Vårdgivaren är skyldig att ständigt arbeta för att utveckla och säkra kvaliteten i vården. Forskning visar att reflektion hjälper medarbetaren att lära sig av sina erfarenheter. Reflektion vidgar perspektiv och utvecklar kunskap.   Förbättringsarbetets syfte var att utveckla och säkra kvaliteten i patientens vård. Detta genom att använda en strukturerad reflektionsmodell med vilken teamen runt patienten som opereras kan analysera dagens händelser och identifiera eventuella risker och förbättringsområden. Under förbättringsarbetet togs en egen modell fram, Alingsåsmodellen. Den är en kombination av Gibbs reflektionsmodell som ger en djupare reflektion och Gröna korset som identifierar risker och förbättringsområden.                  Syftet med studien var att beskriva medarbetarnas upplevelser av att reflektera i teamet enligt Alingsåsmodellen.   Metod för förbättringsarbetet har varit att tillsätta en tvärprofessionell arbetsgrupp som har använt Nolans förbättringsmodell som struktur i arbetet.                                    Som metod i studien har en kvalitativ intervjustudie valts. Målet är uppnått när det gäller att öka identifierade förbättringsområden och risker för vårdskada. Däremot utförs inte så många reflektioner som önskas.                                Studien visar att reflektionsstunderna är bra forum som bidrar till lärande och utveckling av vården, genom att identifiering av förbättringsområden och identifiering av risker för vårdskador sker. Slutsatsen är att Alingsåsmodellen är en bra metod för att ständigt arbeta med att utveckla kvaliteten på vården vi ger. / The caregiver is obliged to constantly work to develop and ensure the quality of care. Research shows that reflection helps the employee to learn from their experiences. Reflection broadens perspective and develops knowledge.  The purpose of the improvement work was to develop and ensure the quality of patients care. This by using a structured reflection model with which the teams around the patient undergoing surgery can analyse current events and identify possible risks and areas for improvement. During the improvement work a reflection model was developed, the Alingsåsmodel. It is a combination of Gibbs reflection model that gives a deeper reflection  and the Green cross model that identify risks and areas for improvement.  The purpose of the study was to describe the employees' experiences of reflecting in the team according to the Alingsås model. The method for the improvement work was to create an interprofessional working group that used Nolan's improvement model as a structure in the work.                                  As a method in the study, a qualitative interview study was chosen.  The goal is achieved when it comes to  increasing identified areas of improvement and risks of care injury. However, not as many reflections are carried out as desired.        The study shows that the reflection sessions are good forums that contribute to the learning and development of care, by identifying areas for improvement and identifying risks of care injuries. The conclusion is that  the Alingsås model is a good method for constantly working on developing the quality of care we provide.

Lean Production is one of the most generally accepted concepts for increasing operational effectiveness. However, its implementation is still challenging for many companies as it implies not only changes of technical systems and management systems but also changes in attitudes and culture. Generalizable implementation steps have still not yet emerged and there are many ways to implement Lean Production. A Lean Production implementation is a never ending process since it is always possible to become leaner. Thus, the implementation of Lean Production is a long-term commitment for a company in order to reach success. There is a need for research on how to develop and integrate improvement work in order to establish a successful implementation of Lean Production. Accordingly, the overall purpose of the research presented in this thesis is to contribute to an increased understanding of how to successfully implement Lean Production. Moreover, the objective is to develop a supportive framework for a successful Lean Production implementation and to describe this in a general process for the implementation of improvement work. Through literature reviews and three research studies, a supportive framework for the successful implementation of improvement work has been developed. The first study is an explanatory literature and interview study to build a concept model of improvement work. The second study is an exploratory embedded single case study that was conducted to validate the model. Finally, the third study is an exploratory multiple holistic case study that investigated enablers for continuous improvement after a radical implementation of Lean Production. The resulting supportive framework consists of important actions to consider during the different stages of a process for the implementation of improvement work. In the first stage after a radical implementation phase, actions important to sustain change and enable continuous improvement include for example a focus on good leadership on shop floor and efforts in the area of control and follow-up of results in production teams. To develop continuous improvement several actions are defined, like the importance of understanding the context of improvement work including important relations to operations and to develop the production strategy with objectives to align the improvement work. To reach long term success it is important to integrate continuous improvement into operations and important actions for this stage are for example to update the Operational Management System on the company-specific-production-system framework’s processes continuously, which includes visualisation of the overall improvement work process. / INNOFACTURE - innovative manufacturing development

