Hållbar destinationsutveckling är en viktig del för att skapa en stark och konkurrenskraftig turistdestination. Allt fler destinationer arbetar med hållbara projekt och för att mäta utvecklingen används olika typer av indikatorer. Med ökat intresse för hållbarhet har även antalet certifieringar blivit fler och ett verktyg för destinationer att arbeta gemensamt med hållbarhetens olika dimensioner. Genom att tillämpa internationellt antagna destinationskriterier likt Global Sustainable Tourism Council (GSTC-D) som anknyter till Agenda 2030 ökar chansen för igenkänning och medvetenhet om innebörden hos besökare och aktörer på en alltmer internationell marknad. Destinationsorganisationen spelar en avgörande roll som samarbetskoordinator mellan både offentliga och privata verksamheter inom besöksnäringens komplexa aktörssystem, vilket är viktigt för hållbarhetsarbetet på destinationen. Flera svenska destinationer arbetar med GSTC-Ds kriterier eller olika typer av hållbara verktyg, medan det i Östersund pågår ett hållbarhetsprojekt inom besöksnäringen som i stället valt att fokusera på att skapa best practice och CSR-initiativ. Uppsatsen är en fallstudie av Östersund med syfte att utforska hur hållbarhetsarbetet och samverkan kan förbättras med hjälp av hållbara verktyg. Kvalitativa intervjuer med strategiskt utvalda intressenter inom fem verksamhetskategorier genomfördes för att identifiera möjligheter och utmaningar för destinationen kopplat till de utvalda verktygen. Resultatet tyder på att hållbara verktyg har potential att förbättra utveckling och arbete med hållbarhet på destinationsnivå, samt att det finns en positiv inställning inom näringslivet även om det finns flertalet utmaningar med samverkan och förtroende för att strategier och policys leder till konkreta handlingar. / <p>2022-06-01</p>

The road transport sector is heavily dependent on fossil-fuel based technologies, and as a result, contribute a significant share towards climate change and other environmental problems. If the transport sector is to reduce its adverse impacts on climate change, then it requires a global shift towards low-carbon technologies. However, deploying these new technologies brings uncertainties regarding their environmental profile, hence, the need for applying a life cycle approach in evaluating their potential environmental impacts. This thesis aim to evaluate the potential life-cycle environmental impacts associated with travelling 1 km in a battery electric cars (BEV) and plug-in hybrid electric cars (PHEV) operated in the EU at present-day, and in the future up till 2050. The study applied the life cycle assessment (LCA) and ReCiPe Midpoint (H) methodologies to assess and calculate the potential life cycle environmental impacts of all vehicle scenarios. The datasets of the vehicles have been modelled with a modular approach by linking together various vehicle components. The future time perspective based on two future scenarios; the Mod-RES, representing the reference future scenario and the High-RES representing a future ambitious policy scenario.   The EU28 electricity production based on Fichtner, et al. was used to model the use phase all vehicle scenarios. The result showed BEV performed best in indicators for global warming (GWP), ozone depletion and fossil resource scarcity. The thesis best estimate for GWP is 5.61E-2 kgCO2 eq resulting from the BEV_High-RES scenario; representing a decrease in GWP of around 80% and 69% when compared to the ICEV and the baseline BEV respectively. On the other hand, the baseline BEV performed worst in impact categories related to human toxicity and damage to ecosystems; the conventional gasoline car showed the lowest estimate for indicators on human toxicity, acidification and eutrophication as defined in the baseline scenario. Nonetheless, the future scenarios showed promising results for all technologies; as projections for stringent environmental regulations, ‘cleaner’ energy systems and continuous advancement in vehicle technologies offered a significant reduction in all impact categories. Notably, the BEV reduced its impact on toxicity categories to around 38% of the initial values for the baseline scanario. Results are strongly dependent on assumptions regarding the vehicle and battery lifetime, the use phase electricity source and the vehicle consumption.  