Barns inflytande är ett ämne som många gånger uppfattas som svårdefinierat, och svårt att omsätta i praktiken. Det är ett viktigt område som har blivit allt vanligare i forskningssammanhang då det visat sig ha stor betydelse för barns utveckling och lärande. Vi har därför valt att genomföra en studie som syftar till att synliggöra förskollärarnas perspektiv på barns inflytande i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet barns inflytande i relation till deras lärprocesser, samt tar hänsyn till barns inflytande i sin planering av verksamheten. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av intervju som metodverktyg, för att få inblick i hur förskollärarna tolkar begreppet samt arbetar i linje med det. Vi har intervjuat sex olika förskollärare på två olika förskolor i olika kommuner Västra Götalands län. Vi har använt oss av Foucaults maktteori för att synliggöra hur den osynliga makten figurerar i förskolan, men även för att kunna få en bild av hur makt och styrning kan verka positivt på barns lärande. Resultatet av vår studie visade att begreppet barns inflytande är svårt att definiera. Den visade även att det finns olika hinder för om, när och hur inflytande kan uppstå i verksamheten. Resultatet visade även att förskollärarna ansåg att barns inflytande är betydande för deras lärande och utveckling.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring medarbetarnas uppfattningar om lärmöjligheter i samband med en organisationsförändring. För att fånga deras uppfattningar formulerades två forskningsfrågor; Vad upplever medarbetare främjar och hindrar lärande i samband med en organisationsförändring? och Vilka påverkansmöjligheter anser medarbetaren att det finns för det egna lärandet i samband med en organisationsförändring? Studien utgick från en kvalitativ metodansats och empirin hämtades från nio stycken semistrukturerade intervjuer med slumpmässigt utvalda medarbetare från samma avdelning på en svensk myndighet. Empirin analyserades med hjälp av tematisk analys och tolkades utifrån formellt och informellt lärande samt utifrån Nielsen och Simonsens Abildgaards (2013) påverkansmekanismer. Resultatet visade på att det fanns färre aspekter som främjar medarbetarnas lärande. Ett exempel på detta var att det, efter införandet av ett nytt kontorslandskap, uppstod en större känsla av samarbete mellan fler kollegor än innan. Däremot framkom desto fler aspekter som hindrar medarbetarna i deras lärande. Exempelvis upplevde medarbetarna att det inte fanns tillräckligt med stöd eller information från cheferna samt att medarbetarna inte hade mycket inflytande i besluts- och förändringsprocessen. Det fanns en gemensam tanke att medarbetarna kunde påverka små saker såsom inredning och färgval medan de upplevde mindre påverkansmöjligheter på större beslut såsom utbildningsinnehåll och beslut gällande förändringsprocessen i implementeringsfasen.

Syftet med studien är att utifrån begreppet meningsfull fritid förstå varför några 10- till 12 åringar inte stannar kvar i fritidshemmet. Kvalitativa intervjuer redogör för elevers perspektiv kring hur de upplever meningsfullhet på fritiden. För att eleverna ska uppleva meningsfullhet i fritidshemmet visar resultatet att de vill, anpassa fritidshemmet för äldre elever, spendera mer tid tillsammans med sina kompisar, höra till normen, det vill säga några elever upplever en sårbarhet om de stannar i fritidshemmet när de blir äldre. Eleverna slutar i hög grad när de inte upplever dessa förutsättningar till en meningsfull fritid i verksamheten.

Alla barn, oavsett ålder har rätt till inflytande och att bli lyssnade till. Denna studie riktar sig mot förskollärares resonemang om barns inflytande över placering och tillgänglighet av material i förskolans inomhusmiljö. Studien vilar mot Michel Foucaults maktstrategier, vilket genomsyrat hela arbetsprocessen. Studien är gjord med hjälp av kvalitativ intervjumetod där sex förskollärare bidragit till insamlad empiri. Ett omfattande analysarbete har genomförts och resultatet visar att det krävs en stor medvetenhet och ett reflekterande förhållningssätt hos förskollärare för att skapa en inflytelserik verksamhet. Resultatet visar även att förskollärare besitter ett stort ansvar, då deras maktposition ligger till grund för både uppmuntrande och hämmande av barns möjlighet till inflytande över verksamheten.

