Spelling suggestions: "subject:"vikt"" "subject:"sikt""
141 |
"Det får i en barnbok absolut inte finnas nånting som bara vuxna tycker är roligt" : - en undersökning om hur barnlitteratur väljs till förskolanAlfredsson, Ulrika, Sand, Carina January 2013 (has links)
Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger väljer litteratur till förskolan då den är viktig för läs och skrivinlärningen. Vi vill också undersöka vilket inflytande barnen har på valet av litteraturen. Vi har i undersökningen intervjuat tre pedagoger samt en barnbibliotekarie. Frågeställningarna är: Hur väljer pedagoger barnlitteratur till förskolan och vad styr valet? Har barn inflytande över litteraturvalet till förskolan? Hur ser i så fall detta inflytande ut? Resultaten av intervjuerna har bearbetats och diskuterats för att kunna presenteras. I diskussionen framkom att alla pedagogerna genom samarbete med bokbussar ser till att det finns barnlitteratur på förskolan och att denna byts ut regelbundet. Det visar sig att barnen har ett relativt stort inflytande över valet av litteratur, men att det ser ut på olika sätt och kunde utvecklas. Barnbibliotekarien hade ett aktivt och nära samarbete med förskolan. Det framkom att ingen av våra informanter gjorde någon utvärdering av barnlitteraturen. Det visade sig också att IKT är på stark ingång och konkurrerar med barnlitteraturen.
|
142 |
IKT i skolan : En intervjustudie av attityder, utbildning och förutsättningar gällande IKT i grundskolans tidigare år.Bjuhr, Alexandra January 2014 (has links)
Denna studie handlar om vad pedagoger har för attityd, utbildning och förutsättningar gällande informations- och kommunikationsteknik (hädanefter benämnt IKT) i grundskolans tidigare år. Nedan frågeställningar har används för att ge läsaren en bra grund till ämnet och senare i texten komma fram till en slutsats Vad finns det för förutsättningar på de tillfrågade pedagogernas skolor för att kunna undervisa med hjälp av IKT? Vad för relevant utbildning har de tillfrågade pedagogerna som undervisar med hjälp av IKT? Hur arbetar de tillfrågade pedagogerna med IKT? Vad har de tillfrågade pedagogerna i grundskolans tidigare år för attityd till IKT? I den här studien användes intervju som metod. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa respondentintervjuer. Fem pedagoger i grundskolans tidigare år intervjuades, med tidigare år menas från förskoleklass till årskurs 6. Utvalda delar från intervjuerna är transkriberade. I analysen presenteras teman utifrån den kartläggning som gjorts av intervjuerna, med hänsyn till frågeställningarna i denna empiri. Resultatet visar bland annat att pedagogerna i fråga tycker att IKT kan vara tidskrävande då tekniken ofta orsakar utmaningar samt att förflyttningen av datorer är ett problem på de skolor där det inte finns integrerat i klassrummen. Men trots dessa utmaningar ansåg pedagogerna i denna studie att IKT är bra och roligt och att man möter eleverna på deras egen intressenivå och ser till deras lust att lära. Nyckelord: Pedagogik, Grundskolan, Intervju, Pedagogiskt verktyg, IKT
|
143 |
Applikationer för matematikundervisning : Analys av egenskaper och matematikinnehållSöderström, Pernilla, Persson, Lina January 2014 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka applikationer som används i årskurs 1-3 på en skola i Mellansverige. Vi fokuserade speciellt på applikationernas egenskaper och innehåll. För att undersöka detta utformade vi ett analysverktyg som vi använde för att analysera 14 applikationer. Vi inriktade oss på vilket matematiskt innehåll applikationerna har, vilka kognitiva processer (utifrån Blooms taxonomi) de stimulerar och hur applikationernas inlärningsprocesser är konkreta till abstrakta. Studien belyser forskning och litteratur om användningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i skolans undervisning. Den belyser även hur de kognitiva processerna utifrån Blooms taxonomi kan användas för att beskriva elevernas kunskapsnivåer. Resultatet av analysen visar att applikationerna som skolan har innehåller färdighetsträning på matematikens grunder, d.v.s. grunderna inom aritmetik, algebra och geometri. Applikationerna stimulerar de lägre kognitiva processerna som innefattar att komma ihåg faktakunskaper, förståelse för kunskaper och tillämpa kunskaper. Ungefär hälften av applikationerna har inlärningsprocesser som är konkreta till abstrakta, eftersom de visar det abstrakta i matematiken (t.ex. siffror och symbolers innebörd och matematiska processer) på ett konkret sätt.