The findings establish the significance of carrying out a full LCA, including future time perspective and assessing impact categories beyond climate change. Also, it underlined the suggestion that production of electric cars raised more concern for EVs than conventional cars; thus, the tendency for environmental problem-shifting and the need for policy-makers to recognise existing trade-offs. / Vägtransportsektorn är starkt beroende av fossilbränslebaserad teknik och bidrar därmed till en betydande andel av klimatförändringen och andra miljöproblem. Om transportsektorn ska minska dess negativa inverkan på klimatförändringen, krävs det en global övergång till teknik med låga koldioxidutsläpp. Utnyttjandet av denna nya teknik medför dock osäkerhet om sin miljöprofil och därmed behovet av att tillämpa ett livscykelperspektiv vid utvärderingen av deras potentiella miljöpåverkan. Avhandlingen presenterar en livscykelanalys av nuvarande och framtida elfordon. Fokus ligger på batteri elbilar (BEV) och plug-in hybrid elbilar (PHEV) som drivs i EU. EU28-elproduktionen baserad på Fichtner, et al. användes för att beräkna de potentiella livscykelmiljöeffekterna av alla fordonsscenarier baserade på effektkategorier definierade i ReCiPe Midpoint (H) -metoden. Resultatet visade att BEV fungerade bäst i indikatorer för global uppvärmning (GWP), ozonförlust och fossila resurserbrist. Avhandlingens bästa uppskattning för GWP är 5,61E-2 kgCO2 ekv som härrör från BEV_High-RES-scenariot; vilket motsvarar en minskning av GWP på cirka 80% och 69% jämfört med ICEV respektive baseline BEV. Å andra sidan har baslinjens BEV den högsta andelen miljöindikatorer relaterade till human toxicitet och skador på ekosystemen. Den konventionella bensinbilen visade den lägsta uppskattningen av indikatorer för human toxicitet, försurning och eutrofiering enligt definitionen i baslinjen. De framtida scenarierna visade emellertid lovande resultat för all teknik, detta förutsätter strängre miljöregler, "renare" energisystem och kontinuerlig framsteg inom fordonsteknik som kommer att erbjuda en betydande minskning av alla påverkningskategorier. I synnerhet reducerade BEV: s påverkan på toxicitetskategorier till omkring 38% av de ursprungliga värdena för baslinjens scanario. Resultaten är starkt beroende av antaganden om fordonets och batteritiden, användningsfasens elkälla och fordonsförbrukningen. Resultaten visar betydelsen av att utföra en fullständig LCA, inklusive framtida tidsperspektiv och bedömning av påverkningskategorier utanför klimatförändringen. Det understryker också förslaget gällamde produktion av elbilar har en betydande ökade oro för elektriska motorer än konventionella bilar. Det finns en risk för miljöproblemförskjutning och ett behovet av att politiska beslutsfattare erkänner befintliga avvägningar. / REFLEX - Analysis of the European energy system under the aspects of flexibility and technological progress

Social sustainability is increasingly recognized as a pressing concern in Sweden today, not only for politicians but also for the business sector and citizens alike. Its significance is particularly pronounced in the real estate sector, perhaps even vital given its connection to societal well-being. While Swedish real estate companies might not be new to considering this perspective, there has not been such a collective concern before. Therefore, there is not a common way to view or tackle this. Some companies have begun to include sustainability reporting in their annual report and the number is increasing every year. However, current systems and processes lack vital information since companies do not know what data to collect and how to analyze and assess it. The available information may be questioned for its reliability since each company decides what to report, complicating informed decision-making. This leads to inefficient social sustainability efforts. Furthermore, the absence of a standardized framework hinders stakeholders and investors from evaluating the performance of different companies, thereby leaving them unaware of sustainability-related risks. Additionally, comparing sustainability performance across