Titel: Pedagogers förhållningssätt till inomhusmiljönFörfattare: Bozica Möller och Katja FerragamoNyckelord: Inomhusmiljö, Montessori, Reggio EmiliaHandledare: Nils AnderssonExaminator: Mia Karlsson / Title: Teachers approach to indoorenvironment Authors: Bozica Möller and Katja FerragamoKeywords: Indoorenvironment, Montessori, Reggio EmiliaSupervisor: Nils AnderssonExaminer: Mia Karlsson

Denna studie har gjorts i syfte att undersöka förskollärares erfarenheter kring förskolans fysiska inomhusmiljö som stöd för lärandesituationer. Vår intention är att skapa fördjupad förståelse för hur medvetna förskollärare är om inomhusmiljöns betydelse i förskoleverksamheten. Vi lyfter likheter och skillnader i deras kunskap och upplevelse kring utformningen av lokalerna, möbleringen och pedagogiskt material i samband med vilka möjligheter och begränsningar som finns i olika lärandesituationer i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer av åtta yrkesverksamma förskollärare från sex olika förskolor i två olika kommuner. Empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt med hjälp av de didaktiska frågorna hur, varför och vem. Vad står för vad förskollärarnas erfarenheter är gällande möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska omgivning. Vem ser till målgruppen, vilket i vårt fall är förskollärarna, men även barn berörs delvis av intentionerna och ändringarna av den fysiska inomhusmiljön. Frågorna hur och varför svarar på syfte och metod för verksamhetens innehåll, utifrån båda givna förutsättningar såsom förskolans arkitektur samt vuxnas perspektiv. Resultatet synliggjorde att förskollärare anser att miljön i förskolan har en påverkan i barns lärande och utveckling, därmed i olika undervisningssituationer. Det framkommer att utformningen ska anpassas efter barnens nivåer för att kunna skapa lärmiljöer till inspiration och engagemang. Vidare pekar resultatet på att lokalerna inte är i överensstämmelse med förskollärarnas önskan om flera rum, men att de får ta tillvara på rummen och skapar rum i rummen för att kunna utmana och locka barn till delaktighet i aktiviteter som erbjuds. Studien påvisar att miljön har en stor betydelse för hur lärandet introduceras och vad som har skapats i rummen med hjälp av möbler och pedagogiskt material.

Syftet med vår studie är att försöka skapa förståelse för huruvida barnen upplever sig delaktiga i sin inomhusmiljös utformning och hur delaktigheten i inomhusmiljöns utformning förhåller sig till deras livsvärld. De två forskningsfrågor vi använder oss av är: Hur upplever barnen sin inomhusmiljö på förskolan och vilken delaktighet upplever barnen att de har i sin utformning av inomhusmiljön? I denna studie använder vi oss av ett fenomenologiskt perspektiv. Genom go-along observation och med inspiration av visuell etnografi låter vi barnen samtala och visuellt visa hur de upplever förskolans inomhusmiljö. Vi använder oss av ljudinspelning och fotografier som barnen tagit för att samla in vår empiri. Studien har genomförts på två olika avdelningar under två tillfällen. Vårt resultat visar på fyra olika platser som vi fått fram när vi transkriberat ljudinspelningarna och analyserat fotografierna. Dessa fyra platser är: ”Lilla rummet”, ”pysselhörnan”, ”spelhyllan” och ”teckenbildernas placering”. Det framkom olika upplevelser av dessa fyra platser. Det är också tydligt att barns delaktighet i inomhusmiljöns utformning är av betydelse för barns olika uppfattning om sin miljö.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

<p>I spelutveckling finns det idag två sätt för utvecklare att skapa digitalt innehåll.Manuellt av en person eller automatiskt av ett program där ekvationer istället kanbeskriver innehållet och generera det vid behov.Att låta ett program generera digitalt innehåll kallas Procedural Content Generation(PCG) och används i grafiska applikationer, dataspel, simulatorer ochonlineapplikationer.I detta arbete, gjort för Linnéuniversitetet, utvecklas ett sätt att möblera ett virtuelltrum genom att bruka konceptet för PCG. Genereringsalgoritm som utvecklats ärregelbaserad och med denna lösning kan ett eller flera virtuella rum möbleras utan attinnehållet i rummen behöver sparas.I spelutveckling finns det idag två sätt för utvecklare att skapa digitalt innehåll.Manuellt av en person eller automatiskt av ett program där ekvationer istället kanbeskriver innehållet och generera det vid behov.Att låta ett program generera digitalt innehåll kallas Procedural Content Generation(PCG) och används i grafiska applikationer, dataspel, simulatorer ochonlineapplikationer.I detta arbete, gjort för Linnéuniversitetet, utvecklas ett sätt att möblera ett virtuelltrum genom att bruka konceptet för PCG. Genereringsalgoritm som utvecklats ärregelbaserad och med denna lösning kan ett eller flera virtuella rum möbleras utan attinnehållet i rummen behöver sparas.</p>

