Uppsatsen behandlar en läs- och skrivutvecklingsmetod, Kiwimetoden. Metoden härstammar från Nya Zeeland och grundtanken är att elever genom socialt samspel i meningsfulla sammanhang utvecklar språkkompetens. Nya Zeelands skola anses vara ”pedagogikens Mecka” och intresserar ”skolfolk” världen över. Fokus i studien ligger på hur den nyzeeländska skolans metod kan anpassas till det svenska skolsystemet. Studien belyser även lärares erfarenhet av Kiwimetoden samt den praktiska tillämpningen av läsundervisningsformen vägledd läsning, i grundskolans tidigare år. Verksamhetsfältet är även detsamma som vi, författare till denna uppsats, kommer att bli verksamma i. Sex lärare som använder sig av Kiwimetoden verksamma i södra och mellersta Sverige har intervjuats och observerats. Lärarna anser att det är till elevernas fördel att arbeta med Kiwimetoden då tonvikten ligger på språk och kommunikation. Metoden inbjuder till ett flexibelt arbetssätt lämpligt för individualisering. Arbetssättet uppmuntrar eleverna till delaktighet och reflektion, enskilt och i grupp. Lärare som arbetar utifrån Kiwimetoden följer ett viktigt mål i läroplanen: att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att lyfta fram hur specialpedagoger och klasslärare arbetar med individualisering och individanpassning för alla elever och tydliggöra vilka strategier yrkesgrupperna använder sig av för att individualisera och individanpassa. I Lpo 94 står det att: ”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov” (s.4). Genom att ha gjort sju kvalitativa intervjuer, med fyra specialpedagoger och tre klasslärare, och studerat olika författares teorier om individualisering har vi försökt att se över goda strategier i att individualisera och även problematiserat dem. Goda strategier som framkom var bland annat att arbeta multisensoriskt, se över elevens styrkor samt att ha tillgång och använda sig av rätt hjälpmedel. Genom ledande frågor har vi undersökt ifall författarnas teorier förekommer i pedagogernas arbete, vilket de gjort i olika former. Resultat visar på att individualisering ger möjligheten att nå alla elever, men att denna möjlighet påverkas av bland annat gruppstorlek, ekonomi och tid. Vi ville också se ifall det finns resurser för att individualisera för alla elever i den kommunala skolan eller om det behövs specifika skolor för exempelvis elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Utifrån denna studie kom vi fram till att resurserna finns, men att det handlar om att förvalta dem rätt.

The purpose of this research has been to find out whether and how teachers stimulate and motivate well achievers in the elementary school to reach a higher level. To gather information I visited two different schools within the same county in Stockholm and on each school I met and interviewed with two teachers. The answers received from these interviews are presented in this study as my results. I found that the teachers feel that students that do well in the classroom many times work as role models for the other students. Often these students require extra material as they usually finish their workload ahead of others. The extra material has two purposes. On one hand the purpose is to help the children reach a higher academic level while on the hand the extra material is used as a distraction to keep the children busy. The seating arrangement in the classroom and ways of grouping the students is also tools to use for teachers to face all kind of children in school. The teachers often feel that the lack of time often forbid them to spend more time with each student. They also feel that the students that do well in school are the ones who suffer when they are the ones to receive the least amount of time as well as attention. To make all students develop equally on their individual levels it is necessary, according to the teachers interviewed, that the teachers find time for all students in the classroom. A lack of recourses always seem to be a problem in the school system but if the organization is well planed and the classrooms and the material is up to date this could help teachers spending their time on their students rather than the organization. In my opinion the teachers are ability to help all their students as well as the group constellation are crucial factors on how well students perform in school. Which seem to be a fact for all students, not only for the well achieving students.

Elever tar till sig kunskap olika fort och på olika sätt. Förutsättningen för lärande hos den enskilda eleven påverkas av ett antal olika faktorer. Till exempel föredrar vissa elever grupparbete medan andra helst arbetar ensamma. Några elever lär sig snabbt och enkelt medan andra behöver mera tid för reflektion. Läroplanens krav på individualisering är tydlig. För att maximera lärandet hos samtliga elever bör läraren individualisera matematikundervisningen. I planeringen av denna förväntas läraren utgå från varje elevs individuella förmågor och behov. Denna studie undersöker hur lärare går till väga för att individualisera matematikundervisningen samt vilka konsekvenser det kan få för eleverna. Undersökningen baserar sig på fyra lärarintervjuer och 16 elevintervjuer. Resultatet visar bland annat att gemensamma genomgångar följt av nivåanpassat eget arbete eller grupparbete är vanligt förekommande. Enskilda och gemensamma samtal och/eller diagnoser fungerar som utgångspunkt för planeringen. Lärarna varierar innehållet och arbetsformerna för matematikundervisningen, vilket är uppskattat av de flesta elever.

