Allt fler journalister världen över använder sig av mikrobloggen Twitter i sin yrkesutövning. Studier har visat att det handlar om allt från att hålla sig uppdaterad på nyhetsläget till att live-rapportera. Gruppen miljöjournalister valdes ut till den här studien vars syfte är att ta reda på mer om hur journalister använder Twitter och hur det påverkar deras arbete och inflöde. Miljöjournalister utmärker sig genom att de figurerar på ett brett och åsiktsspäckat fält där Twitter kan tänkas fylla en speciellt viktig funktion som plattform för kontakt med många olika aktörer. Fem miljöjournalister djupintervjuades för att få svar på frågorna. Utifrån bland annat Alfred Hermidas teorier kring ambient journalism kan miljöjournalisternas Twitter-användning förstås som ett sätt att känna av trender och få tidiga indikationer om vad som är aktuellt på deras område. Det fanns också antydningar om att Twitter breddar deras kontaktnät och tillgång till källor. På så sätt är det viktigt att se Twitter både ur ett makro- och mikroperspektiv där enskilda inlägg kan bidra med viktig kunskap. Att journalisterna ingick i ett nätverk på Twitter där åsiktsyttringar är vanligt tycktes inte ha påverkat deras syn på vikten av att förhålla sig objektiv, något som bland annat märktes på hur de föredrog att skicka vidare andras inlägg snarare än att skriva egna. Vidare gick det att skönja en pågående individualisering inom journalistiken. Delvis genom att Twitter är en plats där journalisterna lägger upp sitt egenproducerade material, men även med tanke på att miljöjournalisterna själva till viss del valde att följa andra journalister snarare än nyhetskanaler.

Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper understanding of influencing behaviours concerning individualized viewing in relation to VoD-services (Video on Demand), and how this reflects the perceived viewing behaviour in terms of habits, content and social actions. Theory: The theory that primarily underpins this study is Jacob Bjur’s thesis Transforming Audiences. Bjur’s thesis provides an analytical model of individualized viewing behaviour that has been used in this study case. The model is founded on three central tenet areas of individualization, Habitualness that ensures habits, Socialness that refers to the social space and Referential space that ensures content/selection and viewership as a referential act. Method/Material: The study is based on a qualitative research method underpinned by focus groups interviews. Results: The research demonstrates strong tendencies towards an individualised viewing behaviour in the use of VoD-services. The study participants in the study feel that the habits they practice have become more individualised because of the constant availability and the wide range of selection that VoD enables. Users of VoD tend to divide their time watching, and select content differently than their family and friends. Since the individuals who participated in the case study feel that they follow their own habits, which often are irregular and have their own content preferences, they watch their own selected content alone.

Uppsatsens namn lyder på följande sätt: Hur mycket måste jag anstränga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohälsa i relation till skola och framtidsval. Studien är skriven av Melissa Gülünay och Mirela Koljenovic som läser sitt tredje år på Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner ställs inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohälsa i form av oro och ångest. För att kunna svara på denna fråga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som står för utformningen av samhället och de olika institutionerna så som skola och arbete. När vi talar om framtidsval så menar vi de val som rör intervjupersonernas etablering på arbetsmarknaden och eventuell vidareutbildning. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med sex gymnasieelever. Studien utgår från teorier som på olika sätt behandlar den ökade individualiseringen i dagens samhälle. Dessa teorier används i hopp om att få ta reda på om och hur människor påverkas av den ökade individualiseringen i samhället och slutligen kunna tillämpa detta på studiens empiri. Resultatet kan tolkas på så sätt att individualiseringen har ökat och att studiens intervjupersoner upplever psykisk ohälsa på grund av skolan respektive dess studier, möjligheterna att tillträda arbetsmarknaden och en eventuell vidareutbildning.

No description available.

Denna C-uppsats är en intervjustudie med fackligt förtroendevalda, fem från IF-metall och sex från Unionen. Syftet med studien är att lyfta de förtroendevaldas röster kring vad de anser vara samtidens utmaningar för fackliga organisationer.Vid analys av intervjuerna framkom tre övergripande teman: 1. Utmaningar som följer av att multinationella koncerner bedriver verksamhet i olika länder och på stora avstånd. 2. Svårigheter att engagera medarbetarna. 3. Den flexibla arbetsmarknadens effekter på fackligt engagemang och facklig styrka. Studien visar exempel på att korttidsanställningar och individualisering minskar incitament att engagera sig fackligt. Resultatet visar även hur organisationsförändringar motverkar uppbyggnad av de nätverk som är viktiga för insyn i koncerner och facklig styrka. En annan konsekvens av att företag blir multinationella är de långa avstånd och många nivåer som uppstår mellan anställda och beslutsfattare. För att de förtroendevaldas röster ska klara av att färdas mellan de olika nivåerna och slutligen landa hos beslutsfattaren behöver budskapen paketeras på ett hållbart sätt. Uppsatsen landar i en diskussion kring de tre utmaningarna. Frågeställningen blir då: Hur man gör sin röst hörd i den multinationella organisationen, hur människor motiveras till att engagera sig fackligt och hur man skapar hållbara fackliga nätverk över nationsgränserna. Dessa frågor är relevanta att att reflektera kring om man vill bemöta de utmaningar som de förtroendevalda ger uttryck för.

