I studien analyseras utvalda digitala verktyg för att undersöka om de kan bidra till en ökad individualisering inom aritmetikinlärning i årskurs 4–6. Studiens syfte är även att undersöka om och hur de digitala verktygen ger möjlighet för stegvis inlärning inom aritmetik. De digitala verktyg som undersöks är Nomp, MattePortal och Skolplus. För att få svar på frågeställningarna utgick studien ifrån radikalkonstruktivismens tolkning av aritmetikinlärning. I studien framkommer att alla undersökta digitala verktyg kan användas för att individualisera undervisning beroende på hur de används. Alla digitala verktyg utgår även från någon form av stegvis aritmetisk inlärningsprocess. Det är alltså möjligt för lärare att använda dessa verktyg för att individualisera sin undervisning inom aritmetik, men beroende på vad läraren anser som viktigast är de digitala verktygen olika användbara.

I den här studien undersöks några rektorers uppfattning gällande tillgänglig lärmiljö utifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell (2018) vilken innefattar pedagogisk-, fysisk- och social miljö.   Vidare undersöks hur rektorer uppfattar arbetet med tillgänglig lärmiljö och hur det organiseras samt säkerställs på den skola hen är ansvarig för. Den här studien visar att rektorers uppfattning kring begreppet tillgänglig lärmiljö varierar, så även arbetet med uppföljning och säkerställande. Några av de uppfattningar som framkom var att samverkan mellan olika professioner ses som en del i det främjandet arbetet där specialpedagogen har en viktig roll i arbetet med att utforma, samt skapa förståelse av vad begreppet tillgänglig lärmiljö innebär och leder till. I den här studien har en kvalitativ metod använts, där resultatet presenteras i form av en tematisk innehållsanalys. I studiens resultat framkommer en osäkerhet kring begreppet tillgänglig lärmiljö vilket påverkar både organisation och säkerställande olika utifrån rådande skolkontext. Rektorerna framhåller pedagogernas roll i frågan kring tillgänglig lärmiljö och ett delegerat ansvar till pedagogerna ute på golvet. I den här studien framkommer även att tillgänglig lärmiljö påverkas av många olika faktorer, som till exempel ekonomi, politisk styrning och samhällspåverkan. Trots det anser samtliga rektorer sig ha stort inflytande gällande utformandet av tillgänglig lärmiljö. Det lyfts också en del kritiska aspekter kring vilken effekt tillgänglig lärmiljö ger elevernas utveckling och lärande. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att skapa en förståelse av rektorernas uppfattning gällande tillgänglig lärmiljö, hur lärmiljöer organiseras och säkerställs.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie är att lyfta fram hur specialpedagoger och klasslärare arbetar med individualisering och individanpassning för alla elever och tydliggöra vilka strategier yrkesgrupperna använder sig av för att individualisera och individanpassa. I Lpo 94 står det att: ”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov”<em> </em>(s.4). Genom att ha gjort sju kvalitativa intervjuer, med fyra specialpedagoger och tre klasslärare, och studerat olika författares teorier om individualisering har vi försökt att se över goda strategier i att individualisera och även problematiserat dem. Goda strategier som framkom var bland annat att arbeta multisensoriskt, se över elevens styrkor samt att ha tillgång och använda sig av rätt hjälpmedel. Genom ledande frågor har vi undersökt ifall författarnas teorier förekommer i pedagogernas arbete, vilket de gjort i olika former. Resultat visar på att individualisering ger möjligheten att nå alla elever, men att denna möjlighet påverkas av bland annat gruppstorlek, ekonomi och tid. Vi ville också se ifall det finns resurser för att individualisera för alla elever i den kommunala skolan eller om det behövs specifika skolor för exempelvis elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Utifrån denna studie kom vi fram till att resurserna finns, men att det handlar om att förvalta dem rätt.</p>

<p>Elever tar till sig kunskap olika fort och på olika sätt. Förutsättningen för lärande hos den enskilda eleven påverkas av ett antal olika faktorer. Till exempel föredrar vissa elever grupparbete medan andra helst arbetar ensamma. Några elever lär sig snabbt och enkelt medan andra behöver mera tid för reflektion. Läroplanens krav på individualisering är tydlig. För att maximera lärandet hos samtliga elever bör läraren individualisera matematikundervisningen. I planeringen av denna förväntas läraren utgå från varje elevs individuella förmågor och behov. Denna studie undersöker hur lärare går till väga för att individualisera matematikundervisningen samt vilka konsekvenser det kan få för eleverna. Undersökningen baserar sig på fyra lärarintervjuer och 16 elevintervjuer. Resultatet visar bland annat att gemensamma genomgångar följt av nivåanpassat eget arbete eller grupparbete är vanligt förekommande. Enskilda och gemensamma samtal och/eller diagnoser fungerar som utgångspunkt för planeringen. Lärarna varierar innehållet och arbetsformerna för matematikundervisningen, vilket är uppskattat av de flesta elever.</p>

