Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa litteratur angående informationsbehovet hos kvinnor med gynekologisk cancer och deras partner. Den systematiska litteraturstudien är baserad på SBU:s (1993) sju steg för systematiska litteraturstudier. Databaserna som användes för litteratursökningarna var CINAHL, PubMed och The Cochrane Library. Tio vetenskapliga studier med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades i litteraturstudien. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade på att kvinnor med gynekologisk cancer var i behov av information kring behandling, utkomst av sjukdomen, psykiska och fysiska effekter av behandling. Kvinnorna önskade även mer information angående sexuella dysfunktioner efter behandlingen. Kvinnorna önskade få möjligheten att inkludera sin partner eller närstående i diskussioner kring sin sjukdom. / The aim of the study is to compile literature regarding information needs among women with gynaecological cancer and their partner. The review is based on SBU´s (1993) sevens steps for a systematic procedure. The databases used for literature searches were CINAHL, PubMed and The Cochrane Library. Ten scientific studies of both quantitative and qualitative designs were included in the review. The result of the systematic literature review indicated that women with gynaecological cancer were in need of information regarding treatment, prognosis of the disease, psychological and physiological effects of the treatment. The women also required more information regarding sexual function that may occur after treatment. The women wished for an opportunity to include their partner or a relative in discussion about their disease.

The aim of this study is to shed light on the informationseeking of older seniors, a group of people which has, tomy knowledge – up till now – been unexplored withinlibrary and information science. The purpose is to gainmore knowledge about how older seniors seek and useinformation in their everyday life. Furthermore I wantedto investigate the cognitive and affective needs andbarriers of the respondents in their search forinformation.The method I used was semistructured interviewswiththree older seniors which gave me an insight intotheirinformation seeking behavior. The interviews wereanalysed with the help of Wilson’s model of informationseeking behavior from 1981.The empirical findings point to the conclusion that therespondents live a life much like most people. For them itis important to follow the news and keep being informedabout what goes on in the world. Perhaps notsurprisingly, the primary source of information in theeveryday life of older seniors is the computer and theInternet.

This Bachelor thesis investigates how young feminists seek information related to their political engagement, the sources they use and what they use the information for. The study focuses on feminists aged 16-23 years old who are active in an alternative political movement. Qualitative interviews were carried out with four feminists. Theoretically, the study takes its departure point in the notion of communities of practice developed by Wenger (1998). In this view feminist groups and their circle of like-minded friends are seen as communities of practice where they share information, learn and create a common history together. McKenzie’s (2003) model of information practices was used in the analysis. The findings show that active scanning is the most common method of keeping informed about feminist issues. The informants often scan Internet sources for information about feminism, but seldom search for information on specific questions. It was also found that information was used as a form of resistance in order to meet challenges. It was also used in conversations and discussions with other feminists as a way of creating deeper knowledge on specific issues.

This paper discusses the user requirements and user habits of researchers at the faculties of Arts. Theology and Social Science at Lund University. The first step was to make an account of studies dealing with information science and library science which are to analyse the results which are in accordance with a newer change in paradigm. Using this material, the next step was to analyse the results compiled on the information process and the concept of knowledge. The conclusion are as follows: Researchers place great importance on personal research contacts, and informal sources play an important role in both formal and informal contacts. The use of Internet is quite restricted, the communication possibilities  redominating. Researchers are unaware of the competence of library and its resources. This being so, the essence of matter is thereby to clarify and develop a deep-seated relationship between the user and the intennediary in the cognitive information process. There is no sense of antagonism between the social library and the virtual library, but instead a need for both the nearby social library and the endless global library.

The purpose of this study was to identify differences and similarities in information management amongst a group of elected representative county councillors' in Älvsborgs län. Ten qualitative semi-structured, in-depth interviews have been carried out with the chairmen and vice chairmen of five public health and medical service committees. They were asked about their environment, assignment, work roles, positions within the county council, and their performance level. Individual needs and characteristics have been observed. The study shows that there are more similarities than differences regarding the county councillors' management of information. They all have needs at three different levels; as private individuals, as individuals practising a profession, and as politicians. These levels both conflict and agree with each other. The study also shows that formalized/non-formalized oral sources play a dominant role in information management, which satisfy both cognitive and affective needs. Despite experience and practise of extracting the most relevant information from lengthy texts, the majority of them express a desire to have someone to help them select and systemize information. Increased computerization is also a requirement amongst the county councillors.

