Introduktion: Svårigheter för vårdgivarna att hålla vårdgarantin var utgångspunkten för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Västra Götalandsregionen när de startade Genombrottsprojektet, ”Bättre flyt i opererande verksamheter”, det första som endast omfattade opererande verksamheter. Femton team från operationsavdelningar från hela landet deltog. Projektet pågick under år 2008. Alla team skulle uppnå resultatmålen att minst 90 % av patienterna opererades på första utlovade operationsdag och att 100 % av operationerna skulle starta på utsatt tid. Dessutom formulerade teamen egna processmål och balanserade mål. Syftet med studien var att beskriva teamdeltagarnas uppfattningar om att arbeta med genombrottsmetoden i opererande verksamheter. Metod: En totalundersökning där samtliga teamdeltagare i projektet (n=95) fick en webbenkät omfattande områdena resultat- och processmål, din arbetsplats, resultat och reflektioner. Resultat: Enkäten besvarades av 55 (58 %) teamdeltagare. Trettien redovisade att de nådde sina resultatmål under projekttiden. Processmålet operationsstart på utsatt tid nåddes helt eller delvis av 45 teamdeltagare och 32 lyckades minska bytestiderna. Tjugoen teamdeltagare uppgav att flera patienter per dag kunde opereras och 14 redovisade att de höll vårdgarantin efter projekttiden. De flesta teamdeltagarna ansåg att förankringen av projektet i personalgruppen fungerade bra, liksom stödet från handledarna. Att få tillräckligt med tid för möten, bemanningen på avdelningen och ledningens engagemang fungerade sämre. Avsaknad av ledningens stöd ledde till minskad motivation för förbättringsarbete. Teamdeltagarna ansåg vidare att Genombrottsmetoden var strukturerad och pedagogisk. Den gav helhetssyn på processer och reducerade dubbelarbete. Arbetsmiljön blev bättre. Konklusion: Teamdeltagarna ansåg att Genombrottsmetoden är användbar för att förbättra patientflödet och vårdkvaliteten på en operationsavdelning. / Introduction: Difficulties for the caregivers to keep the national health care guarantee was the starting point for the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) and The Västra Götaland Region when they started the project “Better flow in operating theatres”, based on the Breakthrough Series Model. Fifteen teams from operating theatres from the whole country participated. The project went on in 2008. All teams should achieve the result goals that at least 90 % of the patients should be operated on the day they were promised and 100 % of the operations should start in right time. In addition process goals and balanced goals were formulated by the teams. Purpose: The purpose of the study was to describe the team participants’ opinions about working with the Breakthrough Series Model in operating theatres. Method: All team participants (n=95) in the project received a questionnaire consisting of result- and process goals, your working place, results and reflections. Results: Fifty-five (58 %) of the team participants answered the questionnaire. Thirty-one of them achieved their result goals during the project time. Forty-five of the team participants achieved the process goal “operation start in right time” and 32 succeeded in decreasing turnover time. Twenty one of the team participants described that throughput increased and 14 were able to keep the national health care guarantee after the project time.  Most of the team participants considered that the support from the staff worked well, as well as the support from the supervisors. On the other hand there was not enough time for meetings, not enough staffing and the management commitment was not so good. The motivation for improvement work decreased due to lack of management support. The team participants considered the Breakthrough Series Model as systematic and educational. They also attained a comprehensive view of processes and reduced their work load. The work environment became better. Conclusion: The team participants thought that the Break through Series Model is a useful method for improving patient throughput and quality of care in an operating theatre.

