Syfte – Studiens syfte är att undersöka hur den interna kommunikationen och informationsflödet kan effektiviseras på ett fallföretags inlagring. För att uppfylla syftet har följande tre frågeställningar besvarats: 1. Hur ser det interna kommunikations- och informationsflödet ut i en inlagringsprocess hos ett distributionslager? 2. Vilka begränsningar i det interna kommunikations- och informationsflödet kan påverka inlagringsprocessens effektivitet? 3. Hur kan en effektivare intern kommunikations- och informationsflöde förbättra inlagringsprocessen i ett distributionslager? Metod – För att uppfylla syftet genomfördes en fallstudie på ett distributionsföretag. Genom intervjuer och observationer har det samlats in empiriska data. Den empiriska data med stöd av det teoretiska ramverket, har sedan bidragit till att uppnå syftet. Resultat – Först identifierades hur den nuvarande kommunikationen och informationsflödet ser ut och vilka begränsningar som existerar. Utifrån begränsningarna har det sedan utformats möjliga åtgärdsförslag som kan effektivisera fallföretagets interna kommunikation och informationsflöde, för att på så sätt effektivisera arbetet. Implikationer – Studiens resultat avser att bidra till att effektivisera ett företags interna kommunikation och informationsflöde. Uppstår begränsningar inom området ska de åtgärdsförslag som formulerades bidra till att minska kommunikationsbristerna. Begränsningar – Det har enbart samlats in data från de som berörs av inlagringsprocessen. Därmed vet inte författarna hur det ser ut på de andra områdena och i hur stor utsträckning de påverkas av inlagringen. Intervjuer har heller inte kunnat utföras på lagermedarbetare som har hand om lossningen på grund av tidsbrist och språkbegränsningar. De påverkar också inlagringsprocessen och det hade varit intressant att även få deras synpunkter. / Purpose – The purpose of the study is to investigate how the internal communication and information flow can be improved in the case company’s inbound process. To fulfil the purpose, the following three questions have been answered: 1. How does the internal communication and information flow look like in the inbound process of a distribution warehouse? 2. What restrictions in the internal communication and information flow can affect the efficiency of the inbound process? 3. How can a more effective internal communication and information flow improve the inbound process of a distribution warehouse? Method – In order to fulfil the purpose, a case study was conducted at a distribution company. Empirical data was collected through interviews and observations. The empirical data supported by the theoretical framework, helped achieve the purpose. Findings – How the current communication and information flow looks like and what constraints exists was identified first. Based on the constraints that were identified, viable solutions were proposed that can improve the internal communication and information flow of the case company. Implications – The study’s results are intended to help improve a company’s internal communication and information flow. If limitations occur in a company, the proposed measures can help reduce existing communication shortages. Limitations – Data was only collected from those who are involved in the inbound process. Thereby, the authors do not know how it looks like in the other areas and to what extent they are affected by the inbound process. Interviews was also not possible to conduct on warehouse workers who handle the unloading due to time shortages and language constraints. They also affect and are affected by the inbound process, so it would have been interesting to also get their views.

Det finns olika sätt att öka kapaciteten hos en flygledare. En av de är att göra samordningar mer effektiva. Samordningar sker idag via datalänk eller verbalt, då genom telefonsamordning eller face-to-face. Det finns även icke verbala samordningar där bara kroppsspråk står för en del av kommunikationen. På en kontrollcentral utförs många samordningar och informationsdelningar mellan flygledare. Detta görs för att kunna hålla en hög säkerhet men ändå arbeta på ett effektivt sätt. Östgöta kontrollcentral, ÖKC, har undersökts för att se om informationsdelningen kan bli effektivare samt om en flygledarassistent kan stötta två flygledare samtidigt. Med hjälp av en teoretisk referensram och litteraturstudie har det visat sig att bland annat Lean production kan appliceras på området för att utvärdera ÖKC. Författarna har observerat den operativa verksamheten på ÖKC och samlat data som i sin tur ligger till grund för de mätningar som gjorts. Därefter har ett alternativt ÖKC tagits fram med förankring i teorin om hur kontrollcentraler bör se ut för en bra social samverkan och teamwork. Utifrån data från observationen är informationssträckan som information inne på ÖKC måste färdas 150,8 meter. Detta mätetal är undersökningens viktigaste mätetal och visar att alternativet har motsvarande 130,5 meter informationssträcka, vilket ger en minskning med 20,3 meter.

