Enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, måste undervissningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lärarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda på hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke på gruppstorlek, förutsättningar och elevnivå. Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) är individanpassad undervisning ett relativt outforskat område eftersom lärarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhåller att i de flesta klassrum i världen ges en undervisning som förutsätter att elever lär sig på samma sätt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlärningsmodell som utgår från hjärnans sätt att arbeta och den beskriver även hur vårt inlärningsbeteende fungerar. Den visar på att vi människor har tre olika system att ta emot information och dessa system symboliserar tre olika inlärningstyper: de kinestetiska, de visuella och de auditiva inlärarna. Enligt Skolverket (2009) har det inträffat stora förändringar i riktning mot mer eget eller individuellt arbete, istället för individanpassat arbete i svenska skolor. Anledningen till detta är att Lpo94 kan tolkas på olika sätt. Därför förespråkar Skolverket att man måste nyansera begreppet individualisering, genom att göra en skillnad mellan individuellt arbete och individanpassade arbete. Metoden som tillämpades i undersökningen var semistrukturerade intervjuer som också var tilltänkta som en motvikt till den litteratur och forskning som presenterades.  Den empiriska undersökningen innefattar sex lärare för grundskolans senare år. Intervjuer har behandlat hur lärarna tänker kring individanpassade lektioner, hur de planerar och genomför sina lektioner med tanke på tid, storlek och elevernas förutsättningar. Undersökningen visade på att lärarna sätter igång med planeringsarbetet innan terminen börjar och strax inför lektionen kompletteras lektionsplaneringen med alla de nödvändiga detaljerna. Det har visat sig att SO-lärarna är väldigt medvetna om elevernas olika sätt att lära sig och därför använder sig lärarna av varierande metoder för elevernas bästa. Resultaten visade att individanpassad undervisning är svår att få igenom och den används i SO-ämnena först när läraren upptäcker att en elev har svårt att hänga med eller när eleven får underkänd. Idrottslärarna upplever däremot att deras ämne är gruppcentrerat och individanpassad undervisning används endast vid några undantagsfall.

Denna kvalitativa studie handlar om svårigheter för extremt tidigt födda barn att planera, organisera och genomföra individuellt skolarbete. Ambitionen med denna c-uppsats har varit att försöka ta reda på om mycket tidigt födda barn p g a sin extrema prematur kan få skador på hjärnan som påverkar barnets exekutiva förmågor. Ambitionen har också varit att försöka analysera hur skolan kan bemöta detta på ett för barnet utvecklande sätt i integrering med övriga barn. Vi har ställt våra frågor mot litteraturen inom forskningsområdet om extremt tidigt födda barn samt kompletterat med en kvalitativ intervju med en inom ämnet berörd läkare. Vi har följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer när vi gjort intervjun. Utifrån materialet har vi undersökt om vi kan komma fram till resultat som ger svar på våra frågeställningar. Dessa är: Vad uttrycker litteraturen och läkaren om på vilka sätt svårigheterna visar sig med de exekutiva förmågorna hos ett extremt prematurt barn när han/ hon ska arbeta individuellt i grupp? Vad litteraturen och läkaren uttrycker om på vilket sätt det individuella arbetet kan anpassas och utvecklas för barn som har svårigheter med de exekutiva förmågorna orsakade av en extremt prematur födelse? De resultat vi kommit fram till i litteraturgenomgången är att det föreligger en uppenbar risk för de extremt tidigt födda barnen att visa upp en ADD- problematik. Vårt resultat från litteraturen och den kvalitativa intervjun med överläkaren Farooqi visar dock att skadorna oftast inte är så stora att de kan leda till en ställd diagnos. Eftersom elever i dagens skola måste ha en diagnos för att det ska tillskjutas pengar till extraresurser blir vår slutsats att dessa barn måste få individuell hjälp och stöttning av klassläraren i att planera, organisera och genomföra sitt skolarbete. För att skapa utrymme så att läraren ska kunna individuellt anpassa undervisningen för den extremt tidigt födda eleven som har exekutiva svårigheter behövs information om detta dolda funktionshinder som kan uppstå till rektorer och lärarna. Vi tycker också att gruppstorleken på klasserna bör ses över så att antalet inte överstiger 20 elever/ grupp. Vi tror att just gruppstorleken på klassen och lärarens kompetens är de viktigaste svaren på hur vi pedagoger ska kunna individuellt bemöta de extremt tidigt födda barnen med exekutiva svårigheter på ett för dom konstruktivt sätt .

