Innovation and creativity are regarded as key drivers for organisational innovative success. Organisations that do not have a strategic focus on innovation and creativity and do not have a culture fostering innovative behaviour, will find it difficult to survive in these turbulent times. The innovative ability of organisations depends heavily on all employees at all levels of the organisation. Innovations driven by employees are known as EDI and creativity. Even though organisations understand the importance of EDI, a significant number of barriers within organisations still hamper EDI and creativity. The study was exploratory in nature and provided valuable insights into determining whether supervisory behaviour and the internal work environment had an impact on EDI and creativity in an ODeL institution in South Africa. A quantitative survey design was selected for this study. A census approach was followed, and primary quantitative data were collected from a subgroup within the identified institution, using self-administered electronic questionnaires. Through the process of exploratory factor analysis, five supervisory behaviour/management factors and five internal work environment factors were identified. The supervisory behaviour/management factors included supervisory support, management support, innovation management, innovative leadership, and team innovation. The internal work environment factors included organisational innovation culture, innovation mechanisms, innovative opportunities, risk-taking tolerance, and dedication to innovation. Correlation and structural equation modelling were conducted. The results indicate a relationship between supervisory behaviour and the internal work environment with regard to EDI and creativity. Recommendations regarding supervisory behaviour and creating enabling work environments to enhance and support EDI and creativity are made. / Human Resource Management / M. Com. (Human Resource Management)

La conception d’un produit ou d’un service en Santé est un processus complexe et risqué. Il doit intégrer dans les phases précoces de conception les normes, les contraintes réglementaires, les données de surveillance et d’évaluation de la sécurité jusqu’à l’autorisation de mise sur le marché pour les dispositifs médicaux, mais également les préférences des utilisateurs experts : professionnels de santé ou non-experts : patients. Dans le marché compétitif des nouveaux produits ou services en Santé, l’enjeu pour les ingénieurs est de faire coïncider les besoins des utilisateurs à leur contexte et usages tout en intégrant toutes les parties prenantes du système de soin. Innovation médicale, technologique et organisationnelle, la télémédecine (TM) est l’utilisation des nouvelles technologies pour délivrer des actes médicaux. L’objectif de cette thèse est la mise au point d’une méthodologie centrée sur les utilisateurs et leurs usages pour concevoir, développer, intégrer et valider une application dermatologique de la TM : la télédermatologie. L’opportunité de validation de cette méthodologie pour intégrer et déployer un service innovant dans un service de dermatologie y est également discutée. / Designing product or services for healthcare system is highly complex, costly and risky. It combines constraints such as being a multi decisional and multilevel system with specific financial model linked to the state the healthcare system organization belongs to. In the highly marketing-time sensitive context of innovative products or services, there is challenge for designers to be able to match the new design to the users’ needs, answering to their context or usages while integrating all system stakeholder components. Telemedicine (TM) is the use of ITtechnologies to provide medical care or medical advice. It is considered a care delivery transformation combining medical, technological and organizational innovation. Using the example of Teledermatology a dermatological application of TM, this PhD develops a methodology based upon users contexts and usages to design integrate and provide an assessment model to decision makers. The opportunity to implement and integrate the service in French department of dermatology is discussed.

Cette recherche vise à ressortir et à étudier les idées innovatrices (innovation cognitive) au niveau des peines et de leurs justifications (normes de sanction) que le système de droit criminel moderne possède déjà et qu’il a développé lui-même, dans l’une de ses organisations. Sur le plan théorique, cette thèse mobilise la théorie de la Rationalité pénale moderne d’Alvaro P. Pires. Cette dernière problématise l’immobilisme du système de droit criminel et la cristallisation des normes de sanction. Pour comprendre cette non évolution qui touche le système social qu’est le système de droit criminel, cette recherche mobilise également certains éléments de la théorie des systèmes de Niklas Luhmann. Au niveau méthodologique, elle a recours à l’analyse qualitative de rapports et de documents de travail de la Commission de réforme du droit du Canada. Ces derniers agissent en tant que champ d’« observation » pour permettre la revalorisation et la mise au jour des idées innovatrices développées par le système de droit criminel dans le but de stimuler la créativité institutionnelle en matière de normes de sanction.

No description available.

