna uppsats kommer att fokusera på att undersöka vad som får individer att känna ett personligt ansvar för att minska klimatförändringar, och som metod för detta har vi gjort en kvantitativ undersökning, där fokus har legat på faktorer som kan påverka individers känsla av ansvar kopplat till klimatet. Övergripande faktorer som vi har utgått ifrån är socioekonomiska faktorer, politisk ideologi, attityder och inställning till klimatförändringar, samt individuellt och kollektivt handlande. Uppsatsen har använt data från European Social Survey, ESS, samt tidigare forskning, och vi har använt oss utav enkla samt multipla regressionsanalyser med våra variabler för att få fram ett resultat utifrån de frågeställningar som framställts. Det centrala resultat som kommit fram av våra analyser visar på att utifrån de faktorer vi valde att analysera hade individens grad av oro för klimatförändringar samt känslan av att ens egna handlingar kan påverka klimatet störst påverkan på individens känsla av personligt ansvar för att minska klimatförändringar.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse ideologi har när politiska beslut tas inom sjukvårdspolitiken, om det går att utläsa en ideologisk tanke bakom beslutsfattande inom hälso- och sjukvårdsnämnden i Västernorrlands region. Undersökningen baseras på protokoll från nämnden under perioden januari 2015 – december 2017, under denna period sker en omorganisering inom specialistvården i Västernorrland, där delar av Sollefteå sjukhus avvecklas och det sker en uppstart av länsövergripande verksamheter istället för tre självstyrande sjukhus. Protokollen analyseras med en kvalitativ textanalys som metod, protokollen studeras även utifrån en idealtypsanalys och materialet som används samlades in på Region Västernorrlands hemsida. Resultatet visade att det gick att påvisa att ideologi kan ha en liten betydelse, även om besluten förefaller tas rent strategiskt för att förbättra den ekonomiska situationen inom Västernorrlands specialistvård. De tendenser som ses i resultatet är att den klassiska socialistiska ideologin har en mindre betydelse och att den tredje vägen inom socialismen utmärker sig starkare i protokollen, liberalismens ideologi går att utläsa från vårdalliansens uttalande och röstning i protokollen. Skillnaden ligger snarare i sakfrågan än mellan de olika partiernas ideologier vilket skulle kunna förklaras av att skillnaden mellan vänsterpartierna och högerpartierna har minskat.

No description available.

<p>The aim of this thesis is to examine the politics and activities of the Social Democratic students´ association Spartakus. Their relationships and political and ideological differences towards the Swedish Social Democratic Party (SAP) and the remaining parts of the Social Democratic youth organisation (SSU) in Linköping during 1969-1971 are examined. To fulfil this aim I have studied relevant literature and interviewed people who were active in Spartakus, as well as people from SSU and SAP in the municipal during the period. I have also studied written material produced by the students´ association itself during the period. The theoretical frame of reference consists of Dahl´s theory on a democratic political order, and party theories like the mass party theory of Duverger, theories from Sjöblom, Panebianco, Lipset and Tingsten and also Gidlund&Möller´s theory about different kinds of party members. The results of the thesis shows that Spartakus originally was a traditional Social Democratic students´ association whose relations towards its party and SSU were working well. However new active members who were very much inspired by the left-wing views that were spreading during that period. They changed Spartakus into a club that was very active, radical and critical towards the party, with a goal to bring the social democratic party politically further to the left. Spartakus acted during a couple of intense years, but when they used communist rhetoric to try to take control over SSU in the region and with governmental critics bid defiance towards the democratic order of the party, these organisations had had enough. The most left-wing part of Spartakus was made to leave the party and their positions on the boards of SSU.</p>

<p>Terrorattackerna i New York och Washington den 11 september 2001 skakade om världen på en rad olika sätt.Bland annat har vi sett att terrorismen, i och med händelserna i USA, har kommit att behandlas som en global fråga trots att bara ett fåtal länder i världen har varit med om terrorattacker av liknande mått. Även Sverige har visat att det också vill bidra i arbetet för en säkrare värld och hittills har det vidtagits tämligen stora åtgärder för att komma åt terrorismen. Mot bakgrund av detta handlar detta projekt om tre svenska partiers - moderaterna, vänster – och folkpartiets - ståndpunkter kring åtgärder inom terrorbekämpning.</p>

<p>Vi möts ständigt av tusentals bilder och budskap när vi rör oss i det offentliga. Då och då rubbas dessa budskap och</p><p>vi tvingas ta ställning till vad det faktiskt är vi tittar på. Adbusters.se, en svensk rörelse med rötter i USA och Kanada, tar reklam och etablerade symboler och gör om dem. Tanken är att ett ifrågasättande av reklamen blir ett ifrågasättande av reklamens plats i det offentliga rummet. Med hjälp av en socialkonstruktionsteoretisk utgångspunkt, där tanken förenklat är att vi skapar vår värld på samma gång som vi lever i den, och ideologi som metodverktyg tar jag mig an Adbusters.se, adbusting och reklamen.</p><p>Inledningsvis kommer Adbusters själva att granskas, de manifest rörelsen tar utgångspunkt i parallelläses och jämförs. Detta manifest ställs sedan i konstrats till bilder som kan ses som på ett eller annat sätt falla under rubriken adbust. Här kommer såväl bilder från rörelsen själv som reklambilder att användas. De frågor jag vill ska genomsyra texten är: Hur förhåller sig Adbusters till det offentliga? Hur förhåller sig reklam till Adbusters? Hur förhåller sig Adbusters till en reklam som tar tillvara Adbusters verktyg? Är Adbusters ett effektivt medel mot reklamen i det offentliga rummet?</p><p>Adbusting framträder vid en närmare granskning ha några olika aspekter. Dels är det de aktioner som ligger rörelsen närmast. Aktioner där reklamaffischer tas ner eller byts ut mot andra budskap. Vidare finns det aktioner som rör sig från rörelsens grundläggande ideal och mer tar formen av reklam. Det ska sägas också att reklam i den här bemärkelsen inte nödvändigtvis handlar om att sälja en produkt, utan det kan handla om reklam för vissa idéer såsom miljömedvetenhet, anti-sexism etc. Den tredje och sista aspekten av adbust i det offentliga är när företag använder sig av adbusting för att utveckla sin egen reklam.</p>

