Syftet med uppsatsen är att belysa möjligheter och begränsningar med olika tekniska system för att identifiera kontakter på stridsfältet, främst med avseende på att minska risken för vådabekämpningar. Uppsatsen skall också belysa om införande av tekniska system för identifiering av kontakter är den enskilt bästa metoden för att undvika vådabekämpningar. Syftet är att läsaren skall uppnå en förståelse för vad olika typer av system för identifiering kan bidra med för att minska risken för vådabekämpningar. Utöver detta belyses andra nackdelar och fördelar med de olika tekniska systemen förutom just inom området identifiering. Uppsatsen beskriver olika händelser där vådabekämpningar skett och kopplar dessa mot hur olika tekniska system eventuellt hade kunnat minska risken för att vådabekämpningen skulle ha skett. Uppsatsen beskriver också ett antal olika tekniska system för identifiering av kontakter på stridsfältet. / The purpose of this essay is to shed light on possibilities and limitations regarding different systems for identification of contacts on the battlefield, mainly for the purpose of reducing fratricide. The essay will also shed light on if the introduction of systems for identification on the battlefield is the best one single method that will reduce fratricide. The purpose is that the reader will achieve an understanding of how different systems for target identification will reduce the risk for fratricide. In addition the possibilities and limitations of other systems in the field of combat identification will also be addressed. The essay describes different events where fratricide has occurred and connects these events with the possibilities and limitations of the identification systems described and how these systems could have reduced the risk for fratricide. The essay also describes different systems for target identification and combat identification.

Antibodies are the gold standard molecular recognition elements and a cornerstone of molecular biology. They are used in immunoassays to precisely measure a specific analyte, but certain targets are especially challenging. Difficult targets include small molecules and molecules that do not induce an immune response. Aptamers are short oligonucleotides that can form 3-dimensional structures and bind targets with high specificity. Aptamers are smaller and more flexible than antibodies and could therefore solve this problem. In contrast to antibodies, aptamers are synthetically produced, so they can have affinity for molecules that do not induce an immune response. This also makes them cheaper, faster and more ethical to produce. They are also easily modified and have the ability to renature and can therefore be reused.  Our conclusions are that aptamers can outperform antibodies, especially for small molecule targets, and that the synthetic production of aptamers gives them a further advantage over antibodies. Our report compares several different types of detection methods that use aptamers and we conclude that fluorescence-based methods are the most easy to use with basic lab equipment, can be made similar to the ELISA kits in addition to giving highly sensitive detection. We describe a variety of fluorescence-based detection strategies but the optimal method will depend on the specific aptamer and target. The report also includes an ethical analysis where antibodies and aptamers are compared. This report is commissioned by Mercodia AB, a company that develops, manufactures and distributes immunoassays for biomarkers within the field of metabolic disorders. They commissioned this report in order to give an overview of how aptamers interact with their target, and also to compare aptamer-based detection strategies with sensitivity prioritized over selectivity.  This was done by literature research.