Syftet med denna studie var att få svar på hur lärare i mellanstadiet arbetar med individualisering. Vi ville även ta reda på vilka för- och nackdelar lärare ser med individualisering i ämnena svenska och samhällskunskap. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av enkäter. För att få svar på våra frågor använde vi både kvalitativa och kvantitativa frågor i enkäten. Enkäterna besvarades av klasslärare i år 4-6 från 8 olika grundskolor. Resultatet har gett oss en inblick i hur lärare i mellanstadiet konkret arbetar med individualisering. Resultatet visar att lärarna ser många fördelar med ett individualiserat arbetssätt eftersom undervisningen blir varierande och den utgår från varje elevs behov. Lärarna ser även en del hinder som gör det svårt att arbeta med individualisering. Till exempel tar de upp bristen på resurser och storleken på undervisningsgrupperna. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna anser att det är betydelsefullt att individualisera undervisningen. Vidare visar studiens resultat att vision inte är samma sak som verklighet.

In Sweden the latest curriculum, Lpo 94 was released in 1994. This document revolutionized the teaching profession. The school system was changed from a governmental control into a communal control. The earlier curriculums were controlled by rules; Lpo 94 is controlled by aims. This has led to a big spectrum of teaching styles which all of them agrees with the Lpo 94. Our purpose with this report is to illustrate two different leadershipstyles regarding the subject Swedish. We also want to illustrate how the individual teacher motivates their choice of leadership. The report takes place in three questions at issue: · What teaching style agrees best with the Lpo 94? · How do the two teachers understand their leadership styles? · What are the pupils’ opinions of the leadership styles? Our final conclusion is that the pupils prefer the traditional teacher who dictates the terms in the classroom, teaching as well as work procedures. However, the curriculum is relatively modern and the school as an institution has not been able to catch up with the Lpo 94.

Ensamstående kvinnor som åker utomlands för att låta sig insemineras blir allt fler. Denna framställning söker belysa vad deras självständiga val att bilda familj utanför kärnfamiljskonstruktionen berättar i ett större samhälleligt sammanhang. Medvetet ensamstående kvinnors familjebildning placerar sig i brännpunkten mellan Individualisering, den samtida familjesociologins honnörsord, och Normalitet, vilket Queerforskningen på senare år belyst. De sex mammor som har intervjuats, lade ingen större vikt vid faderskapet och visade på alternativa sätt att knyta emotionella band, i linje med den individualistiska nätverksfamiljen. De stod starka i sitt val och var övertygade om att deras familjeform var minst lika god som någon annan. Men empirin stöder också queerforskningens hållning, att alla lever i och med normer. Informanterna vikt vid biologiskt släktskap vad gäller uppväxtfamilj och syskon, det var också viktigt för dem att hålla en kontinuerlig kontakt med familjer med liknade bakgrund – ett sammanhang där deras egen familjeform får utgöra normen. Ett viktigt inslag i kvinnornas vardag var att de på grund av sitt val fick förhålla sig till praktiker om öppenhet och döljande, som en konsekvens av den heteronormativa tvåsamhetens starka ställning som förutsättning för ”barnet bästa”.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen. Metod: För att svara mot frågeställningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts på Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med åtta strategiskt utvalda respondenter. Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det många fördelar med att använd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men då måste det användas på rätt sätt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta på ett traditionellt sätt har sina fördelar. Därför bör i undervisningen varvas med IT som hjälpmedel och med papper och penna som det är i den traditionella undervisningen. Lärarna ansåg även att IT är bra utifrån demokrati perspektivet. Slutsatser: Generellt har lärarna på FG en positiv inställning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall när det fungerar. Vilket det oftast gör tack vare IT-administratören. Lärarna anser att om IT används på rätt, så kan det vara individanpassad, stimulerande, motiverande, lärorikt, effektivt och en viktig informationskälla, t ex Internet. Det är också ett bra kommunikationsverktyg i skolan och i samhället i övrigt, men dess betydelse ska inte överskattas, eftersom lärarens pedagogiska förmåga och hur den övriga organsiationen ser ut är lika viktigt. Detta om IT ska kunna användas i undervisningen i skolan. Många av respondenterna tycker att IT är bra verktyg, som underlättar arbetet både för lärare och elever, även om det kan vara belastande ibland. I och med de vinster som kan uppnås med IT som pedagogiskt verktyg kan det vara värt att använda IT i undervisningen. Lärarna i undersökningen är noga med att eleverna ska granska källorna kritiskt, speciellt från Internet. Lärarna handleder eleverna att de själva ska lära sig, alltså det metakognitiva. Bland eleverna har killarna större förkunskaper inom IT än tjejerna och ser tekniken i sig och dess funktioner, medan tjejerna är mer interesserade av hur IT ska användas som ett pedagogiskt verktyg. Pojkarna spelar mer datorspel än flickorna och flickorna chattar mer än pojkarna.

