Digitalisering har lett till att kunder fått ökade möjligheter att välja mellan produkter från olika leverantörer. Inte minst inom tillverkande industrier har man sett en skiftning från massproduktion till alltmer kundstyrd produktion, där utbudet av varor är större och kunden nästan helt ligger i fokus vid produktion av varor. Detta har tvingat tillverkande företag att hitta nya strategier för att förbättra och effektivisera sin produktion för att möta dessa behov.   En av de strategier som blivit allt vanligare som företaget använt för att uppnå detta har blivit att implementera ”Lean production”. En strategi som bygger på att man arbetar med ständiga förbättringar för att minska slöseri men som ställer stora krav på att ledningen lyckas utföra den kulturförändring som krävs för att uppnå detta. För att hjälpa ledningen med detta har allt fler företag börjat använda sig av dagligt styrningsverktyg som att mäta och presentera KPI:er men också genom möten för daglig styrning där man presenterar daglig ansvarsfördelning. Att implementera dessa verktyg skapar däremot nya frågor och utmaningar, vad ska man tänka på när man väljer KPI:er, hur ska man presentera dessa och finns det en metodik man kan använda sig av för att välja KPI:er? Ovanstående frågeställningar presenteras i studien och summeras med syftet av studien ” Utforma en metodik för att identifiera viktiga parametrar för att visualisera produktionsstatus vid daglig styrning inom produktion”.    För att kunna besvara dessa frågor har information hämtats både från litteratur och genom intervjuer och observationer på ett företag inom stålindustrin som har implementerat möten för daglig styrning, men som vill utveckla dessa möten med presentation av KPI:er. Problemet är att företaget inte alltid vet vilka KPI:er de bör presentera. Studien handlar om att identifiera viktiga faktorer att tänka på vid framtagning av KPI:er för att visualisera produktionsstatus effektivt. Studien har även behandlat sättet KPI:erna bör visualiseras på, digitalt eller analogt och slutligen har det tagits fram en metodik som ska användas för att identifiera KPI:erna.    Vid utformning av metodiken har litteraturen kombinerats med intervjuer och observationer hos de anställda på fallföretaget där man identifierat de viktigaste punkterna enligt följande: Att presentera KPI:er vid möten för daglig styrning, undvika för många KPI:er, ta hjälp av de anställda vid utformning av KPI:er, att välja KPI:er som ökar transparensen av processer, att mäta och välja KPI:er som ökar företagets konkurrenskraft och som leder företaget i rätt strategisk riktning, att välja KPI:er som främjar förbättringsarbete och som motiverar anställda samt att ge möjlighet för mätning av KPI:er genom IT. Sedan har studien föreslagit att KPI:erna bör presenteras genom digitala tavlor i realtid. / Digitalization has led to increased opportunities for customers to choose between products from different suppliers. Especially in manufacturing industries, there has been a shift from mass production to increasingly customer-driven production, where the range of products is larger, and the customer is almost entirely focused on the production of goods. Manufacturing companies have had to come up with new strategies to improve and streamline their production to meet customer needs and transition from mass production to meet customer needs and transition from mass production to customer-driven production.    One of the strategies that companies have used to achieve this is the implementation of “Lean production”. This strategy is based on continuous improvement to reduce waste but requires significant efforts from management to create a cultural change within the organization that enables this. To assist management in this process, an increasing number of companies have started using daily management tools such as measuring and presenting Key Performance Indicator (KPIs) and holding daily management meetings to present daily responsibilities. However, implementing these tools also creates new questions and challenges, such as what to consider when choosing KPIs, how to present them, and whether there is a methodology to select KPIs. These questions are presented in the study and summarized with the aim of the study, “designing a methodology to identify important parameters for visualizing production status in daily management within production.”   To answer these questions, information has been gathered from both literature and interviews and observations at a steel industry company that has implemented daily management meetings but wants to enhance them with KPI presentations. The problem is that the company does not always know which KPIs they should present. The study is about identifying key factors to consider when choosing KPIs to effectively visualize production status. The study also addresses the way KPIs should be visualized, whether digitally or analogously, and finally a methodology has been developed to be used in identifying the KPIs.   In developing the methodology, literature has been combined with interviews and observations of the employees at the case company, where the most important points have been identified as follows: presenting KPIs at daily management meetings, avoiding excessive KPIs, Involving employees in the design of KPIs, selecting KPIs that increase process transparency, measuring and selecting KPIs that enhance the company´s competitiveness and guide it in the right strategic direction, choosing KPIs that promote improvement work and motivate employees, and providing the opportunity to measure KPIs through IT. The study the suggests that KPIs should be presented through real-time digital dashboards.