Den svenska bostadsrättsmodellen har på senare år genomgått omfattande utveckling, inte minst genom avregleringar vilka har resulterat i ett system som i allt högre grad påminner om internationellt förekommande boendeformer med stark ägande- och förfoganderätt. Idag är bostadsrättsformen en central del av Sveriges aktiva bostadsmarknader, som bland annat associeras med hög transaktionsaktivitet och prismässiga toppnivåer framför allt i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö. Förvärv av en bostadsrätt kan numera innebära tung privatekonomisk exponering mot en enskild bostadsrättsförening på individnivå. Ur historisk hänsyn framstår vikten av effektiv styrning och förvaltning av bostadsrättsföreningar därför som ett ämne av hög aktualitet för att skydda och främja den enskilde medlemmens betydande ekonomiska intressen i berörd förening. Styrelsearbete inom bostadsrättsföreningar ska i någon mening verka värdeskapande för föreningens medlemmar, vilket är en aspekt av relativt hög komplexitet som ofta involverar riskavvägningar av finansiell karaktär, exempelvis vid beslut om upplåning, refinansiering, likviditetshantering, med mera. Inom teoretiska områden med avseende på styrningsfrågor och riskhantering, och normativa källor för svensk föreningsverksamhet, behandlas en rad metoder och verktyg som kan stödja styrelser i arbetet med att bereda dess uppdragsgivare ekonomiska fördelar. Ett förekommande exempel på vägledande verktyg i bolagsstyrningskontext är olika typer av finansiell policy som fastställs på styrelsenivå. I den aktuella studien hanteras föreningsstyrning som ett icke-etablerat begrepp utifrån parallellisering mot bland annat bolagsstyrning som enligt Turnbull (1997, s. 181) kan inkludera ett brett spektrum av företag oavsett om de är juridiskt bolagiserade eller ej. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av finansiell policy som antagits på styrelsenivå i bostadsrättsföreningar inom vårt urval. Vi avsåg vidare att ta reda på de tillfrågades attityder till sådana finansieringsrelaterade riktlinjer för att ställa empiri mot teoretiska resonemang inom styrningsområdet, riskhantering och informationsgivning. Data samlades in med utgångspunkt i en kvantitativ forskningsstrategi via ett webbaserat enkätformulär som skickades till föreningar inom fem län med utmärkande hög köp- och säljaktivitet samt priser på bostadsrätter: Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län, Uppsala län och Östergötlands län. Studien utgår från ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats där teori och normkällor legat som grund för enkätkonstruktionen. Data analyserades genom korstabulering och statistiska chi-två-test för att urskilja indikationer på samband. Av undersökningens 324 respondenter uppgav i genomsnitt 31 % (justerat) att någon typ av policy antagits i vägledande syfte för finansiellt relaterade styrelsebeslut. Den aktuella studiens empiri redovisar även att en majoritet av samtliga respondenter, oavsett om de riktlinjer som avses hade fastställts eller ej, överlag var positivt inställda till olika teoretiska aspekter som kan följa av en sådan tillämpning.

<p>Den palliativa vården innefattar inte bara patienten utan i många fall också de anhöriga. Syftet med studien var att undersöka anhörigas informationsbehov inom den palliativa vården. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar användes. Genom databas- och manuellsökning valdes elva kvalitativa och kvantitativa artiklar ut. En innehållsanalys av artiklarna gjordes utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet visar att anhörigas informationsbehov främst består av medicinsk-, omvårdnads- och organisationsinformation. De två viktigaste fynden när det gäller upplevelser av information var att de individuella behoven måste bejakas och att källan till informationen ansågs viktig. Resultatet visar dessutom att god information minskar ovisshet och stress hos anhöriga. Genom att få sitt informationsbehov tillfredsställt skapas förutsättningar till mental förberedelse. Författarna kan utifrån studien se att god information kan kopplas samman med välbefinnande hos anhöriga i den palliativa vården.</p>