companies proves challenging, undermining the credibility of the sustainable investment market. To achieve a positive transition Swedish real estate industry needs to decide on how to measure social sustainability. In this study, a German model for scoring social initiatives called SI Scoring 2.0 was examined, and it was investigated whether the model can be adapted for use in the Swedish real estate industry. The findings indicate that the model cannot be adopted in its entirety, but with adjustments, it can serve the Swedish market. By considering previous research within the subject, Swedish stakeholders’ opinions and Swedish law, recommendations, and certifications an adapted model is presented, called Socialt HållbarhetsIndex, SH Index. The index consists of 31 key performance indicators, KPIs, categorized into “property level” and “community level”. Each KPI is evaluated using a five-point scoring scale, and the achieved score is then adjusted according to Maslow hierarchy of needs to derive a total score. The thesis, the social sustainability index and its careful research aim to contribute to the discussion regarding how to measure social sustainability in Sweden. To overcome previous mentioned challenges, stakeholders must prioritize transparent and reliable reporting to enable accurate assessments of social impact. Only with robust reporting practices can funds be directed towards long-term sustainable investments, fostering a more socially sustainable society. / Social hållbarhet uppmärksammas i allt högre grad som en brådskande fråga i Sverige, inte bara för politiker utan även för både näringsliv och medborgare. Dess inverkan är än mer påtaglig i fastighetsbranschen på grund av dess tydliga koppling till samhället och dess välbefinnande. Även om svenska bolag inte är främmande för social hållbarhet har det inte funnit någon gemensam diskussion eller företeelser för hur man bör förhålla sig till det. De senaste åren har en handfull bolag rapporterat sitt hållbarhetsarbete i årsredovisningen och det blir fler och fler. Dock saknar nuvarande system och processer viktig information eftersom företagen inte vet vilken data de ska samla in och hur de ska analysera den. Den tillgängliga informationen kan ifrågasättas för sin tillförlitlighet eftersom varje företag bestämmer vad de ska rapportera, vilket försvårar jämförbarheten och välgrundade beslut. Dessutom försvårar avsaknaden av en standardiserad ram för intressenter och investerare att utvärdera olika företags prestationer, vilket lämnar dem ovetande om hållbarhetsrelaterade risker. Att jämföra hållbarhetsinitiativ mellan företag visar sig också vara utmanande, vilket underminerar trovärdigheten för marknaden för hållbara investeringar. Det krävs därmed en stor förflyttning och systemförändring för att man ska kunna enas om hur man ska arbeta med social hållbarhet framåt. För att uppnå en positiv omställning behöver den svenska fastighetsbranschen enas om hur man ska mäta social hållbarhet. I denna studie granskades en tysk modell för att bedöma sociala initiativ, kallad SI Scoring 2.0, för att undersöka om modellen kan anpassas för användning på den svenska marknaden. Resultatet visar att modellen inte kan antas i sin helhet, men att den med justeringar skulle kunna användas i Sverige. Genom att beakta tidigare forskning inom ämnet, svensk lagstiftning, rekommendationer och certifieringar samt svenska intressenters åsikter presenterar denna studie en ny anpassad modell, kallad Socialt HållbarhetsIndex, SH Index. Indexet består av 31 indikatorer, KPIer, uppdelade i fastighetsnivå och samhällsnivå. Varje KPI utvärderas på en 5-gradig skala, och den uppnådda poängen viktas sedan enligt Maslows behovshierarki för att få fram en totalpoäng. Denna avhandling med det modifierade sociala hållbarhetsindexet och dess noggranna forskning syftar till att bidra till diskussionen om hur man mäter social hållbarhet i Sverige. För att övervinna de tidigare nämnda utmaningarna måste intressenter vara transparenta och tillförlitliga i rapportering för att möjliggöra korrekta bedömningar av social påverkan. Endast med omfattande standarder för rapportering kan medel riktas mot hållbara investeringar, vilket på sikt främjar ett mer socialt hållbart samhälle.