Begreppet trygghet är flerdimensionellt och innefattar många olika definitioner. På grund av dennakomplexitet används begreppet (o)trygghet i denna studie som en ihopsatt definition, då trygghetoch otrygghet inte går att separera. Studier visar att en människas upplevda otrygghet kan vara starkäven under omständigheter när den faktiska risken att utsättas för brott är relativt låg. I dennastudie jämförs den upplevda (o)tryggheten hos nio personer som bor i två mindre samhällen iÖrnsköldsviks kommun; Husum och Själevad. Detta görs utifrån teorierna Kollektiv styrka ochIgenkänning men även med hjälp av begreppsdefinitioner samt tidigare forskning om olika aspekterav (o)trygghet. Den valda metoden är semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelseav de utvalda respondenternas upplevelser av (o)trygghet i närområdet. Deras svar har varierat därbåde likheter och skillnader har kunnat identifieras mellan samhällena. Gemensamt för utsagorna ibåda områdena är vikten av gemenskap och en relation till grannar för att känna trygghet. Även attvara del av ett större sammanhang samt att respondenterna uttrycker att de upplever mer omfattande trygghet under dagtid. Det som skiljer svaren åt är främst den upplevda rädslan för brottsamt arbetsmigranters påverkan på respondenternas (o)trygghet. Fortsättningsvis har även frågorom hur de upplever “det andra” området ställts där respondenternas svar generellt visar att känslanav trygghet i det egna området är starkare då de känner till personerna och omgivningen. Respondenternas skildringar stämmer på det hela taget överens med tidigare forskning samt går i enlighetmed det teoretiska ramverket. / The concept of safety is multidimensional and includes many different definitions. Because of thiscomplexity, the word (un)safety is used in this essay instead as a combined definition, since safetyand unsafety cannot be separated. Studies show that people's perceived unsafety can be strongduring times even when the actual risk of being exposed to crimes is relatively low. In this studythe perceived (un)safety is compared amongst nine people living in two smaller communities inÖrnsköldsvik municipality: Husum and Själevad. This will be done based on the theories Collectivestrength and Familiarity but also with help from concept definitions as well as previous researchon different aspects of (un)safety. The chosen method is semi structured interviews to gain a deeperunderstanding of the chosen respondents’ experiences of perceived (un)safety in their local areas.Their responses have varied where both similarities and differences have been identified betweenthe communities. Common to both areas is the importance of togetherness as well as a relationshipto neighbors in order to feel safe, but also to be part of a bigger context. Another similarity is thatthe respondents feel safer during daytime. What differs the answers is first and foremost the perceived fear of crime and the guest workers' effect on the participants' (un)safety. Furthermore,questions about how they perceive “the other” community have been asked where the respondentsanswers generally show that the feeling of safety in their own area is stronger since they know thepeople and the surroundings. The respondents' descriptions are generally in line with previousresearch and are in accordance with the theoretical framework.

Voice user interfaces have been growing in popularity and with them an interest for open vocabulary keyword spotting. In this thesis we focus on one particular approach to open vocabulary keyword spotting, query by example keyword spotting. Three types of query by example keyword spotting approaches are described and evaluated: sequence distances, speech to phonemes and deep distance learning. Evaluation is done on a series of custom tasks designed to measure a variety of aspects. The Google Speech Commands benchmark is used for evaluation as well, this to make it more comparable to existing works. From the results, the deep distance learning approach seem most promising in most environments except when memory is very constrained; in which sequence distances might be considered. The speech to phonemes methods is lacking in the usability evaluation. / Röstgränssnitt har växt i populäritet och med dem ett intresse för öppenvokabulärnyckelordsigenkänning. I den här uppsatsen fokuserar vi på en specifik form av öppenvokabulärnyckelordsigenkänning, den s.k nyckelordsigenkänning- genom- exempel. Tre typer av nyckelordsigenkänning- genom- exempel metoder beskrivs och utvärderas: sekvensavstånd, tal till fonem samt djupavståndsinlärning. Utvärdering görs på konstruerade uppgifter designade att mäta en mängd olika aspekter hos metoderna. Google Speech Commands data används för utvärderingen också, detta för att göra det mer jämförbart mot existerade arbeten. Från resultaten framgår det att djupavståndsinlärning verkar mest lovande förutom i miljöer där resurser är väldigt begränsade; i dessa kan sekvensavstånd vara av intresse. Tal till fonem metoderna visar brister i användningsuvärderingen.

