Vi vill med denna studie undersöka hur några pedagoger i förskoleklassen använder IKT(Informations- och kommunikationsteknologi) som ett verktyg i undervisningen. Vårt intresse ligger även i att undersöka pedagogernas inställning till IKT som pedagogiskt verktyg. Likaså vill vi undersöka vilka utbildningar i IKT som de har fått på sina arbetsplatser. Tillundersökningen används både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.Vår utgångspunkt är att dagens teknologi alltmer tar över barnens vardag och att det därför är viktigt för dem att få tillgång till dessa verktyg i skolan. Detta kan underlätta undervisningen för både pedagogerna och eleverna. Användningen av tekniska hjälpmedel i klassen kan ocksåväcka elevernas intresse och bidra till nya idéer och fantasier. / Program: Lärarutbildningen

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är det som vi använder dagligen när vi pratar i telefon, skriver sms eller kollar på tv. Vardagen idag kantas av de konstanta informationsflödena vi får från olika håll och som gör att vi domesticerar vår kulturella syn på hushållet och familjen. Genom att det tekniska inte längre bara är en sak i ditt hem, utan att det nu även inkluderar de tekniska hjälpmedel som används för att kommunicera med familjen,både i och utanför hushållet. Detta information- och kommunikationssamhälle ökar inte bara tillgängligheten för vänner och familj, det ökar även tillgängligheten för arbetslivet. Hur ser utvecklingen inom IKT ut för dem som är timanställda? Denna uppsats kommer att redovisa och försöka klargöra hur utvecklingen och attityden mot IKT genom nio stycken personintervjuer med timanställda. Resultatet av uppsatsen visar på att respondenterna använder sig dagligen utav IKT och att de tycker att användandet av IKT för att bli bokad på jobb fungerar.

No description available.

The purpose of this thesis is to outline experiences of mobile devices’ suitability to using them in teaching from teacher’s perspective inside Finnish vocational schools; how to benefit devices better in learning process, communication, collaboration, information searching and sharing between teacher, student, stakeholders and outer world. Mobile learning as an extension and possibility to more regenerative learning, effective communication and information management tool is viewed from working life demands in the 21st century. The core my study consists of information and communications technology (ICT) literacy skill, which is the ability to use technology to develop 21st century content knowledge and skills, in the context of learning core subjects and further in the working life. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

<p>Syftet med detta arbete är att belysa elevers förhållningssätt till IKT i undervisningen, och lärarnas förhållningssätt till användningen av IKT som verktyg i undervisningen.</p><p>Vi har i vårt arbete tillfrågat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhållningssätt till IKT. Vi har även genomfört fyra intervjuer med lärare för att kunna uttyda hur lärarna ser på IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har använt oss av enkätundersökning till eleverna i årskurserna tre till sex och de intervjuade lärarna arbetar i de aktuella årskurserna.</p><p>För att nå fram till vårt resultat har vi byggt undersökningen på tre ”grundstenar”, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lärares förhållningssätt till IKT. Dessa ”grundstenar” har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för både enkätundersökningen och intervjufrågorna. De teman som vi har analyserat är: bakgrund, intresse, erfarenhet, tillgänglighet, möjligheter/problem och framtiden, hos både elever och lärare. Detta leder fram till vår diskussion där vi sammanfogar vår undersökning med vår undersöknings bakgrund och vad vi har kunnat utläsa av vårt resultat.</p><p>Vi har kommit fram till att det finns positivt förhållningssätt till att använda IKT i undervisningen. Eleverna ser IKT som en naturlig del av sina liv. Vi har uppfattat att eleverna till viss del är präglade av sina lärares förhållningssätt till IKT i undervisningen. Vi har även kommit fram till att lärarnas eget intresse, tid till förfogande, resurser och utbildningen inom IKT ligger till grund för lärarnas förhållningssätt till IKT i undervisningen.</p><p>Nyckelord:</p><p>IKT- information – och kommunikationsteknik</p><p>Elevers och lärares förhållningssätt till IKT i undervisning</p><p>Enkät och intervjustudie</p>

