Denna rapport beskriver ett projekt utfört på Bjurab Sweden AB i Halmstad. Syftet med projektet är att finna och åtgärda de faktorer som sänker tillförlitligheten i affärssystemets saldo, samt skapa bättre kontroll över olika artiklars placering på olika lagerplatser. Anledningen till att företaget vill genomföra detta projekt är att deras inköpsarbete idag blir lidande av att saldot i affärssystemet inte stämmer. Detta i kombination med att de har dålig kontroll på var materialet är placerat leder till att de lägger mycket tid på att leta efter material, och att inköp ibland sker så sent att produktionen tvingas stanna upp på grund av materialbrist. Arbetet inleddes med kartläggningar av informations- och materialflödet, och insamling av historisk data från affärssystemet. Detta kompletterades sedan med intervjuer med de berörda i företaget. Genom detta upplägg studerades situationen först på lite avstånd med syftet att hålla objektiviteten hög, och i den efterföljande intervjun tilläts sedan objektiviteten sjunka något för att kunna komma riktigt nära det undersökta. Från denna datainsamling framgick att olika artiklar hanteras på olika sätt gällande lagerhållning och informationshantering, och att denna hanteringen ofta är inkonsekvent. Ett annat problem som framkom var att vissa artiklar lagerhålls ute i produktionen utan en angiven lagerplats och ofta på flera ställen samtidigt. Detta har medfört problem med att få en översikt över vilken mängd som finns hemma. Med en otillräcklig översikt över materialet finns risk för felaktiga inventeringar, vilket innebär att felaktig information matas in i affärssystemet. Utöver detta finns även ett problem med informationshanteringen kring kasserat material, samt användande av felaktigt råmaterial som kapas eller skärs ner till rätt storlek. Dessa situationer uppstår för ofta för att dess inverkan på saldots tillförlitlighet ska kunna betraktas som försumbar, men idag finns inga rutiner för hur dessa situationer skall hanteras. De rekommendationer som ges till företaget är att först och främst se till att hanteringen av artiklarna sker konsekvent. För mindre, enklare artiklar med kort leveranstid rekommenderas ett kanbanflöde. Detta innebär att flödet blir mer robust på så sätt att det kan absorbera vissa av de störningar som tidigare orsakat problem. Inköp baseras då på den mängd material som faktiskt finns kvar på lagret istället för på den mängd som enligt affärssystemet har förbrukats. För artiklar som är dyrare att lagerhålla och som har lång leveranstid krävs en annan typ av hantering. För dessa rekommenderas att minska mängden material som ligger ute i produktionen tills den blir så liten att den är i sammanhanget försumbar. På det sättet finns möjlighet att istället basera inköp på endast huvudlagrets saldo vilket är betydligt lättare att kontrollera. Med ett säkrare saldo kan inköp liksom tidigare ske med hjälp av nettobehovsanalyser eller statistik. För att dessa arbetssätt skall fungera smidigt behöver även ett streckkodssystem implementeras.

No description available.

Rapporten bygger på en fallstudie som gjorts på Yilport Gävle AB och dess försörjningskedja gällande sågat virke. Informationsdelning mellan aktörer i en försörjningskedja är en viktig del i den dagliga verksamheten. Bristande informationsdelning påverkar flera delar i försörjningskedjan som personalplanering och ledtider. Syftet med denna studie är att kartlägga informationsflödet inom en bulk-terminals försörjningskedja och dess tillhörande aktörer, samt att se över vilka möjligheter som skapas om informationsdelning förbättras mellan aktörer i försörjningskedjan.   Teoriavsnittet är uppbyggt med sekundärdata som samlats in via litteraturstudier, och de ämnen som behandlas är logistik, försörjningskedja, information, informationsdelning och hållbarhet. Empirin i studien är insamlad via observationer och intervjuer med Yilport Gävle AB, sågverk, speditör och transportör, vilket alla är aktörer i den aktuella försörjningskedjan. Kartläggningen visar att aktörerna i dagsläget enbart delar information till de som står närmast i försörjningskedjan. Genom att använda sig av gemensamma mål och skapa delaktighet kan arbetet med utökad informationsdelning förbättras. Vilket i sin tur skapar möjligheter för kostnadsreducering, minskade ledtider, lägre lagernivåer och effektivare produktionsplanering. Studien lyfter fram hållbarhet som en möjlig förbättring när det kommer till informationsdelning mellan aktörer i en försörjningskedja. Forskning har tidigare inte lyft hållbarhet som ett möjligt förbättringsområde vid förbättrad informationsdelning. / The report is based on a case study conducted at Yilport Gävle AB and its supply chain for saw timber. Information sharing between actors in a supply chain is an important part of the daily activities and if it lacks in any link it will influence, for instance, lead times and staff planning. The purpose of this study is to map the flow of information within a bulk-terminal supply chain and its associated actors, as well as to review what opportunities are created if information sharing is improved between actors in the supply chain. The theory section is structured with secondary data, collected through literature studies and the topics covered are logistics, supply chain, information, information sharing and sustainability. The empirical data in the study is collected through observations and interviews with Yilport Gävle AB, sawmill, freight forwarder and carrier, all of which are actors in the current supply chain. The mapping shows that actors currently share information only to those closest to them in the supply chain. By using common goals and creating participation, the work on expanded information sharing can be improved. This can create opportunities for cost reduction, reduced lead times, lower inventory levels and more efficient production planning. The study highlights sustainability as a possible improvement when it comes to information sharing between actors in a supply chain. Earlier research has not lifted sustainability as a possible improvement area when improving information sharing.