Den här uppsatsen behandlar Lean i en administrativ miljö, istället för produktion. Lean är inget nytt påfund, utan har sina rötter tillbaka till 1930-talet hos grundarna av Toyota. Lean handlar om att minska slöseri och att visualisera flöden inom företag. Lean används för att identifiera värden och värdeflöden, skapa flöden utan slöserier och implementera dessa flöden mer effektivt genom kontinuerliga förbättringar.  Syftet med uppsatsen är att se hur Lean kan implementeras i en administrativ avdelning för att minska slöseri, ledtider och standardisera arbetsprocesserna. Vidare kommer en grund läggas till en modell för vidare implementering av Lean i andra administrativa avdelningar.  Genom utförda intervjuer, följda ordrar och genom studerade dokument har det blivit klart att Lean går att använda sig av och implementera i en administrativ avdelning. Arbetsprocesserna blir mer synliga vilket gör att processerna kan standardiseras och på så sätt kan slöseri minskas och därmed ledtider minska. Standardisering av arbetet kan ske genom att skapa en prisdatabas, prismodell och synliggöras genom visuell planering.  Modellen som skapats är en pyramid som är uppdelad i fem olika steg. Grunden i pyramiden är att de anställda måste ta ansvar för sitt eget arbete. Nästa nivå i pyramiden är att engagera de anställda. Tredje steget är att visualisera flödet, aktiviteterna och de problem som existerar. Nästa steg är att förenkla flödet, och toppen av pyramiden är att kontinuerligt förbättra flödet.  Slutsatsen av denna studie är att Lean är ett sätt att arbeta som grundar sig i sunt och gemensamt förnuft. Lean kan implementeras i en avdelning genom att göra flödena synliga och identifiera problem, slöseri och förbättrings möjligheter. Vidare kan inte Lean implementeras i en avdelning om inte de anställda tar ansvar för sitt arbete eller om det inte finns ett tydligt ledarskap. / This Master thesis is concerning Lean in an administrative section, instead of production. Lean is nothing new, it has its roots back to the 1930s with the founders of Toyota. Lean is about reducing waste and visualizing flows in companies. Lean is used to find values and value streams in the business, creating flows without waste and to implement these flows more efficiently by continuously work with improvements.  The purpose of this Master thesis is to study how Lean can be implemented in a section of a company where the processes are related to administration, not production, to reduce waste, lead time and structuralize the work process. Further a foundation will be created for a model to implement Lean in other administrative sections.  Through interviews, following orders in the flow and by studying documents it has been established that Lean can be used and implemented in an administrative section. By using Lean work processes can be made more visual, which makes it possible to standardize the process and in that way reduce waste and lead time. This can be made by creating a price database, price model and by using visual planning.  The model created is a pyramid divided into five steps. The foundation is to take responsibility for ones own work, and to inform the employees and give them meaning with changes. The next level is to engage the employees. Third step is to visualize the flow, activities and the problems. The next step is to simplify the flow, and the top of the pyramid is to continuously improve the flow.  The conclusions of the Master thesis are that Lean is a way of working with good and common sense. Lean can be implemented in a section by making the flows visual and then identifying problems, waste and improvements. Further Lean cannot be implemented in a section if the employees do not take responsibility of their own work, or if there is not a visual leadership.

I den svenska vården drabbas uppskattningsvis var tionde patient av en vårdskada, det vill säga en undvikbar skada direkt orsakad av vården (Socialstyrelsen, 2008; Ödegård, 2007). Vårdskador ska registreras som avvikelser som sedan ska analyseras för att finna orsak och ligga till grund för förbättringsarbete (Socialstyrelsen, 2008). Syftet med studien är att beskriva innehållet i de patientavvikelser som registrerats av personal på sjukhus. Innehållet beskrivs avseende vilka händelser som registrerats och vårdpersonalens beskrivningar av händelseförloppet. Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa delar. Den kvalitativa delen genomfördes med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Den kvantitativa delen redovisas med hjälp av deskriptiv statistik. Resultatet av studien visar att de flesta avvikelser berör Organisation/regler/resurser, Vård och behandling samt Halk/fall. Patienter i åldern 70-90 år drabbas i störst utsträckning. Händelseförloppet är ofta detaljerat beskrivet. Personal är däremot mindre benägen att skriva vad de anser vara orsak till det inträffade, samt bidra med förbättringsförslag. Teman som kom ur den kvalitativa analysen var: ”Det blir arbetsamt när andra gör fel”, ”Att vara nära men inte inpå” och ”Att lindra lidande”.

