Bakgrund: Vid graviditet sker många olika förändringar i kroppen, bland annat utsöndras hormonet relaxin vilket leder till ökad rörlighet i kroppens leder. Besvär från bäcken- och ländrygg är vanligt förekommande vid graviditet. När dessa besvär uppkommer är fysioterapeutens uppgift att följa de riktlinjer som tagits fram av Fysioterapeuternas Riksförbund. Fysisk aktivitet har visat sig vara en av de bättre strategierna för att förebygga och behandla graviditetsrelaterade besvär. Fysioterapeuterna är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvård i västvärlden. Det är därför viktigt att förstå fysioterapeuternas roll vid graviditet och postpartum. Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters roll vid graviditetsrelaterade bäcken- och ländryggsbesvär. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys, urvalet av deltagare var strategiskt. Fyra fysioterapeuter med i genomsnitt drygt 24 års kliniska erfarenheter deltog. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i en huvudkategori; Fysioterapeutens roll vid graviditetsrelaterade bäcken- och ländryggsbesvär och tre kategorier; (i) Fysioterapeuten som behandlare, (ii) Fysioterapeutens förhållande till teoretisk respektive praktisk kunskap samt (iii) Fysioterapeutens syn på patientens roll i kontakten. Varje kategori har i sin tur underkategorier som täcker området för huvudkategorin. Konklusion: Resultatet visade att den vanligaste typen av behandling var individanpassad träning. Deltagarna ansåg sig ha tillräcklig kompetens för att behandla graviditetsrelaterade bäcken- och ländryggsbesvär men tyckte att erfarenheten var bristande. Slutligen skulle ett bättre samarbete mellan fysioterapeut och övriga vårdgivare kunna bidra till ett bättre omhändertagande vid denna typ av besvär.

The aim of this study is to explore how three English teachers in Swedish compulsory school work towards fulfilling the task of meeting every single student's individual needs when it comes to learning. By interviewing these teachers, the study aims to answer the following questions: What does individualised teaching mean to the three interviewed teachers? What kind of challenges do they face when it comes to meeting the needs of all the students and how do they work with individualised teaching? One of the biggest challenges the teachers face when they attempt to individualise teaching is that is takes a lot of time to analyse every single student's individual needs and it is not always obvious what kind of need the teacher has to take into account when trying to individualise the lesson for the learner. Bigger classes result in the fact that teachers are not always able to meet the requirement found in Lgr 11 that teachers must meet every single student's individual needs.

Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för hur man arbetar med matematikämnet i dagens digitaliserade värld. Det syftar också på hur vi som lärare kan forma undervisningen på bästa sätt och skapa förutsättningar för elever i denna ständiga förändring. Vi som lärare har ansvaret att vidareutbilda och vara pålästa för att kunna erbjuda elever digitalisering i skolan. För att få fram dessa resultat har intervjuer gjorts med hjälp av enastående lärare som gett sina allra bästa knep och delat erfarenheter till en snart nykläckt lärare. Intervjuer och enkäter har gjorts för att samla både för och nackdelar med digitaliseringen i matematikens värld och hur lärare går till väga i klassrummet när datorn åker fram. Det som går att utläsa från studien är att lärare som har en positiv inställning till arbete med datorn, samt har de rätta verktygen, har bra möjligheter att erbjuda eleverna bästa möjliga förutsättningar att lära sig matematikens grunder.

Enligt undersökningar som Skolverket har genomfört är cirka fem procent i den svenska skolan särskilt begåvade. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur undervisningen anpassas för särskilt begåvade elever i matematik utifrån styrdokument, erfarenheter och kunskaper. Undersökningen för studien bygger på en kvalitativ metod utifrån intervjuer av lärare som har lång erfarenhet i att undervisa elever i matematik. Det teoretiska ramverket för studien bygger på den sociokulturella teorin utifrån Vygotskijs tankar om lärande där lärandet grundas i den sociala interaktionen mellan olika individer. Studiens resultat visar att lärare främst använder två olika metoder vid undervisningen av eleverna samt att lärarna individanpassar undervisningen för att de särskilt begåvade eleverna ska nå nästa kunskapsnivå. Resultatet visar även att det finns både motiverade samt omotiverade särskilt begåvade elever vilket är viktigt som lärare att vara medveten om.