In this case study a partnership between a first-tier supplier and a focal company in a Supply Chain has been examined. The focal company has a function as a wholesaler in the mechanical industry. An issue with communication and obstructions in the information flow between the two partners had caused problems in the material flow, which encompasses late deliveries and problems with the distribution between both partners has been treated in this case. These observations have resulted in recommendations for how employees in the focal company can work proactively with these issues linked to the first-tier supplier. The suggestions include application of Vendor managed inventory VMI between the customer and supplier company, including introduction of Lean methods in the focal company's operational activities. This to implement standardized routines for cleaning with 5S and Kaizen, with the purpose to handle the problems with late deliveries and reduce the risks of intermediate storage outcome in the inventory. At last another proposal for supplementation of the supplier base is formed, regarding the specific product group of strategic items where an acquisition risk prevails. / I denna fallstudie har ett partnerskapsförhållande mellan en primärleverantör och en fokalfirma – med funktion som grossist inom maskinindustrin utvärderats. Problematik med kommunikation och bristande informationsflöde som förorsakat ett bristande materialflöde i form av sena leveranser i distributionen mellan parterna har behandlats. Dessa observationer har i senare led resulterat i rekommendationer och tillvägagångssätt för hur ansvariga i fokalfirman kan arbeta proaktivt kring detta och återkoppla till primärleverantören. Därefter har en rad förslag till förbättringsåtgärder framställts.Förslagen innefattar införande av VMI-styrning mellan kund- och leverantörsföretaget för att åstadkomma en starkare integration i informationsflödet mellan parterna. Detta i kombination med införande av Lean metoder i fokalfirmans operativa aktiviteter på lagret, för att introducera standardiserade rutiner kring städning med 5S och Kaizen-moral. På så sätt ska sena inleveranser på lagret effektivare kunna behandlas och risken för uppkomst av mellanlager på verkstadsgolv reduceras. Slutligen har ett ytterligare förslag tagits fram som en alternativ lösning och det är att uttöka leverantörsbasen. Genom uttökningen underbyggs anskaffningsrisken gällande en specifik produktgrupp med strategiska artiklar ur företagets produktsortiment.

The aim of this study is to gain knowledge about the internalcommunication at a public library in Sweden, focusing on the flow of information and the library employee’s role as a source and receiver. This is an important subject because internal communication affects not only the internal work, but also the users. Despite this there are few studies about internal communication in libraries. The research questions used are: How do the employees perceive the role as source of information, and what choices do they make before they spread information? How do the employees perceive the role as receiver of information? How do the employees feel that the information flow works in the organization as a whole?The research is founded on five qualitative semi-structured interviews with the library employees. The study’s analysis model is based on Jan Strid’s model from his book Intern kommunikation inom organisationer, företag och myndigheter (Internal communication in organisations, businesses and public authorities), and contains the elements source - purpose, channel - message and receiver - effect.The results show that even though the general opinion amongthe employees is that the internal communication is working well, some problems are also revealed. For example there were varying understandings about what was expected of them in their roles as sources and receivers of information. The conclusion is that there is a need for open discussion about the internal communication, and that there is also much to be gained by establishing guidelines for information management. / Program: Bibliotekarie

I denna studie skrivs det om den unga generationens (15-30 år) sparande och vad dessahar för inställning till kapital. Det har även studerats om bankerna märkt av någonskillnad mellan de olika generationerna.Författaren till denna studie har suttit med i styrelsen i finansföreningen BUFS (BoråsUniversity Finance Society) på Högskolan i Borås under det senaste året, år 2009, ochdärigenom stött på flera banktjänstemän som bjudits in som talare på Högskolan i Borås.Dessa har pratat om de olika sparmöjligheter som finns för oss privatpersoner samt dealternativ som de anser värda att satsa på om man är i början av sitt sparande. Detta harinneburit att funderingar över hur yngre människor (15-30 år) ställer sig till att spara harväckts.Intresset för detta område växte ytterligare när en intervju från 2008 lästes (SvensktNäringsliv, 2008-05-08) där Linda Hedström, Svenskt Näringslivs expert på ungdomarskonsumtionsvanor, berättade att det är många nya aspekter att ta hänsyn till när studierutförs om ungdomars konsumtionsvanor. Förvaltningen av kapital sker inte på sammasätt som förr, för 60 år sedan då våra far- och morföräldrar växte upp, och hon säger ävenatt dagens ungdomar beskrivs som "den ständigt uppkopplade digitala generationen somsäger ja till konsumtion men nej till reklam". Detta ledde till att författaren blev nyfikenoch intresserad av att få veta mer om dagens ungdomar och deras inställning till kapital,eftersom dagens ungdomar, enligt Linda Hedström (2008-05-08), väldigt gärnakonsumerar bort sitt kapital.För att undersöka detta har statistik tagits fram från SCB, Statistiska centralbyrån, ochsedan har en kvalitativ undersökning använts, vilket inneburit att fokus varit på att fådjupare information ur ett mindre antal fall. Detta då kapitalförvaltare på större företag(Svenska Enskilda Banken, Handelsbanken, Swedbank och Acta kapitalförvaltningar) iBorås har intervjuats. Detta har gjorts för att ta reda på om bankerna och desskapitalförvaltare har märkt av en skillnad hos den yngre generationen jämfört med denäldre.

