Urban green spaces are put under high pressure due to increasing population density in cities. This problem will potentially accelerate where the densification in the cities continues. Consequently, this sets high requirements on the management, if the green spaces are to generate the benefits and values that are associated with greens spaces as urban parks. One way to increase these benefits and values could be to incorporate ecosystem services and indicators for ecosystem services in a multi-stakeholder management system. Is it possible that ecosystem service indicators could facilitate collaboration between stakeholders and thus improve the value of urban green space? This master thesis aimed to identify ecosystem service indicators for a green space and incorporate them in a multi-stakeholder management system. The study was made to clarify if indicators can facilitate collaboration between stakeholders and thus improve the management of an urban green space. In order to achieve that, the first step was to let the stakeholders express what they desired the green space to generate in terms of benefits and values. These expressed benefits and values were formulated into target variables which were linked with the ecosystem services that the green space was assessed to generate if the target variables are achieved. A literature study was conducted to identify applicable indicators for the chosen ecosystem services. These indicators were quantified and incorporated into an already existing management system. This management system performed as a framework and a fundament which was further developed to incorporate more functions as indicators and ecosystem services. The thesis resulted in two identified indicators for ten ecosystem services and the development of a multi-stakeholder management system. Identified indicators were birds and compliant seating. Birds were identified as an indicator because they indicated many of the same ecosystem services as the ones that are generated in the green space. These ecosystem services are linked with the benefits and values that are associated with the target variables. In addition, the birds were chosen because they were possible to quantify. Compliant seating was the second indicator, and it has the potential to function as a control indicator as it can be seen as a manifestation of the cultural ecosystem services generated at the green space. A multi-stakeholder management system was developed with the incorporation of indicators for ecosystem services. The developed management system aimed to facilitate the collaboration between stakeholders with the use of ecosystem service indicators. Taken together, the findings suggest a role for ecosystem service indicators in multi-stakeholder management plans to improve the value of green spaces. / Grönytor i städer är satt under hög press på grund av ökande befolkningstäthet vilket leder till att fler människor behöver dela på samma mängd urban grönyta. Detta fenomen ökar kraven på förvaltningen av grönytor då de behöver generera fler nyttigheter och mera värde. Ett sätt att öka dessa värden skulle kunna vara att använda sig av indikatorer för ekosystemtjänster inom ett förvaltningssystem där flera förvaltare verkar. Är det möjligt att indikatorer för ekosystemtjänster kan underlätta samarbetet mellan olika förvaltare och därigenom öka värdet av en grönyta?   Den här masteruppsatsen hade målet att identifiera indikatorer för ekosystemtjänster genererade av en grönyta och sedan inkorporera dem i en förvaltningsmetod som ökar samverkan mellan förvaltare. Studien syftade till att tydliggöra om användandet av ekosystemtjänstindikatorer kan underlätta samarbetet av mellan olika förvaltare för att förbättra förvaltningen av en grönyta. Det första steget för att åstadkomma detta var att låta förvaltarna uttrycka vilka värden och nyttigheter de vill att grönytan skulle skapa. Dessa värden och nyttigheter formulerades som målvariabler vilka länkades till de ekosystemtjänster som grönytan bedömdes generera. Genom en litteraturstudie identifierades indikatorer som kunde indikera de ekosystemtjänster som genererades vid grönytan. Indikatorerna kvantifierades och inkorporerades in i ett redan existerande förvaltningssystem.   Studien resulterade i två identifierade indikatorer och i utvecklandet av ett förvaltningssystem som underlättar samverkan genom användandet av indikatorer. Fåglar identifierade som en indikator på grund av att fåglar indikerade samma ekosystemtjänster som genereras på grönytan. Fåglar valdes också för att det var möjligt att kvantifiera fåglarna vid grönytan. Villkorlig sittplats var den andra indikatorn och den har möjligheten att fungera som en kontrollindikator eftersom den kan beskrivas som en manifestation av de ekosystemtjänster som genereras på grönytan. Sedan så utvecklas även ett förvaltningssystem där indikatorerna inkorporerades. Förvaltningssystemet hade målet att underlätta samverkan mellan de olika förvaltarna med hjälp av indikatorerna. Sammanfattningsvis så bedöms det att indikatorer för ekosystemtjänster har potentialen att användas i ett förvaltningssystem och därigenom kunna bidra till att öka värdet av grönytan.

