Sammanfattning  Inledning:Idag äter mer än 2 miljarder människor i världen insekter regelbundet. I västvärlden finns det dock ingen tradition av att äta insekter och i Sverige är det ännu så länge inte lagligt att producera och sälja insekter som mänsklig föda.  De studier som genomförts kring attityder till att äta insekter har varit inriktade på vuxna konsumenter, medan endast ett fåtal studier varit fokuserade på att undersöka barns uppfattningar, och inte heller där man undersökt olika åldersgrupper av barn. Syfte:Syftet är därmed att utforska uppfattningar om att äta insekter bland lågstadiebarn (6 år) och mellanstadiebarn (12 år). Bakgrund:Barn skapar tidigt i livet preferenser för smak men även uppfattningar om mat.Barns inställning till ny mat präglas ofta av en rädsla och osäkerhet inför det okända, men även en nyfikenhet. Denna dubbelhet brukar beskrivas genom termerna neofobioch neofili, där neofobi är vanligt hos yngre barn.  Material och metod: Idenna studie har totalt fyra semistrukturerade fokusgrupper genomförts med 17 barn i två olika åldrar på en låg- och mellanstadieskola. Resultat:Analysen genererade fem teman, vilka var insekter som farliga, insekter som äckliga, insekter som nyttiga och bra för miljön, insekter som goda och insekter som annorlunda.  Diskussion:Barnens uppfattningar kring mat grundar sig ofta i tidigare erfarenheter och att inte ha ätit insekter eller att ha tänkt på insekter som mat påverkar uppfattningen om dem.Båda åldersgrupperna gav uttryck för hur utseendet hade betydelse för uppfattningar om insekter som äckliga och farliga. Synliga vingar och huvud bidrog till en negativ uppfattning till att äta insekter men även om insekterna var tillagade eller inte, allt detta kretsar kring neofobin.  Slutsats:Studien visade att barns villighet att prova insekter var liten. Studien visade även på att de yngre barnen kände ett starkare obehag emot insekterna än de äldre men båda målgrupperna kunde tänka sig att smaka på insekterna om de inte syntes. / Introduction: More than 2 billion people eat insects regularly, but this is something we in the west generally not do. Previous studies conducted on attitudes to eating insects have been aimed at adult consumers, it would be interesting to examine children’s perceptions of insects.  Aim: The purpose is to explore perceptions of eating insects among primary school children (6 years) and secondary school children (12 years). Background: Children create preferences for taste early in life, but also perceptions about food. This ambiguity is usually described by the terms neophobia and neophilia that are common in young age. Materials and method: This study involved four semi-structured focus groups with 17 children of two different ages,  Result:  The analysis generated five themes which were insects as dangerous, insects as disgusting, insects as healthy and good for the environment, insects as tasty and insects as different. Discussion: Children’s opinions about food are often based on past experiences and that they not have eaten insects or thought about insects as food affect their perceptions about them. Both target groups showed signs of disgust due to the appearance of the insects. The children also mentioned the wings and the head as contributing factors to not wanting to eat the insects. They also talked about the cooked and the uncooked insects as negative factors to not eat the insects, all this is about neophobia.  Conclusion: The study showed that children's willingness to try insects was small. The study also showed that the younger children felt a stronger discomfort with the insects than the older ones, but both target groups could consider tasting the insects if they could not see the insects.

