I det här arbetet har vi studerat den arbetsform som ibland kallas Eget Arbete eller arbetsschema. En av grundtankarna bakom arbetsformen är att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de själva ansvarar för att de blir utförda inom en bestämd tid. Vårt syfte var att ta reda på vilka möjligheter och problem arbetsmetoden Eget Arbete har ur ett lärar-, elev- och innehållsperspektiv.I vår undersökning har vi gjort intervjuer med lärare och elever samt observationer på en F-5 skola i en mellanstor svensk kommun. Vi har kommit fram att arbetsformen både har möjligheter och problem. Elever uppfattar att det är ett bra arbetssätt som ger dem arbetsro, frihet och inflytande. Den uppfattning vi bildat oss genom den här undersökningen är att elevinflytandet i realiteten är mycket begränsat. Under arbetets gång har vi kommit att intressera oss alltmer för innehållet i undervisningen och vi har uppmärksammat i vilken utsträckning arbetsmetoden leder till individualisering samt kunskaps- och språkutveckling.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärarnas åsikter angående flexibelt lärande med hänsyn till lärarnas kön, åldersfördelning, datoranvändning och undervisningsmetoder. Undersökningen genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät (websurvey från textalk) som skickades till alla lärare vid Sydskånska gymnasieförbundet. De flesta lärare hade en positiv eller neutral inställning mot införandet av flexibelt lärande, medan äldre lärare var i mindre utsträckning positivt inställda. Med hänsyn till många frågeställningar såg lärarna inga eller små förändringar. Problem som har uppkommit är att det nya arbetssättet är mer tidskrävande och att det är svårt att genomföra med osjälvständiga elever. Däremot tyckte en större andel av lärarna att de ha fått bättre kontakt med eleverna, att svaga elever får mer hjälp och att starka elever presterar bättre. Slutsatsen av detta arbete är att ett flexibelt arbetssätt måste individanpassas i större utsträckning för att speciellt hjälpa osjälvständiga elever. Extraresurser som personal, specialpedagoger och extern utbildning krävs för att kompensera för merarbete i början av detta förändringsarbete och för att få alla lärare engagerade.

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ”snabba” eleverna i svenska är skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolämnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fått någon stimulerande undervisning på deras rätta nivå. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom årskurs F-3 arbetar med de elever som är snabba inom svenskämnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgång. Samt belysa vilken form av materiel pedagogerna använder sig av för att ge eleverna den undervisning som de har rätt till. Tre intervjuer och åtta enkäter med verksamma pedagoger i årskurs F-3 genomfördes för att få en bild av hur det ser ut i några skolor. Resultatet från intervjuer och enkäter visade, tvärtemot vad tidigare forskning visar, på en bild av lärare som arbetade för en individanpassad undervisning för att alla elever skulle få känna sig motiverade och stimulerade till sitt arbete i skolan.

Syftet med följande arbete är att öka förståelsen för vad en likvärdig bedömning och betygssättning i gymnasieskolan innebär, samt studera förutsättningarna för att en sådan skall vara möjlig. I arbetet presenteras riktlinjer för hur dagens betygssystem är tänkt att uppfattas. Dessutom ges en översikt av tidigare forskning som på ett eller annat sätt behandlar frågor kring bedömning och betygssättning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi undersöka hur gymnasielärare resonerar kring bedömning och betygssättning. I undersökningen har både lärare som undervisar elever på studieförberedande program och lärare som undervisar elever på yrkesförberedande program kommit till tals. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att förutsättningarna för att en likvärdig bedömning och betygssättning skall kunna nås inte är optimala. Vad de olika lärarna uppger vara betygsgrundande varierar stort.

För vår egen utvecklings skull så ville vi fördjupa oss inom detta område och vi har använt oss av kontakter som vi sedan tidigare hade upprättat. Avsikten med arbetet har varit att ta reda på hur vardagen för dessa pedagoger och elever ser ut. Vi har undersökt utmaningarna som finns i träningsskolan genom kvalitativa metoder, både i intervjuform och i observationsform. Undersökningens resultat visade att de utmaningar som finns är bland annat den gällande läroplanen och just den individualisering som krävs för elevernas välbefinnande. Även relationerna pedagogerna i mellan är av stor vikt. I träningsskolan går utbildningen ut på att lära för vardagen, för livet!

Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att de intervjuade pedagogerna har viljan och ambitionen att ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning är begränsade.De begränsade faktorerna har enligt pedagogerna främst att göra med klasstorleken samt att en del av pedagogerna ofta är ensamma i undervisningen. Det verkar också som det saknas kunskap om barns olika inlärningsstilar. / How a group of teachers understands individually adapted education at a F - 2 school.

Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn på arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta påverkar deras anställningsbarhet. Det är en kvalitativ studie som bygger på åtta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet håller deltagarna sig själva som främst ansvariga för arbetslösheten. Synen på arbetspraktik är generellt sett god, men det framhålls att arbetspraktiken är i behov av förbättringar. Anställningsbarhet likställs med att hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden och att själva ansvara för framgång och motgång, vilket kan härledas till individualiseringsteorin. Att praktik föredras i förhållande till arbetslöshet och att praktik i vissa fall upplevs höja anställningsbarheten framkommer i studien. Tydligare regler kring arbetspraktik samt en höjning av ersättningen tycks vara vägen till förbättring. / The aim of this study is to examine young adults and their views on unemployment, work practice and how this affects their employability. It´s a study with eight qualitive interviews with young adults who experienced unemployment and work practice. Result and analyze shows that despite social structure with high youth unemployment, they hold themselves responsible for their unemployment. Their view on work practice is generally speaking positive but it needs improvement. The employability is in comparison with holding themselves attractive at the labourmarket and to take a responsibility over their success and failure which derives from the individualization theory. Work practice is preferred before unemployment and in some cases work practice increases the employability. Distinct regulations regarding work practice along with increased compensation seems to be the way to improvement of the system.

SammanfattningTitel: Hur kan formativt arbetssätt och aktiv elevmedverkan gynna matematikutveckling? Författare: Jessica HåkanssonTyp av arbete: Examensarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivåAntal sidor: 42Handledare: Therese Vincenti Malmgren Examinator: Magnus ErlandssonProblemområde: Löwing har genomfört en studie gällande matematikundervisningen i svenska skolor och kommit fram till att ”de flesta lärare valde att låta eleverna arbeta på egen hand styrda av en lärobok eller ett arbetsmaterial. Någon individualisering i meningen att anpassa innehållet till elevernas förkunskaper och förmåga förekom inte. Detta ledde till inlärningsproblem.” (Löwing, 2006, s. 18) Forskare inom formativt lärande i matematik är oeniga gällande vilken elevgrupp som gynnas mest av detta arbetssätt och det efterlyses fler studier som inspirerar lärare och tydligt ger exempel på hur förändringen mot formativt arbetssätt kan gå till.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om hypotesen formativt arbetssätt med aktiv elevmedverkan kan gynna olika elevgrupper i deras matematikutveckling stämmer.Metod: Jag har intervjuat en lärare som ändrat arbetssätt från läromedelstyrd undervisning till formativt lärande med aktiv elevmedverkan. 39 elever ingick i studien och dessa har gjort jämförande kunskapstest i grundläggande taluppfattning med ett års mellanrum. Eleverna har även svarat på en enkät med frågor om hur de upplever undervisningen och 10 elever har intervjuats. Jämförelser har gjorts mellan elevernas omdöme i årskurs fem och betyg i årskurs sex samt med elevernas resultat i nationella prov för årskurs sex.Resultat med analys: Lärarens metoder och syfte med undervisningen stämde väl överens med det som framgick ur forskningsöversiktens rekommendationer. Samtliga elevgrupper gynnades av det förändrade arbetssättet då deras kunskaper i grundläggande taluppfattning ökade markant och en klar majoritet av eleverna upplevde undervisningen i matematik som både roligare och mer lärorik numera. Även lärarens inställning till undervisning och ämnet matematik förändrades och hens upplevelse av mer meningsfulla aktiviteter och den feedback hen får av eleverna påverkar säkert elevernas inställning till sitt lärande i positiv riktning. Eleverna uttrycker stolthet och glädje över att få vara aktiva i många val som rör deras matematikutbildning. Läraren i studien tar tidigare forsknings rekommendationer om att tydliggöra målen för varje elev till ytterligare högre nivå genom att låta eleverna själva formulera sina mål. Samtliga elever som intervjuades kunde redogöra för sina individuella utvecklingsmål i matematik och hur de skulle arbeta för att nå dessa.Slutsats: Denna fallstudie visade att formativt arbetssätt med aktiv elevmedverkan kan gynna olika elevgrupper i deras matematikutveckling.Specialpedagogisk implementering: Studien visade tydligt att antalet elever som kan bedömas befinna sig i matematiksvårigheter minskade radikalt bara en termin efter förändringen mot mer formativt lärande och aktiv elevmedverkan genomfördes. Detta är ett tydligt tecken på att förebyggande specialpedagogiskt arbete lönar sig och jag menar att det är här specialläraren med inriktning mot matematikutveckling gör störst nytta för flest antal elever.Nyckelord: aktiv elevmedverkan, formativt lärande, individualisering, matematikutveckling

