Syftet med denna studie är att med fokus på miljöbeskrivningar undersöka den fantastiska berättelsens samspel med verkligheten utanför romanen. Den fantastiska berättelse som står i centrum för texttolkning och närläsning är Harry Potter och De vises sten skriven av J. K. Rowling (2001). Studien visar att Rowling bland annat använder sig av den realistiska verkligheten som inspiration där en realistisk verklighet ofta förändras genom fantastiska inslag. Vid ett flertal tillfällen i romanen är samspelet så intimt att många ting och detaljer i miljöskildringar likväl skulle kunna ha skildrats i en realistisk verklighet utanför romanen.

<p>Syftet med denna studie är att med fokus på miljöbeskrivningar undersöka den fantastiska berättelsens samspel med verkligheten utanför romanen. Den fantastiska berättelse som står i centrum för texttolkning och närläsning är Harry Potter och De vises sten skriven av J. K. Rowling (2001).</p><p>Studien visar att Rowling bland annat använder sig av den realistiska verkligheten som inspiration där en realistisk verklighet ofta förändras genom fantastiska inslag. Vid ett flertal tillfällen i romanen är samspelet så intimt att många ting och detaljer i miljöskildringar likväl skulle kunna ha skildrats i en realistisk verklighet utanför romanen.</p>

Behovet av grafisk design ökar i samhället, genom både visuella och kommunikativa aspekter. Genom bestämda regelverk i form av grafiska profiler skapas en kommunikation mellan företag och mottagare. Denna kommunikation förmedlas genom grafiska medel och är väsentlig för formgivare att förstå. Inblick i närliggande kunskapsområden som retorik eller strategisk kommunikation skapar bättre förutsättningar för att skapa igenkänningsbara kampanjer. Denna uppsats tar sig an utmaningen att framhäva det kommunikativa språkets viktiga roll för grafiska designer. Genom att analysera två annonser i IKEA:s kampanj ”Där livet händer” utifrån en semiotisk och kommunikativ analys visar IKEA att de använder olika medel för att sprida sin företagsvision. De använder både information och underhållning för att förmedla sitt budskap samt behålla mottagarens uppmärksamhet. IKEA skapar igenkänning med sin grafiska profil, innovativa element och interaktioner.

This paper aims to investigate some teachers' views on the use of fiction as a method in teaching to develop and strengthen language development in Swedish as a second language among students in municipal education in Swedish for immigrants. This is investigated through qualitative interviews with three teachers based on semi-structured questions. The questions are about what the teachers 'experiences and thoughts are about working with fiction to develop and strengthen the student's second language development and if and if so in what ways the students' multilingualism is used. The results of the study showed that teachers experience difficulties and challenges in using fiction in teaching, even though they see benefits in terms of strengthening and developing students' learning and language development. The difficulties lie on an organizational, pedagogical and social level. Where the organization of groups as reading groups with a common first language or strongest language could be a success factor. That the staff has an expanded knowledge of how to work with fiction in teaching and that in order to feel confident in their own ability, you should plan together and learn from each other.

Bakgrund: Logotypförändringar har blivit alltmer vanliga och logotyperna blir allt enklare. Hur ser konsumenterna på denna förändring? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur logotypers komplexitet samt igenkänning kan påverka konsumenters preferenser. Metod: Datainsamlingen gjordes med hjälp av en webbenkät som spreds via Facebook med en svarsfrekvens på 134 respondenter. Enkäten bestod av ett valexperiment där, av två svarsalternativ, det föredragna alternativet valdes. I del två svarade respondenterna också på om de kände igen logotyperna eller inte. Resultat: Resultatet samanställdes i frekvenstabeller och bearbetades med hjälp av en logistisk binominal regressionsanalys. Inget statiskt signifikant resultat uppnåddes. Slutsatser: Studien visar ingen statistisk evidens för i vilken utsträckning logotypers komplexitet, samt konsumenters igenkänning av en logotyp, påverkar konsumenters preferenser. I specifika fall påvisas dock belägg för att individer som känner igen en logotyp föredrar den komplexa (gamla) och individer som inte känner igen en logotyp föredrar den enkla (nya). / Background: Logo changes have become increasingly common, and the logos themselves are becoming simpler. How do consumers perceive this transformation? Aim: The purpose of this study is to examine how the complexity and recognizability of logos can influence consumer preferences. Method: The collection of data was conducted using a web survey distributed via Facebook, resulting in a response rate of 134 participants. The survey employed a choice experiment, where respondents were presented with two response options and asked to select their preferred alternative. In the second part, participants also indicated whether they recognized the logos or not. Results: The results were compiled into frequency tables and analyzed using logistic binomial regression analysis. However, no statistically significant results were obtained. Conclusions: The study does not provide statistical evidence regarding the extent to which the complexity of logos and consumers' recognition of a logo influence consumer preferences. However, in specific cases, there is evidence that individuals who recognizea logo prefer the complex (old) one, while individuals who do not recognize a logo prefer the simple (new) one.