Purpose: The study aimed to analyze and visualize the flow of information from the arrival of a complex customer order, until complete technical documentation is submitted to production. To answer the purpose, two questions were formulated. 1. How is order flow from order to production ensured in complex customizations? 2. How can the order flow be visualized to create a united picture in a manufacturing company? Method: To answer the two questions of the study, theory has been collected using literature studies. The theory gathered forms the basis of the study's analysis and has therefore focused on order flow, how these can be designed, how the order process goes on and can be managed, and how an order process can be visualized. Theory obtained in literature studies was summarized in a theoretical framework. The study's empirical data collection consisted of a case study focusing on the ordering process that included document studies, interviews and observation. The empirical data pattern was then compared to the theoretical framework. Based on the pattern comparison, question 1 could be answered and the basis for the visualization discussed in question 2. Findings: The outcome of the study's first question shows how order flow can be ensured from orders to production at manufacturing companies engaged in customized production. The order process and its flow of information can be effectively and safely summarized in nine steps, from the creation of standards to manufacturing production orders. Steps one to three are defined as the initial and most critical phase in which the customer is in focus. Steps four to six concern the internal communication between different departments to process and build a correct order. The final phase includes steps from seven to nine and describes the fulfillment of orders prior to production. The reason for visualizing and creating a united picture of the order flow according to question two is affected by the outcome of question one. The study shows that the order flow can be visualized by establishing a flowchart of the activities in the order flow. The design depends on its context and how the activities in the order process are implemented. Based on this, the principle of creating a visual image is general, but with details that are considered case-specific. Implications: The study contributes theoretically based on a general context about how analysis and visualization of information within the order flow can be handled. The report becomes a reference point for securing the order flow as it is based on previous research linked to the report's areas. The study provides practical support with a basis for ensuring and visualizing the order flow of manufacturing companies for customization. Limitations: The study is a one-case-design study in a specific context where general theory and case unique empirical data have been combined, which affects generalisability. This was compensated by the fact that the company in the study represents manufacturing companies of customized products. Context and order process design affect the visualization and limitations in predicting the outcome. Simplification to ensure order processing rather than solving specific problems in the flow has been of interest. / Syfte: Studien syftade till att analysera och visualisera flödet av information från det att en komplex kundorder anländer, till dess att kompletta tekniska underlag överlämnas till produktion. För att besvara syftet formulerades två frågeställningar. 1. Hur säkerställs orderflödet från order till produktion vid komplexa kundanpassningar? 2. Hur kan orderflödet visualiseras för att skapa en gemensam bild i ett tillverkande företag? Metod: För att besvara studiens två frågeställningar har teori samlats in med hjälp av litteraturstudier. Den teori som samlats in ligger till grund för studiens analys och har därför varit inriktad på orderflöde, hur dessa kan utformas, hur orderprocessen går till och kan hanteras samt hur en orderprocess kan visualiseras. Teori som erhölls vid litteraturstudier sammanfattades i ett teoretiskt ramverk. Studiens empiriska datainsamling bestod av en fallstudie med fokus på orderprocessen som inkluderade dokumentstudier, intervjuer och observation. Den empiriska data mönsterjämfördes sedan mot det teoretiska ramverket. Utifrån mönsterjämförelsen kunde frågeställning 1 besvaras och ligga till grund för visualiseringen som behandlas i frågeställning 2. Resultat: Resultatet av studiens första frågeställning visar hur orderflödet kan säkerställas från order till produktion hos tillverkande företag som bedriver kundanpassad produktion. Orderprocessen och dess informationsflöde kan bedrivas på ett effektivt och säkert sätt sammanfattas i nio steg, från skapande av standarder till upprättande av tillverkningsorder. Steg ett till tre definieras som den inledande och mest kritiska fasen där kunden är i fokus. Steg fyra till