Quality improvement (QI) has become an important issue in healthcare settings. A central question for many healthcare systems is how to manage improvement initiatives adequately. All county councils and regions managing healthcare in Sweden have started to work with QI at an organizational system level, to varied extents. The Kalmar county council improvement initiative constitutes the empirical basis of this thesis. The aim of the thesis is to provide knowledge about different aspects of a county-wide improvement initiative, and a broader understanding of factors and strategies that affect participation, management and outcomes. The overall study design is based on a case study. The first two studies illuminate the practice-based (micro level), bottom-up perspective. Inductively five different areas (categories) were identified. Factors influencing participation in improvement initiatives provided the basis for the next study. The result showed that different staff categories were attracted by different initiatives. The next two studies illuminate the top-down (macro/meso) management perspective. Managers’ views of how patients can participate were investigated and a content analysis of the written answers was made. Four main areas (categories) were identified. A survey study investigated all of the county council managers’ experiences of the whole improvement initiative. Overall the managers thought that the improvement work was worth the effort. To evaluate the Breakthrough Collaborative program, a survey was developed and tested. This survey was used to investigate process and outcome of the BC program. The majority of the respondents were satisfied with their work, but wanted more time for teams to meet and work. To find out if an improvement program can affect outcome and contribute to sustainable changes, interviews were made with project applicants (n=202). Almost half (48%) of the projects were funded, and of those 51% were sustained. Of the rejected (not funded) projects, 28% were accomplished and sustained anyway. The results in this thesis cannot show that the “golden mean” exists, or that a single best way to manage changes and improvements in a healthcare organization has been found, but the way QI initiatives are organized does affect participation and outcomes. The intention, from the management topdown system level, encouraging staff and units and letting practice-based ideas develop at all system levels, can stimulate and facilitate improvement work. / Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete har blivit en viktig del av hälso- och sjukvården. En viktig fråga för landsting och regioner är hur kvalitetsutveckling skall drivas och styras. Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap om kvalitetsarbete i en hälso- och sjukvårdsorganisation, hur förbättringsinitiativ kan bedrivas och ledas, samt vilka faktorer som bidrar till ett framgångsrikt förbättringsarbete. Arbetet utgår empiriskt från en satsning på kvalitet och förbättringsarbete i landstinget i Kalmar län och är genomförd som en fallstudie (case). Resultatet speglar vad ett landstings satsning på förbättringsarbete utifrån mikro-, macro- och mesonivå kan ge. De första två delstudierna speglar det praktikbaserade förbättringsarbetet utifrån ett praktikbaserat perspektiv. En innehållsanalys av projekten som ansökt om ekonomisk ersättning gjordes. Fem kategorier utformades, och projekten betonade områden som patientsäkerhet, förbättrad tillgänglighet och effektivitet. Studie II kartlade deltagande i förbättringsarbete utifrån två olika initiativ. Resultatet visade att de olika initiativen attraherade olika personalkategorier, men kunde samtidigt utesluta andra grupper. Chefernas åsikter om och erfarenheter av landstingets satsning undersöktes i studie III och IV. Cheferna var överlag positiva och nöjda med arbetet. Förbättringsprogrammen följdes med frågeformuläret Swedish Improvement Measurement Questionnaire (SIMQ) som testats och utvärderats. Resultatet visade att deltagarna är nöjda med arbetet med sin förbättringsidé, men att metodiken kan upplevas som svår. Dessutom efterlyste deltagarna mer tid för förbättringsarbete i vardagen. Till sist analyserades de projekt som sökt pengar för att driva förbättringsarbete. Nästan hälften av alla projekt (48%) hade fått ekonomisk ersättning, och av dessa hade fler än hälften (51%) uppnått sitt mål och infört en bestående förbättring. Den här avhandlingen påvisar vikten av att ledningen uppmärksammar, möjliggör och stimulerar förbättringsarbete. Genom att erbjuda flera olika sätt att bedriva förbättringsarbete ökar möjligheten för allas medverkan.

