In 2019, more than one in ten students in Sweden lacked a final grade in mathematics and there can be several reasons as to why this occurs. In this field of work, the two aspects focused on were students’ motivation and their problem-solving abilities. The purpose was to attain knowledge about how teaching might strengthen the students' motivation and ability to solve problems, in order to try to increase long-term effectiveness. The students had to fill out a digital questionnaire twice about their own motivation, and in between, the students' motivation and problem-solving strategies were affected in eight actions. Thereafter, the questionnaires were compared in order to draw attention to differences in student responses from instances one and two. The two questions in the study were “What does students' motivation for mathematics look like before and after the intervention” and “What effect does work with mathematical strategies in problem-solving, mindset and motivation theories have on the student”. The results showed that a low initial value for mathematic strategies in the students was significantly increased by the eight actions. Moreover, the study also showed that after the eight actions, the students’ dynamic mindset increased, because they put the reason for their results more on themselves and the amount of training being done. A further effect was that the students worked to a lesser extent to make the teacher satisfied, which meant that the controlled extrinsic motivation decreased. The study displays no evidence that the students’ intrinsic motivation, or desire, was positively affected by the actions.

Allt sedan insikten om att de anställdas produktivitet är ett resultat av hur pass motiverade de är har teorier utvecklats i syfte att förklara vad som motiverar dem. Tidigare forskning har utvecklat dessa teorier, vilka visar hur en decentraliserad organisationsstruktur, där ansvaret är fördelat och sprider sig i en horisontell riktning, tenderar att öka den inre motivationen. Forskning visar också hur företag som tillämpar empowerment som ledningsprincip, där medarbetarna blir bemyndigade att självständigt ansvara över sitt arbetssätt påverkar de anställda att känna inre motivation. Det har även visat sig att organisationens struktur och ledningsprincip har en större påverkan när arbetstagarna har en utbildning eller är professionella och kunniga, då dessa personer tenderar att starkare drivas av inre motivation. Då en väsentlig del av detta forskningsområde endast är baserat på kvantitativa studier är denna kvalitativa studie ämnad till att bidra med en djupare kunskap. Genom att utföra en fallstudie med semi-strukturerade intervjuer som metod på ett företag som definierar sig själva som en platt organisation med empowerment som ledningsprincip, är syftet att få en djupare förståelse för hur en decentraliserad organisationsstruktur med empowerment som ledningsprincip är kopplat till medarbetarnas inre motivation. Vidare har studien till syfte att lyfta fram nya betydande begrepp inom detta område. Utifrån den teori som ligger till grund för studien har nyckelbegrepp plockats ut som andra relevanta teorier även gör anspråk på. Dessa teorier tillsammans med tidigare forskning binds samman till en egenutvecklad modell där också nya begrepp behandlas. Vad resultatet visar är att den decentraliserade organisationsstrukturen ger stora förutsättningar för att kunna tillämpa empowerment som ledningsprincip vilket bidrar till att medarbetarna upplever empowerment och inre motivation. Vad som även är genomgående för studiens resultat är att de utvalda begreppen, medarbetarskap och organisationskommunikation har en betydande påverkan på samtliga nyckelbegrepp. Den egenutvecklade modellen med dess utvalda begrepp illustrerar hur empowerment som ledningsprincip leder till inre motivation. Vad som ytterligare behandlats i studien är hur ledningen i företag som tillämpar empowerment som ledningsprincip, tar tillvara och tillfredsställer medarbetarskapet, samt upprätthåller en god organisationskommunikation för att få bästa möjliga utfall när det kommer till inre motivation. Detta är något som vidare forskning inom detta område kan ta i beaktning. / All since the realization that productivity is a result of how motivated employees are, theories have evolved to explain what motivates them. Prior research claims these theories, and shows how a decentralized organizational structure, where responsibility is shared and spread in a horizontal direction, tends to increase the intrinsic motivation. Research also shows how companies applying empowerment as a management principle, which means that the employees are empowered to work independently and be responsible about their work, contributes the employees to feel intrinsic motivation. Research also shows that organizational structure and management policy has a greater impact when employees have an education, are professional and knowledgeable, as these people tend to be stronger driven by internal motivation. As an essential part of this area of research is only based on quantitative studies, this qualitative study intended to contribute to a deeper knowledge than what previous studies have succeeded. By doing a case study of a company that defines itself as a flat organization with empowerment as a management policy, the purpose is to gain a deeper understanding of how a decentralized organizational structure with empowerment as a management policy is linked to employees' intrinsic motivation. Furthermore, the study aims to highlight new important concepts in this area. Based on the theory underlying the study, key concepts have been picked out that other relevant theories also claims. These theories along with previous research are linked together into a proprietary model with the new concepts taken into consideration. What the results shows is that the decentralized organizational structure has given great conditions for the application of empowerment as a management policy which has helped employees experience psychological empowerment and intrinsic motivation. What also pervade the result of the study is that the new highlighted concepts, teamwork and organizational communication has a significant impact on all key concepts. This shows how the proprietary model with all the selected concepts has a decisive role in how empowerment as a management policy leads to intrinsic motivation. What is further treated in this study is whether the management of the companies that applies empowerment as a management policy, takes advantage of and satisfy the teamwork, as well as maintaining a good organizational communication to get the best possible outcomes when it comes to intrinsic motivation. This is something that further research in this area should take into account.