sex berör den interna kommunikationen mellan olika avdelningar för att behandla och bygga en korrekt order. Sista fasen inkluderar steg sju till nio och beskriver uppfyllande av order inför produktion. Grunden för att visualisera och skapa en gemensam bild av orderflödet enligt frågeställning två påverkas av resultatet av frågeställning ett. Studien visar på att orderflödet kan visualiseras genom upprättande av ett flödesschema över aktiviteterna i orderflödet. Utformandet är beroende av sin kontext och hur aktiviteterna i orderprocessen genomförs. Utifrån detta är principen för upprättande av en visuell bild generell, men med detaljer som anses fallspecifika. Implikationer: Studien bidrar teoretiskt utifrån ett generellt sammanhang kring hur analys och visualisering av information inom orderflödet kan hanteras. Rapporten blir en referenspunkt för säkerställande av orderflödet då den bygger på tidigare forskning kopplat till rapportens områden. Studien bidrar praktiskt med ett underlag för att säkerställa och visualisera orderflödet hos tillverkande företag vid kundanpassning. Begränsningar: Studien är en enfallsstudie i specifik kontext där allmän teori och fallunik empiri har kombinerats vilket påverkar generaliserbarheten. Detta kompenseras med att företaget i studien representerar tillverkande företag av kundanpassade produkter. Kontext och orderprocessens utformning påverkar visualiseringen och begränsningar i att förutsäga resultatet finns. Förenkling till att säkerställa orderhanteringen snarare än att lösa specifika problem i flödet har varit av intresse.

Försäkringskassans enhet sjuk- och aktivitetsersättning utland saknar ett systematiskt arbetssätt för sortering och arkivering av information vilket krävs för skapa återsökbarhet. Likaså hindras arbetet med ständiga förbättringar av att ingen återkoppling inkommer från kunderna, därav kan kundnöjdhet inte mätas och inga förbättringar ske. Information och kommunikation är två områden som är tätt sammankopplande. Enkelriktad kommunikation är information, både kommunikation och information kan förmedlas verbal eller skriftligt. Med utgångspunkt i ovan nämnda resonemang har vi fastställt att de två förbättringsområdena; informationsflödet på enheten och kommunikation med intressenterna, gäller information. Syftet med examensarbetet har varit att åstadkomma förbättringar på Försäkringskassans enhet sjuk- och aktivitetsersättning utland ur ett medarbetarperspektiv. Arbetet har resulterat i att förbättringsområdena har analyserats och åtgärder har tagits fram för att förbättra nuläget. Åtgärdsplanerna innefattar teorier om hur implementeringen av åtgärderna ska genomföras för att lyckas. Åtgärdsplanen sammanfattas slutligen i en illustration som innefattar flera sammanlänkade teorier. Grunden i åtgärdsplanen är PDSA- modellen vilken delat in förändringsarbetet i de fyra faserna; planera, genomföra, studera och lär vilket belyser de ”hårda” delarna, konkreta arbetsmoment, av förändringen. Ledningssystemet för informationssäkerhet (ISO 27000) baseras också på de fyra faserna och innefattar krav vilka ligger till grund för förbättringsarbetet. Utöver dessa modeller ingår Kotters (1996) åtta steg för en lyckad förändring vilken omfattar de ”mjuka” delarna såsom ledarskap och delaktighet. Resultatet visar att ett samarbete med de utländska myndigheterna skulle leda till att enheten på ett systematiskt sätt kan få återkoppling från kunderna, vilket medför möjligheter för ständiga förbättringar. Genom att skapa rutiner och öka dokumentationen för informationsflödet skulle arbetet förenklas för medarbetarna och mindre tid gå åt till att leta efter information. Likaså kommer arbetsbelastningen att minska då ansvar fördelas på medarbetarna och fokus kan istället läggas på ärendehanteringen. Det finns då möjlighet till att handläggningstiderna kommer att minska vilket också leder till ökad kundnöjdhet. / Försäkringskassan is a part of the Swedish social security system and the project took place in the unit of sickness- and activity compensation for people who lives abroad. The unit doesn’t have a systematic way of managing and saving information. This is needed to simplify usage of information in order to perform correct ways of business. The work of constant improvements is complicated by the fact that no feedback is collected from the customers, and therefore customer satisfaction cannot be measured or improved. Information and communication are related to each other, one-way communication is information, which can be verbal or written. According to this discussion we have set both areas of improvements, flow of information and communication with the customers, to be information. The purpose of the project has been to accomplish improvements at the unit from the perspective of the co-workers. Today’s situation has been analysed and actions for improvement have been developed. The proposed actions include theories of