Urban green spaces are put under high pressure due to increasing population density in cities. This problem will potentially accelerate where the densification in the cities continues. Consequently, this sets high requirements on the management, if the green spaces are to generate the benefits and values that are associated with greens spaces as urban parks. One way to increase these benefits and values could be to incorporate ecosystem services and indicators for ecosystem services in a multi-stakeholder management system. Is it possible that ecosystem service indicators could facilitate collaboration between stakeholders and thus improve the value of urban green space? This master thesis aimed to identify ecosystem service indicators for a green space and incorporate them in a multi-stakeholder management system. The study was made to clarify if indicators can facilitate collaboration between stakeholders and thus improve the management of an urban green space. In order to achieve that, the first step was to let the stakeholders express what they desired the green space to generate in terms of benefits and values. These expressed benefits and values were formulated into target variables which were linked with the ecosystem services that the green space was assessed to generate if the target variables are achieved. A literature study was conducted to identify applicable indicators for the chosen ecosystem services. These indicators were quantified and incorporated into an already existing management system. This management system performed as a framework and a fundament which was further developed to incorporate more functions as indicators and ecosystem services. The thesis resulted in two identified indicators for ten ecosystem services and the development of a multi-stakeholder management system. Identified indicators were birds and compliant seating. Birds were identified as an indicator because they indicated many of the same ecosystem services as the ones that are generated in the green space. These ecosystem services are linked with the benefits and values that are associated with the target variables. In addition, the birds were chosen because they were possible to quantify. Compliant seating was the second indicator, and it has the potential to function as a control indicator as it can be seen as a manifestation of the cultural ecosystem services generated at the green space. A multi-stakeholder management system was developed with the incorporation of indicators for ecosystem services. The developed management system aimed to facilitate the collaboration between stakeholders with the use of ecosystem service indicators. Taken together, the findings suggest a role for ecosystem service indicators in multi-stakeholder management plans to improve the value of green spaces. / Grönytor i städer är satt under hög press på grund av ökande befolkningstäthet vilket leder till att fler människor behöver dela på samma mängd urban grönyta. Detta fenomen ökar kraven på förvaltningen av grönytor då de behöver generera fler nyttigheter och mera värde. Ett sätt att öka dessa värden skulle kunna vara att använda sig av indikatorer för ekosystemtjänster inom ett förvaltningssystem där flera förvaltare verkar. Är det möjligt att indikatorer för ekosystemtjänster kan underlätta samarbetet mellan olika förvaltare och därigenom öka värdet av en grönyta?   Den här masteruppsatsen hade målet att identifiera indikatorer för ekosystemtjänster genererade av en grönyta och sedan inkorporera dem i en förvaltningsmetod som ökar samverkan mellan förvaltare. Studien syftade till att tydliggöra om användandet av ekosystemtjänstindikatorer kan underlätta samarbetet av mellan olika förvaltare för att förbättra förvaltningen av en grönyta. Det första steget för att åstadkomma detta var att låta förvaltarna uttrycka vilka värden och nyttigheter de vill att grönytan skulle skapa. Dessa värden och nyttigheter formulerades som målvariabler vilka länkades till de ekosystemtjänster som grönytan bedömdes generera. Genom en litteraturstudie identifierades indikatorer som kunde indikera de ekosystemtjänster som genererades vid grönytan. Indikatorerna kvantifierades och inkorporerades in i ett redan existerande förvaltningssystem.   Studien resulterade i två identifierade indikatorer och i utvecklandet av ett förvaltningssystem som underlättar samverkan genom användandet av indikatorer. Fåglar identifierade som en indikator på grund av att fåglar indikerade samma ekosystemtjänster som genereras på grönytan. Fåglar valdes också för att det var möjligt att kvantifiera fåglarna vid grönytan. Villkorlig sittplats var den andra indikatorn och den har möjligheten att fungera som en kontrollindikator eftersom den kan beskrivas som en manifestation av de ekosystemtjänster som genereras på grönytan. Sedan så utvecklas även ett förvaltningssystem där indikatorerna inkorporerades. Förvaltningssystemet hade målet att underlätta samverkan mellan de olika förvaltarna med hjälp av indikatorerna. Sammanfattningsvis så bedöms det att indikatorer för ekosystemtjänster har potentialen att användas i ett förvaltningssystem och därigenom kunna bidra till att öka värdet av grönytan.