Syftet med min undersökning är att få kunskap om hur arbetet med autistiska barn i grundskolan, årskurs fyra till sex, går till och hur pedagogen kan tillgodose deras behov på bästa sätt. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om autism. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag ta reda på följande: Hur anser de intervjuade personerna att man ska arbete med barn med autism? Vad anser de intervjuade personerna att man ska tänka på som pedagog när man bemöter barn med autism? Utifrån det insamlade materialet som jag fick har jag analyserat det och resultatet pekar på att det finns ingen renodlad metod, utan pedagogerna plockar olika arbetssätt från olika metoder. Det framkommer också att pedagogerna bland annat använder sig av bilder samt att man har olika scheman när man arbetar med barn med autism för att göra det så tydligt som möjligt. Något annat som är viktigt som pedagog är att man individanpassar metoden till varje enskilt barn. En annan sak som resultatet pekar på är att det är viktigt att föräldrarna är delaktiga i undervisningen så att det som barnet med autism lär sig i skolan även kan förstärkas hemma också. Det framkommer även i resultatet att det finns en massa olika fördomar om autism. I resultatdelen framhåller jag även att det kan vara lätt att känna sig osäker när man är nyutbildad pedagog men då gäller det att visa en bestämd sida utåt. Det är även viktigt att tänka på sitt kroppsspråk när man arbetar med barn med autism. Det gäller att se glad ut när man verkligen är det för annars kan ett barn med autism misstolka uttrycket. I resultatdelen framhålls även att datorn och Ipad kan vara ett bra hjälpmedel för att arbeta med barn med autism. Det kan framkomma färdigheter som inte pedagogen har vetat om tidigare samt att datorn kan även öka kommunikationen mellan pedagog och barnet med autism när pedagogen sitter med.

Syftet med studien var att undersöka hur verksamma lärare i lågstadiet ser på möjligheten att individanpassa undervisningen. De frågeställningar som använts i studien är: Hur individanpassar lärare undervisningen? Samt vilka hinder ser lärare för att kunna individanpassa undervisningen? Det sociokulturella perspektivet används för att analysera resultatet. Urvalet bestod av fem lärare från två olika skolor. Kvalitativa intervjuer genomfördes som metod för att få fram resultatet. Resultatet visar att lärarna i stor utsträckning planerar och förbereder för en undervisning som möjliggör att eleverna kan delta och utmanas efter sina förutsättningar och behov. Goda relationer lyfts fram som en förutsättning för individanpassad undervisning. Vidare framgår grupparbeten, varierade arbetsmetoder, nivåanpassat läromedel samt digitala verktyg som framgångsrika strategier och hjälpmedel i arbetet med att att individanpassa undervisningen. Resultatet visar även en gemensam syn på att det finns hinder i genomförandet. Det framgår att oförutsedda händelser ständigt sker och att eleverna som grupp prioriteras. Andra hinder som framgår i resultatet är brist på tid samt för få resurser till stora klasser. Slutsaten som kan dras från studien är att det är svårt som lärare att hinna med att individanpassa på ett tillfredsställande sätt. Det finns alltid mer att göra. En viktig del är att se samspel och gruppen som betydelsefull och utgå ifrån de möjligheter som finns.

Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse för individanpassad undervisning i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4-6. Fokus ligger på att få ta del av lärares reflektioner angående möjligheter och svårigheter som de upplever i klassrummet, men även vid planering av undervisning. Vidare undersöks det vad lärare tycker om läroplanens formuleringar kring individualisering. Den första teoretiska utgångspunkten för detta examensarbete är Howard Gardners teori om multipla intelligenser. Teorin har valts för att belysa elevernas intellektuella styrkor och svagheter. Med hjälp av denna kan vi analysera lärarnas planering av individualiserad undervisning. Den andra teoretiska utgångspunkten för denna undersökning är undervisningsprincipen - MAKIS. Denna princip ger tydliga och konkreta reflektioner kring hur individualisering kan användas i praktiken. Detta undersökningsinstrument bidrar till hur vi kan synliggöra och analysera lärares sätt att individualisera. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod där sex behöriga lärare i de samhällsorienterande ämnena har intervjuats. Lärarna har fått berätta om sina erfarenheter, tankar och åsikter om individualisering, vilket resulterar i att det är en fenomenologisk ansats i undersökningen. En semistrukturerad intervjuform har använts för att kunna öppna upp för följdfrågor. Detta material har sedan analyserats utifrån de valda teorierna samt diskuterats i förhållande till tidigare forskning. Resultatet från denna undersökning påvisar att det finns möjligheter med att individualisera undervisningen i de samhällsorienterande ämnena men att lärarna anser att svårigheterna överstiger möjligheterna. De medverkande lärarna berättar även att tidsaspekten, för stora klassuppsättningar på för få lärare och en för liten skolbudget påverkar möjligheterna till att individualisera. Det framkommer också att läroplanen inte ger tydliga riktlinjer hur undervisningen ska individualiseras men att alla lärare inte heller anser att detta behövs.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med högläsning som gynnar läsförståelsen för samtliga elever i en klass. Vi ville undersöka om högläsningen, som ofta sker i helklass och är en gemensam aktivitet, kunde anpassas till den enskilde individen. Om det gick, vilka metoder använde lärarna sig av då? Vår studie har genomförts med åtta kvalitativa intervjuer med åtta olika lärare med hjälp av vår förarbetade intervjuguide (se bilaga 1) på två olika skolor. Vi valde att genomföra intervjuerna på en etnisk homogen skola samt en mångkulturell heterogen skola för att få ett så brett underlag som möjligt. Vårt resultat visar att samtliga lärare arbetar med någon typ av individanpassning i samband med högläsning. Genom olika stöd som exempelvis val av bok, bildstöd, appar eller val av sittplats, men framförallt genom samtal individanpassas och differentieras undervisningen. Samtalet pågår både före, under men framförallt efter högläsningen. Genom att relatera till elevernas individuella intressen och erfarenheter fångar lärarna elevernas uppmärksamhet och läslust. På så sätt hjälps eleverna med att ta sig an och förstå den lästa texten. Resultatet visar att samtliga lärare arbetar utifrån valda strategier i samband med högläsningen för att stärka elevernas läsförståelse. Strategierna som användes utgick från studiehandledningen En läsande klass som grundar sig i Reciprocal Teaching (RT) och Questioning the Author (Qta) metoderna. Detta är strategier som utarbetats av forskare för att lättare förstå det lästa. Slutligen visar vårt resultat att lärarna ser på högläsningen som en sociokulturell aktivitet där eleverna får möjlighet att dela upplevelser genom den lästa texten. Genom att läsupplevelsen delas och bearbetas tillsammans i en social kontext, ger det en förståelse till eleverna på ett betydelsefullt sätt.

Denna studie syftar till att undersöka lärares uppfattningar om ämnet biologi i grundsärskolans verksamhet med inriktning träningsområde. Sex lärare som är yrkesverksamma i grundsärskolan med inriktning träningsskola, intervjuades från sex olika grundsärskolor, för att få en inblick i vad de ansåg om biologi i verksamheten och dess funktion. Lärarna beskrev hur de valde aktiviteter till undervisningen, hur en lektion utomhus och inomhus ser ut, hur de upplevde att eleverna tog till sig lektionsinnehållet, hur de individanpassar undervisningen för elever med funktionsvariation samt på vilket sätt de stöttar eleverna att nå kunskapskraven i ämnet. I resultatdelen visas att lärarna anser att biologi är en viktig del i verksamheten för elevernas verklighetsuppfattning. Alla sex lärare tryckte på att det är högst individuellt i grundsärskolans verksamhet kring hur eleverna är mottaglig för aktiviteter och undervisningsinnehåll och att en stor utmaning är att kunna individanpassa.

Denna studie undersöker fyra av NTA- lådans lärarhandledningar inom naturvetenskap och teknik, med störst fokus på teknik, för årskurserna F-6.Syftet med denna studie är att undersöka hur NTA- lådans lärarhandledningarkan stödja läraren i teknikundervisningen tillika individanpassningen. Det teoretiska ramverk som används vid analyseringen av lärarhandledningar ärEducational Curriculum Materials (ECM). Analysen av lärarhandledningarna utgår från de fyra principerna Anpassad undervisning, Förankring i lärarpraktiken, Utökade ämneskunskaper och Didaktisk undervisning. Resultatet visar att NTAs lärarhandledningar har stor potential och är ett bra stöd för lärarens undervisning. Emellertid krävs det att läraren har ämneskunskaper och goda relationer till sina elever, för att kunna individanpassa teknikundervisningen.