how improvements are to be introduced to the unit to be successful. This is illustrated in a model proposed by the authors linking several theories. The cycle of Plan, Do, Study and Act is the foundation of the model and is complemented by ISO 27000. Parts, such as leadership, participation and Kotter’s eight state process are also included. The result shows that collaboration with the foreign authority would lead to a systematic collection of customer’s feedback, which could be transformed to constant improvements. Through creating routines and providing additional documentation for the flow of information, the work should be simpliefied. The work load should also be reduced since responsibility is shared among the co- workers and focus can be on the cases. Possibly the time for managing a case could be shortened which also would increase customer satisfaction.

Consumers today leave a fragment of information when they pay with their debit and credit cards. The aim of our work is to investigate ways to design a concept of a system in which digitally stored information that today is fragmented among several different holders, can be assembled into a system and made available to consumers. In our study of how a system for financial flow of information should be designed, we intend to study the present situation and the attempts made to alter it into a more informative reality. We intend to investigate the flow of information when a consumer pays by card, and the possible solutions regarding the design and transportation of digital receipts. A majority of the information of our digital consumption is today handled digitally. We pay bills and make purchases online with debit- and credit cards. Some of this information is available digitally for the parties involved. However, there is an essential element of information that is not being made available digitally to consumers. The digital receipt is a natural part of the whole that is our idea. The digital nature of the information creates opportunities for new services and markets, but the digital receipt also replaces the unwanted physical receipt. We found that there is an interest among consumers for the introduction of the digital receipt and the information that it enables. We have for this purpose created a conceptual design, and initiated a discussion on the future systems of private financial information. / Consumers today leave a fragment of information when they pay with their debit and credit cards. The aim of our work is to investigate ways to design a concept of a system in which digitally stored information that today is fragmented among several different holders, can be assembled into a system and made available to consumers. In our study of how a system for financial flow of information should be designed, we intend to study the present situation and the attempts made to alter it into a more informative reality. We intend to investigate the flow of information when a consumer pays by card, and the possible solutions regarding the design and transportation of digital receipts. A majority of the information of our digital consumption is today handled digitally. We pay bills and make purchases online with debit- and credit cards. Some of this information is available digitally for the parties involved. However, there is an essential element of information that is not being made available digitally to consumers. The digital receipt is a natural part of the whole that is our idea. The digital nature of the information creates opportunities for new services and markets, but the digital receipt also replaces the unwanted physical receipt. We found that there is an interest among consumers for the introduction of the digital receipt and the information that it enables. We have for this purpose created a conceptual design, and initiated a discussion on the future systems of private financial information.

Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur samhällskunskapslärare på gymnasiet upplever yrkesrollen utifrån deras förståelse av den informationstäta digitala samtidens möjligheter gällande val av läromedel samt hur utvecklingen utmanat eller konfirmerat det som lärarna menar är eftersträvansvärd samhällskunskapsundervisning. Den teoretiska ansatsen är inspirerad av Anders Perssons teori som bygger dels på kontinental existensfilosofi, dels på en modifierad version av Gert Biestas begreppsapparat för god utbildning. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Analysen är gjord i två steg, dels en induktiv och tematiserad, dels deduktiv och teoretisk. Resultatet som visas är att lärarna ser sig som elevernas vägledare i det digitala informationsflödet. Resultatet visar också att det finns lärare som anpassar sig till utvecklingen och de som gör motstånd, de som känner glädje och de som känner frustration. Den slutsats studien visar på är att lärarna till stor del drivs av sin egen övertygelse.