Det traditionella perspektivet i hälso- och sjukvården behöver förändras, från en levererad produkt till co-production mellan sjukvårdspersonal och patienter. Patienter som drabbas av en höftfraktur lider vanligen av hög smärta och innan transport till sjukhus krävs bedömning och smärtlindring av ambulanspersonal. Lokalt inom ambulanssjukvård är det däremot inte utvärderat om patienten är involverad i bedömning och behandling enligt co-production. Motsvarande är inte heller kvaliteten av den medicinska riktlinjen för höftfrakturer systematiskt utvärderad lokalt. Målet med detta förbättringsarbete var att mäta och öka journalförda smärtskattningar samt att möjliggöra en reviderad version av den medicinska riktlinjen med ökad kvalitet. Förbättringsåtgärder skapades utifrån hörnstensmodellen. En kvalitativ studie undersökte personalens uppfattningar av förbättringsarbetet för co-production i vården. Intervjuer med personal i fokusgrupper analyserades med en deskriptiv ansats och med ramverket co-production cycle. Resultatet visar på en signifikant ökning av journalförd smärtskattning och en ökad kvalitet av den medicinska riktlinjen. Studien visar på en motivation att fråga, snarare än att anta nivån av patienternas smärta. Slutsatsen är att det är möjligt att mäta medicinska riktlinjers kvalitet och därmed deras förbättring. Genom att visualisera det journalförda vårdarbetet, jämlikt hörnstensmodellen, skapas en motivation till förändring gentemot co-production i vården. / The traditional perspective of healthcare needs transformation, from a delivered product to a co-produced service between healthcare professionals and patients. When a patient sustains a hip fracture it is often characterized with severe pain and requires an ambulance for assessment and pain relief before transportation to a hospital. However, in context of the ambulance service it is not evaluated if the patient is involved and co-produces in the assessment and treatment. Neither is the quality of the medical guideline for treatment of hip fracture systematically evaluated in the local context. The aim of this improvement work was to measure and increase the documented pain assessment, as well to measure the quality of the medical guideline so it can be revised with an improved quality. Interventions was formed using the cornerstone model as a framework. A qualitative study was performed to analyse effects of the improvement work experienced by the personnel for co-producing care with patients. Focus groups interviews with the personnel was conducted using a descriptive approach and the co-production cycle as framework. The results show a significant increase in the documentation of the pain assessments and an increased quality in the medical guideline. The study shows a motivation to ask, rather than assume patient’s pain assessment. In conclusion it is possible to measure the quality of a medical guideline and therefore so is improvement. Visualising documented care to the personnel in accordance with the cornerstone model, creates a motivation for change towards co-producing care.

