Undersökningens syfte är att ta reda på vilka uppfattningar och tolkningar underklädesföretaget Liaison Dangereuse skapar genom sin senaste reklamfilm, ”Sexiness for everyone. Everywhere”, och om dessa uppfattas olika beroende på tolkarens bakgrund.  Frågeställning: I studien har jag ställt frågor kring hur kvinnan framställs i reklamfilmen och om publikens olika kulturella ursprung och bakgrundsideologi har någon påverkan i deras tolkningsprocess.   Metod/Teori: Med hjälp av tidigare forskning om utformning och berättelsens form av reklam och Stuart Halls encoding/decoding modell har jag genomfört en receptionsanalys. Till det har kvalitativa intervjuer använts.  Resultat: Filmen inleds som en stereotypisk underklädesreklamfilm med bilden av en vacker kvinna som till suggestiv musik ikläder sig märkets underkläder, men särskiljer sig därefter från klassisk underklädesreklam genom att kvinnan avslutar med att ta på sig en burka. Publikens tolkning av filmen växer fram och uppfattas olika beroende på hur man ställer sig till de visuella effekterna av den.  Slutsats: Genom att spela på mottagarens inlärda arketyper och uppfattning om kvinnoroller i olika etniska kontexter skapar man en överraskningseffekt och därmed större emotionell effekt hos betraktaren.

Syftet med denna uppsats är att försöka skapa en större förståelse för hur svenska tidningar har använt sig av framing/inramning och sociala representationer i sin nyhetsrapportering kring de två svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye som satt fängslade i Etiopien. För att skapa en större förståelse kring inramningen av "Etiopiensvenskarna" har denna uppsats använt sig av kritisk diskursanalys på svenska morgon- och kvällstidningar under två olika tidsperioder, en i inledningen och en i slutfasen av situationen med "Etiopiensvenskarna" Resultatet av vår analys visar att det har skett en framing/inramning av nyhetsrapporteringen kring Johan Persson och Martin Schibbyes situation i Etiopien. Denna inraming har bland annat skett genom att tidningarna tilldelar dem en hjältestatus där de har valt att belysa vissa delar av situationen, som till exempel deras nationalitet, yrke och frågan om yttrandefrihet. Denna inramning kan påverka mottagarens tolkning.

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i två svenskar dagstidningars framställning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har använts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hållning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hållning kunde urskiljas i att de lät många parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering på det moderata partiets företrädare. De tycktes också ha lagt olika mycket allvar och dramatik i händelserna i Libyen 2011.

Syftet med detta arbete var att undersöka processen i uppkomsten av nya kurs- och ämnesplaner. För att uppnå syftet gjordes en institutionsanalys där skolans olika maktcentra analyserades. Som en del i syftet undersöktes kunskapsbegeppet i två gymnasiala kurs- och ämnesplaner, detta för att se hur processen i utarbetandet av kurs- och ämnesplaner hänger ihop med kunskapsbegreppet. Metoden som användes i analysen av kurs- och ämnesplanerna var ideologisk textanalys där fokus låg på att ringa in ideologiskt färgade begrepp. Arbetets resultat blev att processen i uppkomsten av kurs- och ämnesplaner är byråkratisk och organisatorisk med flera maktcentra som är delaktiga vilket leder till att kurs- och ämnesplanerna kan ses som politiska maktutövningar. Ett tydligt resultat blev också att kunskapsbegreppet i kurs- och ämnesplanerna färgas av den politiska diskurs och de politiska kompromisser som finns i samhället vid tiden för utformandet av kurs- och ämnesplanerna. / Aim for this research was to analyze the process in which new school programs arise. To fulfill this aim an institution analyze was made where different powers where analyzed. As part of this research the word knowledge in two different school programs was analyzed, in order to point out words with an ideological construction. These two methods made the research comprehensive and essential. The result of this research was that the process in which school programs arise is bureaucratic and several powers are assessorial in the process. Based on this the school programs can be seen as an exertion of political power. Another result is that the word knowledge in the school programs is coloured by the political discourse and the political compromises reigning at the time for the designing of the school programs.

Vår tids syn på teknik ser vi tydliga spår av i dagens filmer, och kanske framförallt superhjältefilmer. Där använder sig både hjältar och skurkar av avancerad teknik i sin kamp mot varandra. Men även synen på biologi avspeglas i dessa filmer, och det mest intressanta är när dessa ställs mot varandra. Vi har jämfört två av vår tids största hjältar, en som använder sig av teknik och en som har biologiska krafter, för att se vilka likheter och skillnader som finns. Hjältarna det rör sig om är Spider-Man och Batman.