Syftet med examensarbetet var att vi ska kunna förstå hur det är möjligt att effektivisera en orderprocess, genom att veta varför och var störningar uppkommer. Vi utförde studien på Rottne Industri AB för att finna eventuella aktiviteter som påverkar deras orderprocess negativt och därmed utnyttjar onödiga resurser. Utifrån att analysera resultatet och komma med förbättringsförslag för att åtgärda dessa aktiviteter. De aktiviteter som påverkar processen negativt har vi valt att definiera som två typer av störningar, vilka är revisioner av order samt onödigt arbete.   Problemet när revisioner uppkommer är att det startar flertalet aktiviteter inom organisationen som leder till att onödiga resurser förbrukas ineffektivt.   Genom att studera teorier kunde vi komma fram till ett sätt att utföra kartläggningen. Vi gjorde kartläggningen på plats på Rottne Industri AB och hos en återförsäljare för att kunna intervjua personer med insikt i processen. Anledningen med kartläggningen var att identifiera var i processen störningarna fanns. Utöver intervjuer studerade vi även dokument som var kopplade till orderprocessen för att upptäcka eventuella problem.   Genom kartläggningen kunde vi identifiera att båda typerna av störningar fanns i processen på flertalet ställen. Uppkomsten till flertalet orderrevisioner kunde relateras till kontakten mellan återförsäljarna och Rottne Industri AB, där ett bristfälligt säljverktyg kunde identifieras. Men även onödigt arbete där både materiella och mänskliga resurser förbrukades på ett ineffektivt sätt identifierades vid de administrativa avdelningarna på Rottne Industri AB. Förbrukandet av onödiga resurser blev mer allvarliga i samband med att orderrevisioner inkom, vilket innebar att arbete på olika avdelningar behövde återupprepas.   För att komma med förslag till förbättringar på problemen används de avslutande kapitlen av rapporten för att komma fram till och ge rekommendationer om förbättringar till företaget som vi anser vara de mest praktiskt och teoretiskt gynnsamma. / The purpose with this diploma work was to understand how it is possible to make an order process more efficient. The work was done at Rottne Industri AB in order to examine if any activities affect the process negatively and therefore use unnecessary resources. By analyzing this result, suggestions for improvement were developed to correct those activities. Activities that influence the process negatively, we have chosen to define as interference, which are revisions on an order and unnecessary work. The problem when revisions occurs are that several activities within the organization starts and leads to that unnecessary resources are utilized and that unwanted work activities has to be done multiple times. With this as our starting point we were able to do a literature study to work out how a process mapping should be done. The mapping was made on location at Rottne Industri AB factory, but we also contacted a retailer to get some information, by interviewing people that had understanding about the process. The purpose with the mapping was to identify where interferences were located. In addition to the interviews, we also studied documents that were related to the order process to discover any sources for revisions. With the mapping completed, we were able to identify definitions of interferences in several areas. The origins of a number of order revisions were related to the contact between the retailers and Rottne Industri AB, where an insufficient selling aid was identified. Unnecessary work involving both material and human resources were also found at the administrative departments. This use of resources was getting even more serious with an incoming revision, because of the work activities that had to be repeated. In order to develop suggestions of improvements to these problems, the final chapters of this report is used to give recommendations to the company that we thought were practical and theoretical useful.