At present, soils face great threats. Consequences of human activities, such as climate change, acidification and contamination result in decreased soil health. This is a threat to human health and well-being, since our society is dependent on soil ecosystem services. The soil ecosystems provide resources, such as food and fresh water, regulate the climate and play key parts in important life supporting biological processes, e.g. cycling of carbon and nutrients. Due to increased awareness of the threats that soils face, and its importance to humans, soil quality monitoring has recently received increased attention. Microorganisms run most biological processes in the soil, such as decomposition of organic material and nutrient cycling. Thus, microbial activity and diversity are considered useful biological indicators for soil quality monitoring. These biological properties can be examined using different methods. The aim of the project was to evaluate the potential of multiple substrate-induced respiration (MSIR), using the MicroRespTM system, and isothermal calorimetry for determining microbial activity and diversity in soils contaminated with copper (Cu) and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH). Thereby, the methods’ applicability in risk assessment of contaminated soil could be decided. MSIR is considered appropriate for determining microbial activity and functional diversity, while isothermal calorimetry has not been tested as much in this area. The calorespirometric ratio (produced heat per unit CO2) was calculated to evaluate potential relationships between heat and CO2 at different contamination levels. Although there was some variation between the methods, Cu had a clear effect on both microbial activity and functional diversity. Both methods were thus considered applicable in risk assessment of soil contaminated with Cu. The impact of PAH appeared to be more complex, the effects on microbial activity varied and PAH had little significant effect on functional diversity. Neither of the methods were therefore considered applicable for assessment of soil contaminated with PAH. The calorespirometric ratio did not provide useful results, and cannot be recommended for risk assessment purposes at present. / I dagsläget utsätts marken för stora hot. Följder av mänsklig aktivitet, så som klimatförändringar, försurning och förorening försämrar markens kvalitet. Detta är ett hot mot människors hälsa och välmående, eftersom vårt samhälle är beroende av markens ekosystemtjänster. Markens ekosystem förser oss med exempelvis mat och rent vatten, reglerar klimatet, och har nyckelroller i viktiga biologiska processer, exempelvis cirkulering av kol och näringsämnen. På grund av ökad medvetenhet om hoten mot marken samt dess betydelse för människan, har kontroll av markens kvalitet börjat få ökad uppmärksamhet. Mikroorganismer sköter de flesta biologiska processer som sker i marken, så som nedbrytning av organiskt material och cirkulering av näringsämnen. Därmed anses mikrobiell aktivitet och diversitet vara lämpliga biologiska indikatorer vid kontroll av markens kvalitet. Dessa biologiska egenskaper kan mätas med flera olika metoder. Syftet med projektet var att utvärdera potentialen i att använda multipla substrat-inducerad respiration (MSIR), genom att använda systemet MicroRespTM, samt isotermisk kalorimetri för att mäta mikrobiell aktivitet och funktionell diversitet i mark förorenad med koppar (Cu) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Därmed kunde metodernas tillämplighet i riskbedömning av förorenad mark bestämmas. MSIR anses vara en lämplig metod i syfte att undersöka mikrobiell aktivitet och funktionell diversitet, medan isotermisk kalorimetri inte är lika beprövat. Kvoten mellan värmeproduktion och respirerad CO2, the calorespirometric ratio, beräknades för att utvärdera eventuella samband mellan värmeproduktion och respiration vid olika föroreningskoncentrationer. Trots att det förekom viss variation mellan metoderna, hade Cu en tydlig effekt på både mikrobiell aktivitet och funktionell diversitet. Båda metoder ansågs därför vara tillämpbara i riskbedömning av Cu-förorenad jord. PAH hade varierande effekt på mikrobiell aktivitet och liten signifikant effekt på funktionell diversitet. Ingen av metoderna ansågs därför tillämpbar i riskbedömning av jord förorenad med PAH. The calorespirometric ratio tillhandahöll ej användbara resultat, och kunde därmed inte rekommenderas i riskbedömningssyfte.