Detta examensarbete har utförts på Epiroc DC Holmen som är ett globalt distributionscenterbeläget i Örebro. En hög kvalitetsnivå kan leda till kostnadsbesparingar genom att antaletavvikelser minskar. På DC Holmen, där höga kostnader uppstår på grund avkvalitetsavvikelser vid hantering av tungt gods, är detta av särskilt intresse. Syftet med arbetetär därför att undersöka och ta fram förbättringsförslag som minimerar risken för att fel artikellevereras till kund.För att skapa en nulägesbild för processerna som hanterar tungt gods genomfördes intervjueroch observationer. Utifrån den insamlade data genomfördes en nulägesanalys ochförbättringsförslags togs fram med hjälp av verktyg från lean metodiken.En av de främsta faktorer som leder till att fel artikel levereras till kund är att det saknas ettstandardiserat arbetssätt. Detta påverkar bland annat upplärningsprocessen av ny personal samtatt arbetet med ständiga förbättringar försvåras. Ytterligare faktorer som identifierades ärlagerrelaterade, exempelvis så som bristfällig platsmärkning och felaktig vikt av artiklar isystemet.Arbetet resulterade i ett antal förbättringsförslag där implementeringen av 5S är en långsiktiglösning för att skapa en väl fungerande arbetsplats med standardiserade arbetsrutiner ochutvecklandet av en god kultur. Några direktverkande lösningar som togs fram var ny märkningav lagerplatser, avskild placering av liknande artiklar och felsäkring av pallflaggorna. Iframtiden bör möjligheten till att integrera ny teknik som automatisering av plock ses över föratt få ett effektivare och säkrare flöde. / This thesis has been carried out at Epiroc DC Holmen, which is a global distribution centerlocated in Örebro. A high level of quality can lead to cost savings by reducing the number ofdeviations. At DC Holmen, where high costs arise due to quality deviations when handlingheavy goods, this is of particular interest. The purpose of the thesis is therefore to investigateand come up with improvement proposals that minimize the risk of the wrong product beingdelivered to the customer.To create an overview of the processes that handle heavy goods, interviews and observationswere carried out. Based on the collected data, a current situation analysis was performed, andimprovement proposals were developed using tools from the lean methodology.One of the main factors that leads to the wrong product being delivered to the customer is thelack of a standardized way of working. This affects, among other things, the training process ofnew staff and makes it difficult to work with continuous improvements. Additional factorsidentified are inventory-related, such as inadequate location marking and incorrect weight ofitems in the system.The work resulted in several improvement proposals where the implementation of 5S is a longterm solution to create a well-functioning workplace with standardized work routines and thedevelopment of a good culture. Some directly effective solutions that were developed were newlabeling of warehouse locations, separate placement of similar products and fail-proofing of thepallet flags. In the future, the possibility of integrating new technology such as pickingautomation should be reviewed to have a more efficient and safer flow.

Syftet med studien har varit att utveckla mer kunskap om skolorganisationen och undersöka hur en skolorganisation bedriver kvalitets- och förbättringsarbete. Genom kvalitativa intervjuer med personer som arbetar inom bildningsområdet på huvudmannanivå och chefsnivå samt genom en undersökning av litteratur och artiklar inom området har studien genomförts. Resultat och analys har sammanställts för att ge en övergripande bild av hur förbättringsarbete bedrivs inom en skolorganisation.  Denna studie utgår från litteratur och intervjuer med chefer inom skolledningen för att undersöka hur kvalitetsarbetet bedrivs inom en skolorganisation. Fokus ligger på chefernas syn på förbättringsarbete, dess utmaningar och framgångsfaktorer, samt utvecklingsarbete inom skolorganisationen. / The purpose of the study has been to develop more knowledge about the school organization and investigate how a school organization conducts quality and improvement work. The study has been carried out through qualitative interviews with people who work in the field of education at principal and manager level, as well as through a survey of literature and articles in the field. Results and analysis have been compiled to give an overall picture of how improvement work is carried out within a school organization. This study is based on literature and interviews with managers in school management to investigate how quality work is conducted within a school organization. The focus is on the leaders view of improvement work, its challenges and success factors, as well as development work within the school organization.