Equivalent and Accessible Parental Education Programs for Autism A Case study on the developmental process, obstacle and factors that promote success in working with improvement

<p>I den svenska vården drabbas uppskattningsvis var tionde patient av en vårdskada, det vill säga en undvikbar skada direkt orsakad av vården (Socialstyrelsen, 2008; Ödegård, 2007). Vårdskador ska registreras som avvikelser som sedan ska analyseras för att finna orsak och ligga till grund för förbättringsarbete (Socialstyrelsen, 2008). Syftet med studien är att beskriva innehållet i de patientavvikelser som registrerats av personal på sjukhus. Innehållet beskrivs avseende vilka händelser som registrerats och vårdpersonalens beskrivningar av händelseförloppet. Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa delar. Den kvalitativa delen genomfördes med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Den kvantitativa delen redovisas med hjälp av deskriptiv statistik. Resultatet av studien visar att de flesta avvikelser berör Organisation/regler/resurser, Vård och behandling samt Halk/fall. Patienter i åldern 70-90 år drabbas i störst utsträckning. Händelseförloppet är ofta detaljerat beskrivet. Personal är däremot mindre benägen att skriva vad de anser vara orsak till det inträffade, samt bidra med förbättringsförslag. Teman som kom ur den kvalitativa analysen var: ”Det blir arbetsamt när andra gör fel”, ”Att vara nära men inte inpå” och ”Att lindra lidande”.</p>

Intresset för förbättringsarbete ökar med kundernas hårdare krav på kvalitet och efterfrågan av individanpassade tjänster. Dock finns det också en allmän uppfattning om att 70 procent av förbättringsarbetena misslyckas vilket kan tyda på att ett förbättringsarbete är krävande och svåruppnåeligt. Den här studien vill lyfta fram positiva exempel där verksamheter inom hälso- och sjukvården har lyckats att genomföra ett förbättringsarbete och samtidigt har fått en positiv följsamhet av ett nytt arbetssätt. Med positiv följsamhet avses att det nya arbetssättet förbli varaktig över tid. Syftet med studien är att kartlägga och förstå faktorer som påverkar den positiva följsamheten av ett nytt arbetssätt.  Frågeställningar som studien skulle besvara är: ·         Vilka skillnader och likheter finns mellan stora och mindre förbättringsarbeten? ·         Vilka faktorer spelar roll vid förbättring av ett nytt arbetssätt så att den blir varaktig över tid?   För att kunna besvara studiens frågeställningar valdes en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en dialogmetod, ”Apprecitive Inquiry”. Studien grundar sig i nio förbättringsarbeten.   Det som har kommit fram är att ringa kunskaper i förbättringsarbete är tillräckliga för att genomföra ett lyckat förbättringsarbete som även kom att förbli varaktig över tid.  Det gemensamma för förbättringsarbeten är att de har använt sig av ett strukturerat och systematiskt arbetssätt (PDSA förbättringscykeln) med tvärprofessionella arbetsgrupper och målstyrning under förändringsfasen. Samtliga respondenter förknippar förändringsarbete med positiva känslor och understryker vinsternas betydelse för ett lyckat utfall av förbättringsarbete.  Det formella ledarskapet är mycket tydligt och gestaltar sig på ett strukturerat och systematiskt sätt i de stora förbättringsarbetena under hela förändringsprocessen. Däremot inom mindre förbättringar är ledarskapet informellt och grundar sig i enskilda individers motivation, stort engagemang och kunskap. Engagemang, delaktighet och ansvarskänsla kännetecknar samtliga förbättringar. I stora förbättringsarbeten bygger socialt kapital på ledarskapets kvalitet, tillitsskapande strukturer och system medan inom de mindre förbättringarna bygger den på individers förmågor och kunskap.   Målstyrning och vinster lyfts upp av samtliga respondenter som framgångsfaktorer i förbättringsarbete.  En arbetsgrupp med mandat att förändra och engagerade och närvarande ledare är ytterligare framgångsfaktorer som lyfts upp inom de stora förbättringarna medan samarbete och feedback lyfts upp inom de mindre förbättringarna.   Resultatet från de studerade förbättringsarbetena visar att förbättringsarbete som utgår från behov i verksamheten, påvisar vinster och kännetecknas av motivation, socialt kapital, tydligt ledarskap och strukturer samt systematik har förutsättningar för att åstadkomma ett hållbart förbättringsarbete med positiv följsamhet av ett nytt arbetssätt. / Interest in improvement work increases with customers' stricter requirements for quality and demand for individualized services. However, there is also a general perception that 70 percent of the improvement work fails, which may indicate that an improvement work is demanding and difficult to achieve. This study wants to highlight positive examples where activities in the health care system have succeeded in implementing improvement work and at the same time have gained a positive compliance with a new way of working. The purpose of the study is to map and understand factors that affect the positive compliance of a new way of working. The questions on which the study were based on were:   • What are the differences and similarities between large and small improvement works? • What factors play a role in improving a new way of working?   