Statistics show that women are increasingly postponing their childbearing, compared to how it looked before. Research shows that many of today's women both want to get an education, get a job and have time to realize themselves before having their first child. The purpose of this essay is to examine young adult women's expectations and priorities regarding starting a family and having children. The aim of this research is also to increase the understanding of what is considered important to achieve in life for young women. To answer the question, a qualitative method is used in the form of semi-structured interviews with ten young adult women. The theoretical starting point is individualization, but also forms of capital to create understanding for social groups in the society. The results of the survey shows that all except one woman plan to have children in the future. The results of the survey also shows that education, work, self-fulfillment and a stable relationship are reasons why having children can be postponed.

Blyghet är ett fenomen som genom tiderna tillskrivits ett flertal olika definitioner och betydelser, och har behandlats utifrån såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv. Utifrån ett samhällsperspektiv tycks blyghet, framför allt i västerländska kulturer, betraktas som avvikande i negativ bemärkelse. Denna uppfattning grundar sig bland annat på att blyghet under 1900-talet började betraktas som ett medicinskt tillstånd, vilket inte bara resulterade i en vilja att behandla blyghet, utan även gjorde att det blev ett alltmer uppmärksammat av olika typer av självhjälp. Självhjälpsböcker var då en relativt nytillkommen genre av litteratur, men har under de senaste åren kommit att expandera både vad gäller konsumtion och produktion. Denna uppsats syftar därför till att se närmare på hur blyghet, som historiskt sett har varit ett uppmärksammat ämne för självhjälpslitteratur, framställs i aktuell självhjälpslitteratur. Uppsatsen ska därtill ge en inblick i hur litteraturen porträtterar individens möjlighet till att påverka blyghet. Empirin för studien utgörs av textmaterial i form av två självhjälpsböcker publicerade år 2018. Dessa har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys av konventionell inriktning. De övergripande teman som identifierats i empirin har analyserats med utgångspunkt i teoretiska begrepp från Anthony Giddens samt Zygmunt Baumans teorier om identitet och självet i det moderna samhället. Sammantaget påvisar resultaten att böckernas framställning av blyghet tycks vara präglad av ett flertal av de tendenser som är utmärkande för synen på individen och självet i det moderna västerländska samhället. Detta bekräftas bland annat av att böckerna lyfter fram blyghet som förändringsbart snarare än konstant, vilket kan ses som ett uttryck för ett såväl reflexivt som flytande förhållningssätt till blyghet. Böckerna uppmuntrar dessutom individen till självreflektion, och beskriver självmedvetenhet och självkritik som en viktig del i processen att förändra sin blyghet.