This thesis is about how project results can be improved in organizations. The focus is on project-intensive organizations, where a central part of the operative work is carried out in project form. This is common in product development, software development, business development, industrial construction, etc. In this thesis, a framework for project result improvement in organizations is developed (PRIO framework). The empirical data is based on a clinical research project in an organization called “Alpha”. People in Alpha worked for several years with improving the preconditions for product development projects, for example, by training employees, creating process descriptions, designing work templates and implementing information systems. The empirical material is understood using theories from project management, business process management and improvement work. In the analysis of the case, the author finds a need to go deeper towards the philosophcial realm and asking fundamental questions about the relationship between changes and the differences they make in project results. Philosophical foundations are explicated in order to provide a basis for understanding how project results can be improved. The PRIO framework highlights personal work processes and the way in which these processes influence strategy development processes, improvement processes, operative project processes and customer operations processes. Particular emphasis is put on the interaction between mind, body and artifacts when work is performed. For example: How can we understand the relationship between a documented project method and actions of employees? With a focus on project result improvement, several questions arise. What difference do you want to make? What order of change is required to make the difference? What can you change? How does the change lead to the difference? The answers to these questions have far-reaching consequences for initiatives targeting project result improvement. A fundamental question lies at the core of the thesis: What is the pattern which connects the change and the difference? The thesis suggests using a theory structure of calibration between multiple levels. The resulting PRIO framework can be used as a frame for inspiration for people working with project result improvement. The thesis is ended with a dialog written to highlight the findings in a consumable format. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2005

Bakgrund: Diabetes är ett växande problem i Sverige liksom i övriga världen. Sjukdomen och dess komplikationer orsakar mycket lidande och stora kostnader för samhället. Inom diabetesvården arbetar personalen för att patienter med diabetes ska leva ett gott liv med så lite lidande och komplikationer som möjligt. För att säkra kvalitén och utveckla vården behöver vårdpersonalen systematiskt och kontinuerligt identifiera förbättringsområden och genomföra små som stora förbättringsarbeten. Syfte: Denna studie syftar till att beskriva diabetessjuksköterskans arbete med förbättringar inom primärvården samt att beskriva faktorer som främjar respektive hindrar arbetet med förbättringar. Metod: Metoden som användes var en enkätbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie. Totalt 84 diabetessjuksköterskor inom primärvården i Västra Götalandsregionen besvarade enkäten. Data analyserades statistiskt och redovisades deskriptivt. Öppna frågor analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att 92% tyckte att det är mycket viktigt att bedriva förbättringsarbete och 56% angav att de hade ganska stora möjligheter att utföra förbättringsarbete. Av diabetessjuksköterskorna som besvarade enkäten så hade 63% ganska ofta idéer om förbättringsarbete och 73 % hade kunnat bedriva förbättringsarbete. Det som tydligast angavs som viktigt för att bedriva förbättringsarbete var stöd från ledningen, ett fungerande samarbete med övrig personal och tid för reflektion kring förbättringsområde. Slutsats: Diabetessjuksköterskan tycker det är viktigt med förbättringsarbete och har ofta idéer om förbättringsområden. Om försättningar ges vad gäller stöd från ledning, samarbete med övrig personal och tid för att kunna bedriva förbättringsarbete så ökar möjligheterna för att utvecklingen och kvaliteten av diabetesomvårdnaden drivs framåt. / Diabetes is a growing problem in Sweden as well as in the rest of the world. The disease and its complications cause a great deal of suffering and great costs to society. In diabetes care, health care personnel work to ensure that patients with diabetes live a good life with as little suffering and complications as possible. To ensure quality and develop care, healthcare personnel need to systematically and continuously identify areas of improvement and carry out small and large improvement work. Objective: The aim of the study was to explore the diabetes specialist nurse's work with improvements in primary care and to describe factors that promote and hinder the improvement work. Method: The method used was a survey-based quantitative cross-sectional study. A total of 84 diabetes specialist nurses in the Västra Götaland region answered the questionnaire. Data were analyzed statistically and presented descriptively. Open-ended questions were analyzed by qualitative content analysis. Results: The results of the study showed that 92% of the participants thought it was very important to do improvement work, 80% felt that they had very large or quite large opportunities to do improvement work and 86% indicated that they very often or quite often had ideas about improvement work. 73% of the participants had the opportunity to participate in improvement work. What was most clearly stated as important for being able to carry out improvement work was that they had support from management and time to be able to carry out improvement work. Conclusion: The diabetes specialist nurse's thinks it is important and often has ideas for improvement work. If the diabetes specialist nurse is given the conditions for conducting improvement work such as support from management, a working collaboration with other staff and time for reflection on improvement areas, it can lead to increased quality in diabetes care and better care for patients with diabetes.