<p>Denna rapport beskriver ett projekt utfört på Bjurab Sweden AB i Halmstad. Syftet med projektet</p><p>är att finna och åtgärda de faktorer som sänker tillförlitligheten i affärssystemets saldo, samt</p><p>skapa bättre kontroll över olika artiklars placering på olika lagerplatser. Anledningen till att företaget</p><p>vill genomföra detta projekt är att deras inköpsarbete idag blir lidande av att saldot i affärssystemet</p><p>inte stämmer. Detta i kombination med att de har dålig kontroll på var materialet är</p><p>placerat leder till att de lägger mycket tid på att leta efter material, och att inköp ibland sker så</p><p>sent att produktionen tvingas stanna upp på grund av materialbrist.</p><p>Arbetet inleddes med kartläggningar av informations- och materialflödet, och insamling av historisk</p><p>data från affärssystemet. Detta kompletterades sedan med intervjuer med de berörda i företaget.</p><p>Genom detta upplägg studerades situationen först på lite avstånd med syftet att hålla objektiviteten</p><p>hög, och i den efterföljande intervjun tilläts sedan objektiviteten sjunka något för att</p><p>kunna komma riktigt nära det undersökta. Från denna datainsamling framgick att olika artiklar</p><p>hanteras på olika sätt gällande lagerhållning och informationshantering, och att denna hanteringen</p><p>ofta är inkonsekvent. Ett annat problem som framkom var att vissa artiklar lagerhålls ute i</p><p>produktionen utan en angiven lagerplats och ofta på flera ställen samtidigt. Detta har medfört</p><p>problem med att få en översikt över vilken mängd som finns hemma. Med en otillräcklig översikt</p><p>över materialet finns risk för felaktiga inventeringar, vilket innebär att felaktig information</p><p>matas in i affärssystemet. Utöver detta finns även ett problem med informationshanteringen</p><p>kring kasserat material, samt användande av felaktigt råmaterial som kapas eller skärs ner till</p><p>rätt storlek. Dessa situationer uppstår för ofta för att dess inverkan på saldots tillförlitlighet ska</p><p>kunna betraktas som försumbar, men idag finns inga rutiner för hur dessa situationer skall hanteras.</p><p>De rekommendationer som ges till företaget är att först och främst se till att hanteringen av artiklarna</p><p>sker konsekvent. För mindre, enklare artiklar med kort leveranstid rekommenderas ett</p><p>kanbanflöde. Detta innebär att flödet blir mer robust på så sätt att det kan absorbera vissa av de</p><p>störningar som tidigare orsakat problem. Inköp baseras då på den mängd material som faktiskt</p><p>finns kvar på lagret istället för på den mängd som enligt affärssystemet har förbrukats. För artiklar</p><p>som är dyrare att lagerhålla och som har lång leveranstid krävs en annan typ av hantering.</p><p>För dessa rekommenderas att minska mängden material som ligger ute i produktionen tills den</p><p>blir så liten att den är i sammanhanget försumbar. På det sättet finns möjlighet att istället basera</p><p>inköp på endast huvudlagrets saldo vilket är betydligt lättare att kontrollera. Med ett säkrare saldo</p><p>kan inköp liksom tidigare ske med hjälp av nettobehovsanalyser eller statistik. För att dessa</p><p>arbetssätt skall fungera smidigt behöver även ett streckkodssystem implementeras.</p>

<p><em>Consumers today leave a fragment of information when they pay with their debit and credit cards. The aim of our work is to investigate ways to design a concept of a system in which digitally stored information that today is fragmented among several different holders, can be assembled into a system and made available to consumers. In our study of how a system for financial flow of information should be designed, we intend to study the present situation and the attempts made to alter it into a more informative reality. We intend to investigate the flow of information when a consumer pays by card, and the possible solutions regarding the design and transportation of digital receipts. A majority of the information of our