Denna studie undersöker utvecklingen av digitala tjänster och integrationen av innovativ teknik hos försäkringsförmedlingsföretaget Portfolio Försäkra. Under de inledande diskussionerna med VD, Andreas Adolfsson, noterades att företaget hade vissa luckor i sitt digitala tjänsteutbud och saknade användning av innovativ teknik. Bristerna är inte unika för Portfolio Försäkra utan potentiellt förekommande inom hela försäkringssektorn, vilket innebär en stor inverkan på marknadens konkurrens.  I dagens digitala era är expertis inom teknik och innovativa metoder avgörande för försäkringssektorns framgång. Förbättrad digital tjänsteinnovation är nödvändig för att kunderna ska kunna använda information mer effektivt, vilket i slutändan leder till ökad kundlojalitet och kundnöjdhet. Därför är behovet av att förbättra de digitala tjänsterna inom försäkringssektorn absolut nödvändigt.  Syftet med denna undersökning är att fördjupa oss i de digitala möjligheter som finns tillgängliga för Portfolio Försäkra och andra försäkringsbolag som för närvarande saknar de senaste tekniska lösningarna. Vi antar rollen som forskare, genomför intervjuer och kommunicerar med anställda på Portfolio Försäkra. Vår dataanalys och våra intervjuer kommer att hjälpa oss att identifiera problemområden som kan hindra företagets utveckling och kundnöjdhet.  Resultaten tyder på att integrationen av innovation och digital teknik måste bli en integrerad del av Portfolio Försäkra företagskultur för att säkerställa en hållbar och långsiktig tillväxt. Resultaten av denna studie erbjuder värdefulla insikter för andra organisationer inom försäkringssektorn som vill förbättra sina digitaltjänsteinnovation och kundnöjdhet. / This study explores the digital service development and innovative technology integration of Portfolio Försäkra, an insurance brokerage firm. During the initial discussions with the CEO, Andreas Adolfsson, it was noted that the company faced gaps in its digital service offerings and lacked the adoption of innovative technologies. The observed shortcomings are not unique to Portfolio Försäkra but potentially prevalent across the insurance sector, signifying a major impact on market competition.  In today's digital age, expertise in technology and innovative practices is crucial to the success of the insurance sector. Improved digital service innovation is essential for the customers to utilize information more efficiently, ultimately leading to increased customer loyalty and satisfaction. Therefore, the need for digital service improvement in the insurance sector is imperative.  The aim of this research is to delve deeper into the digital opportunities available to Portfolio Försäkra and other insurance companies that currently lack the necessary technological advancements. We adopt the role of researcher, conducting interviews and communicating with Portfolio Försäkra's employees. Our data analysis and interviews will help identify problematic areas that could hinder the company's development and customer satisfaction.  The findings suggest that the integration of innovation and digital technology must become an integral part of Portfolio Försäkra's company culture to ensure sustainable and long-term growth. The results of this study offer valuable insights for other organizations in the insurance sector seeking to enhance their digital service offerings and customer satisfaction.

The overall aim of this thesis was to identify and analyze good innovation management practices in Sweden’s most innovative large companies, excluding governmentally owned organizations. Out of 500 large organizations in Sweden, the top 25 most innovative companies have been ranked based upon over 7,000 printed press articles from 2018 available through Retriever Media. The companies are ranked by their innovations score which is calculated by the number of articles a company is mentioned in, adjusted to the company size, and multiplied with the mean sentiment score. The top 25 companies from the ranking was compared with 25 reference companies, active within the same industry based on the Swedish Standard Industrial Classification (SNI) number, that received a lower innovation score. Good innovation management practices were analyzed based on 14 qualitative interviews in 12 of the top 15 ranked companies and a quantitative survey responded by 20 top ranked and 17 reference companies. The interviews were semi structured with open ended questions to identify used practices, and the reasoning behind them. Spearman’s correlation method has been used to investigate if there was any correlation between the company’s innovation score, the mean performance score, and the mean importance score rated by respondents. The company case studies provide authentic examples on how and when different methods and concepts are used within industry. However, while theoretical frameworks often are strictly defined and described in solitary, the interviews have shown that when used within industry, it is rather the opposite. In many of the interviewed companies, frameworks and methods are modified, combined and constantly evolving. Aspects that the interviewees have expressed as important for an innovative company are: Innovation and change should be iterative, decentralized and started in small scale while receiving full support from top management. Examples of identified practices are: The innovation vision is used in the decision-making process for new ideas. Keywords connected to innovation are used for guiding new aspirations. There is an overall aim to become industry or/and digital leaders. Although the interviewed companies had similar innovation management practices, they were usually modified to fit within the company’s own organization and industry. The interviews contributed with interesting collection of practices within their authentic setting from which other companies could draw inspiration from. Lastly, a handbook was created describing how to conduct the innovation ranking annually, including a description of how to use the software as well as the required script of code. / Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att identifiera och analysera hur ett antal stora och framgångsrika bolag bedriver innovationsledning. Av 500 svenska företag har de 25 mest innovativa rankats baserat på hur företagen framställts i över 7000 tryckta artiklar under 2018. I artiklarna som tagits fram via Retriever Media har företagen poängsatts efter antalet artiklar som de omnämnts i, korrigerat efter företagens storlek, multiplicerat med artiklarnas genomsnittliga sentimentvärde. De 25 högst rankade företagen jämfördes sedan med 25 referensföretag aktiva inom samma bransch enligt standarden för svensk näringsindelning (SNI). God innovationsledningspraxis identifierades och analyserades genom 14 intervjuer med 12 av de 15 högst rankade företagen, samt en enkätstudie som besvarades av 20 av de 25 högst rankade företagen och 17 av referensbolagen. Intervjuerna var semi strukturerade med öppna frågor för att identifiera den innovationsledningspraxis som företagen använder sig av samt bakomliggande resonemang. Spearmans rangkorrelation användes för att identifiera eventuella korrelationer mellan företagens innovationsrankning och hur företaget presterar med avseende på olika innovationsaspekter samt hur viktiga dessa aspekter anses. Analysen av innovationsledningspraxis resulterade i praktiska exempel på hur och när olika metoder, verktyg och strategier användes inom företagen. Managementteorier som kan uppfattas som strikta i litteraturen visade sig kombineras, modifieras och utvecklas i flera av de intervjuade företagen. Aspekter som företagen lyfte fram som viktiga var att innovation och förändring behöver ske iterativt, decentraliseras och startas småskaligt med full uppbackning av företagsledningen. Några av de olika sätt att framgångsrikt leda innovation som identifierats är att: Det finns en vision för hur för företaget ska jobba med innovation och denna vision ligger till grund för mycket av den beslutsfattande processen när det kommer till nya idéer. Nyckelord kopplade till olika innovationsmål används frekvent för att leda forskning och utveckling i rätt riktning. Det finns även ett övergripande mål om att bli det ledande företaget inom olika områden och näringsgrenar. Även om många av de intervjuade företagen hade liknande innovationsledningspraxis så var denna ofta modifierade för att passa det enskilda bolaget eller branschen. De intervjuade företagen bidrog med en stor mängd intressanta metoder och insikter som andra företag kan inspireras och dra nytta av för att förbättra sin innovationsledningsförmåga. Slutligen sammanställdes en handbok för att genomföra en innovationsrankning, inklusive hur man använder de programvaror som krävs samt all nödvändig kod för att möjliggöra en återkommande rankning av innovativa företag.

