Samlingen är en integrerad del av den svenska förskolan och den cirkulära samlingen härstammar ur Fröbelpedagogiken. Vår studie handlar om pedagogers syn på samlingen samt hur de införlivar demokratin i samlingen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi sett olika tillvägagångssätt i samlingen som pedagogerna använt sig av.Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi där vi använt oss av intervjuer för insamlandet av data. Intervjuerna har genomförts med tio ordinarie pedagoger på fyra avdelningar i en kommun i södra Sverige.Genom individuella intervjuer vill vi belysa pedagogers syn på den cirkulära samlingen som verktyg i den pedagogiska verksamheten. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver organisation och sitt ledarskap för att främja barnens delaktighet och in flytande.Pedagogerna i intervjuerna är överens om att barn ska ha inflytande i samlingen samt att barns intresse och behov ska styra samlingens form. Det råder även en konsensus om att samling inte passar alla barn. Då måste pedagoger bemöta de barn som inte vill eller klarar av en samling där hela gruppen är närvarande. På flera avdelningar väljer pedagogerna att dela upp barngruppen i mindre grupper för att kunna ge alla barn tal-utrymme.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter förskollärare har av flerspråkiga barns inflytande i förskolans miljöer. I studien undersöktes hur förskollärares upplevelser och erfarenheter ligger till grund flerspråkiga barns möjligheter till inflytande, och om deras modersmål tas tillvara på i de miljöer de vistas i. Studiens syfte undersöktes genom följande frågeställningar: Vilka erfarenheter har förskollärare av barns olika modersmål i förskolans undervisning? Hur upplever förskollärare att flerspråkiga barn får inflytande att använda sina modersmål i förskolan? Hur upplever förskollärare att de tar tillvara på flerspråkiga barns modersmål i förskolans miljöer? Vår studie har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv för att få förståelse för förskollärarnas erfarenheter av objektet flerspråkiga barns inflytande. Metod för studien har varit kvalitativ. Vi har samlat in data med semistrukturerade, enskilda intervjuer, för att lyfta var och en av förskollärarnas upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att samtliga förskollärare upplever att mer kunskap inom flerspråkiga arbetssätt är önskvärt eftersom flera språk är berikande för verksamheten. Förskollärarna har erfarenheter av att flera språk i förskolan möjliggör lärande och utveckling och viljan att arbeta flerspråkigt är stor och förskollärares intentioner är höga. Genom barns perspektiv får flerspråkiga barn inflytande i miljöer de vistas i. Får flerspråkiga barn utveckla det svenska språket parallellt med modersmålet menar förskollärarna att det blir gynnsamt för barns lärande och utveckling.

Den här studien handlar om pedagogers syn på barns delaktighet och inflytande kring valet av bygg och konstruktionsmaterialet och dess utformning i förskolan. Syftet är att synliggöra pedagogers syn på barns inflytande och delaktighet i valet och utformningen av bygg och konstruktionsmaterialet. Pedagogernas syn på detta i tyska respektive svenska förskolor har sedan jämförts, för att se likheter och skillnader. För att nå kunskap om detta har vi utgått  från en kvalitativ intervjustudie, där vi intervjuat tre pedagoger i Tyskland respektive Sverige. Studiens resultat visar på att pedagogerna har en strävan och vilja att möta barnens intressen och behov i valet och utformningen av bygg och konstruktionsmaterialet men att det finns aspekter som begränsar detta, exempelvis ekonomi. Studien visar på att pedagogerna vill erbjuda ett varierat, tillgängligt och inspirerande material. Barnen görs delaktiga genom att pedagogerna är närvarande i deras lek för att kunna fånga barnens intressen samt genom att barnen efter ålder ges möjlighet att uttrycka sin åsikt. De mest framträdande skillnaderna vi funnit mellan de tyska och svenska förskolorna är deras olika lösningar på de ekonomiska aspekterna för att kunna erbjuda barnen den delaktighet och inflytande som pedagogerna eftersträvar. Vi har funnit att i Tyskland sker en öppen finansiering från vårdnadshavare till förskolan medan det i Sverige förekommer på ett dolt vis. Många likheter synliggörs i pedagogernas uppfattningar om hur barns inflytande och delaktighet bör få utrymme i utformning och val av material.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring SUM-elevers (elever i särskilt utbildningsbehov i matematik) upplevelser av inflytande kring sina stödåtgärder i matematikundervisningen. Att stödja elever i att utveckla sin förmåga av att ha inflytande är en del av skolans uppdrag. I denna studie innebär inflytande att påverka sina stödåtgärder i matematikundervisningen vad gäller hur, när, var, vad och med vem. En del forskning har gjorts kring inflytande men den handlar inte så mycket om inflytande i matematikundervisningen och är ofta mer riktade mot homogena grupper. I denna studie har vi valt att intervjua nio stycken SUM-elever som har stödåtgärder i matematikundervisningen i årskurs 9. Tolkningen av elevernas upplevelser i intervjuerna har gjorts med hjälp av en hermeneutisk ansats och därefter analyserats med avseende på makt, relationer och grad av nöjdhet genom att kategorisera resultatet i fyra kategorier: hälsan tiger still, vanmakt, maktlöshet samt framgångsrik maktutövning. I resultatet framgår det att eleverna upplever att de har en framgångsrik maktutövning på sina stödåtgärder kring hur de skulle arbeta och vad de skulle arbeta med, vår tolkning är att dessa faktorer var viktigast för eleven att ha inflytande på. Eleverna upplevde att de inte kunde påverka när och var de fick sitt stöd i matematikundervisningen. Eleverna upplevde till exempel att relationen med läraren påverkar deras möjlighet att ha inflytande. / The aim of the study is to contribute with knowledge about the influence the SEM-students (special education needs in mathematics) experience in the special education they receive in mathematics. To foster the students in the ability to use influence is one of the schools duties. In this study influence means to influence the support in mathematics in regards to how, when, were, what and with whom. Some studies has been made on influence however they are not in the subject of mathematics education but is rather more directed towards homogeneous groups. In this study we have chosen to interview nine students in the ninth grade who has special education in mathematics. For these pupils to be more inclined to contribute, we chose students that had a positive development in mathematics. The interpretation of the students experience in the interviews has been made with the help of hermeneutic approach and thereafter analyzed in regards of power, relations and degree of satisfaction through categorizing the result in four different categories: satisfied, impotence, successful exercise of power and powerlessness. The result shows the students experience is that they have a more successful exercises of power on their special education in regards to how they work and what they work with, our interpretation is that it was most important for the students to have influence on these factors. The students experienced that they didn´t have influence on when and where they got their special education in mathematics. The students experienced for instance that their relation with the teacher affects their ability to have influence.