Fritidshemselever uppvisar intresse och behov av läsning. Elevers intressen och behov är utgångspunkten i fritidshemmets verksamhet. Studien utgår därför från fritidshemselevers perspektiv på läslust. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och använder också den proximala utvecklingszonen i analysen. Studiens syfte är att utifrån elevers beskrivningar skapa en förståelse för hur elever upplever sin läslust på fritidshemmet. Studiens forskningsfrågor är: Hur beskriver eleverna sin läslust på fritidshemmet? Hur beskriver eleverna att fritidshemmets fysiska miljö påverkar deras läslust? Studien utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade samtal som metod för insamling av empirisk data. Studiens resultat visar att eleverna beskriver läslust som beroende av inre motivation samt tystnad och lugn på den fysiska platsen för läsning. Fritidslärare beskrivs inte kunna bidra till elevernas läslust.

Syfte: Undersöka vilka skillnader och likheter i motivationsfaktorer som går att upptäcka mellan chefer och anställda på detaljhandelskoncernen Nilson Group. Fokus har legat på att undersöka vilka av de inre och yttre motivationsfaktorerna som väger tyngst hos respektive yrkesgrupp och att utreda vilka eventuella samband som finns mellan dem. Metod: För att besvara frågeställningen har en kvantitativ fallstudie gjorts på en koncern och dess företag inom detaljhandelsbranschen. Data har samlats in i form av enkäter. Slutsatser: Det går att se ett tydligt mönster av att det är de inre motivationsfaktorerna som har störst betydelse för både chefer och butiksanställda. 29 av 30 chefer i undersökningen, motsvarande 97 procent, motiveras främst av inre motivationsfaktorer. 26 av 30 anställda i undersökningen, motsvarande 87 procent, motiveras främst av inre motivation. Det var ingen som enbart motiverades av den inre eller yttre faktorn utan för samtliga respondenter fanns det influenser av båda faktorerna. Det gick att fastslå en signifikans skillnad mellan yrkesgrupperna i ett påstående tillhörande varje teori. Det gick också att se tydliga likheter i två påståenden. I de övriga kunde en del samband och olikheter upptäckas men det gick inte att signifikant fastslå. Det går att statistiskt säkerställa att de enskilda medelvärdena för respondenternas svar är representativt för populationen på en 95 procent signifikansnivå. Det betyder att det går att fastställa att det är de inre faktorerna som betyder mest.

Ämnet motivation är ett omdiskuterat och intressant ämne med tanke på att det finns många olika motivationsmodeller och teorier. Arbetsmotivation anses centralt för att förstå individuellt samt organisatoriskt beteende och på så vis viktigt för ett företags verksamhet. Studiens syfte är att undersöka motivation hos privatrådgivare i bankbranschen genom inreyttre- och interaktiva motivationsteorier. Studien syftar även till att undersöka om de finns en målkonflikt mellan de olika teorierna av motivation. Empirin har i huvudsak samlats in genom en kvalitativ forskningsmetod, med fem stycken intervjuer som alla har ägt rum på Nordeas kontor i Solna. Det har också utförts en kompletterande kvantitativ forskningsmetod för att förbättra tolkningen av resultatet. Den teoretiska referensramen innehåller Herzbergs tvåfaktorteori med hygien- och motivationsfaktorer, Self Determination Theory (SDT), de inre- yttre och interaktiva motivationsteorierna, en tidigare studie om arbetsmotivation inom bankbranschen samt en sammankoppling mellan de olika teorierna. Studiens resultat visar att den inre motivationsteorin är den mest centrala. Om den anställda inte upplever sig utföra ett meningsfullt arbete så spelar de övriga motivationsfaktorerna mindre eller ingen roll. Gällande målkonflikter visar studien att det inte finns någon målkonflikt mellan den inre- och interaktiva motivationen eller mellan den yttre- och interaktiva motivationen. I motsats till tidigare forskning visar studiens resultat att den yttre motivationen kan påverka den inre motivationen på ett positivt sätt.