<p>Who is the journalist, a conversation analysis of interviews with party leaders during the 2006 election period, focus on the ideology of journalismÖrebro University, Department of Humanities, Media- and Communication studies, C-studySupervisor: Mats EkströmAuthor: Erica HellstrandIn contemporary society the media is part of the politics, or maybe, politics is part of the media. Whatever the case, they are important to each other, the media play a conclusive role in the connect between politics and citizens, and thus, results of election. The relation between the media and politics should continuously be studied and discussed in the continuously changing modern society.This paper examines the practice of news journalism in interviews with swedish party leaders during the 2006 election period. Focusing on how the ideology of journalism and the professional identity of journalists affect the practice the researcher hopes to contribute to the further understanding of the area. Steven E. Clayman has studied broadcast political interviews and the use of tribune of the people-footing, which means that journalist's align with the public in different ways. Thus, delimitations of the study has been set to the analysis of how journalists use the TV-audience, the studio audience, the people, the citizens, the voters and the common in a set of techniques during the interview.The method used is conversation analysis which concentrates on utterances as actions within sequences of talk. The method is based on a model, developed by Sacks and Schegloff, of turn taking which describes the basic rules of conversation. It is a qualitative study of eight party leader-interviews recorded during the 2006 election. The aim is to examine the professional identity of journalists as a tribune of the people, in the practice of their profession. The researcher aimed to answer two questions:Does the interview structure contribute to enhance the role of the journalist as a tribune of the people?Can patterns be found in the journalist's question-formulations which imply that the journalist is acting in the role as a tribune of the people?Everything in the interview happen because someone has decided i should happen. The scene itself is perfectly planned to fit the aim of the interview, namely to mediate the interrogation of politicians to the people. Questions formulated by persons in the audience or persons at home watching the program constitute a resource to the interviewer, when the question is asked the interviewer can further interrogate the interviewee on the subject without having to explain why the question is worth asking. Further, the structure of the speech-exchange also creates resources for the journalist to stance him/herself as a tribune of the people. Four categories of aligning with the public was found in the material. The journalist can; (1) construct a hypothetical person and ask one or several questions on behalf of this person, (2) formulate a question on behalf of the people, (3) formulate a question on the basis of a indefinite crowd of people and (4) formulate a question on the basis of a definite crowd of people.The results implies that the journalists act as a tribunes of the people, more or less, throughout the interview situation. The question yet to be asked is if this only constitute resources in a struggle between different agendas or if it actually is imbedded in the identity of the journalist. The ideoloy is said to control, motivate and inspire. Thus, a tribune of the people stance creates resources and legitimizes the practice of journalism, but it also creates a place in society where journalism is needed.</p>

<p>The purpose of this investigation is to examine the extent to which Swedish compulsory school tends to rely upon, and to further reinforce, ideologies that from a theoretical platform of deep ecology can be identified as “ecologically unsustainable conceptions of reality”. Mainly, this will purport to an examination of the (explicit as well as implicit) prevalence of anthropocenthrism, individualism, ethnocenthrism and rationalism in a) the Swedish National Curriculum; and in b) biology text books. Methodologically, the study makes use of Fairclough´s approach to, and method for, critical discourse analysis (CDA). The main results are that the National Curriculum indeed expresses a high level of individualism, as well as (although to a lesser extent) traces of rationalism and ethnocenthrism. Also, the environmental ethics that are supported in biology text books are interpreted to be heavily influenced by an anthropocentric world view.</p> / <p>Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning det svenska obligatoriska skolväsendet bygger på, och i förlängningen reproducerar, vad man utifrån ekofilosofisk analys kan identifiera som en ”ekologiskt ohållbar verklighetsuppfattning” – vilket i första hand innebär en närvaro av ideologier som antropocentrism, individualism, etnocentrism samt rationalism. Den centrala problemställningen syftar därmed till att undersöka i vilken grad dessa ideologier är implicit och/eller explicit närvarande i a) grundskolans lagstadgade värdegrund (som den uttrycks i läroplanen Lpo 94) samt i b) grundskolans läromedel i ämnet biologi. För att analysera dessa auktoritativa texter använder undersökningen sig av Faircloughs metod för kritisk diskursanalys (CDA). Resultatet av analysen anses ge stöd för tolkningen att a) grundskolans värdegrund, som den formuleras diskursivt i läroplanen Lpo 94, i hög grad genomsyras av en individualistisk ideologi; och i mindre grad även ger uttryck för rationalism och etnocentrism; samt b) att den miljöetik som läromedlen i biologi ger uttryck för huvudsakligen domineras av en antropocentrisk världsbild.</p>