Syftet med denna studie har varit att undersöka upplevelsen av delaktighet, inflytande och självbestämmande hos individer som har intellektuell funktionsnedsättning och som är deltagare i daglig verksamhet enligt LSS (Lag om stöd och särskild service till vissa funktionshindrade). Resultatet har analyserats med inspiration från den hermeneutiska analysmetoden samt utifrån teorin om empowerment. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex deltagare samt deltagande observationer av deras dagliga verksamheter har studien kunnat belysa det som mycket av tidigare forskning inom domänen redan påvisat, nämligen den komplexitet som föreligger i att praktiskt tillämpa vissa av de rättigheter som framgår i LSS. Utsagorna från studiens deltagare som har påvisat att de inte tycks ha de förutsättningar som krävs för att fullt ut leva upp till det samhälleliga idealet som en självständig och fri medborgare. Detta trots att individerna enligt LSS ska betraktas som just det. Samtidigt har majoriteten av deltagarna i denna studie inte i någon större utsträckning gett uttryck för att de upplever sina begränsade möjligheter som något problematiskt, utan att de i många avseenden betraktar vardagliga företeelser på de dagliga verksamheterna som självklarheter. / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p>

Syftet med denna studie är att belysa förskollärares uppfattning över barns delaktighet och inflytande i dokumentation och pedagogisk dokumentation i förskolan, samt förskollärarnas uppfattning av dessa begrepp. Utifrån detta syfte konstruerades tre frågeställningar. På vilket sätt har barn inflytande över dokumentation och pedagogisk dokumentation i förskolan? På vilket sätt beskrivs barns delaktighet och inflytande kring dokumentation och pedagogisk dokumentation av förskollärarna? Och, hur definierar förskollärarna begreppen dokumentation och pedagogisk dokumentation? Metoden som användes för att besvara dessa frågeställningar är kvalitativ metod och semistrukturerad intervju med fyra olika förskollärare. Eftersom arbetet har en begränsad tidsperiod valde vi att göra urvalet utifrån icke-sannolikhetsurvalet och bekvämlighetsurvalet. Studiens resultat visar att förskollärarna hade olika förståelse för begreppet pedagogisk dokumentation, och detta medförde även att barnen inte (av vissa förskollärare) blev delaktiga eller fick ha inflytande över den pedagogiska dokumentationen. Det eftersom vissa av förskollärarna hade olika uppfattningar av begreppet än vad tidigare forskning säger om det. Däremot definierade de dokumentation mer lika med vad tidigare forskning säger och barnen blev delaktiga och fick ha inflytande. Resultatet visade också att de använde sig av begreppen delaktighet och inflytande synonymt med varandra. Det visade även ett varierat resultat i huruvida förskollärarna gör barnen delaktiga och låter dem ha inflytande.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen om arbetet med barns inflytande. Vi undersöker förskollärares beskrivning och arbetssätt med barns inflytande och de möjligheter och hinder förskollärare ser när det kommer till barns inflytande. Detta examensarbete utgårifrån en intervjustudie där vi har jämfört vad de olika informanterna har sagt och vad litteratur uttrycker om det givna området. Materialet som ligger till grund för detta examensarbete är intervjuer med sex förskollärare och materialet har bearbetats med en innehållsanalys utifrån våra forskningsfrågor. Studien resulterade i att några av de intervjuade förskollärarna beskrevgruppens intresse som en del av inflytande. Att inflytande inte bara innebär att ha ensambestämmanderätt. Ett ytterligare viktigt resultat för att skapa inflytelserika barn är att pedagoger behöver vara lyhörda, flexibla och våga befinna sig i ovisshetens rum tillsammansmed barnen. En slutsats vi har dragit är att förskollärare anser att inflytande har stor betydelse för barns lärande.