<p>Syftet är att konstruera en handelsstrategi baserad på Contracts-For-Difference (CFD) för att utnyttja de möjliga samband som föreligger mellan oljepris och SEK/USD växlingskurs.</p><p>Uppsatsen baseras på en induktiv ansats med kvantitativ metod. Slutsatser dras från utifrån de data som har bearbetats.</p><p>Korrelationen mellan olja och valutan SEK/USD är starkt negativ. Funktionaliteten hos ”Moving Average” som indikator för trendskiften bedöms som relativt hög. Handelsstrategin som har konstruerats uppvisar positivt resultat efter fem års simulerad handel. Handelsstrategin skulle kunna automatiseras och automatisering av denna bedöms som mindre komplicerat.</p> / <p>The purpose is to construct a trading strategy based on Contracts-For-Difference (CFD) to exploit the possible correlations between oil price and SEK/USD spot rate.</p><p>The thesis is based on an inductive approach with a quantitative methodology. Conclusions are drawn from the data that has been processed.</p><p>The correlation between oil and currency SEK/USD has a strong negative value. The functionality of "Moving Average" as an indicator for showing trend shifts are assessed as relatively high. The constructed trade strategy gave positive results after five years of simulated trading. The trade strategy could be automated and the automation of this is considered less complicated.</p>

Syftet är att konstruera en handelsstrategi baserad på Contracts-For-Difference (CFD) för att utnyttja de möjliga samband som föreligger mellan oljepris och SEK/USD växlingskurs. Uppsatsen baseras på en induktiv ansats med kvantitativ metod. Slutsatser dras från utifrån de data som har bearbetats. Korrelationen mellan olja och valutan SEK/USD är starkt negativ. Funktionaliteten hos ”Moving Average” som indikator för trendskiften bedöms som relativt hög. Handelsstrategin som har konstruerats uppvisar positivt resultat efter fem års simulerad handel. Handelsstrategin skulle kunna automatiseras och automatisering av denna bedöms som mindre komplicerat. / The purpose is to construct a trading strategy based on Contracts-For-Difference (CFD) to exploit the possible correlations between oil price and SEK/USD spot rate. The thesis is based on an inductive approach with a quantitative methodology. Conclusions are drawn from the data that has been processed. The correlation between oil and currency SEK/USD has a strong negative value. The functionality of "Moving Average" as an indicator for showing trend shifts are assessed as relatively high. The constructed trade strategy gave positive results after five years of simulated trading. The trade strategy could be automated and the automation of this is considered less complicated.

It is now common for managers, strategists, planners and citizens at municipality level to use sustainable development indicators (SDI) to help them work towards sustainable development. SDI constitute an information system for monitoring, reporting and decision-making which in theory should help us decide how to intervene in natural, economic, social and political systems for a better, more sustainable future. But not all indicator systems are created equal. Some are better tools than others when it comes to helping cities and municipalities in their work, and thousands of municipalities use SDI worldwide. How then should we assess the effectiveness of existing indicators for municipalities? To answer this question I develop an approach for assessing the edesign, creation and communication of existing, in-use SDI, and then apply it in a case study in Falun Municipality in Dalarna County, Sweden. The approach assesses five aspects of SDI: ‘Vision’, ‘Framework’, ‘Indicator Selection’, ‘Stakeholder Participation’ and ‘Communication’. The findings in Falun suggest that SDI have been essential to the implementation of sustainable development in policy and action in general municipal operations, but the municipality has not moved beyond a ‘conventional’ sustainable development vision and monitoring strategy. The benefits and constraints of the current indicator system are then discussed using the above approach, and the thesis finishes by offering suggestions for the municipality going forward. I also point to the need to develop a standardised assessment method for thousands of municipalities using indicator systems used today, to help in ongoing review and improvement of SDI in practice.

