Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger upplever implementeringen och villkoren att arbeta med den digital skrivtavlan. Det har även varit av intresse att se vilka förväntningar det finns på användningen av Smartboarden. Metoden som användes för att ta fram svaren var kvalitativa intervjuer som genomfördes på en skola och en förskola. Det är tidigare forskning som ligger till grund för denna studies frågeställningar. Enligt flera forskare har Smartboarden ett brett användningsområde. Dock kan detta stora användningsområde endast komma till bruk om man är införstådd i arbetssättet. Resultatet baserades på respondenternas svar tillsammans med tidigare forskning. Det visade sig att implementeringen skett genom ett top down taget beslut av skolledning och rektorer. Dock var de flesta pedagoger positiva till införandet av Smartboarden i skolan. I förskolan var det spridda tankar kring implementeringen eftersom att en del pedagoger ansåg att Smartboarden hörde hemma i skolan och andra visste inte ens vad det var för något.  En slutsats att dra efter denna studie är att pedagogerna som använder sig av Smartboard måste få utbildning kring användningen för att det ska ge ett bra resultat i undervisningen och satsningen av det nya läromedlet.

Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gått snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhälle. Studien handlar om lärarens IKT-användning i årskurs 1-3 sett ur ett lärandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i Västra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi använt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT. Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka vad som styr hur och om man använder datorn i det praktiska arbetet med elever i årskurs 1-3, sett ur ett lärandeperspektiv. Våra frågeställningar utifrån syftet är; Vad påverkar lärarens användning av IKT i undervisningen för elever i årskurs 1-3? Vilka förutsättningar för användandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har läraren till att använda IKT som ett verktyg i ett lärandesyfte? Metod: Som metod har vi använt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering – enkäter, observation, samtal. För att analysera vårt empiriska material, har vi sammanställt intervjusvar och de öppna frågorna i enkäten för att behandla kvalitativ data och gjort korstabeller för att behandla kvantitativ data. Resultat: Resultatet i studien visar att det ser väldigt olika ut på skolorna i kommunen, både vad det gäller förutsättningar och möjligheter och det var stor skillnad mellan de kommunala skolorna och en friskola i kommunen. De flesta lärarna beskriver att de ser stora möjligheter med att använda IKT i undervisningen. Många lärare ser samspel som en betydelsefull faktor sett ur ett lärandeperspektiv, vilket kan kopplas till den tanke Vygotskijs sociokulturella teori förespråkar.  Man påtalar dock att det finns många hinder som påverkar användandet av IKT.

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka för- och nackdelar med användandet av interaktiva whiteboards i grundskolan. Ambitionen fanns även att väcka nyfikenhet och informera vår tänkta målgrupp om ämnet. Vi genomförde intervjuer med två klasslärare och två elevgrupper i grundskolan samt en IT-pedagog. Enligt flera forskare har IKT positiva effekter på lärandet genom att undervisningen blir roligare med mer engagerade och motiverade elever till följd. Det har konstaterats i en engelsk undersökning att elever övervägande är positiva till att arbeta med interaktiva whiteboards. I våra intervjuer menade både pedagogerna och eleverna bland annat att undervisningen förbättras i flera avseenden då olika sinnen kan stimuleras samtidigt. Resultatet visade även nackdelar såsom att interaktiva whiteboards är dyra vid inköp och att den tekniska problematiken kan störa inlärningen. Våra slutsatser var att interaktiva whiteboards kan medföra både positiva och negativa effekter på lärandet. Det finns pedagoger, som på grund av otillräcklig utbildning, väljer bort att arbeta med IKT i skolan. Vi anser att kunskapsbrist är ett av de största hindren för utvecklingen och spridningen av interaktiva whiteboards. Förändringar inom skolan tar tid, framförallt då det gäller införandet av ny teknik. Dock menar vi att skolan redan idag måste börja arbeta mot att bli mer likvärdig, med elevernas bästa i fokus.</p>