Studien undersöker hur vårdnadshavare till tonåringar mellan 15-18 år ser på kampanjmaterial från IQ och Systembolaget, vidare hur detta formar konversationerna från vårdnadshavarnas perspektiv om ämnet alkohol. Studien utförs i tre intervjuer i form av fokusgrupper med vårdnadshavare till tonåringar. I intervjuerna fick deltagarna ta del av fem olika kampanjer från både Systembolaget och IQ som är riktade till just vårdnadshavare kring ämnet alkohol och minderåriga. De teoretiska ramverk i studien är encoding/decoding av Stuart Hall (1973), Risksamhället av Ulrich Beck (2009) samt Tvåstegshypotesen av Lazarsfeld och Katz (1955). Målet är att se om dessa kampanjer når ut till den tänkta målgruppen, om kampanjerna används som stöd i konversationerna mellan vårdnadshavare och tonåringar samt vilka faktorer som spelar en roll i konversationerna kring alkohol. Analysmetoden som används är tematisk efter Braun och Clarkes (2006). Där ska vi generalisera mönster och hitta teman i svaren. Resultatet vi fick fram genom studien visar att kampanjmaterialet som finns är tillgängligt om behovet finns. De använder materialet till en viss del som stöd i konversationerna och de anser att det är en efterfrågestyrd kommunikation.

Denna studie behandlar attityder till språkstilarna multietniskt ungdomsspråk och standardsvenska i skönlitteratur utifrån ett andraspråksperspektiv och ett elevperspektiv. Skönlitteratur har en betydande roll för språkutvecklingen, men samtidigt minskar läslusten hos ungdomar allt mer. Urvalet av skönlitterära texter är därför av stor vikt för att både utmana och intressera eleverna, men även för identitetsskapandet. Samtidigt finns det risker för lärare att tillhandahålla material som bidrar till stigmatisering eller som grundas på fördomar. Studien genomförs med hjälp av en enkätundersökning där endast andraspråkselever som läser svenska som andraspråk i gymnasieskolan kan delta i. Resultatet visar att majoriteten av eleverna tillämpar multietniskt ungdomsspråk i sin vardag, men endast en tiondel föredrar att läsa multietniskt ungdomsspråk i skönlitteratur. Standardsvenskan anses som ett mer formellt, naturligt och moget språk, vilket respondenterna menar är mer lämpligt i skönlitteratur. Vidare diskuteras korrelationen mellan attityd och språkdomän.

Denna forskningsöversikt undersöker relationen mellan socioekonomisk bakgrund och läslust samt presenterar förslag från forskningen på hur lärare kan arbeta för att främja läslust. Genom tematisk analys av vetenskapliga artiklar har vi arbetat fram ett resultat som besvarar följande två frågor: (1) Hur relaterar elevers socioekonomiska bakgrund till deras läslust? och (2) Vilka arbetssätt främjar elevers läslust i grundskolans senare år? Studien lyfter fram tre faktorer som är avgörande för hur relationen mellan elevers socioekonomiska bakgrund och läslust ser ut: tillgången till böcker, de tidiga läsupplevelserna och läsfärdigheten. För samtliga av dessa faktorer visar våra resultat att elever från hem med låg socioekonomisk status (SES) har sämre förutsättningar än elever från hem med hög SES. För att främja läslust i skolan visar våra resultat att läsningen behöver utgå från elevernas egna intressen och livserfarenheter. Avslutningsvis diskuterar vi hur lärare kan resonera kring läsundervisningen för att främja läslusten hos elever från hem med låg SES. Slutsatsen är att elevernas grad av igenkänning i den litteratur som de läser i skolan är av avgörande betydelse för deras läslust.