Med grund i problematiken kring definitionen av gröna konsumenter och de sociala processer som är bakomliggande grön konsumtion ämnar denna studie att undersöka relationen mellan inre motivation, yttre motivation och köpintention. Studien undersöker unga konsumenter och hur dess köpintention påverkas av olika gröna reklambudskap. Dessa budskap är baserade på tre variabler för inre motivation och tre variabler för yttre motivation. Det görs även en jämförelse mellan män och kvinnor. Syftet besvarades genom en enkätundersökning med 155 respondenter. Både inre och yttre motivation visade sig vara relevanta delar i unga konsumenters motivationsgrund men inre motivation var något mer framträdande, särskilt hos kvinnor. Starka samband hittades mellan typ av motivation och köpintention efter att ha sett reklambudskap baserade på samma typ av motivation. Variabeln för ekonomisk kompensation utmärkte sig med en svagare effekt på köpintention, detta i linje med tidigare forskning. Denna effekt var särskilt stor för män

Ett optimalt belöningssystem hjälper inte bara organisationer att ta tillvara på redan anställda medarbetarens kompetens utan möjliggör också i en globaliserad omvärld att attrahera nya medarbetare, något som tidigare studier belyser som en nästintill omöjlig uppgift. Därför syftar uppsatsen via en fallstudie, kvalitativt undersöka ett väletablerat telekomföretag för att analysera vilka potentiella problem som medarbetare uppfattar med belöningssystem och hur dessa problem kan komma att påverka deras motivation. För att slutligen bidra till en ökad förståelse för hur belöningssystem fungerar. Detta genom att besvara frågeställningen ”Hur påverkas medarbetare av belöningssystem och vilka effekter kan detta få på deras motivation?”. Genom semi-strukturerade intervjuer har information, rörande tio medarbetares individuella uppfattning av belöningssystem och dess bidragande effekt på motivation, inhämtats. Vidare här även utökad förståelse för ett implementerat belöningssystem erhållits från intervjuer med två teamledare. Data rörande kundtjänstmedarbetarna har sedan grupperats in i centrala begrepp och analyserats utifrån relevanta teorier kopplade till belöningssystem, dess problematik samt motivationsteorier. Resultatet visar bland annat att medarbetarnas uppfattning kring belöningssystemet är tudelat, där oro, stress, minskad trygghet och försämrad prestation var framträdande följdeffekter. Där en slutsats var att följdeffekterna påverkade medarbetarens motivation olika beroende på den individuella anställningstiden.

Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för ingripandepolisers inställning till sitt yrke. För att besvara syftet undersöker vi om det finns en koppling mellan passion och inställningen till sitt yrke och hur den i så fall kan se ut, samt vilka andra faktorer som kan påverka inställningen till sitt yrke och hur dessa i sin tur kan karaktäriseras. I vår teoretiska referensram beskriver vi passion, identitet och motivation samt hur dessa hör samman. Studien genomfördes på en Polismyndighet i en mellanstor stad i Sverige i form av kvalitativa intervjuer, där tio personer inom ingripandeverksamheten intervjuades. Utifrån empiri har vi kunnat fastställa att det finns en viss koppling mellan passion och inställningen till sitt yrke samt att identitet och motivation påverkar inställningen. Ytterligare faktorer som framkommit är samhällsnytta och kall där barndomsdröm haft en betydelse för att se polisyrket som ett kall. Samtliga faktorer har visats sig karaktäriseras på olika sätt för intervjupersonerna och vi har dragit slutsatsen om att alla dessa faktorer påverkar inställningen till sitt yrke. I studien används egna illustrerade modeller för att tydliggöra hur vi ser på kopplingen mellan teorierna och inställningen samt teoriernas relation till varandra.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om vilka faktorer som motiverar personalvetarstudenter på Uppsala universitet att kombinera heltidsstudier med deltidsarbete. Vi har preciserat syftet genom två frågeställningar: “Vilken betydelse får relationen mellan teoretisk och praktisk kunskap för studenternas motivation till att arbeta deltid?” och “Vilka inre och yttre faktorer påverkar studenternas motivation till att söka deltidsarbete?” Resultatet i studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta personalvetarstudenter. De teorier som studien utgår från är praktisk kunskap baserat på Deweys pragmatiska syn på lärande som handlar om att teori kombinerat med erfarenhet främjar lärande. Baserat på Decis self-determination theory används begreppen inre och yttre motivation. Är en person inre motiverad utför de en handling på grund av eget intresse, nöjet att utvecklas och lära sig nya saker. En person som är yttre motiverad motiveras av incitament som belöningar som kommer med att utföra en uppgift. Resultatet visar att respondenterna upplever en avsaknad av praktisk kunskap i utbildningen och att de ges större möjlighet att applicera sina teoretiska kunskaper i praktiken på deras deltidsarbeten. Vidare visar det sig att “utveckling och nyfikenhet”, “arbetslivserfarenhet och anställningsbarhet” och “beröm från arbetsgivare” var mer avgörande för valet att söka deltidsarbete än “lön” och “betyg från universitetet”. I studiens avslutande avsnitt diskuteras varför belöningar måste vara givande och meningsfulla på lång sikt och svårigheten med att kategorisera respondenternas motivation som antingen inre eller yttre motivation samt vikten av praktiska inslag i personalvetarutbildningen.