<p>This essay answers the question: How can a manufacturing business fulfill the information demand in the processes; purchasing, production, warehousing, order and delivery?</p><p>The question has been answered through different kind of studies, such as literature, documents, Internet search, interviews and observations. The essay is written from a hermeneutic point of view and by using qualitative research. The result has been validated by two different manufacturing businesses.</p><p>A simple information logistic model is the result of a comparison made between theory and empery. The aim of the model is to describe how a manufacturing business can fulfill the information demand by using different methods. The model is divided into five vertical parts; information quantity, communication, method, process and activity. The model is not horizontally limited; the users can chose what is relevant for them. For example a user can choose to study only one process.</p><p>The model gives example of common information carriers, which are used to gather the information needed. It displays between whom the information is exchanged. The model focuses on the commu-nication between the business and its customers and suppliers. The model also gives suggestions on methods, which are usable to fulfill information demand, and the importance of integration between processes using five common processes and their activities.</p> / <p>Den här kandidatuppsatsen besvarar frågan: Hur ska ett tillverkande företag tillgodose informationsbehoven i processerna; inköp, tillverkning, lager, order och leverans?</p><p>Tillvägagångssättet för att besvara frågan har varit litteraturstudier, dokumentstudier, informationssökning på Internet, intervjuer och observationer. Kandidatuppsatsen är skriven utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Resultatet har sedan validerats av två olika tillverkande företag.</p><p>Jämförelse mellan empiri och teori har resulterat i en informationslogistisk modell vilken syftar till att enkelt beskriva hur ett tillverkande företag med hjälp av olika metoder kan tillgodose informationsbehov. Modellen består av fem vertikala delar; informationsmängd, kommunikation, metod, process och aktivitet. Modellen är inte horisontellt begränsad, utan användarna kan själva välja vad som är relevant för dem. Exempelvis kan en användare välja att studera endast en process och dess tillhörande delar.</p><p>Modellen ger exempel på vanligt förekommande informationsbärare som används för att samla den information vilken behövs. Den visar också mellan vilka aktörer informationsutbytet sker. Modellen fokuserar på kommunikationen mellan företaget, dess kunder och leverantörer. Modellen ger även förslag på användbara metoder för att tillgodose informationsbehoven och vikten av integration mellan processerna utifrån fem vanligt förekommande processer och dess aktiviteter i tillverkande företag.</p>

This study is an attempt to examine the information needs and use in everyday tasks inthe work environment of community health nurses. The purpose of this paper is double toexamine the information need and use of the community health nurses and to test and validatea method and a theory for the studying of information need and use in workers everydaytasks adapted from Byström and Järvelin (1995). Most of the data were collected throughdiaries kept by the informants in close relationship to the problem situations and were analysedqualitatively. Furthermore a literature survey was made in nursing infomatics and informationscience and it showed that there is no absolute common ground between the disciplinesin the way they use the information concept.The theory and method were validated in a broad outline and were very useful in the study ofcommunity health nurses&apos; information needs and use. The study also shows that the contextof community health nurses plays an important role in the nurses information behaviour.

This bachelor thesis is about communication problems and treatment during the reference interview. The purpose was to investigate the reasons of why users’ information needs are not always understood by the librarian and what to do about it. I have also investigated what kind of skills that can be useful for librarians to have and how a librarian can act in a way that makes the user feel welcome during the reference interview. The method I used was a literature study and an own study through interviews of library users. The theories I used was Taylor’s information need theory and Argyle &amp; Dean’s equilibrium theory. The result I found was that a librarian can ask a user open questions like how the user plans to use the information in order to find out more about what kind of information needs she has. To make the user feel welcome the librarian can invite her to return if she does not find the information by herself or ask her if she is satisfied with the information the librarian found for her. It is often appreciated by the users if librarians are friendly, have patience, smile, have eye contact during the interview and show that they are really interested in helping the user. / Uppsatsnivå: C