Att kunna mäta vår materialanvändning är centralt i omställningen till ett resurseffektivare samhälle och en cirkulär ekonomi. Inom EU används Domestic Material Consumption (DMC) som indikator för materialanvändning. Den beräknas genom att addera de material som ett land utvinner, plus de material som importeras, minus de material som exporteras. Det finns kritik mot DMC då den endast tar hänsyn till vikten på import- och exportprodukter då de korsar landsgränsen. DMC inkluderar inte de uppströms material som gått åt för att producera en produkt, men som inte syns i slutprodukten (den så kallade materialryggsäcken).   Den ökade globaliseringen har för många länder lett till en förflyttning av produktion utomlands, och för att beräkna dessa länders totala materialanvändning krävs det att hänsyn tas till importerade och exporterade produkters materialryggsäck. Raw Material Consumption (RMC) är en indikator som tar hänsyn till materialryggsäcken, men den har idag ingen standardiserad beräkningsmetod. Både RMC och DMC används inom Agenda 2030 för att följa upp FN:s hållbarhetsmål 12 ”Hållbar konsumtion och produktion”, samt hållbarhetsmål 8 ”Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt”. Endast DMC används idag inom EU.   Syftet med projektet var att beräkna Sveriges materialanvändning med hjälp av indikatorn Raw Material Consumption (RMC), samt att identifiera styrkor och svagheter hos RMC. Eurostats RME-verktyg användes för att beräkna RMC. Enligt RMC ökade Sveriges totala materialanvändning från 198 miljoner ton råmaterialekvivalenter (RME) år 2008, till 221 miljoner ton RME år 2015, motsvarande 21,4 ton RME per capita 2008 till 22,6 ton RME per capita 2015. Resultaten jämfördes med resultat för Sveriges DMC som Statistiska Centralbyrån tagit fram. RMC och DMC gav liknande resultat för Sveriges totala materialanvändning. Detta tros bero på att materialryggsäcken för den svenska importen är ungefär lika stor som för exporten och att den största materialkategorin, icke-metalliska mineraler, utgör en liten del av vår handelsbalans och därför inte påverkas i någon större utsträckning när importerade och exporterade produkters materialryggsäck inkluderas. På materialkategorinivå är dock skillnaderna mellan RMC och DMC större.   Resultat från Eurostats RME-verktyg som tagits fram i denna studie, har jämförts med resultat som OECD och UNEP tagit fram för Sveriges RMC. De har använt en annan beräkningsmetod än den RME-verktyget tillämpar. Skillnaden i total RMC för de olika beräkningsmetoderna är mellan 11 % och 22 %. På materialkategorinivå är skillnaderna större, över 50 % för fossila bränslen exempelvis. Liknande resultat har påvisats i en studie som jämförde Österrikes RMC för år 2007 med olika beräkningsmetoder.   Både DMC och RMC kan användas som indikatorer för resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, men vid jämförelse mellan länder är RMC teoretiskt en mer lämplig indikator. Detta eftersom många länder idag har flyttat stora delar av sin produktion utomlands, och DMC därför riskerar att ge en skev bild över resurseffektivitet och frikoppling, när materialryggsäcken inte inkluderas. / Being able to measure the amount of materials used in society, is central in the transition to a resource-efficient and circular economy. Within the EU, Domestic Material Consumption (DMC) is currently used as indicator for material use. It is calculated by adding the materials that a country extracts, plus the materials imported, minus the materials being exported. There is criticism of DMC, as a measure, since it only considers the weight of imported and exported goods when they cross the country border. It does not consider the upstream materials needed to produce a product, which are not represented in the final product (the so-called material backpack). Globalisation has led to a geographical disconnection in production and consumption, and to consider net-importing countries’ total material consumption, it is necessary to include traded product’s material backpack. Raw Material Consumption (RMC) considers the material backpack, but is currently without a standardised calculation method. Both RMC and DMC are used in Agenda 2030 to follow up the UN Sustainability Development Goal 12 "Sustainable Consumption and Production", as well as Goal 8 "Decent Work Conditions and Economic Growth". Only DMC is used today in the EU.   The aim of this project was to calculate Sweden’s material consumption, using the indicator Raw Material Consumption (RMC), as well as identifying strengths and weaknesses of RMC. For calculating RMC, Eurostat’s RME-tool has been used. According to RMC, Sweden's total material usage increased from 2008 when it amounted to 198 million tonnes of raw material equivalents (RME), to 221 million tonnes RME in 2015. There has also been an increase per capita: 21,4 RME per capita in 2008 to 22,6 RME per capita in 2015. These results have been compared with the results for Sweden's DMC, calculated by SCB. RMC and DMC gave similar results for Sweden's total material consumption. This is believed to be due to the similar size of the material backpack of imports and exports. Another reason is believed to be due to Sweden’s largest material category, non-metallic minerals, is a small part of our trade balance, and therefore is not affected when the material backpack is included. At the material category level, however, the differences between RMC and DMC are greater.   Results from Eurostat's RME tool, calculated in this study, have been compared with results presented by the OECD and UNEP. They have used a different calculation method for Sweden’s RMC than the RME tool applies. The difference in total RMC for different calculation methods is between 11 % and 22 %. At material category level, the differences are greater, more than 50 % for fossil fuels, for example. Similar results have been presented in a study over Austria's RMC for the year 2007, using different calculation methods.   Both DMC and RMC can be used as policy-support for resource efficiency, but RMC is theoretically a more suitable indicator for comparison of countries. This is since many countries today have moved a significant share of their production abroad, and DMC therefore risks displaying a false perception of resource efficiency and decoupling, when the material backpack is not included.