Erfarenheten tyder på att många lärare upplever det som svårt att anpassa undervisningen utifrån varje enskild elevs behov, trots att det står i läroplanerna. Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares tankar kring anpassning av undervisning så att den tillgodoser alla elevers behov i en klass. Detta är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fyra lärare, där vi bl.a. utgick från fallbeskrivningar, som beskriver fem elever med olika behov. Den här undersökningen efterfrågar en variation av lärarnas tankar kring anpassning av undervisningen utifrån alla elevers behov. Något som framkom i resultatet var att förhållningssättet gentemot eleverna är viktigt, att läraren bemöter dem med respekt. Resultatet visar även på många konkreta förslag på anpassningar. Slutsatsen i arbetet är att alla elever är olika och att det är lärarens uppgift att se alla elever samt att ta hänsyn till deras förutsättningar och behov.

I dagens skola är individen och dennes behov i fokus. Detta uttrycks i skolans läroplan, Lpo 94. Läroplanens intention är att undervisningen skall individanpassas utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen. Vidare är studiens syfte att belysa pedagogers syn på individanpassad undervisning och vad det är som styr deras utformning av den. Antalet respondenter i studien har varit fyra pedagoger, som alla är verksamma i skolår 3. Studien utgörs av en fallstudie med observationer och intervjuer, vilka har analyserats och tolkats. Resultatet visar att pedagoger använder sig av ett varierande arbetssätt för att möta varje enskild elev. De använder planeringsbok, arbetsschema eller beting i arbetet med att individanpassa undervisningen, vilket innebär att eleverna arbetar självständigt och att uppgifterna ofta är självinstruerande. Pedagogerna anser det enklare att individanpassa i matematik och svenska än i idrott, engelska och de natur- och samhällsorienterande ämnena. Studiens resultat visar att en av fördelarna med individanpassad undervisning är att den utgår just från den enskilde eleven. När undervisningen anpassas efter elevens förmåga och behov, leder det till att eleven känner glädje och en känsla av att den kan. Pedagogerna synliggör i detta sammanhang också möjligheten som ges att kunna utmana de duktiga eleverna. Studiens resultat visar att pedagoger vill arbeta mer individanpassat än vad de gör idag, men ser de yttre faktorerna som hinder för detta. / In the school of today, the individual's needs are the focus. This is expressed in Lpo 94. The intention of the curriculum (Lpo 94) is that education should be adjusted to the needs and conditions of every pupil. The purpose of the study is to examine how pedagogues adjust education to the individual. Furthermore, the purpose is to illustrate pedagogues' view on individually based education, and what dictates how it is carried out. Four pedagogues, all working in school year 3, responded to the study. This case study used observations and interviews, which have been analysed. The result shows that pedagogues use a variety of ways to meet the needs of every single pupil. They use planning books, working schedules and/or assignments as learning tools. This implies that the pupils work independently, and that work is often self-instructive. The pedagogues state that it is easier to adjust to the individual's needs in mathematics and Swedish than in physical education, foreign languages, social studies and science. All pedagogues see from a pupil's perspective when talking about the advantages with individually based teaching. They emphasize that the advantage is the possibility to adjust to the abilities and needs of each individual pupil, which leads to a more positive pupil and sense of accomplishment. Individually based teaching also gives the pedagogues the possibility to challenge high achieving pupils. All pedagogues want to work more individually based, but see external factors as impediments.