|
144 |
IKT įtaka pradinių klasių mokinių gimtosios kalbos pasiekimams / ICT influence elementary school birth language achievementDermontienė, Gražina 11 July 2011 (has links)
Šiulaikinei viuomenei tampant informacine ar žinių visuomene, žinios įgauna vis svarbesnę vietą žmonių gyvenime. Informacinė visuomenė – tai atvira naujovėms, išsilavinusi ir trokštanti tobulėti, nuolat besimokanti visuomenė. Informacinių technologijų plitimas tampa neatsiejama dalimi ugdymo procese. Pastebime, kad mokyklose sparčiai daugėja IKT priemonių, todėl galime teigti, kad šis pokytis atveria plačias ugdymo proceso galimybes. IKT diegimo Lietuvos švietime strategija siekia integruoti informacinės kultūros ugdymą į visą bendrojo lavinimo mokyklos ugdymo procesą, skatinti inovatyvių mokymosi formų ir metodų diegimą. Pradinių klasių mokiniai prieš ateidami į mokyklą jau yra įgyję elementarių techninių įgūdžių.Todėl IKT integravimas pradinėse klasėse taip pat yra neišvengiamas. Mūsų temai aktualu IKT naudojimas gimtosios kalbos pamokose pradinėse klasėse. IKT integravimas pamokose padeda mokiniams įsisavinti lietuvių kalbos žinias, formuoja techninius įgūdžius ir gerina mokymosi rezultatus. Tai mus paskatino atlikti tyrimą. / Modern society becoming informational or knowledge seeking society, knowledge gets more and more important part in our lives. Informational society – it’s society that is open for innovation, educated and eager to improve, always learning society. Spread of informational technologies is becoming more important part in education process. We can notice that schools are getting more and more ICT devices, so we can state that these changes are opening wide opportunities for educational progress. The strategy of installing ICT in Lithuanians education is to combine informational culture progress and general education progress, that should motivate innovative form of learning. Elementary school student before coming to school usually already has basic set of technical skills, so using of ICT in elementary school is inevitable. It’s relevant to our subject that ICT should be used in birth language classes in elementary school. Using ICT in classes helps students to get basic knowledge of Lithuanian language, creates technical skills and upgrades results of learning. That led us to this research.
|
145 |
IKT-verktyg vid lärande och kommunikation : Lärares användande av IKT-verktyg vid Högskolan i GävlePersson, Eric January 2014 (has links)
Persson, E. (2014). IKT-verktyg vid lärande och kommunikation. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi Denna undersökning syftar till att undersöka användandet och det upplevda stödet av IKT-verktyg i kommunikation med och undervisning av studenter bland lärare vid Högskolan i Gävle. Verktygen ifråga är olika former av webbaserade program och tjänster som finns tillgängliga via datorn. Det är program och tjänster som tillhandahåller möjligheter att dela dokument, dela ljud och bild samt ha konferenssamtal med mera. Denna typ av verktyg är en del av det breda utbud av verktyg inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) som finns idag. Undersökningen genomfördes med en enkät där undervisande personal på Högskolan i Gävle hade möjligheten att svara på om huruvida de webbaserade verktygen upplevdes som ett stöd samt om de fått information och utbildning om dem. Användandet och det upplevda stödet varierar mycket beroende på vilken typ av verktyg respondenten tillfrågats om. Generellt är plattformen Blackboard ledande i både användande och upplevt stöd, även om det också finns stora variationer inom plattformens verktyg. Skype och Adobe Connect används i mindre utsträckning samt att än färre har fått information och utbildning i dessa verktyg. Resultatet visar en tendens att fördröjd kommunikation och utbyte av filer är de högst skattade funktionerna och att det upplevda stödet där är som högst. Användbarheten i resultatet bör dock värderas varsamt då antalet respondenter endast var 49 av de närmare 400 som fanns i urvalet. Det morsvarar mindre än 13 procent. Den låga svarsfrekvensen gör resultatet mycket svårt att använda i verksamheten, även om det ger aningar om hur de aktuella IKT-verktygen används. Nyckelord: Webbaserade verktyg, IKT, Blackboard, Högskolan i Gävle
|
146 |
Lärplattan i förskolan : En undersökning om hur pedagoger och förskolechefer resonerar angående lärplattans användning i förskolan.Melin, Lil, Östlund, Caroline January 2014 (has links)
No description available.