No description available.

Denna studie lyfter förskollärares uppfattningar kring barns inflytande. Det har även undersökts vilken barnsyn som syns genom resultatet. Barnsyn innebär vilka perspektiv förskollärarna har på barn och deras inflytande. Det vill säga barns perspektiv, barnperspektivet, vuxenperspektivet och maktperspektivet. Dessa olika barnsyner visar sig genom förskollärarnas svar i resultatet och har till viss del en påverkan i barnens möjligheter till inflytande. Förskollärarna uppfattningar kom fram genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med 6 förskollärare från två olika förskolor. Analysen av resultatet gjordes genom tre steg, första steget innebar att framställa vilka uppfattningar förskollärarna hade, andra steget kategoriseras uppfattningarna efter begrepp de nämnt och i tredje steget analyserades deras svar med hjälp av barnsyner som syntes i deras svar. Syftet med denna studie är att synliggöra att det finns olika uppfattningar om barns inflytande, men också olika barnsyner. Detta kan till viss del begränsa barns möjligheter men också ge barnen större möjligheter till inflytande. Det är därför av stor vikt att förskollärare är medvetna om detta och reflekterar över sin egen syn.

Denna studie handlar om barns inflytande vid samlingar. Det fanns ett intresse att studera hurbarn kommer till tals och får inflytande i förskolan. Utifrån egna erfarenheter känns ämnetaktuellt då det ständigt tas upp på vilket sätt barn får utöva inflytande och göra sin röst hörd iförskolans verksamhet.Syftet med den här studien är att undersöka barns inflytande vid samlingar i förskolan.Kvalitativa intervjuer har i studien använts som redskap. Tre utbildade förskollärare på enförskolas samtliga tre avdelningar med barn 1-5 år har intervjuats utifrån syfte. Studiensfrågeställningar handlar om på vilket sätt barn får utöva inflytande vid samlingar oavsett ålderoch hur barn får vara med vid planering och innehåll i dessa dagliga samlingar.Resultatet av studien visade förskollärares tankar kring barns inflytande vid samlingar, samthur inflytande- respektive samlingsbegrepp definieras. Flertalet förskollärare anser att barnsinflytande vid samlingar är viktigt. Definitionen av begreppet ses utifrån vårt resultat som enuppenbar del i förskoleverksamheten gällande i vilken utsträckning barn får sin röst hörd, hurde får komma till tals, samt hur de får vara med vid planering av samlingar. I resultatetframkom barnintervjuer som ett sätt för barns möjlighet att påverka planering gällandeinnehåll och utformning av samlingen.

För att kunna ge barn inflytande över verksamheten är det betydande att förskollärare har en klar bild över vad begreppet inflytande innebär. Därför har jag valt att göra en undersökning där syftet är att synliggöra förskollärarens perspektiv på inflytande, hur barn ges möjlighet till inflytande i verksamheten och på så sätt bidra med kunskap inom området. För att uppnå syftet använder jag mig av frågeställningarna: vad innebär inflytande för förskolläraren samt vilka möjligheter ger förskollärare barn till inflytande i planering av verksamheten. Förskolan och förskollärarna är till för barnen på förskolan, därför kan det verka självklart att deras tankar och idéer ska ligga till grund för förskolans utformning men studien visar på att vägen dit kan vara svår.Tidigare forskning som presenteras i studien belyser styrdokument och riktlinjer, innebörden av begreppet inflytande, hur inflytande tas och ges av vuxna samt hinder och villkor för barns inflytande.Eftersom det krävs samspel mellan förskollärare och barn för att skapa inflytande tillämpad den sociokulturella teorin. Relevant för studien är även Foucaults maktteori för att synliggöra maktens osynliga styrning vid barns möjlighet till inflytande.En kvalitativ metod har tillämpats och utförs i en fokusgrupp. Fokusgruppen har som syfte att genom en diskussion ta reda på förskollärarnas erfarenheter och åsikter kring deras perspektiv på inflytande samt arbetet kring barns inflytande. Ett målinriktat urval gjordes där fyra förskollärare tackade ja till att delta i studien men ett bortfall skedde så det blev totalt tre respondenter. Bearbetning av det insamlade materialet har skett genom kvalitativ analys och hänsyn till de forskningsetiska principerna har tagit hänsyn till genom hela studiens process.Resultatet visar på att som svar på frågan vad inflytande innebär för förskolläraren är slutsatsen som kan dras av studien att inflytande innebär demokrati och självständighet. Som svar på frågan vilka möjligheter förskollärare ger barn till inflytande i planering av verksamheten visar resultaten på att förskollärares förhållningssätt är avgörande, det innebär att förskollärare bör vara närvarande och delaktiga i barns lek samt vara uppmärksam på vad de ger uttryck för.Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att förskollärares förhållningssätt är en aspekt som ligger till grund för barns inflytande och hur förskollärarna arbetar med demokratiska principer. Arbetet kring barns självständighet samt hur förskollärarna förhåller sig till barnens kompetens och vilket ansvar som ges därefter är även en viktig slutsats som kan dras av studien.

