No description available.

Bakgrund: Effekten av Covid-19 pandemin har mynnat i restriktiva rekommendationer och åtgärder för både samhällen och företag. För många organisationer har det inneburit att snabbt övergå från kontor till distansarbete. Många medarbetare har därmed behövt anpassa sig genom att ställa om till nya arbetssätt och situationer. Medarbetarnas roll har alltid varit av stor betydelse vad gäller organisationers framgång. Det är därför viktigt att en organisation omfattas av motiverade medarbetare, då motivationen påverkar individens prestation. Övergången till distansarbete har däremot varit problematisk för många organisationer eftersom alla inte motiveras av att arbeta på distans. Det har därmed varit viktigt för många organisationer att arbeta intensivt med att motivera sina medarbetare på distans för att fortsätta prestera på en hög nivå.  Syfte: Studien har som syfte att bidra med kunskap och skapa förståelse kring arbetsmotivation på distans- och kontorsarbete.  Metod: I denna studie har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats för att besvara studiens syfte och forskningsfråga. Vidare har studien använt sig av triangulering för att hämta data utifrån flera olika undersökningsmetoder. Datainsamlingen omfattas därmed av primär och sekundärdata i form av artiklar, diskussioner på sociala medier samt intervjuer med experter inom arbetsmotivation.  Resultat: Studiens övergripande slutsatser har kommit fram till att den inre motivationen är viktigare än den yttre motivationen för att medarbetare ska känna sig motiverade i sitt arbete. Ledarskapet har även visat sig ha en väsentlig roll i syfte att skapa förutsättningar för arbetsmotivation inom distans och kontorsarbete. Vidare har kommunikation bekräftats vara en viktig faktor för att motivera medarbetare. Studien har däremot kommit fram till att medarbetare motiveras olika på grund av externa faktorer som exempelvis personlighetsdrag och generation. Övriga slutsatser som studien kommit fram till är att målsättning och feedback är viktiga verktyg för att öka motivationen bland medarbetare inom distans och kontorsarbete. / Background: The effects of the Covid-19 pandemic have resulted in restrictive recommendations and measures for both communities and companies. For many organizations, this has meant a rapid transition from office to teleworking, therefore many employees have had to adapt their way of working to new situations. The role of employees has always been of great importance in terms of the success of organizations. It is thus important to have employees who are motivated, as it has a tendency to affect the individual's performance. Organizations have therefore needed to work intensively to motivate their employees at a distance in order to continue to perform at a high level. The problem with this has been that all employees get motivated in different ways and are driven by different things, also some employees are more capable of working remotely than others. It has therefore been extremely important but challenging for organizations to lead and motivate their staff in the right way to continue to perform at a high level. Aim: The purpose of the study is to contribute knowledge and create an understanding of motivation in telework and office work. Method: In this study, a qualitative content analysis has been applied to answer the study's purpose and research question. Furthermore, the study has used triangulation to retrieve data based on several different survey methods. The data collection is thus covered by primary and secondary data in the form of articles, discussions on social media and interviews with experts in work motivation. Results: The study's overall conclusions shows that the internal motivation is more important than the external motivation for employees to feel motivated in their work. Leadership has also been shown to play a significant role in creating the conditions for work motivation in distance and office work. Furthermore, communication has been confirmed to be an important factor in motivating employees. On the other hand, the study has concluded that employees are motivated differently due to external factors such as personality traits and generation. Other conclusions that the study came to are that goals and feedback are important tools for increasing motivation among employees in distance and office work.

Syftet med studien har varit att undersöka vad som motiverar elever när det kommer ämnet. till uppgifter i ämnet bild samt hur betygen påverkar deras inställning till Genom en historisk översikt av bildämnet kan det bidra till en större förståelse för varför ämnet fått plats i läroplanen och hur det utvecklats allt eftersom samhället förändrats till där vi är idag. Metoden som använts för studien är semistrukture kvalitativa intervjuer där elever i mellanstadiet intervjuats. Vidare har resultaten analyserats med utgångspunkt i motivationsteorin, med inriktning på in rade r e och yttre motivation, och vad som efter f rågar framgått efter genomförda intervjuer är att eleverna mera fritt skapande på bildlektionerna. Dessutom bör lärarna förklara tydligare vad eleverna ska göra och lägga fram lärandemålet med bilduppgifterna. Förhoppningen är att denna studie bidrar till att öka förståelsen för lärare som undervisar i bild och hur undervisningen i ämnet kan organiseras.

