Syfte: Denna studie syftar till att ta reda på vad barn på ett fritidshem tycker om att göra på sin fritid. Det stora fokuset i undersökningen är att se vilka aktiviteter som barnen väljer att göra när de befinner sig på sitt fritidshem och vad de väljer att göra när de inte är där. Den tar också reda på huruvida personal tolkar sitt uppdrag om hur barn ska få en meningsfull fritidshemsvistelse. Frågeställningar: Vad tycker barnen om att göra på sin fritid? (både utanför och på fritidshemmet) Vilka aktiviteter, som fritidshemmet erbjuder, tycker barnen om att delta i/ inte delta i? Vilka aktiviteter gör att vissa barn väljer att inte vara på fritids och vilka gör att de vill vara där? (gäller de som får gå hem själva) Hur tolkar personalen sitt uppdrag? Metod: Det empiriska materialet i uppsatsen består av enkäter som är ifylla av en skolas mellanstadiebarn samt av personal som arbetar i skolans olika fritidshem. Sammanfattning: Resultaten pekar på att många mellanstadiebarn som får gå hem själva efter skoltid väljer att göra det och har sin fritid utanför fritidshemmet. Det visar sig att det finns många aktiviteter utanför fritidshemmet som barnen utför när de är lediga och som inte utövas på fritidshemmet. Därför visar resultatet på olikheter mellan vad de väljer att göra när de är lediga och vad de väljer att göra på fritidshemmet. I resultatet framkommer dock också likheter. Huruvida personalen tolkar sitt uppdrag visar det sig att det överensstämmer med de styrdokument som reglerar fritidshemmens verksamhet.

Syftet med studien var att undersöka hur det demokratiska ledarskapet utövas i den dagliga relationen mellan vuxna och barn. Tanken var även att genom forsningsfrågorna få syn på vad ett demokratiskt ledarskap är för pedagogerna, hur de uppfattar att barnen påverkas av inflytande och delaktighet, samt hur mycket barnen ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Studiens tillvägagångssätt i att inhämta material bestod av skriftliga observationer, ljudupptagningar, videoupptagningar och ett fokusgruppsamtal. De skriftliga observationerna lästes igenom och lämpligt material som gav svar på mitt syfte valdes ut till resultatdelen och analysen. Allt annat material lyssnades igenom, transkriberades och de tillfällena som gav mig svar på mitt syfte valdes även de ut till resultatdelen och analysen. I studiens analys låg Vygotskijs sociokulturella teori och Maria Westling Allodis inflytandemodell till grund.  I resultatet framkom det att barnen i de observerade aktiviteterna gavs gott om talutrymme, blev lyssnade på och gjordes till aktiva deltagare. Här stod samtal och samspel i fokus. I fokusgruppsamtalet diskuterades där att det är viktigt att utgå från barns intressen vid planering av aktiviteter och att barn ska ses som medbestämmande individer. Slutsatsen av denna studie är att det demokratiska ledarskapet kännetecknas av ett gott samspel mellan vuxna- barn genom att barns tankar, idéer och intressen ska uppmuntras och utmanas, samt utgöra en del av förskolans verksamhet.

<p>This essay has a purpose to understand and investigate how disabled people, where the handicap imply difficulty to speak for one self, get the rights of self-determination and influence satisfied. Our purpose with this essay is to focus on how representatives from organizations, trustees and Support and Service for Persons with Certain functional Impairments- officials</p><p>(abbreviated LSS after the Swedish title of the Act lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), describe and discuss matters concerning the individuals’ opinions and requests from within their respective position. We will with this as a base analyze how these three parties facilitate and meet the individuals’ influence and self-determination. Through six qualitative interviews with these three parts we have gathered the foundation for our study. We have analyzed our material through role theory and power-perspective. We have also been using three thesis that studies disabled peoples influence and self-determination when in contact with personnel and public authorities. Our result shows that representatives from organizations, trustees and LSS-officials are sensitive to the individuals’ requests and opinions. This is nevertheless experienced as complicated and is dependent on what respective roles these hold. The contact between these parts is also flourished by different power-relations. We argue that the individuals’ self-determination and influence is not as natural as the law states. The individuals’ rights are determined by many different aspects.</p><p> </p><p>Keywords: disabled people, self-determination, influence, representatives from organizations, trustees, LSS-officials.</p>

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap angående barns inflytande över inomhusmiljöns utformning på förskolan med fokus mot Reggio Emiliafilosofin och Montessoripedagogiken. Det har även varit viktigt att få med barns perspektiv eftersom detta var något vi saknade i den tidigare forskning vi tagit del av.   Som metod för att undersöka barns inflytande över inomhusmiljön gjordes intervjuer med förskollärare och barn. Barnintervjuerna utfördes som en rundtur där barnen delade med sig av sina tankar om förskolans inomhusmiljö. Det gjordes sammanlagt fyra intervjuer, två på vardera förskola.   Intervjuerna tolkades utifrån barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet som framkom visade att det fanns både likheter och skillnader i arbetet med barns inflytande över inomhusmiljön inom Reggio Emilia och Montessori. Det visade även att barnens perspektiv användes i olika utsträckning inom inriktningarna vilket resulterar i att barnen har inflytande på olika sätt.