Syftet med detta arbete är att göra en undersökning av åtta grundskollärares tillämpning av strategier för digital läsning utifrån en innehållspunkt i det centrala innehållet som behandlar lässtrategier. I arbetet undersöks om och i så fall hur elever ges möjlighet att utveckla strategier för att ta sig an en digital text. Vi använde oss av metoden standardiserade intervjuer, till våra åtta informanter, för att de själva skulle få formulera sina svar. Fundamentet för själva undersökningen är de inspelade och därefter transkriberade intervjuerna. Vi jämförde informanternas svar med varandra för att få fram ett resultat som sedan diskuterades. Våra slutsatser är att kompetensutveckling i IKT-användning och i digitala verktyg som ett didaktiskt hjälpmedel bör vara av hög prioritet inom skolväsendet. Det behövs även tillräckliga digitala resurser på samtliga skolor för att gå i linje med de reviderade kunskapskraven och skolans uppdrag om en likvärdig skola. Styrdokumentens riktlinjer vad gäller lässtrategier för texter i olika medier bör också bli tydligare så att utrymme för tolkning minimeras.

I dagens samhälle använder eleverna sig av digitala verktyg på fritiden. Detta påverkar fritidslärarna sätt att använda sig av digitala verktyg i undervisningarna i fritidshemmet. Fritidslärarna saknar kunskap samt erfarenhet av digitala verktyg då detta kan resultera i gott eller ont i inlärning för eleverna. Vi har valt att undersöka två områden. Dessa är fritidslärarnas kunskap och användning av digitala verktyg i fritidshemmet samt hur fritidslärare kan få hjälp av digital användning för att nå kunskapsmålen i Lgr11. Vi utgår från det sociokulturella perspektivet utifrån att kommunikation mellan människor är en förutsättning för lärande Undersökningen genomförs med kvalitativ metod där vi har använt oss av semistrukturerad intervju med åtta fritidslärare som är verksamma på två olika skolor – en landsbygdsskola och en stadsskola. Resultatet av intervjuerna uppvisar inte någon skillnad mellan de olika skolorna, landsbygd respektive stad. Det betyder att fritidslärarna arbetar lika aktivt med digitala verktyg på båda skolorna men resultatet visar att de varken har rätt material eller kunskap för att bedriva den digitala undervisningen på fritidshemmet. Samtidigt visar vår undersökning att fritidslärarna aktivt arbetar med att uppnå målen i fritidshemmets uppdrag. Studien visar att majoriteten av fritidslärarna använder sig av någon slags digitalt verktyg i fritidshemmet samt arbetar med dessa för att nå målen enligt Lgr11

Syftet med detta arbete är att belysa elevers förhållningssätt till IKT i undervisningen, och lärarnas förhållningssätt till användningen av IKT som verktyg i undervisningen. Vi har i vårt arbete tillfrågat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhållningssätt till IKT. Vi har även genomfört fyra intervjuer med lärare för att kunna uttyda hur lärarna ser på IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har använt oss av enkätundersökning till eleverna i årskurserna tre till sex och de intervjuade lärarna arbetar i de aktuella årskurserna. För att nå fram till vårt resultat har vi byggt undersökningen på tre ”grundstenar”, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lärares förhållningssätt till IKT. Dessa ”grundstenar” har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för både enkätundersökningen och intervjufrågorna. De teman som vi har analyserat är: bakgrund, intresse, erfarenhet, tillgänglighet, möjligheter/problem och framtiden, hos både elever och lärare. Detta leder fram till vår diskussion där vi sammanfogar vår undersökning med vår undersöknings bakgrund och vad vi har kunnat utläsa av vårt resultat. Vi har kommit fram till att det finns positivt förhållningssätt till att använda IKT i undervisningen. Eleverna ser IKT som en naturlig del av sina liv. Vi har uppfattat att eleverna till viss del är präglade av sina lärares förhållningssätt till IKT i undervisningen. Vi har även kommit fram till att lärarnas eget intresse, tid till förfogande, resurser och utbildningen inom IKT ligger till grund för lärarnas förhållningssätt till IKT i undervisningen. Nyckelord: IKT- information – och kommunikationsteknik Elevers och lärares förhållningssätt till IKT i undervisning Enkät och intervjustudie