Detta examensarbete syftar till att på ett kvalitativt sätt undersöka förskolepedagogers uppfattningar av barns delaktighet i relation till samlingen. Metoden som använts är semi-strukturerade, enskilda intervjuer där det sammantagna resultatet utgörs av tematiserade kategorier inspirerat av en fenomenografisk forskningsansats. Totalt genomfördes åtta intervjuer. Den sammanfattade slutsatsen är att barns delaktighet uppfattas som deltagande, medbestämmande samt att bli lyssnad på; där alla tre perspektiv får sitt värde i samklang med varandra. Detta tar sig uttryck i samlingen genom pedagogens förmåga att vara lyhörd för barnen, erbjuda varierade samlingar och att våga släppa på kontrollen. Delaktigheten uppfattas som antingen direkt eller indirekt och i de fall där den är indirekt handlar det till stor del om pedagogens förmåga att ta medvetna beslut som gynnar barns delaktighet.

Uppsatsen analyserar maktrelationen mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationer hos Polismyndigheten i samband med myndighetens omorganisation 2015. De teoretiska utgångspunkterna i studien är makt och legitimitet. Studiens frågeställningar är:   Hur har arbetsgivaren och arbetstagarorganisationernas maktförhållande förändrats i samband med omorganisationen utifrån chefsrekryteringarna? Vilken påverkan tillskrivs förändrade maktrelationer mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna för organisationen, sett utifrån chefsrekryteringarna?   Empirin bestod av textmaterial inhämtat från publicerade källor och en egen datainsamling bestående av semistrukturerade intervjuer med representanter från tre arbetstagarorganisationer. I studien uppstod ett bortfall i form av en arbetstagarorganisation samt arbetsgivaren. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att de nya riktlinjerna för bemanning, uppsägning av samverkansavtal och betoningen av MBL - Medbestämmandelagen förändrat maktrelationen genom ett minskat inflytande över rekryteringsprocessen för arbetstagarorganisationerna. Sammantaget är slutsatsen att det kan påverka organisationen genom en ökad oenighet mellan parterna och resultera i ett ökat antal utköp och tvister. Omstruktureringar såsom en myndighets omorganisation kan förändra maktrelationer och få konsekvenser för organisationen i sin helhet.

Förskolan ska vara trygg, lärorik och rolig för alla barn som deltar i den svenska förskolan och Englands styrdokument pekar på att barn utvecklas bra i en väl genomtänkt miljö. Detta kräver att förskolepedagogerna reflekterar över hur de väljer att organisera miljön. Studiens syfte är att undersöka hur förskolepedagoger i England och Sverige organiserar deras inomhusmiljöer samt hur de skapar möjlighet för barns inflytande och självständighet. Studien baseras på förskolepedagogernas erfarenheter och mening vilket knyter an till att studien undersöks utifrån en kvalitativ studie. Sex förskolepedagoger deltar i min studie där tre av de intervjuades i Sverige och tre förskolepedagoger i England svarade via en enkät. En del förskolepedagoger i min studie väljer att placera materialen tillgängliga för barnen medan andra väljer att placera materialen i förråd. En annan förskolepedagog hänvisar till att deras förskola har valt att ta bort samlingen för att de inte vill att barns fantasi ska hindras. Baserat på barns inflytande menar en del förskolepedagoger i min studie att barnen bör vara delaktiga i placeringen av material medan andra menar att de förstår vad barnen behöver genom att lyssna och observera barns agerande i miljön. I min studie undersöker jag även om det finns spår från våra klassiska pedagoger på de förskolor jag använder i min studie. Utifrån förskolepedagogernas svar har jag analyserat och tolkat fram deras barnsyn och ställt den emot Reggio Emilia, Waldorf eller Montessoripedagogiken. Jag har kommit fram till att barns självständighet, kreativitet och fantasi påverkas av hur den fysiska miljön är utformad och organiserad. Om allt material finns tillgängligt kommer barnen vilja skapa något av det än om de att hela tiden behöver fråga en vuxen om hjälp för att få tillgång till en leksak. Dessvärre är inte allt material tillgängligt på barnens nivå vilket slutligen begränsar barns självständighet.