digital consumption is today handled digitally. We pay bills and make purchases online with debit- and credit cards. Some of this information is available digitally for the parties involved. However, there is an essential element of information that is not being made available digitally to consumers. The digital receipt is a natural part of the whole that is our idea. The digital nature of the information creates opportunities for new services and markets, but the digital receipt also replaces the unwanted physical receipt. We found that there is an interest among consumers for the introduction of the digital receipt and the information that it enables.</em> <em>We have for this purpose created a conceptual design, and initiated a discussion on the future systems of private financial information.</em></p> / <p><em>Consumers today leave a fragment of information when they pay with their debit and credit cards. The aim of our work is to investigate ways to design a concept of a system in which digitally stored information that today is fragmented among several different holders, can be assembled into a system and made available to consumers. In our study of how a system for financial flow of information should be designed, we intend to study the present situation and the attempts made to alter it into a more informative reality. We intend to investigate the flow of information when a consumer pays by card, and the possible solutions regarding the design and transportation of digital receipts. A majority of the information of our digital consumption is today handled digitally. We pay bills and make purchases online with debit- and credit cards. Some of this information is available digitally for the parties involved. However, there is an essential element of information that is not being made available digitally to consumers. The digital receipt is a natural part of the whole that is our idea. The digital nature of the information creates opportunities for new services and markets, but the digital receipt also replaces the unwanted physical receipt. We found that there is an interest among consumers for the introduction of the digital receipt and the information that it enables.</em> <em>We have for this purpose created a conceptual design, and initiated a discussion on the future systems of private financial information.</em></p>

No description available.

Siemens Industrial Turbomachinery AB i Finspång är ett företag som bland annat levererar gasturbinanläggningar till hela världen. Inför huvudleveransen av anläggningen från Finspång genomgås en process, kallad avropsprocessen, där förberedelser görs i form av bland annat utplock ur förrådet, packning och administration. Processen är idag ojämn då arbetet stoppas och startas flertalet gånger, dessutom krävs mycket handpåläggning och påtryckningar för att driva processen framåt. Avdelningar som ingår i det studerade systemet är främst projektstöd, förråd, montage och packning. Projektstöd har en administrativ roll och skapar den systemmässiga transporten med allt som ska levereras, där bland annat genereras plocklistor till förrådets kö. Förrådet i sin tur plockar material som ska levereras, och skickar det sedan till packningen som förpackar materialet enligt de behov som krävs beroende på transportsätt. Montagets del i processen är att montera av material som inte kan levereras monterat på maskinen och skicka det till packningen som packar på samma sätt som beskrivs ovan. Syftet med examensarbetet är att kartlägga den nuvarande avropsprocessen för leverans av gasturbinanläggningar och ge åtgärdsförslag på hur material- och informationsflödet i processen kan utjämnas. Åtgärdsförslagen ska utvärderas med hänsyn till interna risker och kostnader. En kartläggning upprättades med hjälp av SIPOC-modellen för att skapa en detaljerad bild av hur avropsprocessen fungerar, med samtliga ingående avdelningarnas material och informationsflöden. Kartläggningen analyserades, och