At present, soils face great threats. Consequences of human activities, such as climate change, acidification and contamination result in decreased soil health. This is a threat to human health and well-being, since our society is dependent on soil ecosystem services. The soil ecosystems provide resources, such as food and fresh water, regulate the climate and play key parts in important life supporting biological processes, e.g. cycling of carbon and nutrients. Due to increased awareness of the threats that soils face, and its importance to humans, soil quality monitoring has recently received increased attention. Microorganisms run most biological processes in the soil, such as decomposition of organic material and nutrient cycling. Thus, microbial activity and diversity are considered useful biological indicators for soil quality monitoring. These biological properties can be examined using different methods. The aim of the project was to evaluate the potential of multiple substrate-induced respiration (MSIR), using the MicroRespTM system, and isothermal calorimetry for determining microbial activity and diversity in soils contaminated with copper (Cu) and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH). Thereby, the methods’ applicability in risk assessment of contaminated soil could be decided. MSIR is considered appropriate for determining microbial activity and functional diversity, while isothermal calorimetry has not been tested as much in this area. The calorespirometric ratio (produced heat per unit CO2) was calculated to evaluate potential relationships between heat and CO2 at different contamination levels. Although there was some variation between the methods, Cu had a clear effect on both microbial activity and functional diversity. Both methods were thus considered applicable in risk assessment of soil contaminated with Cu. The impact of PAH appeared to be more complex, the effects on microbial activity varied and PAH had little significant effect on functional diversity. Neither of the methods were therefore considered applicable for assessment of soil contaminated with PAH. The calorespirometric ratio did not provide useful results, and cannot be recommended for risk assessment purposes at present. / I dagsläget utsätts marken för stora hot. Följder av mänsklig aktivitet, så som klimatförändringar, försurning och förorening försämrar markens kvalitet. Detta är ett hot mot människors hälsa och välmående, eftersom vårt samhälle är beroende av markens ekosystemtjänster. Markens ekosystem förser oss med exempelvis mat och rent vatten, reglerar klimatet, och har nyckelroller i viktiga biologiska processer, exempelvis cirkulering av kol och näringsämnen. På grund av ökad medvetenhet om hoten mot marken samt dess betydelse för människan, har kontroll av markens kvalitet börjat få ökad uppmärksamhet. Mikroorganismer sköter de flesta biologiska processer som sker i marken, så som nedbrytning av organiskt material och cirkulering av näringsämnen. Därmed anses mikrobiell aktivitet och diversitet vara lämpliga biologiska indikatorer vid kontroll av markens kvalitet. Dessa biologiska egenskaper kan mätas med flera olika metoder. Syftet med projektet var att utvärdera potentialen i att använda multipla substrat-inducerad respiration (MSIR), genom att använda systemet MicroRespTM, samt isotermisk kalorimetri för att mäta mikrobiell aktivitet och funktionell diversitet i mark förorenad med koppar (Cu) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Därmed kunde metodernas tillämplighet i riskbedömning av förorenad mark bestämmas. MSIR anses vara en lämplig metod i syfte att undersöka mikrobiell aktivitet och funktionell diversitet, medan isotermisk kalorimetri inte är lika beprövat. Kvoten mellan värmeproduktion och respirerad CO2, the calorespirometric ratio, beräknades för att utvärdera eventuella samband mellan värmeproduktion och respiration vid olika föroreningskoncentrationer. Trots att det förekom viss variation mellan metoderna, hade Cu en tydlig effekt på både mikrobiell aktivitet och funktionell diversitet. Båda metoder ansågs därför vara tillämpbara i riskbedömning av Cu-förorenad jord. PAH hade varierande effekt på mikrobiell aktivitet och liten signifikant effekt på funktionell diversitet. Ingen av metoderna ansågs därför tillämpbar i riskbedömning av jord förorenad med PAH. The calorespirometric ratio tillhandahöll ej användbara resultat, och kunde därmed inte rekommenderas i riskbedömningssyfte.