The focus on sustainability development together with the growing market of end-of-life jet engines is a reason for performing research on how to improve the recycling of jet engines. The reuse and recycling of the jet engines contributes to decreasing the need for new extracted material and processing and manufacturing new parts. The economic benefit from increasing the recycling is the main driver for the research, though both the economic and ecological benefits are important. This research aims to create a model for jet engine recycling, in order to have a systematic approach to which parts, components and materials can be reused in the aviation industry or be recycled in the non-aviation industry. New possibilities for recycling demands identifying new industries to market the available parts to. The research revealed that regulatory limitations by the aviation authorities is a barrier for reuse of some parts. Parts that have a life limit have to be scrapped when reaching its life limit. The repair development is limited, as any repair has to be approved by the manufacturers and added in their maintenance manuals before it can be performed. The economic benefit from reusing parts and components in the aviation industry is higher than the economic benefit from recycling these for non-aviation industries. This research has resulted in a model for jet engine recycling that is presented and explained. The managerial development that is needed to implement the recycling model is also explained. / Fokus på hållbarhetsutvecklingen samt den växande marknaden för uttjänta jetmotorer är en viktig anledning till forskning kring hur man kan förbättra återvinningen av jetmotorer. Återanvändning och återvinning av jetmotorerna bidrar till att minska behovet av nytt utvunnet material och bearbetning och tillverkning av nya delar. De ekonomiska fördelarna av att öka återvinningen är den främsta drivkraften för forskningen, även om både de ekonomiska och ekologiska fördelarna är viktiga. Denna forskning syftar till att skapa en modell för jetmotoråtervinning, för att ha ett systematiskt förhållningssätt till vilka delar, komponenter och material som kan återanvändas inom flygindustrin eller återvinnas inom annan industri. Nya möjligheter för återvinning kräver att man identifierar nya industrier att marknadsföra de tillgängliga delarna till. Forskningen visade att regulatoriska begränsningar från luftfartsmyndigheterna begränsar återanvändning av vissa delar. Delar som nått sin livslängd måste skrotas. Reparationsutvecklingen är begränsad, eftersom alla reparationer måste godkännas av tillverkarna och läggas till i deras underhållsmanualer innan de kan utföras. De ekonomiska fördelarna av att återanvända delar och komponenter inom flygindustrin är högre än de ekonomiska fördelarna av att återvinna dessa för andra industrier. Denna forskning har resulterat i en modell för jetmotoråtervinning som presenteras och förklaras. Företaget behöver även utveckla nya processer för att implementera återvinningsmodellen, vilket också förklaras.

No description available.

No description available.

No description available.