Bakgrund Socialtjänsten saknar register för uppföljning av kvalitet. Utan kunskap om vilka insatser som socialtjänsten ger   riskerar personer att blir utan effektiva insatser eller utsätts för insatser som kan vara till mer skada än nytta. Syfte Förbättrad livssituation för individer i socialtjänstens missbruks- och beroendevård genom  systematisk uppföljning. Öka användningen av Addiction Severity Index- (ASI) för att följa och utveckla socialtjänstens insatser. Identifiera faktorer som bidrar till eller försvåra användandet av ASI. Metod Programteorin innehållande fem förbättringsområden togs fram. Förbättringsarbetet följdes upp genom genomförda ASI-intervjuer. Förbättringsarbetet studerades med mixad metod. Kvantitativ data med tidsserieanalys och kvalitativ data  med tematisk analys. Resultaten har analyserats genom Modell för implementering i olika kontexter. Resultat Användning av ASI-intervjuer ökade men nådde ej målen. Studien av förbättringsarbetet ger få svar på vad som påverkar användningen av ASI. Starkare koppling av faktorer med negativ inverkan på ASI-användningen än positiva inverkan. Slutsatser Förbättringsarbete  på flera områden gav ökad ASI-användning. Förbättringsarbete kan bedrivas samtidigt i ett läns kommuner. Det finns intresse för förenklade ASI-intervjuer men försöket gav ej underlag att dra slutsatser. Studien visar  faktorer som påverkar användningen av ASI men att det krävs fördjupningar för att generaliserbara slutsatser. / BackgroundSocial services do not have registers for monitoring quality. Without knowledge of what interventions the social services provide already exposed groups risk missing follow-up and improvement of care and support. Purpose Improved life situation for individuals in social services addiction care through systematic follow-up. Increase the use of Addiction Severity Index (ASI) to monitor and improve social services. Identify factors that contribute to or hamper the use of ASI. Method A program theory was developed. The improvement work was studied with a mixed method. Quantitative data with time series analysis and qualitative data with thematic analysis. Results was analysed through Model for implementation in different contexts. Results The use of ASI interviews increased but did not reach the targets. The study of the improvement gives few answers to what affects the use of ASI. Stronger coupling of factors with a negative impact on ASI usage than positive impact. Conclusion Improvement in multiple areas increased use of ASI. Improvement can be carried out simultaneously in 13 municipalities in a county. There is interest in simplified ASI interviews, but the trial did not provide evidence to draw conclusions. The study shows factors that affect the use of ASI, but that there is a need for more studies to generalize conclusions.

Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning (IVA) och tillfrisknat efter kritisk sjukdom löper stor risk för komplikationer efter att de flyttats till annan vårdavdelning för fortsatt vård. Oförutsedda komplikationer kan ibland leda det till att patienten återinläggs på IVA. Tidig identifiering och nära samarbete mellan IVA och vårdavdelning kring vanliga komplikationer skulle kunna förbättra förutsättningar för effektiv rehabilitering för den enskilda patienten.   Syftet med förbättringsarbetet var att underlätta patientens rehabilitering genom att tillgodose dennes behov av information och specifika rehabiliteringsinsatser som är vanliga efter intensivvård. återhämtning efter intensivvård samt minska risken för återinläggning.    Under förbättringsarbetet infördes ett screeningsinstrument för att tidigt kunna fånga patientens behov av stöd. Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell. Resultatet av förbättringsarbetet visar på att det finns behov av tidigare uppföljning av intensivvårdspatienten för att förbättra och stötta patienten i sin återhämtning. Screeningsinstrumentet bidrog till att de patienter som är i behov av stöd fångades upp.    Kunskap om utmaningar och framgångsfaktorer under förbättringsarbete kan bidra till en större förståelse för förbättringskunskapens betydelse vid utveckling av vården. Syftet med studien var att belysa intensivvårdspersonalens erfarenheter av förbättringsarbete inom post-intensivvård.   En kvalitativ studie genomfördes med två fokusgruppsintervjuer bestående av vårdpersonal från en IVA-avdelning. Under intervjuerna fångades vårdpersonalens upplevelse av förbättringsarbete. De transkriberade intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet av studien framkom både utmaningar och framgångsfaktorer i tre kategorier: ”Skapa mening och förståelse för nytt arbetssätt”, ”Proaktivt arbete med patientfokus” samt ”Förändringströtthet och brist på tid”.   Tidigare uppföljning är en viktig del i patientens återhämtning efter IVA-vård för att förebygga senkomplikationer. Studien visar att tydlig information kring interventioner bidrar till ökad förståelse för förändringsprocessen och skapar drivkraft i förbättringsarbetet. / Patients who recovers from severe illness entails an increased risk of complications when being transferred from intensive care unit (ICU) to ward. Unforeseen complications can sometimes lead to ICU re-admissions. Early identification of common complications and close collaboration between ICU and ward can improve the chances of a successful recovery for the patient.   The purpose of the improvement work was to facilitate the patient's recovery after intensive care and to reduce the risk of readmission. rehabilitation by meeting his or her need for information and specific rehabilitation interventions that are common after intensive care.   During the improvement work, a screening instrument predicting high risk-individuals was introduced to capture the patient's need for support at an early stage. The improvement work was based on Nolan's improvement model. The results of the improvement work showed that there is a need for earlier follow-up of the ICU-patient to improve and support patients in their recovery. The screening instrument helped to catch the patients in need of support.   Knowledge of challenges and success factors during improvement work can contribute to a greater understanding of the importance of improvement knowledge in the developement of care. The purpose of the study was to illuminate intensive care staff's experiences of improvement work in post-intensive care.   A qualitative study was conducted with two focus group interviews consisting of care staff from an ICU department. During the interviews, the care staff's experience of improvement work was captured. The transcribed interviews were analyzed with a qualitative content analysis. Focus group interviews with staff resulted in three categories: "Creat meaning and understanding for a new way of working", "Proactive work with a patient focus" and "Change fatigue and lack of time".  Previous follow-up is an important part of the patient's recovery to detect late complications. The study result concludes that clear information according to interventions during improvement work contributes to increased understanding for the improvement process and creates motivation and drive in the improvement work.