Miljön är något som påverkar alla människors vardag och det är därför viktigt att kommuner, länsstyrelser och centrala myndigheter i Sverige arbetar tillsammans för att lyckas med att uppnå de nationella miljömålen. För att utveckla det miljöarbete som sker är det viktigt att kontinuerligt arbeta med uppföljning av miljömålen. Studien genomfördes via ett samarbete med Länsstyrelsen Kalmar län och syftet var att ta reda på hur kommunerna i Kalmar län kan arbeta mer enhetligt med miljömålsuppföljningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar undersöktes nuläget i kommunerna samt vilka visioner som fanns för framtiden. I studien skedde en intervjuserie där utvalda politiker och tjänstepersoner i nyckelroller från samtliga av Kalmar läns kommuner deltog. Studien visar att det finns flera likheter mellan hur kommunerna idag arbetar samt hur de i framtiden vill prioritera miljöarbetet och det är dessa likheter som bör ligga som en gemensam grund för utvecklingen av miljömålsarbetet. Hur kommunens egna organisation är uppbyggd och vikten av att samverka över kommungränserna är några faktorer som verkar spela en avgörande roll för hur väl de lyckas med miljömålsarbetet. I studien påvisas ett behov av att extra resurser satsas inom området och att detta är ett måste för att vi tillsammans ska lyckas bättre med att uppnå målen inom Agenda 2030 jämfört med hur det hittills gått med att nå de nationella miljömålen. Förhoppningen är att om resultatet från studien faller väl ut, kan den bidra till att stärka Sveriges arbete med på kort sikt de nationella miljömålen och på längre sikt arbetet medatt uppnå målen i Agenda 2030 och en hållbar framtid. / The environment is something that affects everyones everyday lives and it is therefore important that municipalities, county administrative boards and central authorities in Sweden work together to succeed in achieving the environmental goals set. In order to develop the environmental work that is taking place, it is important to continuously work on monitoring the environmental goals. The study was conducted through cooperation with the County Administrative Board of Kalmar County and the purpose was to find out how the municipalities in Kalmar County can work more coherently with environmental monitoring. In order to answer the study's questions, the current situation in the municipalities and the visions that existed for the future were investigated. In the study, a series of interviews took place in which selected politicians and service personnel in key roles from all of Kalmar County's municipalities participated. The study shows that there are several similarities between how the municipalities work today and how they want to prioritize environmental work in the future and these are similarities that should be used as the common ground for the development of the environmental objectives. The study demonstrates the need for additional resources to be invested in the field and that this is a must in order for us to succeed better in achieving the goals of Agenda 2030, compared to how we until now achieved the national environmental objectives. How the municipality's own organization is structured and the importance of collaborating over the municipal boundaries are some factors that seem to play adecisive role in how well one can achieve environmental goals. The hope is that if the outcome of the study is successful, it can help to strengthen Sweden's work on short term national environmental goals and, in the longer term work towards achieving the goals of Agenda 2030 and a sustainable future.