<p>Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.</p><p>Metod: För att svara mot frågeställningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts på Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med åtta strategiskt utvalda respondenter.</p><p>Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det många fördelar med att använd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men då måste det användas på rätt sätt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta på ett traditionellt sätt har sina fördelar. Därför bör i undervisningen varvas med IT som hjälpmedel och med papper och penna som det är i den traditionella undervisningen. Lärarna ansåg även att IT är bra utifrån demokrati perspektivet.</p><p>Slutsatser: Generellt har lärarna på FG en positiv inställning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall när det fungerar. Vilket det oftast gör tack vare IT-administratören. Lärarna anser att om IT används på rätt, så kan det vara individanpassad, stimulerande, motiverande, lärorikt, effektivt och en viktig informationskälla, t ex Internet. Det är också ett bra kommunikationsverktyg i skolan och i samhället i övrigt, men dess betydelse ska inte överskattas, eftersom lärarens pedagogiska förmåga och hur den övriga organsiationen ser ut är lika viktigt. Detta om IT ska kunna användas i undervisningen i skolan. Många av respondenterna tycker att IT är bra verktyg, som underlättar arbetet både för lärare och elever, även om det kan vara belastande ibland. I och med de vinster som kan uppnås med IT som pedagogiskt verktyg kan det vara värt att använda IT i undervisningen. Lärarna i undersökningen är noga med att eleverna ska granska källorna kritiskt, speciellt från Internet. Lärarna handleder eleverna att de själva ska lära sig, alltså det metakognitiva. Bland eleverna har killarna större förkunskaper inom IT än tjejerna och ser tekniken i sig och dess funktioner, medan tjejerna är mer interesserade av hur IT ska användas som ett pedagogiskt verktyg. Pojkarna spelar mer datorspel än flickorna och flickorna chattar mer än pojkarna.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka olika aspekter av situationen för elever i behov av extra utmaningar inom matematiken. Detta är en målgrupp som det sällan finns tid eller resurser i skolan ägna sig åt. De är ändå enligt Lpo 94 berättigade till en undervisning som är anpassad till deras behov. Vi vill därför lyfta fram olika sätt som detta kan arbetas med. I studien har vi genomfört semistrukturerade intervjuer av åtta pedagoger på två skolor, fyra från vardera skola. Pedagogerna var alla klassrumspedagoger och detta val av intervjugrupp valde vi då dessa pedagoger ofta står ensamt ansvariga för att bemöta dessa elever. Vi har lyckats tagit fram en kategorisering av bakgrund till varför elever får behov av extra utmaningar. Vi berör även olika sorters extra utmaningar som behövs, skillnader mellan elever som är i behov av extra utmaningar ibland och de som är det ofta och slutligen försöker vi även ge en mera övergripande bild av hur situationen för elever i behov av extra utmaningar verkar vara.</p>

<p>Syftet med denna studie var att få svar på hur lärare i mellanstadiet arbetar med individualisering. Vi ville även ta reda på vilka för- och nackdelar lärare ser med individualisering i ämnena svenska och samhällskunskap. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av enkäter. För att få svar på våra frågor använde vi både kvalitativa och kvantitativa frågor i enkäten. Enkäterna besvarades av klasslärare i år 4-6 från 8 olika grundskolor. Resultatet har gett oss en inblick i hur lärare i mellanstadiet konkret arbetar med individualisering. Resultatet visar att lärarna ser många fördelar med ett individualiserat arbetssätt eftersom undervisningen blir varierande och den utgår från varje elevs behov. Lärarna ser även en del hinder som gör det svårt att arbeta med individualisering. Till exempel tar de upp bristen på resurser och storleken på undervisningsgrupperna. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna anser att det är betydelsefullt att individualisera undervisningen. Vidare visar studiens resultat att vision inte är samma sak som verklighet.</p>