Denna studie utfördes för att identifiera en hittills okänd art för Sverige inom minerarflugsteklarna med hjälp av en genomgående artbeskrivning och gensekvensering av det svenska materialet som samlats in via Station Linnés malaisefälleprojekt.  Studien utfördes på 3 individer som hittats i två malaisefällor, i Pajala respektive Övertorneå, och bestod av två honor och en hane. Resultatet visade att studiens individer var den synonymiserade arten Opius saevus/Apodesmia saeva, som tidigare hittats i Iran, Skottland, Nederländerna, Sydkorea, Österrike och Finland. Att den är synonymiserad betyder, i detta fall, att det finns två namn för arten, då forskare inte riktigt håller med om vilket släkte den tillhör. De svenska individerna är svarta med gula ben, har en occipital carina som möter och går ihop i den hypoclypeal carinan samt obefintlig notauli. Andra karaktärer innefattar en elliptisk eller kilformad pterostigma, ett tydligt äggläggningsrör och 30 antennsegment.  Fortsatt forskning krävs för att med säkerhet kunna placera arten inom Apodesmia eller Opius, men genom att utföra studier som denna utökas kunskapen om den svenska insektsfaunan hos både forskare och allmänheten. En fullständig revidering är nödvändig inom minerarflugsteklarna för att förenkla framtida forskning och artbestämning, samt minska antalet synonymiseringar. / This study was carried out to identify a hitherto unknown species for Sweden within the Opiinae with the help of a thorough species description and gene sequencing of the Swedish material gathered in Station Linnés’ malaise trap project.  The study was carried out on 3 individuals, which were found in two malaise traps in Pajala and Övertorneå respectively and consisted of two females and one male. The results showed that the individuals of the study were the synonymized species Opius saevus/Apodesmia saeva, previously found in Iran, Scotland, South Korea, the Netherlands, Austria and Finland. That it is synonymized means, in this case, that there are two names for the species, as scientists do not quite agree on which genus it belongs to. The Swedish individuals are black with yellow legs, have an occipital carina that meets and merges into the hypoclypeal carina and a non-existent notauli. Other characters include an elliptical or wedge-shaped pterostigma, a distinct ovipositor tube, and 30 antennal segments.  Placing the species within Apodesmia or Opius cannot be done without further research. But by carrying out studies like this, the knowledge of the Swedish insect fauna is expanded among both researchers and the public. A complete revision is necessary within the Opiinae taxa to simplify future research and species determination, and thereafter reduce the number of synonymizations.

Insects play an important role in our society and provide many important ecosystem services as pollinators, decomposers and prey for predators. However insects are facing a global decline and action is needed to help their conservation. Interest and knowledge of the importance of insects is relatively low. The purpose of this study is to investigate the relationship between how much the public knows about the role of insects and their decline, and whether more knowledge leads to a greater propensity to take action to help conserve them. The study's questions are; (1) How much are people aware of the decline of insects and what consequences would that lead to? (2) How willing are the public to take their own actions to help insects? The hypotheses are; (1) The knowledge and willingness to carry out actions for insects differs between the younger and the older generation. (2) The knowledge and willingness to carry out actions differ among those who live in urban versus rural areas. To answer these questions, a web-based questionnaire was designed and sent out to the public. A total of 117 respondents responded and they showed a relatively high level of knowledge about insects and willingness to take action. The results also showed a significant correlation between the public's knowledge of insects and their willingness to take action. There was no difference between the respondents who lived in rural areas and those who lived in cities, but there was a difference between the younger and the older generation. The study found that the more knowledge people have about insects, the more likely they are to take action to help conserve them. But it could also be concluded that it takes more than just knowledge to inspire people to take conservation action. Feelings and peoples’ perceptions of them are just as important, but the right kind of knowledge can be a good first step in changing people's perception of these small but very important animals. / Insekter utgör en viktig roll i vårt samhälle och står för många viktiga ekosystemstjänster såsom pollinatörer, nedbrytare och bytesdjur för predatorer. Just nu står dock insekter inför en global minskning och åtgärder behövs för att hjälpa deras bevarande. Intresse och kunskap om just insekters betydelse är relativ liten. Syftet med den här studien menar att undersöka sambandet mellan hur mycket allmänheten känner till om insekters roll samt deras minskning, och om mer kunskap leder till större benägenhet att utföra åtgärder att bevara dem. Studiens frågeställningar är då; (1) Hur mycket är folk medvetna om insekters minskning och vad det skulle ha för konsekvenser? (2) Hur villig är man att utföra egna åtgärder för att hjälpa insekter? Och hypoteserna; (1) Kunskapen och viljan att utföra åtgärder för insekter skiljer sig i den yngre och den äldre generationen. (2) Kunskapen och viljan att utföra åtgärder skiljer sig hos dem som bor i städerna och på landsbygden. För att besvara dessa frågeställningar utformades en webbaserad enkät som skickades ut till allmänheten. 117 respondenter svarade och de visade på en relativ hör kunskap om insekter samt vilja för åtgärder. Resultatet visade även på ett signifikant samband mellan allmänhetens kunskap om insekter och deras villighet att utföra åtgärder. Det fanns ingen skillnad mellan respondenterna som bodde på landsbygden och de som bodde i städer, men det fanns en skillnad på den yngre och den äldre generationen. Studien visade att ju mer kunskap människor har om insekter desto mer benägna är de att utföra åtgärder för att hjälpa bevara dem. Men man skulle också kunna dra slutsatsen att det krävs mer än bara kunskap för att inspirera människor till bevarande åtgärder. Känslorna och synen på dem är minst lika viktiga, men rätt typ av kunskap kan vara ett bra första steg i att ändra människor syn på dessa små men väldigt viktiga djur.