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad läraren bör ta hänsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus på arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbättra inlärningseffekterna hos eleverna på det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus på individuellt arbete (med lärobok) i matematikundervisning på det svenska högstadiet med lärare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper på högstadiet har försämrats till en genomsnittlig nivå (eller under) sedan dess vilket innebär att den svenska skolan måste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras på rätt sätt, att mer undervisning i helklass – utfört på rätt sätt – och mindre individuellt arbete, i synnerhet på det sätt som det ofta utförts i Sverige, borde användas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform är tillräcklig för inlärningen och att arbetsformerna borde varieras beroende på det matematiska området som ska läras eller på den förmåga som ska utvecklas samt klassammansättningen. Läraren borde utveckla planeringsstrategier i två dimensioner. För det första bör läraren planera i klassdimensionen (innehållet / förmågan och klassen som helhet i fokus). Utförandet av arbetsformerna måste sedan noggrant planeras så att, om möjligt, arbetsformernas möjligheter utnyttjas och hinder undviks. För det andra bör läraren sedan planera i den individuella dimensionen (den enstaka eleven i fokus) genom variation inom arbetsformen eller genom att erbjuda olika arbetsformer parallellt utifrån elevernas förutsättningar, intressen och behov samt inlärningsstilar.

På en aktivitetsbaserad arbetsplats har anställda inga bestämda arbetsplatser vilket gör att medarbetare från olika enheter kan arbeta nära varandra, medan de från samma enhet kan behöva arbeta längre ifrån varandra på grund av platsbrist. Vidare har denna kontorsmiljö en inverkan på anställdas personliga integritet då ljud lätt sprider sig i öppna kontorslandskap. Detta kan påverka medarbetarnas koncentrationsförmåga. Studien undersöker med hjälp av en analysmodell hur balansen mellan fysisk närhet och personlig integritet på aktivitetsbaserade arbetsplatser påverkar anställdas individuella arbete, samarbete och samverkan. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod med semikonstruerade intervjuer med anställda på aktivitetsbaserade arbetsplatser. Resultaten visar att egenskaperna i denna kontorsmiljö har en påverkan på medarbetarnas arbetsförhållanden. Detta mynnar ut i studiens slutsats som belyser att denna kontorsmiljö har en övergripande negativ effekt på anställdas individuella arbete men kan skapa både positiva och negativa konsekvenser för samarbete och samverkan.

The background to this study is an interest for teacher’s thoughts about choices and teachingmethods and motives for these choices. A question is about the meaning of professional experience and the importance of choices in teachingmethods according to the teachers. The purpose of the study is thru a qualitative study examine teacher’s thoughts and statements about choices of teachingmethods to shed a light on different teachingmethods in early years in school. The teachingmethods that are highlighted are individual work, groupwork and wholeclassteaching. The method in this study is qualitative and based on interviews. The result that can be drawn of the study is that teachers mean that teachingmethods are chosen by ruling factors as studentgroups, contents in teaching and curriculum. A motive that emerged was that the teachers in the study meant that teachingmethods where structure and obvious frames in teaching where used. The conclusion is that teachers with long work experience matters for the choices of teaching methods. The teachers that have been working for a long time mean that they have more experience and more methods to choose from. A discussion about the effect of the increasing use of individualwork is that the school is fostering individualists that are going to a work in an environment where group and team work is prominent. The study establishes that the choice of teaching methods not always can be chosen by visions. The choice has a start from the composition of the group of students, size of the group and the content of teaching. / Bakgrunden till studien är ett intresse för lärares resonemang kring val av undervisningsformer i skolans tidiga år och motiv för dessa val. En undran är vad yrkeserfarenhet har för betydelse vid val av undervisningsformer enligt lärarna. Syftet är att genom en kvalitativ studie undersöka och belysa lärares resonemang och utsagor om val av undervisningsformer för att synliggöra olika undervisningsformer i skolans tidiga år. Undervisningsformerna som belyses är individuellt arbete, grupparbete och helklassundervisning. Metoden i studien är kvalitativ och baseras på intervjuer. Resultatet som kan dras av studien är att lärarna menar att undervisningsformer väljs utifrån styrande faktorer såsom elevgrupp, innehåll i undervisningen och styrdokument. Ett motiv som framkom är att lärarna i studien sa sig använda undervisningsformer där struktur och tydliga ramar prioriteras vid utformning av undervisningen. Slutsatsen är att lärares yrkeserfarenhet kan anses ha betydelse för val av undervisningsformer då de lärare som varit yrkesverksamma under många år menar att de har erfarenheter och upplevelser att utgå ifrån i större utsträckning än övriga lärare. En diskussion som förs om effekten av det ökade individuella arbetet är att skolan fostrar individualister som ska ut i yrkesverksamhet där grupp- och temaarbete är framträdande. Studien påvisar att valet av undervisningsformer inte alltid kan väljas efter visioner. Valet måste utgå från sammansättningen av elevgrupp, gruppstorlek och innehållet i undervisningen.