Purpose – The purpose of the study is to explore how productivity can be improved in an assembly line in manufacturing industry. In order to fulfill the purpose, following three research questions have been formulated: 1. How can an assembly line be designed? 2. Which potential improvement areas can be found in an assembly line? 3. How can assembly line balancing be used to improve productivity? Method – A case study was performed in order to answer the research questions. A combination of quantitative and qualitative data have been collected. To build an understanding of existing theories and research within the study area, a literature study was conducted which formed a theoretical framework. Parallel to the literature study, empirical data was collected through a case study. Data collection methods included observations, document studies, time measurements and focus group meetings. The reviewed theories and the collected data were later analyzed and a result was generated. Findings – In order to improve productivity, Theory of Constraints enabled the identification of potential improvement areas. To address the improvement areas, Assembly Line Balancing was found an appropriate method. Through the case study it was found that through Assembly Line Balancing, a reduction of takt time can be achieved which opens up the possibility to increase the production volume. Also, when re-allocating operators between work tasks, a reduction in numbers of operators is possible which results in lower costs. By lowering costs and increasing production volume, improved productivity is achieved. Implications – This study presents an application of the two improvement methods Theory of Constraints and Assembly Line Balancing in a manufacturing industry. Therefore, the thesis can be used as a basis when performing improvement work related to reduction of takt time in other manufacturing industries, to gain a better understanding for the implementation of the studied methods. Limitations – One limitation of the study was the pandemic Covid-19, which enforced restrictions on the case company. This disturbed the conduction of the case study since less focus group meetings were conducted, and suggested improvements could not be tested. Another limitation was the limited study time frame. Consequently, the collected time measurements were relatively few and the study scope was delimited to only packaging activities. To increase reliability, a more extensive time frame is necessary. The analysis has been adopted to the situation at the case company. The conclusions may hence be biased, which could restrict to what extent the study can be generalized.

This study is conducted at a department, hereinafter referred to as Företaget, at a company within the financial sector. Företaget works for corporate customers and offers car administration to customers who own 20 cars or more in their business. The study aims to gain understanding for how their onboardingprocess of new customers works and how the joint customer template, that is used by several work teams, can be improved. The purpose is to provide suggestions for improvement that will assure that the information sharing about the customer in the onboardingprocess becomes clearer, quality assured and shared to a greater extent. The theory that this study is based upon includes offensive quality development, change management, leadership, and culture. The data that this study is built upon has been collected through qualitative methods in the form of interviews, a survey, the conducting of a culture analysis and the provision of internal documents. The gathered data results in a process chart that shows the current workflow, and the finding of the root cause to the experienced problem, which is that there is a lack of clarification of who is in charge of what between the different working teams at Företaget. The result further demonstrates that there is an ambiguity in the division of responsibility, deficiencies in communication, lack of follow up and quality assurance but a good sense of cooperation and a well-being between employees. Common problems that can arise when there is an ambiguity in the division of responsibility and when the definition of work roles is not well anchored, is that the employees do not know what's expected of them which can lead to tasks not being performed. To hopefully improve the experienced problem of the onboarding process, it’s suggested that the process is visualized, a clarification of roles and division of responsibilities is made, increased communication between the teams, insertion of quality assurance and follow-up as well as activities with participation from all teams that could lead to an increase in social identity and the “we” feeling. / Denna studie är utförd på en avdelning, vidare kallat Företaget, på ett företag inom finanssektorn. Företaget verkar för företagskunder och erbjuder