Djur kan påverka människor på många olika sätt. Djur kan påverka människors fysiska hälsa genom att sänka kolesterolhalten och blodtryck, de minskar även stress och ångest. Att använda sig av djur i undervisningen påverkar även barn. Genom att inkludera djur i undervisningen kan elever öka sina empatiska förmågor, sociala färdigheter och öka motivationen för skolarbete. I den befintliga forskningen saknas det dock en djupare förståelse om hur reptiler och insekter kan påverka eleverna. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs fem själva upplever att reptiler och insekter påverkar dem genom att placera dessa djurgrupper i två klasser. För att undersöka detta används följande forskningsfrågor. Hur kan reptiler och insekter påverka eleverna? Vad kan barnen lära sig om djuren? Uppfattar eleverna någon skillnad på klassrumsklimatet före och efter placeringen av djur i klassrummet? Studien utgick ifrån fyra olika teorier, sociokulturell teori, anknytningsteori, human-animal interaction och animal-assisted interventions. Deltagarna arbetade i mindre grupper med djuren i klassrummet i två omgångar spridda över fem veckor. Under dessa fem veckor samlades data in kontinuerligt genom dagboksanteckningar, observationer och intervjuer. Av materialet framkom det att eleverna fick bättre relation till djuren med tiden, eleverna blev mer avslappnade i djurens närhet, eleverna lärde sig mycket om djurens behov, fysiska attribut och skötsel. Förändringen som några elever såg var att klasserna inte var lika högljudda, många var nyfikna på hur djuren mådde och tittade därför till dem efter varje rast och de pratade mer om respektive djur. / Animals can influence humans in various ways. Animals can affect human’s physical health through lowering the cholesterol content and blood pressure, they also reduce stress and anxiety. The use of animals in education can also affect children. By including animals in the education, students can increase their empathic abilities, social skills and increase the motivation for school. In the current research, however, there is a lack of deeper understanding of how reptiles and insects can affect pupils. The purpose of this study is to research how pupils in year five themselves experience that reptiles and insects affect them by placing these animals into two classes. To research this purpose the following research questions are used. How can reptiles and insects affect pupils? What can children learn about the animals? Do the pupils perceive any difference in the classroom climate before and after the placement of the animals in the classroom? The study was based om four different theories, sociocultural theory, attachment theory, human-animal interaction, and animal-assisted interventions. The participants worked in small groups with the animals in the classroom during two occasions spread over five weeks. During these five weeks, data were collected continuously though diary entries, observations, and interviews. The information that emerged from the collected data was that the pupils became better related to the animals over time, the pupils got more relaxed in vicinity of the animals, the pupils learned a lot about the animals’ needs, physical attributes, and how to care for the animals. The changes that some students noticed was that the classes were not as loud as usual, many were curious about how the animals were doing and therefore checked at them after each break and the pupils talked more about each animal.

