Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare i förskola och förskoleklass ser på den pedagogiska inomhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inomhusmiljön har för barns lärande. Frågeställningarna är följande:  Hur anser förskollärarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den, för att utveckla barns lärande?  Vilken betydelse anser förskollärarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lärande?  På vilket sätt uttrycker förskollärarna att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet? För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med förskollärare i både förskola och förskoleklass. För att underlätta intervjuerna tog vi hjälp av en intervjuguide. Resultatet visar att alla respondenterna uttrycker att inomhusmiljön har stor betydelse för barns lärande i förskola och förskoleklass. Respondenterna menar att det är viktigt att utgå från barnens intressen och behov, när inomhus-miljön utformas. Flera respondenter menar att även materialet har stor betydelse för barns lärande och att materia-let ska anpassas efter barnens ålder. Respondenterna påtalar att barns olika behov kan tillgodoses genom att de lyssnar på barnens önskningar och observera vad barnen leker med.

Vi har utifrån intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med både åldersindelade och åldersblandade barngrupper. Valet av studie beror på våra tidigare erfarenheter där vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero på. Det empiriska materialet delade vi upp i tre kategorier; utformning av inomhusmiljön, pedagogernas reflektion över utformningen av inomhusmiljön och barnens inflytande över utformningen av inomhusmiljön, för att utifrån dessa analysera, diskutera, beskriva och jämföra med tidigare forskning inom ämnet, om hur pedagogerna utformar deras inomhusmiljön. Resultatet visar att pedagogerna utgår från barnens ålder och intressen vid rummens utformning samt att säkerhetsaspekten är en viktig del. Även barnens möjlighet till självständighet och att göra egna val är en utgångspunkt som pedagogerna har som tanke vid planering av rummens utformning.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i Reggio Emilia-inspirerade förskolor förhåller sig till den fysiska inomhusmiljön, och dess betydelse för barns sociala samspel. Enligt styrdokumenten ska förskolemiljön utgå från barnen, samt locka dem till utforskande genom lek. Läroplanen betonar också det sociala samspelets betydelse för lärande. Inom Reggio Emilia-filosofin ses miljön som en pedagog, och därmed av stor betydelse för hur barn samspelar med varandra. Därför är det intressant att belysa hur Reggio Emilia-inspirerade förskollärare tolkar och upplever arbetet med att planera den fysiska inomhusmiljön, samt vilka ramfaktorer som spelar in. Det finns ett rikt utbud av litteratur om Reggio Emilia-filosofin, i många fall baserad på personliga erfarenheter. Viss forskning om förskolans fysiska miljö finns, men då med fokus på barns lärande. Uppsatsens empiri har samlats in genom kvalitativa intervjuer för att få en bild av fem olika förskollärares arbete med att utforma inomhusmiljön som mötesplats. För att stärka intervjuresultaten genomfördes också miljöobservationer på varje avdelning. Den samlade empirin har sedan tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien visar att förskollärarna planerar och iordningställer inomhusmiljön i syfte att barnen ska mötas i olika konstellationer. De menar att barn måste ges möjlighet att mötas i mindre grupper, då de menar att lärande och utveckling främst sker i det sociala samspelet mellan barn. Resultatet visar att det finns en stor kunskap om Reggio Emilia-filosofin och dess förhållningssätt till fysisk miljö och socialt samspel, men att ramfaktorer som tid och ekonomi påverkar möjligheterna att omsätta kunskaperna i verksamheten.

Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollärare förhåller sig till den pedagogiska verksamheten i förhållande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsättningar hade betydelse för hur man arbetar utifrån målen för barns utveckling och lärande i förskolans läroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö påverkar välmående hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön är viktig för barns utveckling och lärande samt välmående i förskolan. Det framkommer att lokalernas planlösning inte är avgörande för hur den pedagogiska verksamheten blir. Däremot utformas verksamheterna olika beronde på hur förskolornas planlösning ser ut och vilka förutsättningar som råder.

Ett av förskolans viktigaste uppdrag är att skapa trygga lärandemiljöer för barn. Förskolans inomhusmiljö ska vara anpassad till barnens individuella behov och inbjuda till såväl lek och aktivitet som stimulans och lust att utforska.Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas uppfattningar om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse för den pedagogiska verksamheten. De frågor som ligger till grund för min studie är: Vilka uppfattningar har pedagogerna om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse? Vilka uppfattningar har pedagogerna kring utformningen av förskolans inomhusmiljö? Vilka uppfattningar har pedagogerna om materialet på förskolan?För att finna svar på frågorna används en kvalitativ datainsamlingsmetod. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med pedagoger som är verksamma inom förskolan. Resultatet från de kvalitativa intervjuerna visar att pedagogernas uppfattningar är att förskolans inomhusmiljö är viktig eftersom barn och pedagoger vistas i den varje dag. Pedagogerna uppfattar förskolans inomhusmiljö som en förutsättning till aktivitet.Enligt pedagogernas uppfattningar kan inomhusmiljön vara såväl tillåtande som begränsande. Pedagogerna uppfattar inomhusmiljön som den tredje pedagogen. Enligt pedagogernas uppfattningar skapar inomhusmiljön gemenskap mellan barnen och kan påverka barnen att ingå i särskilda gruppkonstellationer. Inomhusmiljön är enligt pedagogerna oerhört viktig för förskolans pedagogiska verksamhet då den ligger till grund för kommunikation, inlärning, socialt samspel och rutiner. Förskolans inomhusmiljö ska enlig