På grund av ett ökat vårdbehov är fysisk rehabilitering ett område där det finns ett växande behov för implementation av e-hälsostöd. En icke fullföljd rehabiliteringsplan kan potentiellt leda till att en patients smärtor eller besvär inte förbättras som planerat. Detta kan leda till att patienten behöver mer rehabiliteringsvård än vad som hade krävts om rehabiliteringsplanen hade fullföljts från början. Förutom att detta blir en kostnad för patienterna själva, innebär det dessutom en extra kostnad för vården. Motivation räknas som en av de främsta aspekterna att ta hänsyn till, eftersom det influerar människors förmåga och vilja att göra något. Om motivationsaspekten ignoreras vid designandet av ett digitalt stöd i ett rehabiliteringssammanhang, finns risk att designen inte innehar de funktioner som kan bli avgörande för att användaren ska använda det digitala stödet. Även om rehabiliteringspatienter förses med korrekta övningar från fysioterapeuter utför de inte sina övningar, vilket kan bero på deras brist på inre motivation. Trots detta dilemma finns idag få studier som undersöker hur ett digitalt stöd kan designas för att främja inre motivation i ett rehabiliteringssammanhang. Studien ämnade därför att undersöka hur ett digitalt stöd kan designas för att främja inre motivation i ett fysiskt rehabiliteringssammanhang. Frågeställningen undersöktes genom en designorienterad ansats. För att undersöka inre motivation konkretiseras begreppet till de tre grundläggande psykologiska behoven: autonomi, kompetens och samhörighet. Studien resulterade sedan i nio designförslag som informerade hur ett e-hälsostöd kan designas för att främja inre motivation genom att stödja de tre psykologiska behoven: autonomi, kompetens och samhörighet. / Due to an increased need for health care, physical rehabilitation is an area where there is a growing need for implementation of e-health support. An unsuccessful rehabilitation plan could potentially lead to a patient's pain or discomfort not being improved as planned. This may lead to the patient needing more rehabilitation care than what had been required if the rehabilitation plan had been completed from the beginning. In addition to this being a cost for the patients themselves, it also entails an extra cost for health care services. Motivation is considered one of the main aspects to take into account as it influences people's ability and willingness to do something. If the motivational aspect is ignored in the design of e- health support in a rehabilitation context, there is a risk that the design will not possess the functions that can be crucial for the user to use the digital support. Although rehabilitation patients are provided with proper physiotherapy exercises they do not perform their exercises, which may be due to their lack of intrinsic motivation. Despite this dilemma, there are few studies that investigate how digital support can be designed to promote intrinsic motivation in a rehabilitation context. The study therefore aimed to examine how an e-health support can be designed to promote intrinsic motivation in a rehabilitation context. The research question was examined using a design-oriented approach. In order to investigate intrinsic motivation, the concept is concretized to the three psychological needs: autonomy, competence and relatedness. The study then resulted in nine design proposals that informed how an e-health support could be designed to promote intrinsic motivation by supporting the three basic psychological needs: autonomy, competence and relatedness.