No description available.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares arbete med att utforma förskolans fysiska inomhusmiljöer utifrån genusperspektiv. För att kunna studera förskollärares beskrivningar av arbetssätt användes kvalitativa intervjuer som forskningsmetod. Förskollärarnas beskrivningar analyserades genom det poststrukturalistiskt feministiska perspektivet. Studien visade att förskollärarna utformar fysiska inomhusmiljöer utifrån genusperspektiv genom att blanda olika material, vilket kan bidra till ett genusarbete genom att barn exempelvis kan kombinera olika lekar och leka över genusgränserna. Några av förskollärarna talade även om att de avlägsnat starkt genusrelaterat material. Samtidigt menar förskollärarna att utformandet behöver kombineras med utmanande samspel och dialog kring genus. En slutsats är att barnen därigenom ska få utökade alternativ för sina positioneringar som subjekt och kunna välja att kliva utanför genusstereotypernas gränsdragningar.

I denna studie studeras pedagogers förhållningssätt till barns delaktighet och inflytande i förskolan. Hur pedagogerna arbetar för att göra barnen delaktiga och hur de ger dem inflytande och möjligheten att påverka över sin vardag. Studien undersöker även utformningen av miljön och hur den kopplas till barnens delaktighet samt att den synliggör hur barnen uppfattar sin delaktighet på denna förskola. Studien genomfördes på en förskola, på tre olika avdelningar med barn mellan 3-5 år. Den genomfördes med observationer och intervjuer av pedagoger och barn.Resultatet visar att pedagogers förhållningssätt och engagemang påverkar barnens möjlighet till delaktighet och inflytande samt hur miljön utformas och förändras. Resultatet visar också att det är ett arbete som kräver mycket reflektion och diskussioner i arbetslaget och med kollegor. Barnen däremot har inte bildat sig en (Större) uppfattning om hur mycket de faktiskt påverkar denna förskolas verksamhet.

Syftet med studien är att bilda kunskap om hur barn upplever inflytande och delaktighet i placering av material samt undersöka barns handlingsutrymme i relation till förskolans inomhusmiljö. Metoden som använts är gruppintervjuer med barn i åldrarna fem och sex år. Det utfördes fem gruppintervjuer med sammanlagt sjutton barn. Studiens syfte preciseras med frågeställningen: Hur beskriver förskolebarn i fem- sex årsåldern delaktighet och inflytande i placering av material? Det empiriska materialet har analyserats till fem teman utifrån två teoretiska begrepp, intersubjektivitet och agentskap. Dessa teman är: barnen tar beslut och pedagogerna genomför, representativ delaktighet, barns handlingsutrymme, detta har fröknarna bestämt och omedvetna och medvetna val. Resultatet synliggör barns beskrivningar av delaktighet och inflytande i placering av material. Det framkom att barnen fattar ett beslut och pedagogerna tar tillvara på deras önskemål och förändrar i förskolans miljö. Barnen beskriver även att beslut fattas gemensamt i en mindre barngrupp tillsammans med en pedagog. Det framgår också i resultatet att barn får handlingsutrymme till att placera materialet självständigt. Pedagogerna tar de övergripande besluten i verksamheten och skapar ramar för barnen att förhålla sig till. Resultatet visar slutligen att omedvetna val tas utifrån praktiska ställningstaganden samt att barnen har en medveten tanke med sin handling i placering av material.

Denna kvalitativa studie belyser barns uppfattningar om förskolans inomhusmiljö vilket är studiens syfte. Detta utgör fokus och är en viktig aspekt i denna studie. Motiveringen till ämnet barns uppfattning och barns perspektiv över förskolans inomhusmiljö är att barns röster ska få höras. Intresset föll på hur barn som är fyra till fem år sett på sin omvärld inom förskolans verksamhet. Metodvalet i studien var fokusgruppsintervju som utgjordes av en fenomenografisk ansats. 14 barn på fem olika förskolor har gett sina uppfattningar om inomhusmiljön på förskolan. Deras röster utgjorde grunden för resultatet. Resultatet visade att det är blandade uppfattningar bland barnen. Inget av barnen uttryckte någon negativ uppfattning om inomhusmiljön/rum på förskolan. Resultatet och slutsatsen visade emellertid att barns perspektiv inte alltid anammats. Där barn uttryckte att de inte var delaktiga vid exempelvis utformning av rum, att det fanns vissa begränsningar och regler. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>