No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i F-3 individualiserar matematikundervisningen och vilka förutsättningar som behövs för att individualisera. Studien utgår från en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Det insamlade materialet har analyserats utifrån tematisk analys. Resultatet visar att lärare anser att individualisering är viktigt men att det finns olika förutsättningar som krävs för en lyckad individualisering. Lärare väljer att individualisera på gruppnivå och använder varierade arbetssätt för att kunna nå så många elever som möjligt.

<p>The Swedish boat industry is considered quite conservative and subject to only limited development. The purpose of the study is to explain the structure of the boat industry, to analyze and evaluate ways of competing and provide recommendations for developing a competitive strategy. The aim of this thesis is to explain how to be competitive in the Swedish boat industry. To be able to do so three areas are used to deepen as well as broaden the understanding. The three areas within competitiveness we have chosen to highlight are differentiation, individualization and distribution. Different theories on branding, differentiation strategies and generation Y are studied. Qualitative interviews within the boat industry were used to collect empirical data. The result of theories and empirical data combined is that customer satisfaction is a major factor for success. To be able to serve the customer the right product to the right price is crucial. To do so firms can either choose to deliver an additional value through interactive or physical ways. The environmental issues will also have an impact on the boat industry and therefore actions within this area can be considered as success factors.</p>

The Swedish boat industry is considered quite conservative and subject to only limited development. The purpose of the study is to explain the structure of the boat industry, to analyze and evaluate ways of competing and provide recommendations for developing a competitive strategy. The aim of this thesis is to explain how to be competitive in the Swedish boat industry. To be able to do so three areas are used to deepen as well as broaden the understanding. The three areas within competitiveness we have chosen to highlight are differentiation, individualization and distribution. Different theories on branding, differentiation strategies and generation Y are studied. Qualitative interviews within the boat industry were used to collect empirical data. The result of theories and empirical data combined is that customer satisfaction is a major factor for success. To be able to serve the customer the right product to the right price is crucial. To do so firms can either choose to deliver an additional value through interactive or physical ways. The environmental issues will also have an impact on the boat industry and therefore actions within this area can be considered as success factors.

The purpose of this study is to increase the knowledge of individualism also how individualism is applied in a teacher’s classroom. Based on the curriculum, teaching is tailored to each and every student’s expectations and needs.  My research has been qualitative and includes four interviews with practicing teachers in two multi-cultural schools in the city of Stockholm. I have investigated how these four teachers perceive individualism, also how they individualize when teaching to meet all students' expectations and needs according to them. In the analysis, the teachers’ methods have been applied to the theories and previous studies that were introduced in the theoretical chapter.  Research results show that the teachers perceive individualism as a way of targeting the individual students during their lessons. Through individualism it is also possible for the teacher to abide by the curriculum which says to tailor teaching to each student’s expectations and needs. Prominent individualism methods that have been demonstrated were when teachers tailor their teaching according to student’s different backgrounds, experience and interests, also by getting to know each student.

Syftet med studien var att ta reda på hur pedagoger i tidigare år värderar matematisk begåvning i sin undervisning. Det utifrån hur pedagogen arbetar i undervisningspraktiken i relation till pedagogens tankar, synsätt och åsikter kring fenomenet. Studien utgick från en kvalitativ metod och en fenomenografisk ansats då syftet var att jämföra de två perspektiven med varandra, det vill säga pedagogens synsätt med undervisningspraktiken. Den empiriska studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer på två olika undersökningsenheter. Den data som tagits fram har sedan transkiberats för att sedan enkelt kunna bearbetas och sammanställas till ett resultat. Resultatet visar att pedagogens medvetenhet samt värderingar har en betydande roll för den matematisk begåvade eleven. Resultatet visar även att ett varierat arbetssätt där undervisningen individanpassas kan främja för elevens utvecklingsmöjligheter. Slutligen visar resultatet att elever med matematisk begåvning behöver uppgifter som stimulerar och utmanar dem för att motsvara deras behov i matematikundervisningen.