|
147 |
BIM og FDV / BIM and Facility ManagementJensen, Lene January 2013 (has links)
Tradisjonelle arbeidsformer i dagens byggebransje vier lite oppmerksomhet til forvaltning, drift og vedlkehold (FDV) av bygninger. BIM, bygningsinformasjonsmodellering, kan bidra til en ny digital arbeidsprosess, hvor FDV står i sentrum. Resultatet av en slik prosess er en modell, en database, hvor all informasjon om et bygg ligger lagret.LYDIA er FDV-programvare, utviklet og levert av Lydia AS. De ønsker å videreutvikle LYDIA i retning BIM, og se på hvordan sammenhengen BIM-LYDIA kan utføres i praksis. Lydia AS opplever i dag størst utfordringer ved import av informasjon til LYDIA-databasen. Kundene samler manuelt inn store mengder informasjon til databasen. Erfaringer viser at endel kunder strever med å forstå bruksnytten av LYDIA.Systemarkitekturen presentert i oppgaven løser Lydia AS sine forutsetninger for overgangen BIM-LYDIA. Funksjonaliteten i LYDIA er opprettholdt. buildingSMART sitt standardiserte filformat, IFC, er brukt som utgangspunkt for overføring av informasjon. Løsningen er realiserbar innen andre kvartal 2014. Modellen forenkler dagens importarbeid. Lydia AS sine kunder slipper manuell dataregistrering som øker risikoen for feil. Ved import direkte fra BIM forenkler man prosessen med å hente informasjon til LYDIA-databasen. Modellen bygger likevel ikke oppunder en ny samarbeidsprosess. Digitale arbeidsformer kan endre de tradisjonelle arbeidsformene i byggebransjen. Utgangspunktet for slike arbeidsprosesser er større tillit og mer fokus på samskaping. Lydia AS må selv tenke gjennom hvilken retning de ønsker å ta for fremtidige LYDIA.
|
148 |
Lärplattan – ett didaktiskt verktyg i förskolan? : När, var, hur och varför används lärplattan?Malmgren, Erika January 2014 (has links)
Syftet med denna undersökning var att se hur lärplattan användes i förskolan. Hur tänker pedagoger kring användandet och fungerar det på liknande sätt mellan olika förskolor i samma företag? Lärplattan benämns som ett pedagogiskt verktyg men är det ett pedagogiskt verktyg med en planerad användning utifrån de didaktiska frågorna och med ett mål och ett syfte eller är det i grunden ett administrativt verktyg som pedagogerna använder sporadiskt i verksamheten? För att få reda på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning med 5 individuella intervjuer och en gruppintervju med 3 pedagoger i förskolor inom samma företag och som ligger i samma kommundel. Förutsättningarna är på så sätt lika mellan förskolorna men hur mycket spelar den privata kunskapen varje pedagog besitter in? Påverkar det pedagogernas tankar och värderingar när det finns en uttalad pedagogik med utomhusverksamhet? Resultatet visar på starka värderingar kring barns användning av lärplattan och en bristande planering utifrån de didaktiska frågorna. Set utifrån barnens perspektiv är lärplattan inte ett aktivt verktyg i verksamheten och används inte som ett pedagogiskt hjälpmedel. Pedagogerna anser att detta är något som barnen inte behöver använda sig av då många får spela spel i hemmet. Förskolan ska vara en arena för lärande av hyfs och naturlära. Lärplattan har mest en plats i verksamheten som ett administrativt verktyg för att underlätta pedagogernas arbete.
|
149 |
Mobilt lärande i fritidshemmet : Ett utvecklingsarbete med inriktning IKT inom fritidshemmetNihlstedt, Anders January 2014 (has links)
Mitt syfte är att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT på fritidshemmet. Fokus ligger på hur IKT kan användas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter på fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas är en möjlig väg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. Frågeställningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lärande ge barn på fritidshemmet. Mobilt lärande kan betecknas som det lärande som sker med hjälp av den mobila teknikens möjligheter kombinerat med mobilitet. Tidigare forskning menar att det pedagogiska förhållningssättet till IKT är av stor betydelse. Aktiviteterna i form av geocaching, mysterycaching, QR-koder och filmskapande visar att ett mobilt lärande erbjuder kunskapsmöjligheter såsom förmåga att orientera, problemlösning, matematiska begrepp, naturupplevelse och kreativt skapande. Ett mobilt lärande i fritidshemmet stimulerar rörelse, friluftsliv och skapande.
|
150 |
"Jag har inte ens den med mig till matematiklektionerna" : En studie om några lärare och elevers beskrivningar över hur de arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningenThorvaldsson, Ann January 2014 (has links)
Syftet med studien är att få inblick i hur några matematik- och speciallärare på ”entill- en” skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt få ta del av några elevers synpunkter. Studien är en kvalitativ studie med ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik. Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som därefter analyserats och grupperats i fem teman: digitala verktyg används som passiva resurser, digitala verktyg används som aktiva resurser, digitala verktyg används som kollaborativa resurser, digitala verktyg - möjligheter och begränsningar samt digitala verktyg och kompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lärare och elever nyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmåga att se möjligheter i undervisningen. Främst används de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ett samarbete med andra eller kreativt skapande. Slutsatser är att lärarna behöver och vill ha kompetensutbildning samt praktiknära forskning med konkreta exempel på nyttjande av digitala verktyg.
|
Page generated in 0.0448 seconds