utifrån analysen identifierades ett antal orsaker till det ojämna flödet. De identifierade orsakerna strukturerades därefter med hjälp av Ishikawadiagram och samlades till följande huvudorsaker; att materialet hemkommer sent till SIT AB, att avropsmötet är bristfälligt, att processen för att skapa avrop är otydlig, att arbetssättet i förrådet brister, samt att vissa triggers är bristfälliga. Huvudorsakerna som framkom i orsaksanalysen diskuterades sedan i en åtgärdsanalys där diskussioner kring möjliga åtgärder fördes utifrån relevanta teorier. Dessa diskussioner sammanställdes sedan till mer konkreta åtgärdsförslag. Förslagen som framkom beskrivs kortfattat nedan: 1. Sent material. Steg ett är att arbetet som påbörjats med att införa proactive planning, som åtgärd till grundproblemet, fortsätter. Detta kompletteras med att den lista med material som riskerar att bli sent fortfarande skapas och lämnas till internprojektledaren som tar reda på om materialet hinner komma hem i tid. Om det inte hinner hem är det viktigt att information om detta förmedlas till berörda avdelningar så att onödig väntetid inte uppstår, detta förslagsvis av internprojektledaren som har störst helhetsinsikt. 2. Bristande avropsmöte. Ett förslag har tagits fram på hur checklistan för avropsmötet kan utvecklas för att underlätta förberedelser inför mötet. Denna ska distribueras av internprojektledaren tillsammans med övrig information till mötet i samband med kallelsen. Det kan även vara bra att förtydliga de rutiner för genomförande som finns, till exempel gällande vem som håller i mötet. Ett uppföljande möte kan även hållas veckan innan packveckan för att följa upp och informera om läget i projektet. 3. Otydlig process för avrop. Projektstöd bör inte invänta klartecken från packningen utan istället i största möjliga utsträckning göra samtliga avrop under samma dag och ange fredagen innan packveckan i deras avrop. Om materialet inte finns hemma i tid ska projektstöd invänta inlagringen på förrådet innan de gör sina avrop, och i de fallen föreslås att dagens datum skrivs in i avropet så att utskriften av listan görs så fort som möjligt. När avropet skapats skriver förrådet ut alla listor och lämnar till packningen för nytt plockdatum. Packningen föreslås alltid ge det nya datumet till förrådet exakt tre dagar innan de vill ha materialet för att minska risken för att de ska behöva ändra datumen flera gånger. I de fall förrådet i Centrum ska plocka på samma lista rekommenderas att det nya plockdatumet distribueras via mejl. Förslaget innebär att förrådet inte kan utföra mätningar genom SAP, och därför har en möjlig manuell mätning tagits fram i form av ett Excel-dokument. 4. Arbetssätt förråd. Det första som tas upp är att dokumentera strulet för att kunna prioritera att lösa det strul som orsakar mest problem. Ett förslag för hur detta skulle kunna se ut har tagits fram i ett Excel-dokument. Viktigt är även att tid avsätts för förrådet för att kunna arbeta fram bra rutiner och processer för sitt arbete och att en person finns ansvarig för att driva förrådets arbete med förbättringsarbete. Förutom detta kan förbättringar uppnås för packningen om förrådet börjar göra muntliga överlämningar i samband med att de levererar material. För att förenkla detta vid de tillfällen då den ansvariga packaren inte finns tillgänglig är förslaget att en whiteboardtavla sätts upp med en kolumn för varje packare där plocklistan till det som lämnas över sätts upp. Det sista som tas upp i detta förslag är att förrådet borde skriva ut de korrekta märklapparna från början och märka materialet med dessa. Då lapparna inte går att få ut i plockordning är det viktigt att fortsätta att arbeta med detta för att hitta en bra lösning. 5. Otydliga triggers. Gällande triggern för att platslistan ska skapas förslås att packningen hör av sig till projektstöd när de vill ha listan. Behovet är tydligare hos dem och därför är det mer naturligt att de styr när de vill ha den.