Många företag står idag inför en affärssituation med stigande konkurrens,krympande marknader, och ökade kundkrav. Framför allt sitter många fast i ett föråldrat sätt attdriva sin verksamhet på, som är dåligt anpassat för den allt tuffare marknaden. Den rekommenderadelösningen stavas ofta ”inför kvalitetstänk och börja jobba med förbättringar”. Det kandock vara lättare sagt än gjort för företag utan tidigare erfarenheter från en sådan strategi, ochmed eventuella betydande brister i sin ordinarie organisationsstruktur. Demotikos AB i Stockholmär ett exempel på ett sådant företag.Avsikten med detta examensarbete är att ta fram ett förbättringsprogram särskilt anpassat förDemotikos AB genom att analysera olika kvalitetsfilosofier och koncept, samt att göra en utförlignulägesanalys av företaget. Målet är att presentera ett förbättringsprogram tillsammans meden implementationsplan som är väl anpassad till företagets utgångsläge och förutsättningar ochsom samtidigt stämmer väl överens med rådande forskningslitteratur. Företaget har dessutom enönskan om att den insamlade kvalitetsinformationen i rapporten ska kunna ligga till grund för enkvalitetsintroduktionsutbildning för företagets anställda.Företagets behovsbild samt problemområden kartlades vi en nutidsanalys. Därefter utgick manfrån kartläggningen och jämförde den med vilka effekter olika förbättringsprogram kunde åstadkomma.Efter ett program hittades gick man vidare till att utvärdera olika arbetsmetoder ochverktyg. Till sist undersöktes en lämplig implementationsplan. / Many companies are today facing a business situation with rising competition,shrinking markets, and increasing customer demands. Above all, many are stuck with an outdatedapproach on how to run their business, an approach that is poorly adapted to the ever moredemanding market. The recommended solution is often spelled "implement a quality mindsetand start working with improvements". However, this can be much easier said than done forcompanies without any experience of such a strategy, as well as any significant deficiencies in itsregular organizational structure. Demotikos AB in Stockholm is an example of such a company.This thesis is aiming to produce an improvement program for Demotikos AB by analyzing differentquality philosophies and concepts, as well as making a detailed situation analysis of thecompany. The goal is to present an improvement program together with an implementation planthat is well adapted to the company’s current condition and at the same time consistent withcurrent research literature. The company also wish to be able to use the collected quality data inthe report as a basis for a quality introduction for its employees.The company’s needs as well as problem areas were identified, through a present day analysis.The result were compared it with what effects various improvement programs could present.After an appropriate program was found the project went on to evaluate various methods andtools. Finally, a suitable implementation plan examined.