biladministration till kunder som innehar 20 eller fler bilar i sin verksamhet. Studien ämnar till att skapa en förståelse för hur introduktionsprocessen för nya kunder, vidare kallat onboardingprocess, ser ut i nuläget, samt hur den gemensamma kundmallen, som används av flertalet av Företagets team, kan förbättras. Detta i syfte att tillhandahålla lösningsförslag för att säkerställa att informationsdelningen om kunden i onboardingprocessen blir tydligare, kvalitetssäkras och delas i högre omfattning. Teorin som studien är baserad på berör bland annat offensiv kvalitetsutveckling, förändringar, ledarskap och kultur. Den data som studien bygger på har samlats in genom kvalitativa metoder i form av intervjuer, enkätundersökning, genomförande av kulturanalys samt tillhandahållandet av interna dokument. Det insamlade materialet resulterar i en processkarta som beskriver det nuvarande arbetsflödet, samt upptäckten av att rotorsaken till den upplevda problematiken ligger i att det saknas ett förtydligande bland de olika teamen på avdelningen om vem som ska göra vad. Vidare påvisar resultatet att det finns en tvetydighet i ansvarsfördelningen, brister i kommunikationen, avsaknad av uppföljning och kvalitetssäkring, men en god känsla för samarbete och en trivsel medarbetarna emellan. Vanliga problem som kan uppkomma när ansvarsfördelningen och definiering av arbetsrollerna inte är väl förankrade är att förväntansbilden på medarbetaren blir svårtolkad,  samt att ansvar skjuts ifrån och ärenden faller mellan stolarna. För att förhoppningsvis förbättra den upplevda problematiken föreslås visualisering av processen för medarbetarna, ett tydliggörande av roller och ansvarsfördelning, ökad kommunikation mellan teamen, kvalitetssäkring och uppföljning, samt aktiviteter med deltagande från alla team som skulle kunna leda till en ökning av den sociala identiteten och skapandet av ”vi”-känslan.

Konkurrensen mellan svenska och internationella företag har på senare år ökat. Detta ställer krav på hur svenska företag måste agera för att överleva. En alternativ konkurrensfördel för att hantera dessa externa förändringar är att arbeta med intern effektivitet. Det studerade fallföretaget Bong i Kristianstad har på senare tid haft problem med att mäta sin interna effektivitet, mer precist sin produktionseffektivitet. Ett företag som inte beräknar sin produktionseffektivitet kommer få det svårt att prioritera rätt områden, processer, aktiviteter och lösningar för förbättringsarbete.    Syftet med arbetet är att identifiera relevanta parametrar för att beräkna och visualisera produktionseffektivitet inom tillverkningsindustrin. Målet med studien är att ta fram en modell för beräkning och visualisering av produktionseffektivitet som kan utgöra en grund för förbättringsarbete. Målet är också att utifrån denna modell identifiera områden som kan förbättras samt att ge förbättringsförslag utifrån de identifierade områdena.   Genom en kvalitativ fallstudie erhölls kunskap om företagets arbetssätt och egen tolkning av produktionseffektivitet. Parametrar identifierades, en modell togs fram, beräkningar genomfördes och resultatet analyserades för att visualisera och bestämma företagets faktiska produktionseffektivitet enligt OEE/TAK-metoden. Utifrån analysen drogs slutsatser att företagets produktionseffektivitet beräknad enligt egen metod var bristfällig och ej representativ. Det bevisas också varför metoden är bristfällig. Områden för förbättring identifierades, där ställtider utgör den största förlusten för företagets produktionseffektivitet. Tre olika förbättringsförslag genererades och implementerades teoretiskt för att bevisa vilka positiva ekonomiska och psykosociala effekter de har på verksamheten. / Over the past few years’ competition between Swedish and international companies have increased. This puts requirements on how Swedish companies must act to survive. To handle these external changes, continuous work with internal efficiency is a solution for competitive advantage. The studied company Bong in Kristianstad has recently had problems concerning measurements of their internal efficiency, more precisely their production efficiency. A company that does not measure their production efficiency will have a hard time prioritizing the right areas, processes, activities, and solutions for improvement work. The purpose of this study is to identify relevant parameters with the intention of calculating and visualizing production efficiency within a manufacturing industry. The goal of the study is to develop a model for calculation and visualization of production efficiency that can be used as a basis for improvement work. The goal is also to be able to use this model in the purpose of identifying different areas that can be improved and to create suggestions for improvement for these areas. Knowledge was obtained by doing a qualitative case study concerning the company's work methods and their