<p>Syftet är att konstruera en handelsstrategi baserad på Contracts-For-Difference (CFD) för att utnyttja de möjliga samband som föreligger mellan oljepris och SEK/USD växlingskurs.</p><p>Uppsatsen baseras på en induktiv ansats med kvantitativ metod. Slutsatser dras från utifrån de data som har bearbetats.</p><p>Korrelationen mellan olja och valutan SEK/USD är starkt negativ. Funktionaliteten hos ”Moving Average” som indikator för trendskiften bedöms som relativt hög. Handelsstrategin som har konstruerats uppvisar positivt resultat efter fem års simulerad handel. Handelsstrategin skulle kunna automatiseras och automatisering av denna bedöms som mindre komplicerat.</p> / <p>The purpose is to construct a trading strategy based on Contracts-For-Difference (CFD) to exploit the possible correlations between oil price and SEK/USD spot rate.</p><p>The thesis is based on an inductive approach with a quantitative methodology. Conclusions are drawn from the data that has been processed.</p><p>The correlation between oil and currency SEK/USD has a strong negative value. The functionality of "Moving Average" as an indicator for showing trend shifts are assessed as relatively high. The constructed trade strategy gave positive results after five years of simulated trading. The trade strategy could be automated and the automation of this is considered less complicated.</p>

Syftet är att konstruera en handelsstrategi baserad på Contracts-For-Difference (CFD) för att utnyttja de möjliga samband som föreligger mellan oljepris och SEK/USD växlingskurs. Uppsatsen baseras på en induktiv ansats med kvantitativ metod. Slutsatser dras från utifrån de data som har bearbetats. Korrelationen mellan olja och valutan SEK/USD är starkt negativ. Funktionaliteten hos ”Moving Average” som indikator för trendskiften bedöms som relativt hög. Handelsstrategin som har konstruerats uppvisar positivt resultat efter fem års simulerad handel. Handelsstrategin skulle kunna automatiseras och automatisering av denna bedöms som mindre komplicerat. / The purpose is to construct a trading strategy based on Contracts-For-Difference (CFD) to exploit the possible correlations between oil price and SEK/USD spot rate. The thesis is based on an inductive approach with a quantitative methodology. Conclusions are drawn from the data that has been processed. The correlation between oil and currency SEK/USD has a strong negative value. The functionality of "Moving Average" as an indicator for showing trend shifts are assessed as relatively high. The constructed trade strategy gave positive results after five years of simulated trading. The trade strategy could be automated and the automation of this is considered less complicated.

It is now common for managers, strategists, planners and citizens at municipality level to use sustainable development indicators (SDI) to help them work towards sustainable development. SDI constitute an information system for monitoring, reporting and decision-making which in theory should help us decide how to intervene in natural, economic, social and political systems for a better, more sustainable future. But not all indicator systems are created equal. Some are better tools than others when it comes to helping cities and municipalities in their work, and thousands of municipalities use SDI worldwide. How then should we assess the effectiveness of existing indicators for municipalities? To answer this question I develop an approach for assessing the edesign, creation and communication of existing, in-use SDI, and then apply it in a case study in Falun Municipality in Dalarna County, Sweden. The approach assesses five aspects of SDI: ‘Vision’, ‘Framework’, ‘Indicator Selection’, ‘Stakeholder Participation’ and ‘Communication’. The findings in Falun suggest that SDI have been essential to the implementation of sustainable development in policy and action in general municipal operations, but the municipality has not moved beyond a ‘conventional’ sustainable development vision and monitoring strategy. The benefits and constraints of the current indicator system are then discussed using the above approach, and the thesis finishes by offering suggestions for the municipality going forward. I also point to the need to develop a standardised assessment method for thousands of municipalities using indicator systems used today, to help in ongoing review and improvement of SDI in practice.