I min uppsats så har jag valt att studera den ideologi som ledde fram till skapandet av det svenska samhällets särart. Detta ämne har nu för tiden utvecklats till att i huvudsak vara historia, eftersom dess ursprung nu ligger så långt tillbaka i tiden. Mitt val av detta ämne beror huvudsakligen på att jag önskar öka förståelsen för hur välfärden och folkhemsidealet kom att utmärka Sverige. För att uppnå detta har jag främst studerat socialdemokratin, då den som det framgår i bakgrund och appendix var den drivande faktorn i denna utveckling. Jag har dock i den mån det påverkat det socialdemokratiska beslutsfattandet redovisat även andra faktorer. Därtill har jag valt att bege mig tillbaka till den tid då de första idéerna som skulle resultera i det socialdemokratiskt dominerade Sverige växte fram. Jag önskar nämligen också uppvisa hur socialdemokratins ideologi påverkades och förändrades under händelsernas inflytande för att därmed ge en mer heltäckande bild. Jag finner det även nödvändigt att beskriva den utveckling som ledde socialdemokratin fram till folkhemstanken för att ge en uppfattning om dess natur då dessa ideal började växa inom den. Naturligtvis så har jag bara kunnat täcka de mest basala delarna av ideologi och händelser, men jag har strävat efter att i den mån det är möjligt få med de viktigare tankegångarna. Mitt val av slutpunkt har bestämts delvis av det begränsade utrymmet i en studentuppsats, men också av övertygelsen att den värld som socialdemokratin samverkade med efter andra världskrigets slut hade förändrats fundamentalt. Mitt syfte med uppsatsen är att visa och analysera vad socialdemokrati betydde under tiden mellan 1928 och 1939 genom att analysera några av den tidens betydelsefulla socialdemokratiska tänkares uttalanden och skrifter. Min ambition är att i denna ideologianalys därmed kunna finna både deras gemensamma tankegångar och skillnaderna. Därtill har jag också för avsikt att undersöka de argument som socialdemokraterna använde sig av och därigenom få en uppfattning om vad de motsatte sig och varför. Min huvudfrågeställning är: Hur såg den socialdemokratiska ideologin ut under tiden mellan 1928 och 1939 tolkad genom olika socialdemokratiska röster? För att besvara den har jag valt att använda mig av följande frågor: Vad förespråkade socialdemokraterna? På vilka grunder kritiserade socialdemokraterna sina motståndare? Hur motiverade de det? I vilka sammanhang uttalade de sig? Kan skillnaden hänföras till personliga skillnader? Skälet till valet av dessa frågor är att jag finner att de i stort sett täcker den socialdemokratiska ideologin samtidigt som de bidrar till att placera den i sitt tidssammanhang.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer.

Hållbar utveckling som begrepp används frekvent i dagens samhälle och är också det övergripande målet för svensk nationell strategi. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning hållbar utveckling och/eller ekologisk modernisering beskriver miljöpolicyn hos de två största politiska partierna i Sverige. Dessa två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, tillhör varsitt partipolitiskt block med olika ideologier. Resultaten i uppsatsen visar att det finns väsentliga skillnader mellan de båda partiernas miljöpolicys som är grundade i olika politiska ideologier. Socialdemokraterna har sina rötter i frågor som demokrati, social rättvisa och välfärdsfrågor, och deras miljöpolicy överensstämmer till stor del med hållbar utveckling. Moderaterna utgår från liberalkonservativa idéer med utgångspunkt i individualism och marknadsbaserade ekonomier och deras miljöpolicy harmoniserar överlag med ekologisk modernisering. Att dessa skillnader existerar kan uppfattas som något överraskande eftersom båda partierna stödjer den nationella strategin för hållbar utveckling tillsammans med att senaste ordförandeskapet för kommissionen för hållbar utveckling innehades av Moderaternas partiledare. / Sustainable development as a concept is frequently utilized nowadays in our society and is additionally used as a comprehensive goal of Swedish national strategy. The purpose of this essay is approach this issue and to examine whether sustainable development and/or ecological modernization best describes the environmental policy of the two major political parties in Sweden. Socialdemokraterna and Moderaterna belong to opposite ideological parties, one on the left wing and the other one on the right wing. The result of this essay concludes that there are essential differences between the environmental policies of the two parties that are related to the underlying political ideology. Socialdemokraterna, on the one hand, has its root in democracy, social justice and welfare issues and the environmental policy mostly agrees with sustainable development. Moderaterna, on the other hand, takes its starting point in liberal-conservative thoughts with individualism and market-based economies and their environmental policy is in almost every aspect in accordance with ecological modernization. Yet, the differences in environmental policies are to some extent unexpected since both parties support the national strategy of sustainable development. Besides, the latest chairman of the Commission on Sustainable Development was the party leader of Moderaterna.