Purpose/questions: The purpose of the study is to highlight the eight different educators' perception of the notion of children's influence and participation in preschool. We also want to study how educators describe their work with the children's influence and the challenges the work entails. How do the educators in our study understand the notion of child's influence and participation? Which opportunities respective barriers do the educators find in their work with child´s influence at their preschool? According to educators, how child's initiative to his/her influence in preschool is made visible? According to educators, do all the children have equal opportunities to influence their everyday life in preschool? Methodology: To carry out our study, we have used a qualitative method and have interviewed 8 educators in 5 different preschools. Theories: We have used Foucault’s theory of power, governmentality and discourse to analyze the results we get from the educators’ interviews. Conclusions: It was obvious in our interview with the preschool educators that they are in favor of children’s influence and participation. We have come to the conclusion based on our educators’s statement that the children’s opportunity to influence and participate in preschool is governed by educators. Governance results in that all children get equal opportunity to influence and participate and it also minimizes that younger and children with less verbal communication abilities are excluded.

The pedagogoues at a kindergarten has an obligation to give all the children the same opportunity to develop their abilities and interests without being limited by gender-rolls. Our studies purpose is to investigate how the kindergartens activities are planned in a norm-critical perspective. The study describes how three kindergarten pedagogues works with gender, children’s influence, children’s participation and what kind of approach the pedagogues have with the both sexes during gatherings. We have in this study interviewed three kindergarten pedagogues about what they think of gender, influence and participation and also how they use the kindergarten curriculum when they plan gatherings with the children. The result shows us that it is harder to be equal if a pedagogue is stressed or under a lot of pressure, for example if the colleagues are sick and the pedagogues have to handle a lot of children at the same time. We have also observed that it is hard to avoid gender-rolls even if all the pedagogue-colleagues are participation during a gathering, due to the fact that people use to act different around girls and boys.

Efter tidigare erfarenheter har intresset väckts om hur begreppet behov uppfattas av lärare i fritidshem och hur elevers behov tillgodoses i fritidshemmet. Syftet med studien, inspirerad av fenomenologiska utgångspunkter, var att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar av arbete med elevers behov i fritidshem. Studien fokuserar på fenomenet behov och hur lärarna uppfattade begreppet behov och vad detta betyder för dem i undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av fokusgruppsamtal som kvalitativ metod. I studien har sex lärare i fritidshem deltagit. I resultatet framgår att lärarna har svårigheter med att definiera innebörden av begreppet behov men är eniga om att behov är olika för alla elever. Behov som deltagarna ansåg var grundläggande var främst trygghet. För att lyckas möta elevers behov menade lärarna att det behövs goda relationer mellan lärare och elever. Lärarna beskrev också vikten av att arbetet med elevers behov ska ske via elevernas intressen för att tiden på fritidshemmet ska kännas meningsfull.

Förskolans verksamhet är barns arena där alla barn har rätt att på ett jämlikt sätt främjas i deras utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka om och hur förskolepersonal utformar förskolans inomhusmiljö samt barns materialtillgång utifrån alla barns förutsättningar och behov. Studien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag som riktar sig till förskolepersonal, där vi utgått från 40 respondenters svar. I relation till det sociokulturella perspektivet har resultatet analyserats utifrån förskolepersonals perspektiv. I resultatet framgick det att miljön är betydande för barns utveckling och lärande samt att jämlikhet i relation till förskolans inomhusmiljö och materialtillgång är en komplex fråga. Slutsatsen är att om förskolepersonal ska kunna utforma inomhusmiljön samt barns materialtillgång utifrån alla barns förutsättningar och behov behöver de finna metoder och strategier som passar den aktuella barngruppen.

Syftet med detta examensarbete var att fördjupa kunskapen om hur förskollärare främjar barns inflytande på inomhusmiljön i förskolan. Vi undersökte hur begreppet barns inflytande tolkas, hur förskollärare arbetar med barns inflytande på inomhusmiljön samt möjligheter och hinder med arbetet kring inflytande i förskolans verksamhet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma förskollärare som vi därefter har analyserat med tidigare forskning inom ämnet. Materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån våra forskningsfrågor. Studien resulterade i att informanterna anser att alla barn har rätt att bli hörda och respekterade, samt att de har rätt till inflytande på förskolan. Det är viktigt att barnen får vara med och påverka sin egen vardag och skapa en gemenskap genom att uttrycka sina tankar och åsikter. En slutsats vi har dragit är att det är viktigt att förskollärare är lyhörda och närvarande för barns åsikter, intressen, behov och anpassa verksamheten utifrån barngruppen.

Studien är en kvalitativ intervjustudie med förskollärare. Syftet med studien var att studera förskollärares uppfattningar kring barns delaktighet och inflytande i samband med förskolans måltidssituationer. De forskningsfrågor studien utgått ifrån är: Hur beskriver förskollärarna barns delaktighet och inflytande i samband med måltider? Vilka faktorer påverkar barns delaktighet och inflytande i samband med måltider? Genom intervjuer med sex förskollärare har vi fått fram vårt datamaterial. De begrepp som användes i analysarbetet var samspelande atmosfär, instabil atmosfär och kontrollerande atmosfär.  För att få fram olika teman gjordes en tematisk analys som sedan blev rubriker som presenteras i resultatdelen. Rubrikerna är ”Delaktighet och inflytande kring måltidssituationen”, ”Miljö och organisation kring måltider” och ”Samtal och förhållningssätt vid matbordet ”. Resultatet i studien visar att barns delaktighet och inflytande anses vara en viktig del i förskolans verksamhet och vid måltider. Det framgår dock att rutiner, organisation och pedagogens förhållningssätt är faktorer som kan påverka.