Att kunna mäta vår materialanvändning är centralt i omställningen till ett resurseffektivare samhälle och en cirkulär ekonomi. Inom EU används Domestic Material Consumption (DMC) som indikator för materialanvändning. Den beräknas genom att addera de material som ett land utvinner, plus de material som importeras, minus de material som exporteras. Det finns kritik mot DMC då den endast tar hänsyn till vikten på import- och exportprodukter då de korsar landsgränsen. DMC inkluderar inte de uppströms material som gått åt för att producera en produkt, men som inte syns i slutprodukten (den så kallade materialryggsäcken).   Den ökade globaliseringen har för många länder lett till en förflyttning av produktion utomlands, och för att beräkna dessa länders totala materialanvändning krävs det att hänsyn tas till importerade och exporterade produkters materialryggsäck. Raw Material Consumption (RMC) är en indikator som tar hänsyn till materialryggsäcken, men den har idag ingen standardiserad beräkningsmetod. Både RMC och DMC används inom Agenda 2030 för att följa upp FN:s hållbarhetsmål 12 ”Hållbar konsumtion och produktion”, samt hållbarhetsmål 8 ”Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt”. Endast DMC används idag inom EU.   Syftet med projektet var att beräkna Sveriges materialanvändning med hjälp av indikatorn Raw Material Consumption (RMC), samt att identifiera styrkor och svagheter hos RMC. Eurostats RME-verktyg användes för att beräkna RMC. Enligt RMC ökade Sveriges totala materialanvändning från 198 miljoner ton råmaterialekvivalenter (RME) år 2008, till 221 miljoner ton RME år 2015, motsvarande 21,4 ton RME per capita 2008 till 22,6 ton RME per capita 2015. Resultaten jämfördes med resultat för Sveriges DMC som Statistiska Centralbyrån tagit fram. RMC och DMC gav liknande resultat för Sveriges totala materialanvändning. Detta tros bero på att materialryggsäcken för den svenska importen är ungefär lika stor som för exporten och att den största materialkategorin, icke-metalliska mineraler, utgör en liten del av vår handelsbalans och därför inte påverkas i någon större utsträckning när importerade och exporterade produkters materialryggsäck inkluderas. På materialkategorinivå är dock skillnaderna mellan RMC och DMC större.   Resultat från Eurostats RME-verktyg som tagits fram i denna studie, har jämförts med resultat som OECD och UNEP tagit fram för Sveriges RMC. De har använt en annan beräkningsmetod än den RME-verktyget tillämpar. Skillnaden i total RMC för de olika beräkningsmetoderna är mellan 11 % och 22 %. På materialkategorinivå är skillnaderna större, över 50 % för fossila bränslen exempelvis. Liknande resultat har påvisats i en studie som jämförde Österrikes RMC för år 2007 med olika beräkningsmetoder.   Både DMC och RMC kan användas som indikatorer för resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, men vid jämförelse mellan länder är RMC teoretiskt en mer lämplig indikator. Detta eftersom många länder idag har flyttat stora delar av sin produktion utomlands, och DMC därför riskerar att ge en skev bild över resurseffektivitet och frikoppling, när materialryggsäcken inte inkluderas. / Being able to measure the amount of materials used in society, is central in the transition to a resource-efficient and circular economy. Within the EU, Domestic Material Consumption (DMC) is currently used as indicator for material use. It is calculated by adding the materials that a country extracts, plus the materials imported, minus the materials being exported. There is criticism of DMC, as a measure, since it only considers the weight of imported and exported goods when they cross the country border. It does not consider the upstream materials needed to produce a product, which are not represented in the final product (the so-called material backpack). Globalisation has led to a geographical disconnection in production and consumption, and to consider net-importing countries’ total material consumption, it is necessary to include traded product’s material backpack. Raw Material Consumption (RMC) considers the material backpack, but is currently without a standardised calculation method. Both RMC and DMC are used in Agenda 2030 to follow up the UN Sustainability Development Goal 12 "Sustainable Consumption and Production", as well as Goal 8 "Decent Work Conditions and Economic Growth". Only DMC is used today in the EU.   The aim of this project was to calculate Sweden’s material consumption, using the indicator Raw Material Consumption (RMC), as well as identifying strengths and weaknesses of RMC. For calculating RMC, Eurostat’s RME-tool has been used. According to RMC, Sweden's total material usage increased from 2008 when it amounted to 198 million tonnes of raw material equivalents (RME), to 221 million tonnes RME in 2015. There has also been an increase per capita: 21,4 RME per capita in 2008 to 22,6 RME per capita in 2015. These results have been compared with the results for Sweden's DMC, calculated by SCB. RMC and DMC gave similar results for Sweden's total material consumption. This is believed to be due to the similar size of the material backpack of imports and exports. Another reason is believed to be due to Sweden’s largest material category, non-metallic minerals, is a small part of our trade balance, and therefore is not affected when the material backpack is included. At the material category level, however, the differences between RMC and DMC are greater.   