Utifrån intervjuer med åtta elever undersöktes vad det är som motiverar elever i skolår 4 inför skolämnet matematik. Det som eleverna uttryckte kring sina tankar angående motivation analyserades sedan ur perspektiven inre och yttre motivation. Undersökningen visade att det finns en stark generell motivation hos de intervjuade eleverna att lära sig matematik - hälften av de intervjuade eleverna ansträngde sig maximalt för att lära sig matematik. Sex av eleverna upplevde matematiken som rolig, vilket var den vanligaste faktorn till att eleverna ville lära sig matematik. De yttre faktorerna som var vanligt förekommande och som påverkade elevernas motivation var elevernas föräldrar, deras krav och uppmuntran, samt de framtida belöningar eleverna kunde se med att lära sig matematik.

Det råder en arbetskraftbrist inom vissa områden på arbetsmarknaden vilket innebär svårigheter för en del arbetsgivare att rekrytera personal idag. Inom äldreomsorgen förväntas behovet av personal öka under de närmsta åren och utmaningen för arbetsgivare är att skapa en arbetsplats där anställda trivs och vill stanna kvar. Fokuset för denna undersökning kommer ligga på tillfredsställelse och syftet är därmed att få en ökad förståelse för faktorer som är av betydelse för arbetstillfredsställelse hos personal inom hemtjänsten.  Studien bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. För att få en ökad förståelse för arbetstillfredsställelse i hemtjänsten innefattar det teoretiska ramverket Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell, Herzbergs (1993) tvåfaktorteori samt Ryan och Decis (2000) teori om inre och yttre motivation. Resultatet visade att intervjupersonerna möter många utmaningar i deras dagliga arbete vad avser tillfredsställelse. De upplever krav och förväntningar från olika håll vilket skapar motstridiga situationer mellan krav och viljan att göra gott för brukaren. Arbetet är komplext, tidsstyrt och oförutsägbart och deras möjligheter att påverka är små till följd av detta samt organisatoriska aspekter. Förutsättningarna att skapa gemenskap utmanas eftersom arbetet sker enskilt ute på fält. Relationerna till chef och kollegor är en viktig faktor. Att få erkännande för sina prestationer, att få utföra arbetet och relationen till brukarna upplevdes som betydelsefulla faktorer. Särskilt betydelsefullt var uppskattning från brukare. Arbetet inverkar på ekonomisk trygghet och privatliv men trots missnöje med lön och schemafrågor finns en stark inre motivation för sitt arbete vilket ger dem arbetstillfredsställelse.

Denna studie undersöker lågstadielärares aktiviteter och metoder som används i klassrummet med syfte att motivera elever samt lärarnas resonemang kring deras urval. Som datainsamlingsmetoder används både observation och intervju. Det insamlade datamaterialet analyseras sedan med hjälp av Självbestämmandeteorin (SBT). Resultatet visade att lärare i största mån värdesätter relationerna till eleverna och ser det som en ingångsport till att lyckas lära känna och skapa trygghet för eleverna som sedan kan ge möjlighet till att stötta och motivera eleverna. Studien visar även på indikationer att lärare i många fall lutar sig tillbaka på läromedel som får styra undervisningen och därigenom tappas även tydliga genomgångar, målbeskrivning för eleverna och tydliga avslut på lektionerna. En annan intressant upptäckt är att lektionerna ofta ser likadana ut trots lärares önskan att differentiera och involvera elevinflytande i större mån.

Denna studie är ett examensarbete. Studien syftade till att ge ökad kunskap om lärares föreställningar om arbetet med elever de upplever som amotiverade inför matematik i årskurs 1–3. Fenomenet studerades genom kvalitativa intervjuer vars uttalanden granskades genom kategorisering utifrån ett teoretiskt ramverk av de psykologiska basbehoven; kompetens, tillhörighet och autonomi från medbestämmandeteorin (SDT) samt de olika motivationstyperna från samma teori. Informanterna såg flera olika möjligheter och utmaningar som påverkar elevernas psykologiska basbehov samt motivation. Möjligheterna var verktyg för lärarens lektionsplanering gällande de psykologiska basbehoven och utmaningar beskrev fallgropar. De flesta lärarna ville ge eleverna en inre motivation inför matematiken även vid svårigheter med att uppnå detta ursprungliga motivationsmål. Detta stöttade även lärarnas klassrumspraktik till stor del. Studiens slutsats är att för att lärare ska kunna nå elever som är amotiverade vid olika tillfällen så behöver lärare ha varierade metoder i sin klassrumspraktik.