Syftet med studien är främst att undersöka organisationen och individualiseringen av matematikundervisningen på gymnasieprogrammet individuellt alternativ (IMA). En enkätundersökning genomfördes där respondenterna utgjordes av 168 matematiklärare på programmet. Studien visar att det finns flera skillnader i hur IMA organiseras på olika skolor, men enskilt arbete är en ofta förekommande arbetsform på skolorna i studien. Beträffande individualisering så varierar det också mellan de olika skolorna, men hastighetsindividualisering i form av arbete i egen takt är vanligt. Organisatoriska faktorer som gruppstorlek och antal undervisningstimmar har inget tydligt samband med andelen godkända elever på skolorna i studien. En god relation mellan läraren och eleven i undervisningen är en faktor som kan ha större betydelse. Relationen behövs även för att kunna individualisera på ett lämpligt sätt.

Studien syftar till att undersöka hur det barnfria beslutet motiveras. Detta har genomförts genom intervjuer med 6 personer som identifierar sig som barnfria, inom ramen för metoden grundad teori. Denna metod valdes för att så förutsättningslöst som möjligt studera barnfrihet vilket även gör att frågeställningen vuxit fram genom forskningsprocessens gång. Det barnfria beslutet kan beskrivas utifrån fem kategorier: Att gå sin egen väg, Normkritik, En ifrågasättande omgivning, Reflektion samt Ett välrotat beslut. Dessa kategorier relaterar till varandra genom en process av reflekterande som utgår ifrån kärnkategorin Att gå sin egen väg, vilket innebär en avsaknad av barnlängtan samt viljan att prioritera annat. Genom inverkan av ifrågasättande från omgivningen och en normkritisk hållning leder det barnfria beslutet till reflektion och omvärderande. Utifrån denna process blir det barnfria beslutet välrotat vilket innebär att det är blivit ett bättre grundat beslut stärkt av yttre motiv. Teorier om individualisering, reflexivitet och identitetsskapande utifrån Beck, Beck-Gernsheim och Giddens har diskuterats i relation till resultatet. Studiens resultat sammanfaller delvis med tidigare studier på ämnet men har ett bredare fokus eftersom det inkluderar både kvinnor och män.

The purpose of this study is to examine three teachers' use of digital tools in their social science teaching. The study was carried out in grade five in a school where each pupil had access to his or her own digital tool in the spring of 2108. The teachers were observed and interviewed by the author. The analysis is based on a custom analysis model based on the SAMR-model. What the study has come up with is that teachers use digital tools more than students in teaching. Furthermore, the study also show that the use is largely not about replacing analogue tools but to improve and develop teaching, and that digital tools are used to individualize the teaching to specific pupils. The teachers state that the positive aspect of digital tools is that it is direct and gives them benefits in both planning and implementation. Disadvantages are that the pupils are easily distracted during the use of digital tools and that the teachers are dependent on the technology working.

The aim of this study is to explore how three English teachers in Swedish compulsory school work towards fulfilling the task of meeting every single student's individual needs when it comes to learning. By interviewing these teachers, the study aims to answer the following questions: What does individualised teaching mean to the three interviewed teachers? What kind of challenges do they face when it comes to meeting the needs of all the students and how do they work with individualised teaching? One of the biggest challenges the teachers face when they attempt to individualise teaching is that is takes a lot of time to analyse every single student's individual needs and it is not always obvious what kind of need the teacher has to take into account when trying to individualise the lesson for the learner. Bigger classes result in the fact that teachers are not always able to meet the requirement found in Lgr 11 that teachers must meet every single student's individual needs.

Studien syftar till att synliggöra de strategier verksamma lärare beskriver att de använder sig av i mötet med nyanlända elever i engelskämnet. Bakgrunden behandlar en beskrivning av svenskt asylmottagande och en definition av begreppet nyanländ samt andra för studien relevanta begrepp. Bakgrunden redogör även för tidigare forskning om andra- och tredjespråks­­­inlärning samt vad som kännetecknar undervisning i främmande språk ur ett historiskt samt nutida perspektiv.  Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex engelsklärare verksamma på fyra olika skolor. Samtliga av dessa skolor ingår i en kommun vars mottagande och undervisning av nyanlända elever organiseras genom direktplacering. Resultatet visade att läraren innehar en viktig roll för i vilken utsträckning de nyanlända eleverna deltar socialt och pedagogiskt i engelskundervisningen. Resultatet visade även att engelskundervisningen för nyanlända elever försvåras av att undervisningen i stor ut­sträckning utgår från svenska som normspråk. Verksamheterna genomsyrades även av olika definitioner av inkluderingsbegreppet, vilket påverkat lärares förutsättningar för att planera och genomföra undervisningen för de nyanlända eleverna.