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers skilda uppfattningar av IKT, exempelvis, mobiltelefoner, datorer och surfplattor, som pedagogiskt redskap på fritidshemmet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer som sedan har sedan tolkats utifrån en fenomenografiskt inspirerad analys.   Tidigare forskning pekar på att kompetens och fortbildning saknas för att integrera IKT i den pedagogiska verksamheten, den fortbildning som existerar ges främst till lärarna i skolan. Bristen på fortbildning bidrar således till en ökad osäkerhet och okunskap hos pedagogerna i fritidshemmet. Denna kunskap är viktig för att IKT ska kunna bidra till ett ökat lärande, då det främst är genom pedagogiskt planerade aktiviteter detta sker. Andra aspekter som berörs i forskningsbakgrunden är den ökade risken för mobbning och kränkningar som är svåra för pedagogerna att övervaka och uppmärksamma.   Våra resultat tyder på att det finns en stor brist på kompetens hos pedagogerna i fritidshemmet och att utvecklingen av IKT i verksamheten har stannat av på grund av att det råder stor brist på stöd hos ledning och beslutsfattare. Inställningen till IKT bland de intervjuade pedagogerna är dock positiv, om den kan användas pedagogiskt. Den används då främst till att främja socialt lärande och för att dokumentera verksamheten.

Syftet med studien är att lärare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgång trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-användning. Bakgrunden till min undersökning är utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehåller en utvärdering av den nuvarande lärarutbildningen från reformen 2001 samt förslag på förändringar som ska leda till en ny och hållbar lärarutbildning. Ett av förslagen är att IT ska genomsyra den nya lärarutbildningen för att man på så sätt ska förbättra kvalitén i undervisningen och för att lärarna ska kunna handleda eleverna så att de förstår riskerna och farorna på Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har därför initierat ett projekt på min egen skola och använder aktionsforskning som metod utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och verksamhetsteori. Jag har genomfört studien tillsammans med lärare och elever i årskurs fem och sju. Vi har introducerat Internet och bloggar som ett redskap i lärarnas och elevernas skolarbete. Resultatet visade att lärare och elever ser och använder den virtuella mötesplatsen på olika sätt. Mycket samarbete och vägledning behövs för att lärare och elever ska kunna behärska den virtuella mötesplatsen i utbildningssammanhang. Att överbrygga gapet mellan generationernas IKT använding på skolan är ett praktiskt genomförbart projekt där parterna bör prioritera samarbete och ett nytt sätt att tänka. Aktionsforskning är en passande metod som bör prägla verksamheten. Skolans ledning kan utveckla tydliga och välgenomtänkta strategier för skolutveckling – med hjälp av aktionsforskning.

Bakgrund Studien tar upp hur digitala verktyg utvecklats sedan datorns införande i skolans värld på 1970-talet fram till dagens användning av surfplattan i förskolans verksamhet. Barns lärande med digitala verktyg belyses utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien tar även upp läroplanens mål utifrån ämnet och se på de för- och nackdelar som finns kring digitala verktyg i förskolan. I och med surfplattans implementering i förskolan, belyser studien även vikten av kompetensutveckling för pedagogerna. Syfte Syftet med vår studie är att ta reda på pedagogernas erfarenhet och inställning till användandet av surfplattor i förskolan. Metod Vi har genomfört en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning som skickats till pedagoger i två olika kommuner. Resultat Efter avslutad undersökning fann vi att användandet av surfplattan av pedagogerna i förskolan står i relation till erfarenhet hos de verksamma pedagogerna, och den vanligaste orsaken till att surfplattan inte användes berodde på att pedagogerna visste för lite om hur den fungerar, att den var krånglig att använda, tog bort fokus från resten av den pedagogiska verksamheten samt att barnen blev för stillasittande. Samtidigt visade det sig även att majoriteten av de deltagande pedagogerna anser att surfplattan är ett bra redskap för barns lärande och utveckling och de flesta upplevde att surfplattan väckte barnens intresse. En tredje aspekt av vår undersökning var det stora behovet och den framstående önskan om kompetensutveckling för pedagogerna kring surfplattan och dess användningsområden.