The purpose of this study is to highlight the existence ofpersonalization within Swedish political parties along withhow the parties work with this phenomena in order to achievemore voters. The method used is personal interviews with politiciansfrom four different government parties. As a complement, interviews with a political expert was also made.  All parties use personalization in different ways as a strategy tocreate dialogues and relationships with both media and voters. We distinguished two sorts of personalization: individualization and privatization, and discovered that not all parties use both.

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rätt att mötas på den nivå där de befinner sig. Detta ses som självklart då det gäller de elever som ännu inte uppnått målen. Vi anser att även högpresterande elever är i behov av särskilt stöd om än på ett annat sätt. Vi ville därför, genom en kvalitativ metod, ta reda på hur lärare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i år ett. Vi har även för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lärare i år ett ser med att stimulera högpresterande elever. Resultatet visar att lärare i år ett uppger att de låter alla elever, till en början, arbeta med samma moment. Dock sker detta i olika takt och takten i sig ses av lärare som en individanpassning. Utöver grundböckerna menar lärarna att det finns extramaterial att tillhandahålla för de elever som behöver extra utmaning. Detta material kan se likadant ut för hela klassen eller vara anpassat efter varje enskild elev. I resultatet framkom även att lärare upplever stora möjligheter med att stimulera högpresterande elever i år ett. Lärare är mycket positiva till sitt uppdrag att stimulera högpresterande elever och anser att de hinder som finns inte stoppar dem i deras yrkesutövning.

Studiens syfte är att undersöka lärares erfarenheter av att undervisa elever i årskurs 1-3 som lätt når målen i matematik. Studien syftar även till att undersöka vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser med uppdraget. Enligt skolans styrdokument så har alla elever rätt att utmanas och stimuleras i undervisningen, även elever som redan når kunskapskraven. Tidigare forskning visar att elever som lätt når målen ofta får arbeta självständigt i undervisningen, då fokus hamnar på elever som behöver stöd för att nå målen. Samtidigt visar resultatet av PISA- undersökningen att svenska elevers resultat i matematikämnet sjunker, även för högpresterande elever. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod där åtta halvstrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar att samtliga respondenter anpassar och individualiserar undervisningen genom olika individualiseringstyper. De som framträder är nivåindividualisering, hastighetsindividualisering och materialindividualisering.  Informanterna ser utmaningar i att stimulera och utmana elever som lätt når målen. Dels för att det tar tid att förbereda och hitta utmanande uppgifter som passar eleverna, men även på grund av tiden att räcka till i klassrummet. Samtliga respondenter ser utvecklingsmöjligheter i uppdraget att utmana och stimulera elever som lätt når målen i matematik. Resultatet visar att informanterna ser utvecklingsmöjligheter i uppdraget och samtliga har förslag på hur skolor kan skapa bättre förutsättningar för dessa elever.

Syftet med uppsatsen är att få en bredare förståelse för hur lärare upplever att de formar sin roll i interaktionen med eleverna för att kunna möta dem efter individuella förutsättningar. Svenska elevers resultat i skolan blir allt sämre och allt fler går ut grundskolan utan godkända betyg. Studien berör hur läraren formar sin roll i interaktionen med eleverna, på vilket sätt relationen mellan lärare och elev påverkar lärarens roll och även ytterligare omständigheter som påverkar läraren i interaktionen med eleverna. Vi har gjort en kvalitativ studie med en hermeneutisk metodologi där vi intervjuat åtta lärare. För att förstå vår empiri har vi analyserat utifrån tre teorier; Goffmans dramaturgiska perspektiv, Foucaults medel för god dressyr samt Aspelins perspektiv på mellanmänskliga relationer. Studien ger en bild av hur lärare formar sin roll genom respektskapande, relationsbyggande samt hur läraren i interaktionen påverkas av utomstående faktorer. Faktorerna är föräldrars syn på läraren och skolan, politik som påverkar lärarens och stöd från rektor och skolledning. Respekt bygger på samspel, en ömsesidig förståelse och samarbete. Genom att läraren i sin roll bygger på relationen med eleverna bidrar det till en mer effektiv kunskapsutveckling hos eleverna.