own interpretation of production efficiency. Parameters were identified, a model was created, calculations were done, and the results were analyzed to be able to visualize and determine the company's actual production efficiency based on the OEE/TAK-method. The analysis and conclusion showed that the studied company’s method for calculating their production efficiency was inadequate and non-representative. It was also proved why the current method was inadequate. Areas for improvement were identified where setup times constituted the biggest loss for the company's production efficiency. Three suggestions for improvement work were generated and implemented theoretically to prove what positive economic and psychosocial effects they have on the business. / <p>Digital presentation som effekt av pandemi.</p>

Enligt nuvarande biobankslag i Sverige ska handläggningen av patienternas biobankssamtycken ske omedelbart och utan onödig tidsfördröjning. Det är utifrån patientsäkerhetsperspektiv, viktigt att ha uppdaterade biobankssamtycken i laboratorieinformationssystemet eftersom korrekt uppdaterade samtycken är avgörande för leverans av säker vård. Tidigare behövde den berörda biobankverksamheten i genomsnitt 77 arbetsdagar för att handlägga en inkommen nej-talong, vilket var alldeles för lång tid. Det här förbättringsarbetet görs i syfte att tidseffektivisera processen för biobankssamtycke vid berörd biobankverksamhet i Region Stockholm. Nolans förbättringsmodell, Service Blueprint, 5 P´s analys och PDSA-hjulen användes som metod i det här förbättringsarbetet. Med hjälp av de införda förändringsidéerna under förbättringsarbetet minskades antalet handläggningsdagar för nej-talonger från 77 till 42 arbetsdagar på den berörda biobankverksamheten. Detta är en minskning med 35 arbetsdagar. Det här förbättringsarbetet resulterade i en mer tidseffektiviserad process för biobankssamtycke och en ny nationell rekommendation gällande antal handläggningsdagar för nej-talonger.  Studien av förbättringsarbetet syftade till att öka förståelsen om personalens erfarenheter av att genomföra förbättringsarbete med processen för biobankssamtycke. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie med induktiv ansats. Kvalitativ datainsamling utfördes i form av åtta samtalsintervjuer. Studien visade att det fanns två viktiga faktorer som enligt berörd personal ledde till ökad teameffektivitet och tidseffektivisering av processen: systematisering av processen för biobankssamtycke och motivationsdrivande faktorer. Förändrat arbetssätt, ökade personalresurser och utvecklade kommunikationskanaler bidrog till skapandet av en systematisk process vilket underlättade genomförandet av förbättringsarbetet och tidseffektiviserade processen. Motivationsdrivande faktorer som påverkade teameffektivitet under förbättringsarbetets gång var gruppstöd, agilt arbetssätt och visuell utvärdering av förbättringsarbetet. / According to the current Biobanking Act in Sweden, processing of patients' biobanking consent must occur immediately without unnecessary time delay. From a patient safety perspective, it’s important to have updated consents in laboratory information systems because correctly updated consents are critical to the delivery of safe care. Previously, biobank organization where study was conducted needed an average of 77 working days to process an incoming biobanking consent, which was overly long. The aim of improvement work is to make the process for biobanking consent more time-efficient in one biobank organization in the Region of Stockholm. Nolan’s improvement model, Service Blueprint, 5 P's analysis and the PDSA-cycles were used as methods for this improvement work. With the help of five improvement interventions the number of processing days for biobanking consents was reduced from 77 to 42 working days which is a reduction of 35 days. This improvement work resulted in a more time-efficient process and a new recommendation regarding the number of processing days for biobanking consent.  The study of the improvement work aimed to increase the understanding of the staff's experiences regarding improvement work with the process for biobanking consent. The study was conducted as qualitative case study with an inductive approach. Qualitative data collection was carried out in the form of eight interviews. The study showed that the following factors led to increased team effectiveness and time efficiency of the process: systematization of the biobank consent process and motivational factors. Changed work methods, increased personnel resources, and developed communication channels contributed to the creation of the systematic process, which facilitated the implementation of the improvement work and made the process time efficient. Motivational factors that influenced team effectiveness under improvement work were group support, agile working methods and visual evaluation of improvement work.