Insekter har länge innehaft en undanskymd plats inom litterära djurstudier, och tidigare forskning har i viss utsträckning berört skildrandets svårigheter. Den här uppsatsen vill istället rikta uppmärksamheten mot litterära insektsskildringars mer-än-antropocentriska potential. Uppsatsens primära syfte är att belysa och diskutera hur insekter, samt hur mötet och förhållandet mellan människa och insekt framställs i tre utvalda verk. En betoning ligger på att uppmärksamma form- och innehållsmässiga framställningsstrategier som kan uppfattas som mer-än-antropocentriska.  De tre analyserade verken är Maurice Maeterlincks La vie des abeilles (1901), Leena Krohns Tainaron: postia toisesta kaupungista (1985), samt Bernard Werbers Les Fourmis (1991), och tillvägagångssättet har i viss mån varit inspirerat av ytläsning (surface reading). I analysen används även begrepp och tankegångar som förekommer inom djurstudier och närliggande fält. Analysen visar bland annat vilka strategier som har använts för att undvika grov antropomorfism och överdriven distansering, samt vilka strategier som använts för att undvika att positionera insekter i stereotypa roller i förhållande till människor. Analysen visar också hur verkens mänskliga jaginstanser låter sig påverkas och omformas i mötet med insekter, samt föreslår att läsaren i sitt möte med texterna kan påverkas på ett liknande sätt. Vidare tyder analysen på att skönlitterära insektsskildringar kan vara svåra att placera in i generella modeller för berättelser om djur.

Svenska våtmarker har under flera hundra år dikats ut till förmån för odling av grödor och virkesproduktion. Idag ser verkligheten annorlunda ut och till förmån för klimatet satsar svenska staten nu pengar på att plugga igen diken och återställa dessa numera uttorkade våtmarker. Att huvudsyftet är minskade utsläpp av växthusgaser hindrar dock varken flora eller fauna från att utnyttja dessa nya habitat. Då hotet mot biodiversiteten i världen enligt forskningen är lika allvarligt som klimatförändringarna är det av intresse att veta hur åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser även påverkar artrikedomen lokalt och regionalt. Detta är en studie som utvärderar insektsfaunan på återställda våtmarker och om det går att urskilja några naturvärden baserat på vilka arter som hittats. Mellan 8 augusti och 8 september 2022 användes tre inventeringsmetoder på fyra skogslokaler och tre återställda våtmarker. Lokalerna som stod klara år 2021 är Skogsstyrelsens pilotprojekt för återvätningar. Resultatet visade att även om inga naturvårdsarter hittades, bidrar klimatgynnande återvätning av skogsmark till en ökad biodiversitet redan på kort sikt. Totalt inventerades individer av 35 olika arter och 71% fler arter hittades i våtmarkerna än i skogarna. Sex fynd var arter som specifikt föredrar våtmarker och hittades i lokalerna med öppen vattenspegel, övriga arter i våtmarkerna var generalister. Då många faktorer kan påverka olika arters migration är långsiktig övervakning eftersträvansvärt. Den här studien ger en chans för framtida uppföljning av våtmarkernas utveckling och arters etablering. Vidare en möjlighet att anpassa framtida återvätningar för att minimera utsläpp av växthusgaser och samtidigt maximera biodiversiteten. / Swedish wetlands have been drained by ditching for several hundreds of years in favour for forestry and agriculture. Today, the reality looks different, and due to the climate change the Swedish government is now investing money to plug ditches and restore these now dried-up wetlands. The main purpose is to reduce greenhouse gas emissions, but neither flora nor fauna are prevented from utilizing these new habitats. According to research, the threat to global biodiversity is as serious as climate change, it is of interest to know how measures to reduce greenhouse gas emssions also affect local and regional species richness. This is a study that evaluates the insect fauna in restored wetlands and wether any natural values can be discerned based on the species found. Between August 8 and September 8 2022, three sampling methods were used in four forest locations and three restored wetlands. The wetlands which were completed in 2021 are the Swedish Forest Agency´s pilot projects for rewetting. The results showed that even if no conservation species were found, climate-beneficial rewetting of forest land contributes to increased biodiversity in the short term. In total, individuals from 35 different species were surveyed and 71% more species were found in the wetlands than in the forests. Six findings were species that specifically prefer wetlands and were found in locations with open water surfaces, all other species were generalists. As many factors can influence the migration of different species, long-term monitoring is desirable. This study provides an opportunity for future follow-up of the development of wetlands and the establishment of species. Furthermore, an opportunity to adapt future rewetting to both minimize greenhouse gas emissions and at the same time maximize biodiversity.