Results from Eurostat's RME tool, calculated in this study, have been compared with results presented by the OECD and UNEP. They have used a different calculation method for Sweden’s RMC than the RME tool applies. The difference in total RMC for different calculation methods is between 11 % and 22 %. At material category level, the differences are greater, more than 50 % for fossil fuels, for example. Similar results have been presented in a study over Austria's RMC for the year 2007, using different calculation methods.   Both DMC and RMC can be used as policy-support for resource efficiency, but RMC is theoretically a more suitable indicator for comparison of countries. This is since many countries today have moved a significant share of their production abroad, and DMC therefore risks displaying a false perception of resource efficiency and decoupling, when the material backpack is not included.

Miljön är något som påverkar alla människors vardag och det är därför viktigt att kommuner, länsstyrelser och centrala myndigheter i Sverige arbetar tillsammans för att lyckas med att uppnå de nationella miljömålen. För att utveckla det miljöarbete som sker är det viktigt att kontinuerligt arbeta med uppföljning av miljömålen. Studien genomfördes via ett samarbete med Länsstyrelsen Kalmar län och syftet var att ta reda på hur kommunerna i Kalmar län kan arbeta mer enhetligt med miljömålsuppföljningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar undersöktes nuläget i kommunerna samt vilka visioner som fanns för framtiden. I studien skedde en intervjuserie där utvalda politiker och tjänstepersoner i nyckelroller från samtliga av Kalmar läns kommuner deltog. Studien visar att det finns flera likheter mellan hur kommunerna idag arbetar samt hur de i framtiden vill prioritera miljöarbetet och det är dessa likheter som bör ligga som en gemensam grund för utvecklingen av miljömålsarbetet. Hur kommunens egna organisation är uppbyggd och vikten av att samverka över kommungränserna är några faktorer som verkar spela en avgörande roll för hur väl de lyckas med miljömålsarbetet. I studien påvisas ett behov av att extra resurser satsas inom området och att detta är ett måste för att vi tillsammans ska lyckas bättre med att uppnå målen inom Agenda 2030 jämfört med hur det hittills gått med att nå de nationella miljömålen. Förhoppningen är att om resultatet från studien faller väl ut, kan den bidra till att stärka Sveriges arbete med på kort sikt de nationella miljömålen och på längre sikt arbetet medatt uppnå målen i Agenda 2030 och en hållbar framtid. / The environment is something that affects everyones everyday lives and it is therefore important that municipalities, county administrative boards and central authorities in Sweden work together to succeed in achieving the environmental goals set. In order to develop the environmental work that is taking place, it is important to continuously work on monitoring the environmental goals. The study was conducted through cooperation with the County Administrative Board of Kalmar County and the purpose was to find out how the municipalities in Kalmar County can work more coherently with environmental monitoring. In order to answer the study's questions, the current situation in the municipalities and the visions that existed for the future were investigated. In the study, a series of interviews took place in which selected politicians and service personnel in key roles from all of Kalmar County's municipalities participated. The study shows that there are several similarities between how the municipalities work today and how they want to prioritize environmental work in the future and these are similarities that should be used as the common ground for the development of the environmental objectives. The study demonstrates the need for additional resources to be invested in the field and that this is a must in order for us to succeed better in achieving the goals of Agenda 2030, compared to how we until now achieved the national environmental objectives. How the municipality's own organization is structured and the importance of collaborating over the municipal boundaries are some factors that seem to play adecisive role in how well one can achieve environmental goals. The hope is that if the outcome of the study is successful, it can help to strengthen Sweden's work on short term national environmental goals and, in the longer term work towards achieving the goals of Agenda 2030 and a sustainable future.