Detta är ett examensarbete baserat på en etnografiskt inspirerad studie som har syfte att undersöka hur lärare motiverar och utformar undervisningen av äldre texter på gymnasiet samt hur elever på olika gymnasieprogram upplever denna undervisning. För att utföra studien har använt mig av källor som bidragit till att samla in, bearbeta och analysera den empiri som intervjuerna och observationerna resulterat i. Frågeställningarna är baserade på syftet med studien och lyder: 1. Hur använder sig svensklärare av äldre texter i klassrummet idag? 2. Hur motiverar svensklärare undervisningen av äldre texter i klassrummet idag? 3. Skiljer sig litteraturundervisningen av äldre texter åt mellan de olika programmen och i så fall hur? 4. Hur upplever eleverna undervisningen av äldre texter? För att besvara mina frågeställningar utfördes tre lärarintervjuer, tre fokusgruppsintervjuer med elever ur respektive klass samt observerade två av tre klasser under ett lektionstillfälle. Som metod för analys valdes en innehållsanalys där teman vaskades fram. Detta innebar att intressanta träffpunkter valdes ut efter transkriberingen av intervjuerna som därefter formade tre teman. Resultatet delades sedan upp i tre delar baserat på dessa teman. Dessa tre teman är: Läsning för att öppna dörrar, läsning för igenkänning och läsning för läslust. I varje tema presenteras vad som utläses vara hinder och möjligheter med den olika tillvägagångssätten för undervisning av äldre texter.

By 4.5 months infants listen longer to their names compared to matched foils, which is the earliest empirically demonstrated sign of word-form recognition. This ability develops gradually in the first year of life and becomes increasingly advanced. The present study investigated word-form recognition in 6-month-olds using event-related potentials (ERPs). To date, few studies have demonstrated word-form recognition at this age, and only one study has presented electrophysiological evidence. In addition, the present study investigated the effect of speech register on word-form recognition. Studies on language acquisition indicate that adjustments adults and older children make in interaction with infants are relevant for language learning. This speech register, commonly referred to as infant-directed speech (IDS), differs from adult-directed speech (ADS) in several respects. Studies on word-form recognition did typically not compare recognition effects for word forms familiarized (meaning trained) in IDS with word forms familiarized in ADS, however, the present study did. No recognition effects for either IDS or ADS were found. Moreover, there were no differences in ERP-responses for word forms familiarized in IDS compared to word forms familiarized in ADS. The main conclusion is that word-form recognition is still unstable at 6 months. / Vid 4.5 månaders ålder lyssnar spädbarn längre till sitt namn än andra liknande namn, vilket är det tidigast påvisade tecknet på igenkänning av ordformer. Förmågan utvecklas gradvis under det första levnadsåret och blir mer avancerad. Den aktuella studien undersökte igenkänning av ordformer hos 6 månaders spädbarn genom eventrelaterade potentialer (ERPer). I dagsläget har ett fåtal studier demonstrerat igenkänningseffekter vid den här åldern, och endast en studie har presenterat elektrofysiologiska bevis. Den aktuella studien undersökte även hur talstilen påverkar spädbarns igenkänning av ordformer. Studier inom barns språkutveckling indikerar att anpassningar som vuxna och äldre barn gör i interaktion med spädbarn är relevanta för språkinlärningen. Den här talstilen, ofta kallad barnriktat tal (BRT) skiljer sig från vuxenriktat tal (VRT) i flera avseenden. Studier som har undersökt igenkänning av ordformer hos spädbarn har inte jämfört igenkänningseffekter för ordformer som presenterats (dvs. tränats) i BRT med ordformer som presenterats i VRT, vilket den aktuella studien gör. Inga igenkänningseffekter påvisades för BRT eller VRT. Vidare fanns inga skillnader i ERP-responsen för ordformer presenterade i BRT jämfört med ordformer presenterade i VRT. Slutsatsen är att spädbarns igenkänning av ordformer fortfarande är instabil vid 6 månader.