Syftet med denna litteraturstudie är att ge en bild av det svenska skogsbruket och dess påverkan på den biologiska mångfalden. Idag är det trakthyggesbruket som mest påverkar den biologiska mångfalden i Sverige och har lett till att många skogslevande arter idag är hotade och rödlistade. I denna studie har vi tittat på hur en produktionsskog skiljer sig från en naturskog när det gäller trädsammansättning, förekomst av död ved, fragmentering, skogskontinuitet och störning i form av brand. Vi har tittat på hur organismgrupperna svampar, lavar, mossor, kärlväxter, insekter, fåglar och däggdjur påverkas av skogsbruket. I denna studie ger vi även ett förslag på hur lärare, genom en exkursion, kan lära ut om biologisk mångfald i skolan.

<p>Denna rapport är en jämförande studie av utvalda konsolidanter som används till att stabilisera nedbrutet insektsangripet trä. Av de trägnagande skadeinsekter vi har i Sverige är det främst<em> </em>den<em> </em>strimmiga trägnagaren som är intressant i möbelsammanhang. I rapporten beskrivs den strimmiga trägnagaren, en liten skadeinsekt<strong> </strong>som kan åstadkomma stor skada om den får verka ostörd. Insekten finns utspridd i hela Europa och är ett stort problem då den angriper alla typer av träslag. Nedbrutet insektsangripet trä<strong> </strong>förlorar sin styrka och kan behöva konsolideras genom att injicera konsolidanter in i träet. Studien är tänkt att jämföra styrkan på de vanligast förkommande och använda konsolidanterna. Urval av dessa har dels gjorts genom att intervjua konservatorer i Sverige, Norge och Danmark, dels utifrån tillgänglig litteratur och forskning. I studien injiceras de utvalda konsolidanterna in i provbitar av artificiellt konstruerat insektsangripet trä som sedan utsätts för hållfasthetsprover. Provbitarna är utformade i kuber av björk, 45x45x45 mm och är borrade med 2 mm stora hål för att efterlikna angripet trä. Två olika typer av hållfasthetsprov har använts för att mäta styrkan hos de olika konsolidanterna, tryckhållfasthet tvärsfiber och skjuvhållfasthet. Resultaten av hållfasthetsproverna visar inga tydliga tecken på att de injicerade konsolidanterna gett någon direkt styrka till provbitarna. I tryckhållfasthets tvärsfiber finns en dock en tendens tillförhöjda värden. För att kunna dra någon slutsats bör ytterligare studier genomföras.</p> / <p>This report is a comparative study of a chosen set of consolidating agents used to stabilize wood suffering from the infestation of wood boring insects. When considering furniture, the most common wood boring insect in Sweden is the Furniture Beetle. This report discusses the Furniture Beetle, a small insect which if left alone, achieves a great amount of damage. This particular beetle can be found in all of Europe and is a sizable problem, since it can attack all species of wood. Infested wood is destabilized by the beetles boring a web of internal tunnels throughout, which results in a loss of strength. This wood is then commonly injected with a consolidation agent to compensate for its internal weakness. The study is made to compare the strength of the most commonly used consolidating agents. These lection of agents was determined by interviewing conservators in Sweden, Norway and Denmark, as well as from accessible literature and research. In the study the selected consolidating agents are injected into trial pieces of artificially compromised wood which are in turn exposed to strength testing in a laboratory setting. The trial pieces are squares of birch wood measuring 45x45x45mm which have several 2mm holes drilled into them lengthwise, to simulate the beetle's pathways. Two types of strength testing were carried out to test the consolidation agents and their effect. One testmeasures the strength by compression across the grain, while the other puts pressure on either side, forcing the piece to fail along the grain. The results of the testing do not distinctively show that the consolidating agents impose any significant strength to the trial pieces. There is however a tendency of increased strength shown in the cross grain compression tests. To draw any firm conclusions, additional research is required.</p>