In order to be able to answer the study's questions, a qualitative research method was chosen. The interviews were conducted using a dialogue method, Appreciative Inquiry. In total, the respondents have reported on nine improvement works.   What has emerged is that very limited knowledge in improvement work is sufficient to carry out successful improvement work that also remained lasting over time. Furthermore, the choice of improvement work is based on the needs of the business and not on strategic choices.   What the improvement work has in common is that they have used a structured and systematic approach (PDSA improvement cycle) with interprofessional working groups and goal management during the change phase. All respondents associate change work with positive emotions and emphasize the importance of profits for a successful outcome of improvement work. The formal leadership is very clear and takes shape in a structured and systematic way in the major improvement work throughout the change process. On the other hand, within minor improvements, leadership is informal and based on individuals' motivation, great commitment and knowledge. Commitment, participation and a sense of responsibility characterize all improvements.  In major improvement work, social capital is based on the quality of leadership, trust-building structures and systems, while in the smaller improvements it is based on individuals' abilities and knowledge.   All respondents highlight goal management and gains in improvement work as success factors. In addition, it was considered within major improvements that a working group with a mandate to change and committed and present leaders are success factors, while within minor improvements it was cooperation and feedback that were success factors. It has been shown that motivation, improvement work based on needs, benefits, social capital, clear leadership and structures as well as systematics are factors that are necessary to achieve sustainable improvement work with positive compliance with a new way of working.mmary in English here / <p>2020-11-20</p>

Denna rapport går in på vad Lean är och hur det kan användas. Fokusligger på att försöka identifiera hur Lean används inom två olika företagoch hur arbetet med Lean skiljer sig åt mellan dessa. Är Lean merapplicerbart inom vissa processer än andra och vad ser man för resultatav användandet? Om man kommer till en arbetsplats där Lean användsär det viktigt att förstå att det är ett väldigt omfattande arbete för attupprätthålla de rutiner som behövs. Detta synliggörs tydligare av dennajämförelse mellan två företags arbete med Lean än av den litteratur somanvänts under kurserna för högskoleprogrammet till Processoperatör.För att göra jämförelsen har ena företaget intervjuats medan det andraförtaget har besvarat skriftliga frågor. Resultatet av detta visar att de tvåföretagen använder Lean och dess verktyg på olika sätt och företagensprocesser ser även olika ut. Detta styrker resonemanget om att Leanlämpar sig bättre i vissa processer än andra. Arbete med Lean medförstora fördelar för arbetsmiljön för operatörerna men kan även leda tillförsämrad arbetsmiljö om man inte är aktsam. Båda företagen har funnitfördelar med vissa verktyg som underlättar vardagen för de befintligaoperatörerna och även underlättar vid upplärning av ny personal. / This report discusses what Lean is and how it can be used. The focus ison trying to identify how Lean is used in two different companies andhow the work with Lean differs between these companies. Is Lean moreapplicable in some processes than others and what results of using Leancan you see in the company? If you come to a workplace where Lean isused, it is important to understand that it is a very extensive job tomaintain the routines that are needed. This is made clearer bycomparing two companies work with Lean than the literature usedduring the courses for the university program for Process Operator. Tobe able to make the comparison, one of the companies has beeninterviewed while the other company has answered written questions.The result of this shows that the two companies use Lean and its tools indifferent ways and the companies' processes also looks different. Thissupports the reasoning that Lean is better suited to certain processesthan others. Working with Lean entails great benefits for the operatorsworking environment but can also lead to a deteriorating workingenvironment if you are not careful. Both companies have foundadvantages with certain tools that facilitate the everyday life of theexisting operators and facilitate the training of new staff.

