One of the essential factors for a functional and hassle free construction project is well planned and organized logistics. At urban construction sites that are characterized by limited space and constant challenges given by the conditions of the location, it becomes even more relevant to plan meticulously. It is a fact that the construction business has its flaws when it comes to manage the different types of wastes that are within, and constantly working with logistics is the only way to effectively use the resources, both economically and in terms of time. This paper will from this background enlighten the logistical problems that emerge because of the conditions in the city, identify the most critical, and observe how they are taken care of. From our observations we noticed that lack of space and a poor communication between operators in and around the project, often is the common denominator when problems surface and are especially important to manage in inner-city projects. The issues seem to be connected to a very complex logistic network, where it’s hard to coordinate the operators further down in line. This also differs a lot depending on the size of the project, and the smaller sites often have less logistic awareness.

Idag innehåller internet ett överflöd av information och för att det ska kunna bli användarvänligt och lättorienterat finns det därför olika digitala verktyg som gör att information filtreras och anpassas till individen. Tidigare forskning menar att funktionerna kan vara både till för och nackdel. Ett fåtal tidigare forskning har analyserat medvetenhet och oro kring ämnet inom specifika grupper. Den här studien kan bygga vidare på tidigare forskning och teori för att bredda vetskapen inom området och jämföras med de resultat som redan publicerats. Syftet med studien är således att undersöka studenters beteende, medvetenhet och vilka attityder som finns gentemot individanpassade resultat vid informationssökning på internet. Det teoretiska ramverket innehåller:personalisering, algoritmer, filterbubblor, ekokammare, satisfiering och integritet. För att kunna besvara syftet med studien genomfördes tre kvalitativa fokusgrupper där samtliga deltagare är studenter och över 18 år. Totalt deltog 11 personer i studien.

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik 2FE25E Författare: Martin Alros, Emil Sutarzewicz, Mikael Alvesved Handledare: Petra Andersson Bakgrund: Ett företag med en bra logistik och välfungerande IT-system har värdefulla konkurrensfördelar. Detta är livsviktigt i en sådan konkurrensutsatt miljö som Atea Logistics AB verkar inom. Ateas problematik med att hantera produkter med flera ingående artiklar på ett effektivt sätt är enligt dem själva problematiskt. Därför ville företaget att en studie skulle genomföras. Syfte: Syftet med uppsatsen är att föreslå åtgärder i inleverans- och plockprocessen för att utveckla och underlätta identifieringen av produkter, som består av flera artiklar med uppgift att reducera de icke-värdeskapande aktiviteterna. Metod: Uppsatsen har ett kritiskt realistiskt synsätt och har arbetat med fallstudiemetoden som metod. Genom intervjuer med personer på adekvata platser inom företaget har all empiri samlats in. Teorin bygger både på böcker och relevant forskning. Slutsats: Rapporten identifierar ett flertal icke-värdeskapande aktiviteter som Atea bör se över. Dessa icke-värdeskapande aktiviteterna uppkommer dels genom systemfel och dels genom att den information som finns inte kommer till rätt person. Dessa fel gör att personal som sedan skall göra inleverans och plock tvingas till ett flertal aktiviteter som inte hade behövts genomföras om personen haft rätt information i systemet. Främst är de icke-värdeskapande aktiviteterna av ett korrigerande slag då operatörerna behöver rätta till det som blir fel i systemet. Dels handlar det om att fraktetiketter måste skrivas ut i rätt antal eller att man behöver skicka kvarglömda artiklar när kunden har meddelat att denne inte fått alla ingående delarna till en köpt produkt. Även den processen med kundreklamation är en icke-värdeskapande aktivitet. Genom att på kort sikt finna vägar att sprida rätt information till rätt personer kan Atea minska dessa icke-värdeskapande aktiviteterna. Det går dock inte att eliminera dem. En eliminering fordrar att Atea tar i de systemfelen man har. Det vill säga att man rättar de felaktiga artiklarna och ser till att operatörerna har rätt information när de gör inleverans på nya artiklar. På längre sikt bör Atea överväga ett nytt och bättre affärssystem som tillåter enklare rättning av produkter då fel inte på alla sätt går att bygga bort.