The purpose of this experience-based essay is to review the information flow between me, in my various roles at preschool, and childcare workers about information with the best interests of the child. More specifically, give each child the best possible conditions for development. This is at the forefront when, as in my essay, the child in question is an exposed child in need of a stimulus site and I think about what and how much information is ethically correct to convey to the work team in order for the child to have the best possible conditions for development and learning at preschool. In my thesis, I am based on literature that captures ethics, leadership issues and practical knowledge in order to illustrate the dilemma from different angels. With my writing I will put different theories against each orhet ans see what consequences my actions will have and what ethical dilemmas I face. The writing has forced me to reflect on all individuals bearing on their own experiences and frame of reference. These are reflected in each individual´s behavior when we meet children with different conditions in the preschool world. My essay has given me greater insight into the probelms surrounding the flow of information.

Byggbranschen karakteriseras av projektbaserade organisationer och temporära försörjningskedjor. Branschen är spridd på många aktörer och det ställer höga krav på kommunikationen mellan dem. Traditionellt sett har företagen arbetat självständigt utan koppling till de andra medlemmarna i försörjningskedjan men fördelarna med att samarbeta över de organisatoriska gränserna börjar bli allt tydligare. Förändringen grundar sig i att kunderna har mer inflytande på marknaden och det är därför viktigare för företagen att snabbt reagera på förändringar i trender och skapa kvalitativa produkter till låga kostnader. Att styra och leda flödet av material, information och pengar i försörjningskedjan från tillverkning till slutprodukt är därför vital för att behålla konkurrenskraften i organisationerna.   Utvecklingen med digitaliseringen har lett till att kvalitativ data krävs för att utreda hur ny teknik kan implementeras i syfte att förbättra försörjningskedjans flöden. För att identifiera effekten av förändringar utförs därför en nulägeskartläggning av material- och informationsflödet för ett köks försörjningskedja. Studien visar hur flödet fungerar i nuläget och belyser processer som kan förbättras med hjälp av ny teknik. Utredningen är baserad på intervjuer och observationer från Marbodals fabrik till inbyggnadsplatsen för en köksleverans i ett NCC projekt. Insamlad data har därefter analyserats utifrån den initiala litteraturstudiens teorimodell och aktiviteterna i materialflödet. Köksleveransen valdes med avseende på att det är en vanligt förekommande leverans vid både ny- och ombyggnation. Den innehåller även en viss komplexitet, dels i tillverkningen men även i materialhanteringen. I studien identifierades slöserier i material- och informationsflödet. Dessa berör främst materialhanteringen på arbetsplatsen, samt intern- och externkommunikation i projektet. Utredningen visar att förbättringar i entreprenörens framtida inköp kan åstadkommas genom: Att säkerställa en gemensam målbild och syfte med arbetet för att reducera antalet missförstånd som sprids i organisationen och därefter vidare i försörjningskedjan. Involvera leverantörer och yrkesarbetare tidigt i planeringen. I planeringen av leveransen lägga vikt på att förstå leveransvillkoren och vilken flexibilitet som finns från leverantörens sida. I samband med leveransplaneringen ha en klar bild hur materialet paketeras och inspektera intransportvägen för att identifiera och förebygga hinder. Planera varje beställning så att inte material ligger i onödan på arbetsplatsen då det är kostsamt att flytta runt det. Informera involverade underentreprenörer (UE) vid förändringar i planeringen då det kan resultera i krockar. / The construction industry is characterised by project based organisations and temporary supply chains. The fragmentation in this industry is tangible, placing significant communication pressure on supply chain members. Traditionally, companies have worked independently without ties to other members of the supply chain, but experience has shown increasing benefits of cooperation beyond company borders. This change of focus is due to the growing influence of customers, making it essential for suppliers to react to fluctuating changes in trends and produce quality products at low prices. Supply chain management methodshave because of this gained influence since they handle the flow of material, information and financial flow from manufacturing to end customer in order to stay competitive. The development of digitalisation is creating a need for qualitative data on which to base new research regarding how emerging technologies can be implemented to enhance the different flows in the supply chain. In order to measure changes made in the supply chain, the current state of mapping of a kitchens material and information flow can work as a reference and point out problems that could be solved with such technologies. This investigation is based on interviews and observations from the factory of the supplier to the assembly site for a kitchen delivery in an NCC project. Collected data has been analysed through the lens of theories found in the literature review and the material handling process. The kitchen delivery was selected because it’s a common delivery to new construction and renovation projects in the construction industry. Also there is a certain complexity regarding the manufacturing- and the material handling process. The study identified waste in the material and information flows. These concerns apply to material handling on the construction site and both internal and external communication within the project. The aforementioned findings led to the following improvement suggestions for future purchases of the contractor: Ensure that everyone involved in the project has the same view on the purpose and goal for the conducted work. This can reduce the number of potential misunderstandings passing on in the project and later the supply chain. Suppliers and workers should have connection to the purchasing processes during the early stages of planning. Confirm understanding of the terms of delivery and the flexibility of the suppliers. Perform inspection of the intended transport methods of materials ahead of delivery to solve problems related to internal transportation in advance. Plan the purchase in detail to make sure it fits the production phase. Inform involved subcontractors in the project of changes in planning to avoid collision or unnecessary wastes.