Syftet med vår undersökning är att skapa kunskap om hur representativt litteratururvalet är och vilka författare som inkluderas i läromedel i svenska 2. Vi analyserar hur författarna framställs och hur inkluderandet av dem legitimeras. Genom detta menar vi att man kan få syn på den tänkta elevgrupp läromedlen vänder sig till och vilka som exkluderas genom litteraturen och språket.  Vi har genomfört en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys av tre olika läromedel i svenska 2. För att undersöka hur representativt urvalet är har vi kategoriserat författarna utifrån kön och härkomst, och utifrån detta genomfört en kvantitativ uträkning. Genom en diskursanalys har vi sett på författarporträtten i läromedlen och analyserat det språk som brukas i legitimerandet av dem. Vi har genomfört vår analys genom Magnus Perssons (2008) uppsättning av legitimeringsfrågor och Christian Dahls (2015) röstbegrepp. För att inkludera vikten av elevers igenkänning och identitetsskapande har vi använt oss av Malmgrens (1986) begrepp subjektiv förankring och Smidts (1989) begrepp subjektiv relevans. Vårt resultat påvisar att det finns en skillnad mellan hur kvinnliga och manliga, samt europeiska och utomeuropeiska, författare legitimeras och ges utrymme, vilket ligger i linje med tidigare forskning. De manliga författarna ges betydligt mer plats, och beskrivs ofta genom starkare legitimering som fokuserar på framgångsfaktorer. Kvinnliga författare förekommer mer sällan och framställs också ofta med fokus på framgångsfaktorer, men genom svagare legitimering. Enbart fyra utomeuropeiska författare inkluderas i de tre läromedlen, varav tre från USA och en från Kina. Vårt resultat visar således att det utifrån igenkänningsfaktorer sker en exkludering av elever som inte innefattas av den rådande normen.

In this essay, I am analyzing how recognition occurs through humor in the two novels: Mort, by Terry Pratchett, and A Dirty Job, by Christopher Moore. This is with the intention to add more ways of using literature to speak about difficult topics such as death, in the Swedish secondary school. Throughout the analysis, I am connecting humor and recognition to each other to initiate a position where a teacher can move towards the subject through the duality of seriousness and comedy. The result has shown that an understanding of life’s duality, and human existence, plays an important role in how recognition occurs through humor. / Uppsatsens syfte har varit att analysera hur igenkänning uppstår genom humor i de två verken: Mort av Terry Pratchett och A Dirty Job av Christopher Moore. Uppsatsen har skrivits med intentionen att tillföra fler alternativ till hur lärare kan samtala om svåra ämnen så som döden genom litteraturen i klassrummet. Genomgående i analysen drar jag paralleller mellan humor och igenkänning för att visa på olika vägar kring hur man kan närma sig ämnet via den dubbelhet som finns mellan bland annat allvar och komedi. Resultatet har visat att en förståelse för livets dubbelhet och mänsklig existens spelar en viktig roll för hur igenkänning uppstår via humor.

Thanks to the advancement of technological progress in networking and signal processing, we can access a large amount of musical content. In order for users to search among these vast catalogs, they need to have access to music-related information beyond the pure digital music file. Manual annotation of music is too expensive, therefore automated annotation would be of great use. A meaningful description of the musical pieces requires the incorporation of information about the instruments present in them. In this work, we present an approach for musical instrument recognition using the scattering transform, which is a transformation that gives a translation invariant representation, that is stable to deformations and preserves high frequency information for classication. We study recognition in both singleinstrument and multiple-instrument contexts. We compare the performance of models using the scattering transform to those using other standard features. We also examine the impact of the amount of training data. The experiments carried out do not show a clear superior performance of either feature representation. Still, the scattering transform is worth taking into account when choosing a way to extract features if we want to be able to characterize non-stationary signal structures. / Tack vare den tekniska utvecklingen i nätverk och signalbehandling kan vi få tillgång till en stor mängd musikaliskt innehåll. For att användare ska söka bland dessa stora kataloger måste de ha tillgång till musikrelaterad information utöver den rena digitala musikfilen. Eftersom den manuella annotationsprocessen skulle vara för dyr måste den automatiseras. En meningsfull beskrivning av musikstyckena kräver införlivande av information om instrumenten som finns i dem. I det här arbetet presenterar vi en metod for igenkänning av musikinstrument med hjälp av den scattering transform, som är en transformation som ger en översattnings-invariant representation, som är stabil för deformationer och bevarar högfrekvensinformation för klassicering. Vi studerar igenkännande i både enskilda instrument- och flera instrumentförhållanden. Vi jämför modellerna med den scattering transforms prestanda med de som använder andra standardfunktioner. Vi undersöker också effekterna av mangden traningsdata. Experimenten som utförs visar inte en tydlig överlagsen prestanda for någon av representationsföreställningarna jämfört med den andra. Fortfarande är den scattering transform värd att ta hänsyn till när man väljer ett sätt att extrahera funktioner om vi vill kunna karakterisera icke-stationära signalstrukturer.