Within the timber industry the processing of sawn wood boards must be done in the right way to ensure that the product fulfills the requirements. Correct processing is crucial for wooden structures consisting of these will live up to their expectations. How the mounting of the board in wooden structures is performed to obtain satisfactory results is depending on how it is physically cupped. Due to this a curvature measuring device is used in the timber industry to detect how a sawn board is physically cupped. After detection, a proper processing can be performed to give a satisfactory product. The Swedish company Nolyx AB currently uses a curvature measuring device consisting of a smart camera with the task of taking a digital picture of the board end grain to determine its cupping. The smart camera currently has deficiencies that this work will investigate. The deficiencies are that the smart camera’s processing of images with certain properties do not give satisfactory results. The algorithms lack the robustness needed to cope with the variations of the item that might arise in the process. The desire of this study is that the smart cameras correctness in terms of variations in the object will increase, leading to financial gains for the company Nolyx AB and increased utilization of raw material for their customers. The result of this work is an algorithm that incrementally extracts and identifies the growth rings in the end grain of the board. The correctness of the image processing in this study is 82%, which is 22% higher compared to the smart camera. / Inom träindustrin måste bearbetning av sågade träbrädor ske på rätt sätt för att produkten skall uppfylla kraven. En korrekt bearbetning är avgörande för att träkonstruktioner bestående av dessa ska leva upp till sina förväntningar. Hur monteringen av brädan vid byggnation av träkonstruktioner utförs för att erhålla tillfredställande resultat beror på hur den fysiskt är kupad. På grund av detta används kupmätare inom träindustrin för att detektera brädans fysiska kupning. Efter detektering kan en korrekt bearbetning utföras vilket ger en tillfredsställande produkt. Företaget Nolyx AB använder idag en kupmätare som består av en smartkamera vars uppgift är att ta en digital bild av brädans ändträ för att avgöra dess kupning. Kupmätaren har idag brister som detta arbete skall angripa. Nämligen att smartkamerans behandling av bilder med vissa egenskaper inte ger tillfredsställande resultat. Algoritmerna saknar den robusthet som krävs för att klara de variationer på objektet som kan uppkomma i processen. Önskan med denna studie är att smartkamerans felfrihet vad gäller variationer i objektet ska öka, vilket leder till ekonomiska vinster för företaget Nolyx AB och ökat utnyttjande av råvaran för sina kunder. Resultatet av det här arbetet är en algoritm som stegvis extraherar och identifierar årsringarnas struktur. Felfriheten för bildbehandlingen i denna studie är 82 % vilket är 22 % högre jämfört med smartkameran.

Computer vision is an area in computer science that attempts to give computers the ability to see and recognise objects using varying sources of input, such as video or pictures. This problem is usually solved by using artificial intelligence (AI) techniques. The most common being deep learning. The project investigates the possibility of using these techniques to recognisetraffic signs in real time. This would make it possible in the future to build a user application that does this. The case study gathers information about available AI techniques, and three object detection deep learning models are selected. These are YOLOv3, SSD, and Faster R-CNN. The chosen models are used in a case study to find out which one is best suited to the task of identifying parking signs in real-time. Faster R-CNN performed the best in terms of recall and precision combined. YOLOv3 slacked behind in recall, but this could be because of how we chose to label the training data. Finally, SSD performed the worst in terms of recall, but was also relatively fast. Evaluation of the case study shows that it is possible to detect parking signs in real time. However, the hardware necessary is more powerful than that offered by currently available mobile platforms. Therefore it is concluded that a cloud solution would be optimal, if the techniques tested were to be implemented in a parking sign reading mobile app. / Datorseende är ett område inom datorvetenskap som fokuserar på att ge maskiner förmågan att se och känna igen objekt med olika typer av input, såsom bilder eller video. Detta är ett problem som ofta löses med hjälp av artificiell intelligens (AI). Mer specifikt, djupinlärning. I detta projekt undersöks möjligheten att använda djupinlärning för att känna igen trafikskyltar i realtid. Detta så att i framtiden kunna bygga en applikation, som kan byggas att känna igen parkeringsskyltar i realtid. Fallstudien samlar information om tillgängliga AI-tekniker, och tre djupinlärningsmodeller väljs ut. Dessa är YOLOv, SSD, och Faster R-CNN. Dessa modeller används i en fallstudie för att ta reda på vilken av dem som är bäst lämpad för uppgiften att känna igen parkeringsskyltar i realtid. Faster R-CNN presterade bäst vad gäller upptäckande av objekt och precision tillsammans. YOLOv3 upptäckte färre object, men det är sannolikt att detta berodde på hur vi valde att markera träningsdatan. Slutligen upptäckte SSD minst antal objekt, men presterade också relativt snabbt. Bedömning av fallstudien visar att det är möjligt att känna igen parkeringsskyltar i realtid. Den nödvändiga hårdvaran är dock kraftfullare än den som erbjuds av mobiler för närvarande. Därför dras slutsatsen att en molnlösning skulle vara optimal, om de testade teknikerna skulle användas för att implementera en app för att känna igen parkeringskyltar.