<p>The background to this study is an interest for teacher’s thoughts about choices and teachingmethods and motives for these choices. A question is about the meaning of professional experience and the importance of choices in teachingmethods according to the teachers. The purpose of the study is thru a qualitative study examine teacher’s thoughts and statements about choices of teachingmethods to shed a light on different teachingmethods in early years in school. The teachingmethods that are highlighted are individual work, groupwork and wholeclassteaching. The method in this study is qualitative and based on interviews. The result that can be drawn of the study is that teachers mean that teachingmethods are chosen by ruling factors as studentgroups, contents in teaching and curriculum. A motive that emerged was that the teachers in the study meant that teachingmethods where structure and obvious frames in teaching where used. The conclusion is that teachers with long work experience<strong> </strong>matters for the choices of teaching methods. The teachers that have been working for a long time mean that they have more experience and more methods to choose from. A discussion about the effect of the increasing use of individualwork is that the school is fostering individualists that are going to a work in an environment where group and team work is prominent. The study establishes that the choice of teaching methods not always can be chosen by visions. The choice has a start from the composition of the group of students, size of the group and the content of teaching.</p><p> </p> / <p>Bakgrunden till studien är ett intresse för lärares resonemang kring val av undervisningsformer i skolans tidiga år och motiv för dessa val. En undran är vad yrkeserfarenhet har för betydelse vid val av undervisningsformer enligt lärarna. Syftet är att genom en kvalitativ studie undersöka och belysa lärares resonemang och utsagor om val av undervisningsformer för att synliggöra olika undervisningsformer i skolans tidiga år. Undervisningsformerna som belyses är individuellt arbete, grupparbete och helklassundervisning. Metoden i studien är kvalitativ och baseras på intervjuer. Resultatet som kan dras av studien är att lärarna menar att undervisningsformer väljs utifrån styrande faktorer såsom elevgrupp, innehåll i undervisningen och styrdokument. Ett motiv som framkom är att lärarna i studien sa sig använda undervisningsformer där struktur och tydliga ramar prioriteras vid utformning av undervisningen. Slutsatsen är att lärares yrkeserfarenhet kan anses ha betydelse för val av undervisningsformer då de lärare som varit yrkesverksamma under många år menar att de har erfarenheter och upplevelser att utgå ifrån i större utsträckning än övriga lärare. En diskussion som förs om effekten av det ökade individuella arbetet är att skolan fostrar individualister som ska ut i yrkesverksamhet där grupp- och temaarbete är framträdande. Studien påvisar att valet av undervisningsformer inte alltid kan väljas efter visioner. Valet måste utgå från sammansättningen av elevgrupp, gruppstorlek och innehållet i undervisningen.</p>

Denna studie har till syfte att beskriva tre lärares erfarenheter av digitala hjälpmedel inom sfi-undervisningen med fokus riktat på iPad. Studien är kvalitativ och ger svar på frågor kring lärarnas erfarenhet av litteracitetsutveckling, motivation och det individuella arbetet i klassrummet. Metoden omfattas av intervjuer som bygger på tre frågeställningar. Hur upplever lärarna litteracitetsutveckling och motivation hos de studerande vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Hur ser lärarna på de enskilda studenternas behov vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Vilken utveckling ser lärarna med iPad i framtida perspektiv? . Resultatet har analyserats och diskuterats i relation till tidigare forskning kring litteracitet, digitala hjälpmedel i undervisningen samt en rapport om iPad i skolan. I den första frågeställningen är lärarna överens om att litteracitetsutvecklingen med iPad relateras till vilken nivå de studerande uppnått. Ju lägre skriftspråksutvecklingsnivå ju lämpligare är språkinlärning med iPad som digitalt hjälpmedel. Detta på grund av dess enkla användarvänlighet. Lärarna anser också att enkelheten och den snabba responsen som de studerande får har en motiverande effekt. De som uppnår en högre skriftspråksutvecklingsnivå i svenska och som behöver mer utvecklande skrivövningar använder i föreliggande undersökning dator. I andra frågan diskuteras den individuella aspekten kring användning av iPad. De tre lärarna i studien anser att iPaden är ett bra verktyg och de har positiva erfarenheter om de studerandes individuella arbete och kan på ett enkelt sätt tillgodose individuella önskemål och behov hos de studerande. I den tredje frågan diskuteras iPad i ett framtida perspektiv. De tre lärarna ser iPaden som ett bra verktyg i en vidare utveckling av sfi. De menar att Skolverkets krav tillgodoses på ett lämpligt sätt med detta digitala hjälpmedel.