The purpose of this paper is to examine information sharing in a hospital organization that is undergoing reorganization. The aiming is to make all employees at all levels actively involved in business development in order to create a smooth and, from a patient’s perspective, adequate emergency care. The paper suggests that the theory of social capital can explain the complexity of what motivate and what promote individuals to share information. The method used in the paper is the case study, focusing on detecting, interpreting and gaining insight on how information shares in an emergency department. The author has deliberately chosen an organization that is in a midst of a change process, and the purpose of the paper is to answer the following questions: (1) what motivates individuals to share information and (2) which factors promote the sharing of information. The study shows that information shares widely within each improvement team at the clinic. However, the degree of interaction and sharing of information between the improvement groups and the emergency clinics as a whole is low. Furthermore, the social capital of the emergency department has shown to be strong, whereas there is a lack of trust between the emergency department and other groups in the organization, which the paper suggests relates to a weaker social capital among the latter. The suggestion made in the paper is that the emergency department establishes forums for the other employees, where they can express their opinions and discuss their concerns over new working practices. / Program: Bibliotekarie

Detta examensarbete gjordes på uppdrag av Norrbys kommundel som är en del av Borås. Syftet med arbetet var att kartlägga och analysera äldreomsorgens nyttjande av bilarna som de förfogar över samt undersöka om det finns ett behov av att effektivisera organisationen och användandet av bilarna och även hur detta skall gå till. För att genomföra detta uppdrag och få en teoretisk grund att stå på har lämplig litteratur och olika metoder för informationsinsamling studerats. Ett flertal intervjuer med handledaren samt ett möte med alla enhetschefer inom äldreomsorgen har genomförts för att få ingående information om verksamheten. Norrby kommundel som omfattar ett flertal stadsdelar i västra Borås däribland de utanförliggande delarna Byttorp, Tullen, Hestra, Ekås och Viared har sitt huvudkontor i stadsdelen Norrby som ligger i västra delen av Borås centralort. Logistik har varierande syften beroende på företag och vilken bransch de befinner sig i. Ett av syftena kan vara att förbättra effektiviteten i verksamheten och därmed att i slutändan åstadkomma en positiv resultatpåverkan. Genom förändringar i den organisatoriska strukturen, i det fysiska varuflödet samt genom bättre planerings- och styrsystem kan effektiviteten i logistikprocessen förbättras. Effektivitet kan utryckas med hjälp av olika effektivitetsvariabler. För att få en verksamhetsriktning som stämmer överens med företagets övergripande strategi och mål kan man uttrycka dessa i termer av effektivitetsvariabler samt mäta och följa upp dem. Minskning av det totala transportbehovet kan ske med bra transportplanering genom bra utnyttjande och ett effektivt användande av transportresurserna. För att genomföra planeringen måste det först och främst bestämmas hur nätverket av anläggningar och kunder ska se ut och hur tjänsterna ska flöda mellan dem. Nätverksplanering är en bestämning av geografisk placering och kapacitet i anläggningar, till exempel från vilken anläggning sjuksköterskor skall åka ifrån, mellan vilka områden de skall färdas och var de vilar efter besöken. Ett av målen med detta kan vara att försöka minimera de totala logistikkostnaderna samtidigt som leveransservicen ska öka. För att uppnå effektivisering krävs det en ständig förbättringsprocess. Denna process innebär förändringar av verksamheten vilka kan uppfattas som extra arbete, stora omställningar och extra kostnader. Som anställd känner man sig trygg i den nuvarande kretsen och kan uppfatta förändringar som något negativt. Det kan bero på att man koncentrerar sig på ett kortsiktigt perspektiv och inte ser en helhetsbild på längre sikt. För att motverka denna inställning bör de anställda informeras för att de ska få en bättre klarhet över vad meningen är med förändringarna. Det har visat sig att Norrby kommundel har brister i kommunikation och planering av verksamheten vilket leder till ineffektivitet. För att åtgärda detta krävs det kontroll över enheternas bilar samt även koordination mellan enheterna. Dessa arbetsuppgifter kan fördelas på enhetscheferna som träffas regelbundet för samordning eller så läggs ansvaret på en enskild person inom kommundelen.