In today’s platform economy, the postal industry has been disrupted with emerging technologies and changing consumer needs. While the physical letter volumes continue to decrease, postal operators seek new sources of customer value through digital innovations. Digital mailbox is an example of a multisided platform that creates value by connecting two or more customer groups and facilitating interaction or transactions between them. In order to successfully attract both supply and demand to these platforms, the platform provider needs to understand both sides of the market The purpose of this study was to increase the understanding of the needs and expectations of the biggest consumer group of the future, Generation Z, regarding their interaction with different sectors in the Finnish society. Furthermore, the research aim was to shed light on the possible implications that these needs and expectations would have on platform providers. The context for the study was Finland. The study was conducted as a case study for PostNord, a communications and logistics supplier in the Nordics. A qualitative research design included conducting 12 semi-structured interviews with Generation Z representatives, born between 1995 and 2001. Additionally, a mirroring workshop with industry experts was conducted in order to include the perspective of the case company. The results were analysed using a thematic analysis method. The findings of this study show that Generation Z’s choice for device and channels is contextual, depending on the importance and urgency of the matter. Gen Z prefers to receive their communication on one platform instead of many, and often on mobile application. This generational cohort has high expectations regarding the speed of the communication. They expect fast responses that also enable a meaningful dialogue, yet on their own terms. The findings indicate that Gen Z values the human element even in digital communication. They want to receive information that is not only relevant to them, but arrives on the right time and comes from a competent, familiar source. These findings have implications on not only PostNord as a platform provider, but all the potential ecosystem partners. / I dagens plattformsekonomi har postbranschen behövt hantera ny teknik och förändrade konsumentbehov. Medan volymen av fysiska brev fortsätter att minska, söker postoperatörer nya källor till kundvärde genom digitala innovationer. En digital brevlåda är ett exempel på en flersidig plattform som skapar värde genom att ansluta två eller fler kundgrupper, samt underlättar interaktioner eller transaktioner mellan dem. För att framgångsrikt locka både utbud och efterfrågan till dessa plattformar, behöver plattformsleverantörer förstå båda sidor av marknaden. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för behov och förväntningar hos framtidens största konsumentgrupp, Generation Z, angående deras interaktion med olika sektorer i det finska samhället. Vidare var målet med forskningen att belysa möjliga konsekvenser som dessa behov och förväntningar skulle ha på plattformsleverantörer. Sammanhanget för studien var Finland. Studien genomfördes som en fallstudie för PostNord, en kommunikationsoch logistikleverantör i Norden. Under en kvalitativ forskningsdesign genomfördes 12 halvstrukturerade intervjuer med Generation Zrepresentanter, födda mellan 1995 och 2001, dessutom genomfördes en workshop med branschexperter för att inkludera fallföretagets perspektiv. Resultaten analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod.Resultaten av denna studie visar att Generation Zs val för enhet och kanaler är kontextuell, beroende på hur viktigt och brådskande det är. Generation Z föredrar att ta emot kommunikation på en specifik plattform i stället för många, och ofta på mobilapplikation. Denna kohort har höga förväntningar på kommunikationshastigheten, de förvänta sig snabba svar som också möjliggör en meningsfull dialog, men ändå på deras egna villkor. Resultaten tyder på att Generation Z värderar det mänskliga elementet även i digital kommunikation. De vill ha information som inte bara är relevant för dem, men kommer under rätt tid och från en kompetent, välkänd källa. Dessa resultat har inte bara konsekvenser för PostNord somplattformsleverantör, men alla potentiella partners i ekosystemet.