<p>Abstract</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 hp</p><p>University of Skövde.</p><p>Title: “The aim is for them to manage as much as possible on their own” – a qualitative study of preschools´ indoor environment as a pedagogical tool for the independence of children.</p><p>Number of pages: 31</p><p>Author: Jenny Karlsson, Marie Persson</p><p>Tuto: Gunvi Brobeg</p><p>Date: 2009-01-28</p><p> </p><p>Keywords: Independence, indoor environment, preschool, pedagouge</p><p> </p><p>This study aims at examining the indoor environment of three different preschools as a pedagogical tool for the independence of children. Is the design of the premises adapted to the height of the children? Can they themselves reach the material they need and is it possible for them to reach their outdoor clothes or do they constantly have to ask for help? In order to acquire a deeper understanding of the different views of the three preschools, the question is asked: what are the pedagogues thoughts of the indoor environment of their own preschool in the perspective of childrens independence and what affects their choice of furnishing, planning etc? The preschool curriculum clearly states that the children must be given the opportunity to develop their independence. We have experianced that the pedagogues feel that they are unable to plan the environment as they wish and thus, interest is also pointed towards the question: are there any limiting factors that affect the design of the indoor environment, and, that being the case, which are they?</p><p> </p><p>The study is based on qualitative observations and interviews because it is in its interest to discern patterns and categories rather than quantity. First, the premises of the preschools were observed, and then two pedagogues at each preschool were interviewed separately about their views on the indoor environment of their preschool. The study showed that the three preschools are focusing on designing the indoor environment according to the current group of children, yet are limited by such things as: <em>Premises, Economy, Time </em>and <em>The age of the children</em>. In spite of these limitations, the observations showed that most of the material and furnishing was adapted to the height of the children, which leads to icreased independence.</p><p> </p><p> </p>

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap angående barns inflytande över inomhusmiljöns utformning på förskolan med fokus mot Reggio Emiliafilosofin och Montessoripedagogiken. Det har även varit viktigt att få med barns perspektiv eftersom detta var något vi saknade i den tidigare forskning vi tagit del av.   Som metod för att undersöka barns inflytande över inomhusmiljön gjordes intervjuer med förskollärare och barn. Barnintervjuerna utfördes som en rundtur där barnen delade med sig av sina tankar om förskolans inomhusmiljö. Det gjordes sammanlagt fyra intervjuer, två på vardera förskola.   Intervjuerna tolkades utifrån barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet som framkom visade att det fanns både likheter och skillnader i arbetet med barns inflytande över inomhusmiljön inom Reggio Emilia och Montessori. Det visade även att barnens perspektiv användes i olika utsträckning inom inriktningarna vilket resulterar i att barnen har inflytande på olika sätt.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur förskollärare på fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar ser på barns lärande och använder sin inomhusmiljö i respektive förskoleverksamhet. Analys av det insamlade materialet har gjorts med inspiration av ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna har semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer använts som vidare lett fram till studiens resultat. Resultatet visar hur det finns olika synsätt att förhålla sig till barns lärande samt använda sin inomhusmiljö för att på olika sätt stimulera lärandet utifrån vilken pedagogisk inriktning förskollärare utgår från i sitt arbete. Slutsatsen är att beroende på hur förskollärare väljer att se på barns lärande och använda sin inomhusmiljö utifrån den valda pedagogiska inriktningen ges barnen också i stor utsträckning olika möjligheter till att lära.

Syftet med detta examensarbete var att fördjupa kunskapen om hur förskollärare främjar barns inflytande på inomhusmiljön i förskolan. Vi undersökte hur begreppet barns inflytande tolkas, hur förskollärare arbetar med barns inflytande på inomhusmiljön samt möjligheter och hinder med arbetet kring inflytande i förskolans verksamhet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma förskollärare som vi därefter har analyserat med tidigare forskning inom ämnet. Materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån våra forskningsfrågor. Studien resulterade i att informanterna anser att alla barn har rätt att bli hörda och respekterade, samt att de har rätt till inflytande på förskolan. Det är viktigt att barnen får vara med och påverka sin egen vardag och skapa en gemenskap genom att uttrycka sina tankar och åsikter. En slutsats vi har dragit är att det är viktigt att förskollärare är lyhörda och närvarande för barns åsikter, intressen, behov och anpassa verksamheten utifrån barngruppen.

Syftet med vårt arbete har varit att öka kunskapen om hur fritidslärare ser på den fysiska inomhusmiljön på fritidshem ur ett jämställdhetsperspektiv. De två forskningsfrågor vi utgick från för att nå vårt syfte var: 1. På vilka sätt beskriver fritidslärare inomhusmiljö ur ett jämställdhetsperspektiv? 2. Vilka möjligheter och hinder beskriver fritidslärare att det finns för att utforma inomhusmiljön så att den främjar jämställdhet mellan pojkar och flickor? Vi valde en kvalitativ metod och gjorde intervjuer med åtta fritidslärare i två olika verksamheter. Vårt resultat visade att pedagogerna vi intervjuade generellt hade en medvetenhet kring jämställdhet och hur det kunde arbeta med detta på fritidshemmet. När det kom till den fysiska inomhusmiljön visade det sig dock att pedagogernas svar var en aning begränsade. Pedagogerna beskrev begreppet inomhusmiljö bredare än den tolkning vi gjort.