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av H&M Mail Order Division i Borås, somansvarar för postorderverksamheten inom H&M AB. I juni 2007 öppnade man ett nyttcentrallager i Poznan, Polen som förser distributionslagret i Borås med varor. Övergången harinte varit smärtfri, och man dras med problem som leder till merarbete och ökade kostnader iBorås. Syftet med examensarbetet är därmed att kartlägga material- och informationsflödetmellan Borås och Poznan, för att identifiera de problem som skapats samt att geförbättringsförslag. Arbetet avgränsas till att undersöka vilka interna faktorer som påverkarflödet i de båda lagren, och uppsatsen kommer inte att beskriva hur olika förbättringsförslagska implementeras.För att få en inblick i problematiken användes olika metoder. Befintlig litteratur studeradesför att få kunskap om teorier och metoder som användes och många timmar gick till intervjueroch sammanställning av dessa. En djupare förståelse inhämtades genom medverkan i vissaarbetsmoment i expeditionen.Logistik brukar definieras som läran om effektiva materialflöden, och målet är att skapa ettintegrerat flöde av produkter från leverantörer, genom hela det egna företaget ut till kunder.Ett bra logistikarbete minskar kostnader och ökar intäkter, vilket påverkar lönsamheten iföretaget. För att lyckas med detta är det viktigt att ha kunskap om de nuvarande processerna.Det finns flera metoder för detta, de effektivaste är att kartlägga material- ochinformationsflödena och därmed få fram underlag för att studera viktiga nyckeltal. Denyckeltal som tas upp i uppsatsen är ledtid och genomloppstid inom och mellan de olikalagren, lageromsättningshastighet i Borås, leveranssäkerhet och leveranspålitlighet frånPoznan och till kund samt lagertillgängligheten. De kapitalbindningsrelaterade nyckeltalen ärockså viktiga att mäta, men det är svårt att veta vilka kostnader som är relevanta i ettkartläggningsskede. Därför analyseras inte dessa vidare i uppsatsen.Det är vanligt att människor är rädda för förändringar, särskilt sådana som rör deras arbete.Alla förändringar ska motarbetas till en början, och allt nytt är dåligt och skrämmande. PåH&M kan det kännas naturligt att skylla alla problem på ”Polen”, trots att allt kanske inteberor på dem. Det är dock klart att många problem beror på Poznan, men man kan baraspekulera i vad det beror på. Kanske har de inte fått tillräcklig utbildning, kanske är språketett större hinder än vad man tror, kanske har man i Poznan inte samma syn på kvalitetsarbeteoch de krav på arbetet som medföljer. Detta är också något som ständigt återkommer när mananalyserar uppsatsen. Det gör att det är av största vikt att ge personalen adekvat utbildningoch att ha utförliga arbetsmanualer, i syfte att förbättra kvalitetsarbetet. / Uppsatsnivå: C

<p>Denna uppsats, som behandlar ämnet informationslogistik, är ett arbete utfört av två studenter vid Södertörns högskola vårterminen och höstterminen 2008. Information och flödet av denna är centrala bitar i företags verksamheter, att utveckla hanteringen av information är ett sätt att effektivisera funktioner och att bli mer produktiv. Den centrala frågeställningen och syftet med uppsatsen är att kartlägga arbetet samt informationsflödet på Scania AB:s materialplaneringsavdelning MSLA, på chassiverkstaden i Södertälje. Vidare är syftet att undersöka informationssystemens användbarhet utifrån materialplanerarnas perspektiv samt ta reda på om MSLA arbetar efter lean production-synsättet och i så fall hur. Insamlingen av empiriskt material har skett genom att en fallstudie har utförts. Materialplanerarnas arbete har kartlagts och empirin har analyserats utifrån teorierna som beskrivs i kapitel två. De centrala teorierna handlar om informationslogistik, informationssystem och lean production. Genom att strategin fallstudie har använts har vi utnyttjat flera olika metoder; en enkät, en observation samt flertalet intervjuer har genomförts. Resultatet av undersökningen är att rätt information för MSLA handlar om avvikelseinformation. Vilken information som krävs styrs i grunden av takten på monteringslinan. Materialplanerarnas verktyg är de olika informationssystemen. De måste ha kunskap om var de hittar informationen. Rätt tid för MSLA innebär att leverantörerna ska ge materialplanerarna proaktiv information. Detta innebär att leverantörerna ska meddela materialplanerarna problem innan de upptäcker en avvikelse. Materialplanerarna ska få informationen i tid för att hinna med sin dagliga checklista. Systemen på MSLA fungerar bra var för sig men tillsammans fungerar de mindre bra.</p>