Syfte: Undersöka om opinionsbildande språkanvändning som förekommer i tidningarnas ledare även tar plats i nyhetsartiklarna. Material: Åtta utvalda publikationer från www.flamman.se och www.dn.se Metod: Kritisk diskursanalys Slutsatser: Språkanvändning och åsikter som förekommer i ledare för att skapa opinion, återfinns i de nyhetsartiklar som har analyserats.

Syftet med denna studie är att i sex amerikanska filmer som tar upp kriget i Vietnam undersöka hur den västerländska och den orientaliska kulturen skildras i relation till varandra utifrån ett postkolonialt perspektiv. Både framställningen av såväl amerikanerna, fienden och sydvietnameserna har studerats ur detta perspektiv. Detta undersöks genom att koppla till teorier och begrepp såsom semiotik och ideologi och metoder såsom diskurs och diskursanalys, mise-en-scéne och filmanalys. Studien undersöker om det skett någon förändring av det postkoloniala perspektivet i filmernas framställning. Undersökningen inkluderar: Gröna Baskrarna, The Deer Hunter, Apocalypse Now Redux, Plutonen, Full Metal Jacket och We Were Soldiers. Resultatet är tydligt och visar att ett gemensamt tema i alla filmer är att vi i princip känner och sympatiserar med de amerikanska soldaterna hela tiden. I tre av filmerna är amerikanerna alltigenom goda, men i de andra tre är bilden något tvetydig då amerikanerna är både goda och onda samt rationella och irrationella. När det gäller fienden är de i alla filmerna oftast ansiktslösa, primitiva och brutala, och de får heller aldrig komma till tals, förutom i We Were Soldiers där de tidvis framställs som människor med känslor. Även sydvietnameserna skildras i filmerna som ansiktslösa och primitiva och när de syns framställs de nästan alltid som offer. Det är påtagligt att den postkoloniala spegeln existerar i alla de analyserade filmernas diskurs och att det ideologiska budskapet, med väst som dominerande och mer civiliserad, reproduceras genom filmerna. Vidare används både konnotationer och mise-en-scéne för att framföra och förstärka det postkoloniala budskapet. Den förändring som skett i filmerna är framförallt hos amerikanerna som först associerades som goda för att sedan bli mindre goda, en förändring är också att vi får inblickar i hur fienden tänker och känner. / The aim of this study is to investigate six American Vietnam war films, and to study how western and oriental cultures are depicted from a postcolonial perspective. The descriptions of the Americans, the enemy and the South Vietnamese have been studied from this perspective. This is examined by drawing connections to theories and concepts such as semiotics and ideology as well as using methods such as discourse analysis, mise-en-scéne and film analysis. The study also investigates if there has been a change in the descriptions of the films when it comes to the postcolonial perspective. The research includes: The Green Berets, The Deer Hunter, Apocalypse Now Redux, Platoon, Full Metal Jacket and We Were Soldiers. The comprehensive research question is: How are those involved in the war and their cultures depicted in relation to each other in the analysed films? The results clearly point out the common theme; west and east are each others opposites and the audience sympathises with the American soldiers at most times. In three of the movies the Americans are thoroughly good people, but in the other three films the picture is somewhat ambiguous since here the Americans are good and evil as well as rational and irrational. Concerning the enemy, they are frequently described as faceless, primitive and brutal in all films, except in We Were Soldiers where they occasionally are depicted as human beings with feelings. The South Vietnamese people are portrayed as faceless and primitive in the films as well, and when they are visible, they usually are portrayed as victims. It is obvious that the postcolonial mirror exists in the discourse of all the analysed films, and that the ideological message with the western world as dominant and more civilised is reproduced. Furthermore, both connotations and mise-en-scéne are used to convey and strengthen the postcolonial message. The changes in the films occur above all within the Americans. To begin with, they are associated as good and next they become less good. Another example of change is that we get glimpses of how the enemy thinks and feels.