Because of the growing pressure and expectations on companies' social and ecological responsibility from society, sustainability has become anincreasingly important aspect to integrate within companies. This study has analyzed how sustainability reporting can function as a tool for companiesto communicate their sustainability work. A content analysis was conducted on four of H&amp;M Group’s sustainability reports from the years of 2002,2008, 2014 and 2020. Through the lens of a theoretical framework the analysis studied how the reports had changed over time, which themes couldbe distinguished and how they reflected good sustainability reporting according to science. The results of the analysis showed that H&amp;M Group´ssustainability reports had an overall focus on responsibility, the value chain and the impact from external events. Furthermore, the focus shifted frombeing on the social aspects to including more of the ecological aspects over time. The results correlated with what science considers as good sustainability reporting. / I och med samhällets ökande press och förväntningar på företags sociala och ekologiska ansvarstagande har hållbarhet blivit en allt viktigare del förföretag att integrera. Den här studien har analyserat hur hållbarhetsrapportering kan fungera som ett verktyg för företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete. En innehållsanalys genomfördes på fyra av H&amp;M Group:s hållbarhetsrapporter, år 2002, 2008, 2014 samt 2020. Genom stöd i ettteoretiskt ramverk undersöktes hur rapporterna hade förändrats över tid, vilka teman som kunde ur-skiljas samt hur de återspeglade forskningens synpå god hållbarhetsrapportering. Resultatet påvisade att H&amp;M Group:s hållbarhetsrapporter hade ett övergripande fokus på ansvarstagande, värdekedjan samt påverkan från omvärlden. Vidare skiftade fokus från att ligga på de sociala aspekterna till de ekologiska aspekterna i rapporterna övertid. Resultatet gick i linje med vad som, enligt forskningen, anses som god rapportering.

Detta examensarbete har sin utgångspunkt ihållbar stadsutveckling och inriktar sigsärskilt på social hållbarhet men även påekonomisk hållbarhet. Arbetet behandlarhuruvida den fysiska strukturen (gator,byggnader, parker, vägar) och markanvändningen(mötesplatser, funktionsblandning,aktivitetsytor) kan verka brottsförebyggandeoch trygghetsskapande och som kontextundersöks delområdet Herrgården iRosengård, Malmö. Med utgångspunkt i deteoretiska principerna; människans skala,befolkade stadsrum, naturlig övervakningoch förvaltning härleds en förståelse försambandet mellan fysisk miljö, brott ochotrygghet. En nulägesbeskrivning och enhållbarhetsanalys av situationen i Herrgårdengörs. Området Herrgården kartläggsoch analyseras utifrån ett observationsschemabaserat på de teoretiska principerna.Analysen av den fysiska strukturenkompletteras med brottsstatistisk, analysav brottskoncentrationers geografiskaplacering tillsammans med input från denfördjupade trygghetsundersökningen. Intevjuermed verksamma i området kompletterarstudien.Hållbarhetsanalysen visar att Herrgårdenär ett utsatt och resurssvagt område samtatt Herrgårdenborna saknar förankring tillsamhället genom sin låga delaktighet. Invånarnai Herrgården känner en låg gradav trivsel, tillit och kollektiv styrka,lägst för stadsdelen.Vidare uppger invånarna i Herrgården attde känner en hög otrygghet och en storandel av invånarna avstår aktiviteter pågrund av otrygghet fastän utsattheten förbrott inte är anmärkningsvärd hög.Analys av den fysiska strukturen och markanvändningenutifrån principerna ur teorigenomgången;människans skala, befolkadestadsrum, naturlig övervakning ochförvaltning visar att det finns mycket attgöra.Analysen av brottsstatistik visar på treutmärkande mikroplatser i delområdet; Rosengårdsskolan,koloniområdet och Rosengårdsherrgård (inrymmer Drömmarnas hus).Hållbarhetsanalysen visar att jämlikhetenoch delaktigheten i Herrgården behöverstärkas. För att öka den upplevda trygghetenoch minska brottsligheten i Herrgårdenkrävs insatser som inbegriper mångaaktörer och en bred samverkan, inte minstpå lokal nivå. Vidare är det nödvändigtmed en lokal förankring till de boende iområdet inte minst barn och unga som utgören stor andel av invånarna. För