Denna uppsats, som behandlar ämnet informationslogistik, är ett arbete utfört av två studenter vid Södertörns högskola vårterminen och höstterminen 2008. Information och flödet av denna är centrala bitar i företags verksamheter, att utveckla hanteringen av information är ett sätt att effektivisera funktioner och att bli mer produktiv. Den centrala frågeställningen och syftet med uppsatsen är att kartlägga arbetet samt informationsflödet på Scania AB:s materialplaneringsavdelning MSLA, på chassiverkstaden i Södertälje. Vidare är syftet att undersöka informationssystemens användbarhet utifrån materialplanerarnas perspektiv samt ta reda på om MSLA arbetar efter lean production-synsättet och i så fall hur. Insamlingen av empiriskt material har skett genom att en fallstudie har utförts. Materialplanerarnas arbete har kartlagts och empirin har analyserats utifrån teorierna som beskrivs i kapitel två. De centrala teorierna handlar om informationslogistik, informationssystem och lean production. Genom att strategin fallstudie har använts har vi utnyttjat flera olika metoder; en enkät, en observation samt flertalet intervjuer har genomförts. Resultatet av undersökningen är att rätt information för MSLA handlar om avvikelseinformation. Vilken information som krävs styrs i grunden av takten på monteringslinan. Materialplanerarnas verktyg är de olika informationssystemen. De måste ha kunskap om var de hittar informationen. Rätt tid för MSLA innebär att leverantörerna ska ge materialplanerarna proaktiv information. Detta innebär att leverantörerna ska meddela materialplanerarna problem innan de upptäcker en avvikelse. Materialplanerarna ska få informationen i tid för att hinna med sin dagliga checklista. Systemen på MSLA fungerar bra var för sig men tillsammans fungerar de mindre bra.

This report that is written in cooperation with Peab Sverige AB, studies the information and knowledge management from the production support to the production management.   The conclusion of this report is that to have a good and functional information and knowledge management it is necessary that the company has a good way of regain and handling experiences from its projects. The way to do this is to develop the managing system on the production management’s terms. It is also critical to find an easy way for the production management to use the system.

<p>Supply Chain Management innebär styrande av leveranskedjor. En leveranskedja består av leverantörer, tillverkare, distributörer och återförsäljare. I dagsläget bör marknadskonkurrensen vara mellan olika leveranskedjor och inte företag mot företag.</p><p>För att erhålla konkurrenskraftiga leveranskedjor krävs det bland annat att företagen nyttjar kommunikation tvärs genom hela leveranskedjan, samt att företagen använder de tekniska hjälpmedel som finns för att förenkla det administrativa arbetet.</p><p>En förutsättning för att leveranskedjan skall bli konkurrenskraftig är att företagen som ingår i kedjan vågar delta i informations- och kunskapsutbyte. Med ett sådant utbyte bör företagen höja värdet på slutprodukten till ett reducerat pris.</p><p>Syftet med rapporten är att sammanställa en modell över "hur den undersökta kedjans informationsutbyte äger rum idag".</p><p>Den undersökta Supply Chain Management-kedjan har kommit en bit på väg, men nyttjar i dagsläget inte Supply Chain Management-filosofins alla konkurrensfördelar. Företagen använder sig bland annat av lager för att tillmötesgå sina kunders krav på snabba leveranser.</p>