NOTE AB är ett elektronik- och komponentföretag som tillverkar produkter till verkstäder, medicinsktekniska företag, försvaret och kommunikationselektronik företag. Examensarbetet genomfördes på deras enhet i Torsby som specialiserar sig på prototypframtagning och tillverkning av produkter som används i tuffa miljöer. NOTE i Torsby har fått en ny affär som innefattar tre produktfamiljer som de inte tillverkat förut. Omfattning på affären ökade från 50 MSEK till 92 MSEK innan planeringen av produktionen var klar. Vanligtvis tar det 1–2 år att få igång en sådan produktion, men nu har det endast tagit 6 månader från att affären fastställdes tills produktionen var igång. Problemet som uppstod var att de resurser, material och produktionsyta inte var anpassade efter den nya omfattningen på 92 MSEK.  Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur många produkter som kan produceras under en veckas tid och hitta förbättringsmöjligheter för det nya produktionsflödet. Examensarbetet avgränsades till att titta på en av produktfamiljerna. För att besvara syftet och samla in information om flödet gjordes en beskrivning av nuläget för att därefter kunna utföra en nulägesanalys. Utifrån den kunde Leanslöserier och problem identifieras samt ta fram förbättringsförslag till dem.  Resultatet som det här examensarbetet kom fram till var att kapaciteten var för låg jämfört med hur mycket Parker efterfrågade varje vecka. De största Leanslöserierna och problem som hittades var rörelse, brist i kommunikation och materialhantering. För att minska slöserierna och problemen togs ett antal förbättringsförslag fram och några genomfördes. Det resulterade i att rörelser och problem i produktionsflödet minskade samt att en mer strukturerad arbetsplats uppstod. Vidare arbete för företaget är att genomföra alla förbättringsförslagen och därefter utvärdera produktionsflödet på nytt. / NOTE AB is an electronic and component company and they manufacture products to workshops, medical technology companies, defense and communications electronics companies. This thesis was performed at their factory in Torsby where they are specialists at prototype development and manufacturing of products which is used in tough environments. NOTE in Torsby has signed a new deal which include three product families that has never been manufactured in this factory before. The extent of the deal from the beginning was at 50 MSEK but increased to 92 MSEK before planning of the production was completed. It usually takes 1-2 years to get a production like this up and running, but in this case it has only taken 6 months from the deal was signed until the production was up and running. The problem which had occurred was that the resources, materials and the production area was not adjusted after the new extent of the deal at 92 MSEK.  The aim of this thesis was to calculate a weekly production capacity and to develop suggestions which will improve the production flow. The thesis will focus on only one of the three product families. In order to answer the aim and collect information about the flow, a description of the current situation was made and then was an analysis perform on the current situation and based on that was Lean waste and problems found and then suggestions for improvement were develop. The result of this thesis is that the capacity is too low compared to what Parker inquire for every week. The biggest Lean wastes and problems which was found was motion, lack in communication and material handling. In order to reduce wastes and problems, a number of improvement suggestions were made and some were implemented.  As a result, movements and problems in the production flow decreased and a more structured workplace emerged. Further work for the company is to implement all the improvement suggestions and then re-evaluate the production flow.