Denna studie har genomförts inom området för industriell teknik och tillhandahåller vidare förslag på en hållbar förbättring för ett svenskt företag som tillverkar glass, Gute Glass, beläget i Visby Gotland. Hållbarhetsutveckling utgör ett fundamentalt område och ligger vidare till grund för arbetet med att ta fram förbättringsförslaget för studien och företaget ifråga, i vilket hållbar utveckling är ett antaget globalt mål som alla länder ska arbeta för och som vidare kan definieras som ”Utveckling som möter nutidens behov utan att riskera möjligheten för kommande generationer att möta sina behov” (Gröndahl och Svanström, 2010, s. 32). Växtbaserade dieter är något som gynnar den hållbara utvecklingen i förhållande till animaliskt baserade dieter och dessa områden samt vilken påverkan de har på miljön ligger till grund för förbättringsförslaget. / This study has been carried out within the field of industrial technology and further provides suggestions for sustainable improvement for a Swedish company that produces ice cream, Gute Glass, located in Visby Gotland. Sustainability development is a fundamental area and also forms the basis for the work of developing the improvement proposal for the study and the company in question, in which sustainable development is an assumed global goal that all countries must work for and which can further be defined as "Development that meets today's needs without risking the opportunity for future generations to meet their needs'' (Gröndahl and Svanström, 2010, p. 32). Plant-based diets are something that benefits the sustainable development in relation to animal-based diets and these areas and the impact they have on the environment is the basis for the improvement proposal.

I en tid där en ny lågkonjunktur ökar pressen på företag att öka vinster och minska kostnader har engagerade medarbetares bidrag visat sig ha en avgörande roll. Trots detta utgör andelen engagerade medarbetare endast en femtedel av medarbetarna på Sveriges organisationer. De flesta medarbetare känner sig osäkra på sin uppgift eller om ledningen ens vill ha deras hjälp. Om engagerade medarbetare är nyckeln till organisationens överlevnad, varför nyttjas den inte i större utsträckning? Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur delaktiga och engagerade medarbetare bidrar till förbättringsarbete utifrån frågeställningarna “Hur bidrar engagerade medarbetare till förbättringsarbetet?” och “Hur kan organisationer öka medarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet?”. Den teoretiska referensramen tar avstamp ur två av värderingarna som används inom offensiv kvalitetsutveckling: Skapa möjlighet för alla att vara delaktiga och arbeta ständigt med förbättringar. Studien utfördes utifrån en i huvudsak kvalitativ forskningsstrategi, genom utskickandet av en enkät. Enkätens utfall bekräftade tio identifierade faktorer från litteraturstudien som påverkar medarbetarengagemang. Studien visade vikten av bekräftelse och uppskattning, såsom belöning kopplat till engagemang och lyfte fram ytterligare en aspekt: Engagemang sprider engagemang. Forskningsfrågorna besvarades genom följande slutsatser: -        Engagerade medarbetare bidrar till förbättringsarbetet genom delaktighet, gott medarbetarskap, ett mer frekvent behovsinriktat idéflöde, självledarskap och genom att sprida engagemang i en lärande, idédriven organisationskultur. -        Organisationer kan öka medarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet genom att öka medarbetarengagemang, säkerställa progress och tillhandahålla tillfredsställande arbetsmiljö och arbetssätt. / At a time when a new recession is increasing the pressure on companies to increase profits and reduce costs, the contribution of engaged employees has proven to be crucial. Despite this, the percentage of engaged employees only makes up a fifth of the employees at the organizations in Sweden. Most employees feel uncertain about their role or whether management even wants their help. If engaged employees hold the key to the organization's survival, why is it not used to a greater extent? The purpose of this study has been to investigate how participating and engaged employees contribute to improvement work based on the following questions "How do engaged employees contribute to the improvement work?" and "How can organizations increase employee participation in improvement work?". The theoretical frame of reference is based on two of the values used in offensive quality development: Create the opportunity for everyone to participate and work continuously with improvements. The study was carried out based on an essentially qualitative research strategy, by sending out a questionnaire. The outcome of the survey confirmed ten identified factors from the literature study that affect employee engagement. The study showed the importance of affirmation and appreciation, such as rewards linked to engagement and highlighted another aspect: engagement spreads engagement. The research questions were answered through the following conclusions: -        Engaged employees contribute to the improvement work through participation, employeeship, a more frequent need-oriented flow of ideas, self-leadership and by spreading engagement in a learning, idea-driven organizational culture. -        Organizations can increase employee participation in improvement work by increasing employee engagement, ensuring progress and providing satisfactory work environment and working methods.