I dagens förskola och även i vår utbildning talas det mycket om barns inflytande men sällan i relation till utevistelsen. Utevistelsen är ett av de moment under dagen vi anser barnen har lite inflytande över. Pedagogerna styr över när och vilka som går ut och vi vill ta reda på hur pedagoger tänker kring barnens inflytande över sin utevistelse. Vårt syfte är att undersöka vad det är som påverkar om barnen får inflytande eller inte över sin utevistelse i förskolan. Vi vill få pedagogernas beskrivningar av vilka möjligheter de anser de har att ge barnen inflytande och även vilka faktorer det finns som påverkar detta.Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där vi använt oss av intervjuer, där vi intervjuat totalt sex stycken förskollärare på två olika förskolor i västra Sverige. Tillsammans med forskning som berör inflytande och barns utevistelse har vi använt oss av Jürgen Habermas kommunikativa handlingsteori när vi analyserat och diskuterat resultatet.Utifrån pedagogernas svar från intervjuerna har vi sammanställt ett resultat där vi kan se hur pedagogerna resonerar kring barns inflytande i förskolan. Det blev tydligt att begreppet barns inflytande ofta likställs med barns delaktighet, därav presenterar vi delaktighet i bakgrunden samt i resultatet. Resultatet vi kommer presentera visar på att det finns flera olika faktorer som påverkar pedagogernas möjlighet att ge barnen inflytande över utevistelsen. Orsaker som beskrevs där barnen fick mindre inflytande var bland annat svårigheter i organisationen samt pedagogernas oro över att släppa på kontrollen. Tillfällen då barnen kunde få mer inflytande var när barn och pedagog kommunicerade på lika villkor.Något som vi funnit intressant med studien är att samtliga pedagoger vi intervjuat upplever att de i utomhusmiljön tar sig en roll som övervakare, oftare än vad de interagerar med barnen. I samband med detta upplever pedagogerna att barnen utomhus har mer inflytande därför att pedagogerna inte går in och styr barnen i deras lekar.

Studien undersöker kvinnlig representation och inflytande i Sundsvalls kommun. Det kommer även att presenteras hur fördelningen av platser ser ut i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt nämnderna som ingår i Sundsvalls kommun. Studien är en mixed-method variant som använder sig av semistrukturerade intervjuer, där respondenterna är kvinnliga förtroendevalda politiker som finns representerade i kommunfullmäktige. Intervjuerna gjordes med hjälp av en intervjuguide som skapades genom ett analysschema där teorier och frågeställningar var utgångspunkten. Det kvantitativa materialet hämtas från kommunens hemsida för att deskriptivt förklara hur representationen ser ut i Sundsvalls kommun.Studien kan presentera att det råder en vertikal och horisontell begränsning för förtroendevalda kvinnor i Sundsvalls kommun. Även om det är en representation i kommunfullmäktige över rikssnittet i Sundsvall, begränsas ändå kvinnornas inflytande i kommunpolitiken i Sundsvalls kommun. / <p>2017-06-01</p>