In todays competitive business climate the concept of “quality management” is a significant part of daily work for many companies, as they want to achieve high performance quality and delivery success. Within the services sector third-party logistics companies play an increasingly central role when it comes to the goods that are being transported. These companies are presented with continuous challenges to ensure that goods are loaded on trucks efficiently and delivered on time, at the right place and in the right condition. The present case study was conducted in collaboration with Schenker AB and Schenker Åkeri in Jönköping, to help these two company branches serving under the same major corporation to solve a common problem they both encounter, namely the fact that it regularly occurs handling abnormalities in the terminal process that affects overall quality for customers. The study aims to find out how the daily quality control concerning the handling of goods in the terminal process can be improved hopefully resulting in a higher quality in cargo shipments. The aim of the study was approached by trying to answer the following two questions: What are the causes of management deviations in the terminal process and how can these be grouped into different classes? How can quality control be changed to prevent these handling deviations? The approach has consisted of a parallel collection of data and theory in order to continuously relate data and theory to find a coherent context for the problems that these branches are facing. Primary data has been obtained through observations and interviews from both branches. Secondary data was collected through a survey conducted by Schenker Åkeri regarding information flow in the present situation and the desired position of drivers. The results of the inquiry have shown that most of the deviations in the terminal process occur when the operator performs a task incorrectly, also known as handling errors. Furthermore, the study has shown that the information given regarding certain operations has been inadequate and not sufficiently clear, thus this has shown to be one of the reasons that handling errors occur. As a result, the framework for all proposed meetings was prepared with guidelines regarding what the meeting should include for the respective departments, as well as important advice to remember while performing a lean meeting. To correct and avoid handling errors that occur on an operational level, it is recommended the information architecture be improved. Thus, this was elaborated in the form of regular meetings based on the Lean philosophy between labor management level and operational level. Deviations are prevented also by a standardized approach, and visualized and distinct markup for what may be placed at any location. A significant aspect of a company is to create commitment and motivation of all employees at all levels. Collaboration between the two company branches is important when working in close proximity, meaning that the actions of one branch of the company will affect the others, and vice verse. In conclusion, we recommend that the branches work together to create a common vision applied within both Schenker AB and Schenker Åkeri. "Community and collaboration creates quality and customer value!" / I dagsläget är kvalitetsstyrning en betydelsefull del av det dagliga arbetet för många företag då de vill uppnå hög kvalitet och leveranssäkerhet. Inom tjänstesektorn spelar tredjepartslogistikföretag en allt centralare roll vid transport av gods. Dessa företag står för ständiga utmaningar att säkerställa så att godsl astas på transportbilarna och levereras i rätt tid, till rätt plats och i rätt form. Denna fallstudie har genomförts på Schenker AB och Schenker Åkeri i Jönköping. De står inför ett gemensamt problem då det löpande uppstår hanteringsavvikelser i terminalprocessen som påverkar totalkvaliteten för kunderna. Syftet med studien är att ta reda på hur den dagliga kvalitetsstyrningen beträffande godshantering i terminalprocessen kan utvecklas för att leda till en högre kvalitet i styckegodsleveranserna. Syftet har brutits ner till två frågeställningar: Vilka är orsakerna till hanteringsavvikelserna i terminalprocessen och kan dessaindelas i kategorier? Hur kan kvalitetsstyrningen förändras för att förebygga dessa hanteringsavvikelser? Tillvägagångssättet har varit att parallellt samla in data och granska teorier för att kontinuerligt referera dessa med varandra och finna sammanhang. Primärdata har införskaffats via observationer och intervjuer på båda verksamheterna. Sekundärdata har samlats in i form av en enkätundersökning utförd av Schenker Åkeri angående informationsflödet i nuläge och önskat läge bland chaufförerna. Resultatet från undersökningarna har visat att de flesta avvikelserna i terminalprocessen uppstår då operatören utfört arbetsuppgiften på ett felaktigt sätt, även kallat handhavandefel. Vidare har studien visat att informationen inom verksamheterna har varit bristfällig och inte tillräckligt tydlig i vissa fall, vilket därmed konstaterats är en av orsakerna till att handhavandefel uppstår. Ramverk för samtliga föreslagna möten har upprättats med riktlinjer för vad mötet ska innehålla på respektive avdelning samt betydelsefulla råd att tänka på vid ett lean-möte. För att åtgärda handhavandefel som uppstår på en operativ nivå rekommenderas en förbättrad informationsstruktur. Informationsstrukturen har utvecklats med regelbundna möten baserat på Lean-filosofin mellan arbetsledarnivå och operativ nivå. Avvikelser förebyggs också genom ett standardiserat arbetssätt samt visualiserad och distinkt uppmärkning för vad som får placeras på vilken plats. Betydelsefullt för ett företag är att skapa engagemang och motivation hos samtliga medarbetare på alla nivåer. Ett samarbete mellan de båda verksamheterna är också viktigt då de arbetar nära varandra och den enas handling kommer att påverka den andras. I och med detta rekommenderar vi en gemensam vision och motto som bör tillämpas inom Schenker AB och Schenker Åkeri. Det är viktigt att visionen implementeras i hela organisationen och att den efterföljs. ”Gemenskap och samarbete skapar kvalitet och kundvärde!”