<p>The aim of this study was to examine four women’s experiences of and attitudes towards breastfeeding. In order to achieve this end, the four women were interviewed individually. Breastfeeding is a controversial subject, which is also mirrored by the women and the different advice and recommendation that they meet. Consequently, each woman has to take a stand for what she thinks is suitable regarding her individual situation. Moreover, breastfeeding is embedded in complex historical, political and cultural systems. This becomes obvious in the contemporary principle of breastfeeding on demand, according to which breastfeeding is adapted to the child’s needs. Thus, a majority of the interviewees have difficulties with combining breastfeeding on demand with ideas of gender equality. Due to breastfeeding on demand, the women must also breastfeed in public. In those situations, the women are keen on breastfeeding as discretely as possible.</p><p> </p> / <p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fyra kvinnors erfarenheter av och attityder till amning. Av den anledningen blev de fyra kvinnorna individuellt intervjuade. Amning är ett kontroversiellt ämne, som också speglades av kvinnorna och de råd och rekommendationer de möter. Konsekvensen av detta är att varje kvinna måste ta ställning till vad som passar deras individuella situation. Dessutom, amning är inbäddat i ett komplext historiskt, politiskt och kulturellt system. Detta blir tydligt genom den rådande fria amningsprincipen, som innebär att amningen är anpassad efter barnets behov. Majoriteten av kvinnorna har därför svårigheter med att kombinera fri amning med idéer om jämlikhet. På grund av fri amning, måste kvinnorna ibland amma offentligt. I de situationerna är kvinnorna måna om att amma så diskret som möjligt.</p>

<p>Ungdomars attityder och värderingar gentemot politik är något som sedan årtionden tillbaka undersökts. Det finns undersökningar som visar att ungdomars politiska intresse minskar. Sociologen Ulrich Beck förklarar det minskade intresset som ett led i individualiseringsprocessen, vilket är teorin i föreliggande uppsats. Uppsatsen grundar sig på en enkätundersökning i tre städer, Stockholm, Norrköping och Skänninge. I varje stad har en klass i år 9 svarat på enkäten. Enkäten består av 13 frågor varav 12 är strukturerade och en fråga är öppen. Undersökningen visar att det finns ett politiskt intresse hos de ungdomar som deltog. Dock ligger intresset i andra politiska aktiviteter än de som traditionellt tillhör denoffentliga politiken som bland annat innefattar politiska partier. Ungdomarna deltar gärna i demonstrationer, namninsamlingar och bojkotter för att visa sin politiska åsikt. Undersökningens resultat tyder på att ungdomarna deltar i individualiseringsprocessen samt att den rådande politiska strukturen och ungdomarna glider isär. Fortsätter individualiseringen tills dagens ungdomar tillträder politiken kan en omorganisering av den politiska strukturen bli aktuell.</p>

<p>Bakgrunden till att jag valde detta ämne, var att jag under de senaste åren som förälder, kommit i kontakt med Howard Gardners teorier om"De sju intelligenserna"och några olika teorier om inlärningsstilar och arbetsstilar. Då jag under samma tid även utbildat mig till lärare, har jag funderat kring hur jag skall kunna använda mig av den kunskap jag har om dessa teorier när det gäller att själv individanpassa undervisningen. Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie fördjupa mig i metoder som leder till individanpassad undervisning. </p><p>Syftet har också varit att genom observationer och intervjuer pröva ett forskningsinriktat arbetsätt. </p><p>För att nå fram till mitt syfte har jag läst litteratur i ämnet, främst om"De sju intelligenserna"och inlärning / arbetsstilar, samt gjort tre fältstudier i tre olika klasser. Efter respektive fältstudie har jag intervjuat den undervisande läraren om de metoder som använts, samt dennes syn på individanpassning. Därefter har jag sammanfört mina litteraturstudier med resultatet av fältstudier och intervjuer i min diskussion. </p><p>Analysen av fältstudien visar att dessa lärare inte anser att det finns någon speciell metod som är bättre än någon annan samt att de inspireras av olika metodiska idéer som de träffar på. De poängterar att individanpassning handlar om att känna eleven och utifrån den kunskap man har, prova sig fram till det som eleven klarar. </p><p>Sammantaget blir resultatet för studien att för att kunna individanpassa undervisningen måste läraren vara flexibel och variera sin undervisning. Läraren bör också ha ett demokratiskt arbetssätt som gör att eleverna själva kan styra över sin inlärning, samt bereda möjligheter för eleven att få utlopp för sina fysiska behov ifråga om ex. rörelse och vatten och födointag.</p>