As e-commerce and online shopping have increased worldwide, the interest and research of intelligent fashion systems have expanded. Given the competitive nature of the fashion market business, digital marketplaces depend on determining customer preferences. The fashion preferences of the next generation of consumers, Generation Z, are highly discovered on social media, where new fashion styles have emerged. For digital marketplaces to gain the attraction of Generation Z consumers, an understanding of their fashion style preferences may be crucial. However, fashion style recognition remains challenging due to the subjective nature of fashion styles. Previous research has approached the task by fine-tuning pre-trained convolutional neural networks (CNNs). The disadvantage of this approach is that a CNN leveraged on its own fails to find subtle visual differences between clothing items. Hence, this thesis seeks to approach the clothing style recognition task as a fine-grained image recognition task by incorporating a component that allows the model to focus on specific parts of the input images, referred to as an attention mechanism, into the network. Specifically, a convolutional block attention module (CBAM) is added to a CNN. Based on the results, it is concluded that the fine-tuned CNN without the attention module achieves superior performance. In contrast, qualitative analysis conducted on GradCAM visualizations shows that the attention mechanism aids the CNN in capturing discriminative features, while the network without the attention module tends to make predictions based on dataset bias. For a fair comparison, future work should involve extending this research by refining the dataset or using an additional dataset. / I takt med att e-handel har ökat världen över har intresset och forskningen för intelligenta modesystem ökat. Modemarknadens konkurrenskraft har gjort digitala marknadsplatser beroende av att bestämma deras kunders preferenser. Modepreferenserna för nästa generations konsumenter, Generation Z, upptäcks ofta på sociala medier, där nya klädstilar har skapats. För att digitala marknadsplatser ska kunna locka Generation Z kan en förståelse för deras klädstilpreferenser vara avgörande. Igenkänning av klädstilar är dock fortfarande svårt på grund av klädtilars subjektiva natur. Tidigare forskning har finjusterat faltningsnätverk. Nackdelen med detta tillvägagångssätt är att ett faltningsnätverk som utnyttjas på egen hand inte lyckas hitta dem subtila visuella skillnader mellan klädesplagg. Därför definierar denna avhandling problemet som finkornig bildigenkänning genom att addera en komponent som gör att modellen kan fokusera på specifika delar av bilderna, kallad en uppmärksamhetsmekanism, i nätverket. Specifikt läggs en convolutional block attention module (CBAM) till i arkitekturen av ett faltningsnätverk. Baserat på resultaten dras slutsatsen att det finjusterade faltningsnätverket utan uppmärksamhetsmekanismen uppnår överlägsen prestanda. Däremot visar kvalitativ analys utförd på Grad-CAMvisualiseringar att uppmärksamhetsmekanismen hjälper faltningsnätverket att fokusera på de diskriminerande egenskaperna, medan nätverket utan uppmärksamhetsmekanismen tenderar att klassificera baserat på bias i inputdatan. För en rättvis jämförelse bör framtida arbete innebära ett förfinande av datamängden eller använda en ytterligare datamängd.