Denna rapport är en jämförande studie av utvalda konsolidanter som används till att stabilisera nedbrutet insektsangripet trä. Av de trägnagande skadeinsekter vi har i Sverige är det främst den strimmiga trägnagaren som är intressant i möbelsammanhang. I rapporten beskrivs den strimmiga trägnagaren, en liten skadeinsekt som kan åstadkomma stor skada om den får verka ostörd. Insekten finns utspridd i hela Europa och är ett stort problem då den angriper alla typer av träslag. Nedbrutet insektsangripet trä förlorar sin styrka och kan behöva konsolideras genom att injicera konsolidanter in i träet. Studien är tänkt att jämföra styrkan på de vanligast förkommande och använda konsolidanterna. Urval av dessa har dels gjorts genom att intervjua konservatorer i Sverige, Norge och Danmark, dels utifrån tillgänglig litteratur och forskning. I studien injiceras de utvalda konsolidanterna in i provbitar av artificiellt konstruerat insektsangripet trä som sedan utsätts för hållfasthetsprover. Provbitarna är utformade i kuber av björk, 45x45x45 mm och är borrade med 2 mm stora hål för att efterlikna angripet trä. Två olika typer av hållfasthetsprov har använts för att mäta styrkan hos de olika konsolidanterna, tryckhållfasthet tvärsfiber och skjuvhållfasthet. Resultaten av hållfasthetsproverna visar inga tydliga tecken på att de injicerade konsolidanterna gett någon direkt styrka till provbitarna. I tryckhållfasthets tvärsfiber finns en dock en tendens tillförhöjda värden. För att kunna dra någon slutsats bör ytterligare studier genomföras. / This report is a comparative study of a chosen set of consolidating agents used to stabilize wood suffering from the infestation of wood boring insects. When considering furniture, the most common wood boring insect in Sweden is the Furniture Beetle. This report discusses the Furniture Beetle, a small insect which if left alone, achieves a great amount of damage. This particular beetle can be found in all of Europe and is a sizable problem, since it can attack all species of wood. Infested wood is destabilized by the beetles boring a web of internal tunnels throughout, which results in a loss of strength. This wood is then commonly injected with a consolidation agent to compensate for its internal weakness. The study is made to compare the strength of the most commonly used consolidating agents. These lection of agents was determined by interviewing conservators in Sweden, Norway and Denmark, as well as from accessible literature and research. In the study the selected consolidating agents are injected into trial pieces of artificially compromised wood which are in turn exposed to strength testing in a laboratory setting. The trial pieces are squares of birch wood measuring 45x45x45mm which have several 2mm holes drilled into them lengthwise, to simulate the beetle's pathways. Two types of strength testing were carried out to test the consolidation agents and their effect. One testmeasures the strength by compression across the grain, while the other puts pressure on either side, forcing the piece to fail along the grain. The results of the testing do not distinctively show that the consolidating agents impose any significant strength to the trial pieces. There is however a tendency of increased strength shown in the cross grain compression tests. To draw any firm conclusions, additional research is required.

The purpose of this paper is to evaluate the possibility of paleoentomology as a proxy in garden archaeology research. Garden contexts can prove difficult to identify and interpret due to the many changes the contexts go through during their activity period. Mixing of materials, harvesting and cultivation of many different plants will affect the environmental data that is retrieved from them and thus our interpretation of horticulture. This essay looks at the contexts and materials involved in the gardening process; irrigation sources, fertilizer, garden plant macrofossils and modern ecological insect and host plant relationships. The goal is to suggest a conceptual indicator group of insect and plant species that could aid in the identification of garden context and the in situ growth of relic plants. Paleoentomological information from the relating contexts (middens, composts, wells etc.) and other indicator groups have been included along with the ecological data in order to get a more complex picture over the garden contexts and their varying content. For instance, many of the plants found in garden soils are recorded as host plants to several insect species. This paper argues that investigation of these relationships can aid garden archaeology and further our understanding of herbivorous insects’ and associated species’ relationships to plant domestication in pre-history.