No description available.

Denna rapport beskriver hur arbetsprocessen har sett ut i skapandet av en produkt, i detta fall en hemsida inriktad mot informations- och kommunikationsteknik i förskolan. Produkten utvecklades med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling där kommunikation är ett centralt begrepp i alla rapportens delar. I våra tidigare erfarenheter från förskolans verksamhet har vi upplevt en problematik av införandet av IKT. Med vår produkt vill vi främja detta införande och visa pedagoger i förskolan att IKT är en värdefull och tidseffektiv resurs som kan underlätta det pedagogiska arbetet. På grund av tidsramen har vi avgränsat oss till hur lärplattan kan användas i den pedagogiska dokumentationen.   Hemsidan har en lättillgänglig design då den ska vara användarvänlig och lättnavigerad, det pedagogerna söker efter ska vara lätt att hitta. Produkten är utvecklad och prövad tillsammans med en målgrupp, pedagoger verksamma i förskolan. Vår produkt har utifrån detta arbetssätt kunnat anpassas till vår målgrupps behov. Denna produkt ansåg vi saknades på marknaden och utifrån vår målgruppsundersökning och utvärdering fann vi, på denna förskola, detta överensstämma.   Rapporten behandlar hela vår arbetsprocess, från idé till produkt med utgångspunkt i tidigare forskning men även utifrån våra egna tankar kring IKT i förskolan.

IT consulting firms increasingly work distributed with employees based in different geographic locations. In this there is a difficulty in developing and maintaining good soli- darity and togetherness. Former research indicates that organizations need to frame and comply with strategies regarding distributed work in order to be successful and competi- tive. This inquiry purpose to study the requirements needed to invent solidarity and togetherness in IT consulting firms. In this qualitative research the empirical data is gathe- red through semi-structured interviews which is complemented with relevant literature. In order to create a distinct structure a theoretical framework with focus on social processes has been designed. By using the theoretical framework concrete strategies was formulated. The essence in this inquiry’s conclusion is the comprehension of invisible values in distri- buted IT consulting firms. Invisible values refers to none-measurable aspects in the social working environment. This inquiry results in a few concrete suggestions regarding te- chnical solutions that can support the social processes in distributed organizations.

Internet's entry into our home has changed our communication capabilities. As a result more and more services in the digital world are available. Besides e.g. shopping, gaming and general information, different social networks now offer preventive and therapeutic health-oriented services. When being asked by several young people, with whom I have been working in a clinical setting, to offer conversations over the Internet that enables both to see and to hear each other in real time, I decided to conduct a pilot study which is presented in this paper.   The aim was to investigate the feasibility of offering supportive therapy using video calls over the Internet. In addition questions concerning technology, alliance, affects, and frame were studied. Three young women after initial clinical assessment by the therapist, participated in the study and they were offered ten sessions of supportive therapy from autumn 2009 to spring 2010. The starting point of the study was exploratory with a hermeneutical approach and both qualitative as well as quantitative evaluations. Results showed that the alliance was well developed. However, the affective work was not as good as in traditional therapy because of picture/sound limitations altering both how much one could see in the picture as well as the quality of transmission. Furthermore, participants experienced the method as very positive for their treatment. They described to be encouraged to open up through the use of the technology which somehow bridged the distance. In addition, participants perceived it as positive to be able to stay at home in a comfortable and safe environment. In conclusion, this technical tool and setting can be useful for supportive therapy but occasionally requires other approaches and tools compared to traditional therapy. More extensive studies should be carried out in order investigate which target groups may benefit from using this technology in supportive therapy.