Purpose – The main purpose of the study is to identify the data contained in the degree of completion follow-up file. An additional purpose is to be able to create a basis for improving the degree of filling with the help of, among other things, the follow up-file. To fulfil the purposes, these two research questions have been formulated: 1. What are the typical challenges in measuring the degree of filling? 2. How can the degree of filling be improved? Method – A case study was conducted at the case company to answer the research questions.A combining of quantitative and qualitative data has been collected. A literature study has been conducted to increase understanding of study’s focus area. In parallel with the literature study, empirical data is collected through the case study. Methods for data collection summarizeinterviews and analysis of document study. The theoretical framework and the information gathered were later analysed and a result was generated. Findings – At the case company, it emerged that the data on which the degree of filling is measured is not entirely known. The case company has difficulty knowing what the data contains and what criteria the data is measured against. The degree of filling has a declining trend while loaded volume has an upward trend and changes that should have given a higher degree of filling has not given the desired effect. The main reason is that the planned volume has not changed in connection with other changes that should increase the degree of filling. Limitations – The main limitation has been the Covid-19 pandemic which forced the study to be conducted on distance. The restriction prevented insight in the practical working structuresand stock structure of the case company. The study focuses on only one case company, which limits generalizability.  Keywords – Filling rate, Loading, Information flow, Transportation cost / Syfte – huvudsyfte med studien är att identifiera vilka data som finns i fyllnadsgradsuppföljningsfil. Ytterligare syfte är att med hjälp av bland annat uppföljningsfilen kunna skapa ett underlag för förbättring av fyllnadsgraden. För att uppfylla syften har dessa två frågeställningar formulerats: 1. Vilka är typiska utmaningar vid mätning av fyllnadsgrad?  2. Hur kan fyllnadsgrad förbättras? Metod – en fallstudie utfördes på fallföretaget för att svara på frågeställningarna. En kombination av kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. En litteraturstudie har genomförts för att öka förståelse för fokusområde. Parallellt med litteraturstudie samlades empiriska data in genom fallstudien. Metoder för datainsamling sammanfattar intervjuer och analys av dokumentstudie. Teorier och de insamlade informationerna analyserades senare och ett resultat genererades. Resultat – På fallföretaget framkom att data som fyllnadsgraden mäts på inte är helt känd av anställda. Fallföretaget har svårigheter att veta vad denna data innehåller och mäts emot för kriterier. Fyllnadsgraden har en fallande trend medan lastad kubik har en uppåtgående trend,och vid förändringar som bör ha gett en högre fyllnadsgrad har inte gett den effekten som eftersöks. Den största anledningen är att den planerade volymen inte förändrats i samband med andra förändringar som bör ge ökad fyllnadsgrad.  Begränsningar – den huvudsakliga begränsningen har varit Covid – 19 pandemi som tvingades studien att genomföras på distans. Begränsningen förhindrade insyn i de praktiska arbetssätten och lagerstrukturen på fallföretaget. Studien fokuserar därmed enbart teoretisk till ett fallföretagoch inte lika mycket praktiskt vilket begränsar generaliserbarhet.  Nyckelord – Fyllnadsgrad, Lastning, Informationsflöde, Transportkostnad