I litteraturstudien analyserades tre vetenskapliga artiklar vilka undersökt ungdomar i åldrarna 13-19 år. De två första artiklarna undersökte ungdomars definition av samt relation till religion medan den tredje undersökte motivation hos ungdomar. Syftet med studien är att öka förståelsen för ungdomars inre motivation till religionskunskap i ett sekulariserat samhälle. En ökad förståelse anstas kunna bidra till bättre anpassad undervisning för målgruppen.

Att ta reda på vad som utgör en attraktiv arbetsgivare samt vilka omständigheter som påverkar detta är avgörande för att locka och behålla kvalificerad personal, främja anställdas motivation samt för att öka prestationen på arbetsplatsen. Employer branding handlar om att strategiskt forma och kommunicera en arbetsgivares image och företagskultur för att attrahera, behålla och engagera kvalificerad personal både internt och externt. Tidigare forskning betonar att en attraktiv arbetsgivare, med fokus på mjuka faktorer som arbetsmiljö, främjar anställdas engagemang och prestation. Employer branding är kritiskt för att behålla personal, och generationsskiftet på arbetsmarknaden kräver förståelse för olika generationers värderingar, även om individuella erfarenheter och egenskaper också är betydelsefulla. Syftet med denna studie är således att fördjupa förståelsen för de kriterier som utgör en attraktiv arbetsgivare sett från nyexaminerade personalvetares perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer utforskar studien attribut som personalvetare värdesätter hos en första arbetsgivare och vilka omständigheter som påverkat deras val. Empirin undersöks med stöd av ett teoretiskt ramverk. Vidare har resultatet genererat tolkningar av de särskilda attribut som ansågs vara tilltalande hos arbetsgivare, inklusive social interaktion, utvecklingsmöjligheter och företagskultur. Respondenternas sökande efter trygghet och stabilitet, samt påverkan från arbetsmarknaden och tidigare erfarenheter, visade sig vara centrala faktorer i valet av en första arbetsgivare, där även employer branding spelade en avgörande roll.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur studenter upplever motivation och hur det i sin tur påverkar deras akademiska studier. De frågeställningar jag utgick från är: Hur upplever universitetsstudenter motivation och dess betydelse i studielivet? I vilken utsträckning upplever studenter att inre respektive yttre motivation påverkar deras akademiska studier? Hur hanterar universitetsstudenter brist på motivation i sina studier? För att besvara mina frågeställningar genomförde jag en kvalitativ studie där det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sex informanter från olika svenska universitet. Resultatet analyserades mot bakgrund av Deci och Ryans Self-Determination Theory, eller självbestämmandeteorin, och Illeris teori om lärandets dimensioner. För att analysera materialet gjorde jag en tematisk analys. Resultatet visade att majoriteten av informanterna upplevde hög motivation tillsammans med en positiv inställning till sina akademiska studier. Av resultatet framkom det också att majoriteten av informanterna påverkades positivt i samband med att de kände sig motiverade i deras akademiska studier. Slutligen visade resultatet att de flesta informanter hade olika sätt att hantera sin brist på motivation i deras akademiska studier. Utifrån studiens syfte drogs slutsatsen att motivation hos universitetsstudenterna är centralt för dem i flera lägen och att detta påverkade deras akademiska studier positivt. Universitetsstudenterna ansåg också att akademiska studier är ett nödvändigt steg för att skaffa sig jobbmöjligheter och därigenom trygga sin framtid. / The aim of this study was to explore students’ experiences of motivation in regard to their academic studies. Three questions were investigated, and they were the following: How do university students experience motivation and its significance in regard to their academic studies? To what extent do university students experience intrinsic and extrinsic motivation in regard to their academic studies? How do students manage lack of motivation during their studies? This study was carried out qualitatively in order to investigate the aim and the research questions. Semi structured interviews were conducted in order to find the empirical data. Six informants from different Swedish universities participated in the study. The results were interpreted in relation to Deci and Ryan’s Self-Determination Theory and Illeris’ theory of learning dimensions. A thematic analysis was conducted in order to analyze the results. The results showed that a majority of the interviewees experienced high motivation along with positive attitudes regarding their academic studies. The results also showed that a majority of the interviewees were positively affected in connection with feeling motivated in their studies. Finally, the results showed that most interviewees had different ways to manage their lack of motivation during their academic studies. Based on the aim of this study, it was concluded that students’ motivation was essential to them in several situations and that this had a positive effect on their academic studies. University students also viewed academic studies as necessary in order to secure future job opportunities.