attförändringar i den fysiska strukturen skaförbli långsiktiga investeringar och intedrabbas av vandalisering och nedskräpningså är det viktigt att befolkningen i områdetkommer till tals och får möjlighetatt lämna synpunkter och förslag tidigt iprocessen.Som en del av examensarbetet upprättas enprojektplan med syfte att stärka främstden sociala men även ekonomiska hållbarhetensom omfattar att ta fram en generiskmodell för ett lokalt brottsförebyggandeoch trygghetsskapande program med inriktningpå fysisk struktur och markanvändning,TRYGG & SÄKER. Projektet syftartill att öka tryggheten och minska tillfällenaför brott men även till att ökajämlikheten och delaktigheten bland de boendeoch verksamma.Sökord/nyckelord: hållbar stadsutveckling,social hållbarhet, brottsförebyggande ochtrygghetsskapande stadsplanering, brott,säkerhet, trygghet, GIS, fysisk planering,geografisk analys, markanvändning, befolkadestadsrum, stadsliv, ögon på gatan,delaktighet, hotspots, mikroplats / This thesis is based on sustainable urbandevelopment and focuses particularlyon social sustainability, but also economicsustainability. The thesis addresseswhether the physical structure (streets,buildings, parks, roads) and land use (venues,function mixing, activity areas) cansupport crime prevention and reduce thefear of crime and the context for thissurvey is Herrgården in Malmö, Sweden. Basedon the theoretical principles; humanscale, populated urban space, natural surveillanceand management an understandingof the relationship between physical environment,crime and fear of crime is derived.A status report and a sustainabilityanalysis of the situation in the Herrgårdenis made. The area Herrgården is mappedand analyzed through an observationschedule based on the theoretical principles.The analysis of the physical structureis complemented by crime statistics,analysis of hotspots` geographic positiontogether with input from the security survey.Interviews with people working in thearea complements the study.The sustainability analysis shows thatHerrgården is a vulnerable and weak resourcearea and the residents lacks anchoringto the community by their low participation.The inhabitants of Herrgårdenfeel a low degree of satisfaction, trust,and collective strength, lowest for thedistrict.Furthermore, residents in Herrgården statethat they feel a high level of fear ofcrime and a high proportion of residentsrefrain activities due to fear of crime,although victimization is not remarkablyhigh.Analysis of the physical structure andland use based on the principles of thetheory; human scale, populated urban spaces,natural surveillance and managementshows that there still is much to do.The analysis of crime statistics shows threedistinctive hot spots in the area;Rosengårdsskolan, area with the allotmentsand the old mansion of Rosengård(today Drömmarnas hus, multiactivities forchildren and young).The sustainability analysis shows thatequality and participation in Herrgårdenneeds to be strengthened. In order to reducethe crime and the fear of crime in Herrgården efforts involving many stakeholdersand a broad collaboration, especiallyat the local level, is needed.Furthermore, it is necessary to have alocal connection to the residents especiallychildren and young people who make upa large proportion of the inhabitants. Tochange the physical structure to remainlong-term investment and not suffer fromvandalism and littering, it is importantthat people in the area have a voice andthe opportunity to make comments and suggestionsearly in the process.As part of the thesis a projectplan is established,aimed at strengthening primarilysocial but also economic sustainability,which includes developing a genericmodel for a local crime prevention andsecurity-building program that focus onphysical structure and land use, SAFE &SECURE. The project aims to reduce fear ofcrime and reduce opportunities for crimebut also to increase the equality and fullparticipation of people living and working.Keywords/tags: sustainable urban development,social sustainability, crime preventionand reduced fear of crime, urbanplanning, crime, safety, security, GIS,spatial planning, spatial analysis, landuse, populated urban space, city life, eyeson the street, participation, hot spots