Sammanfattning 4FE17E Examensarbete Redovisning 30hp, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2016 Författare: Julia Kindvall & Frida Nilsson Handledare: Biträdande professor Timurs Umans Examinator: Docent Anna Stafsudd Titel: Employer branding – en uppsats om revisionsbyråers attraktionskraft mot generation Y. Bakgrund: Revisionspliktens avskaffande har medfört en högre konkurrens på marknaden för revisionsbyråer. Revisionsbyråerna måste därför hitta ett sätt att särskilja sig för att kunna attrahera de mest kompetenta medarbetarna. Generation Y är en ny generation på väg in på arbetsmarknaden, därför behöver revisionsbyråer vara medvetna om hur de ska använda sitt employer brand. Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara hur revisionsbyråernas externa och interna employer branding påverkar redovisningsstudenters samt revisorsassistenters, från generation Y, sannolikhet att ansöka samt stanna kvar. Metod: Underlaget till enkäterna samlades in genom en förstudie om hur revisionsbyråernas employer branding ser ut, genom intervjuer och mejlkonversationer med Big Four. För att mäta sannolikhet att ansöka samt stanna kvar utformades enkäter till redovisningsstudenter och revisorsassistenter. Uppsatsen tillämpar en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Slutsats: Uppsatsens resultat påvisar att det inte råder något samband mellan sannolikheten att ansöka samt stanna kvar, gentemot påverkan av revisionsbyråers employer branding, när det gäller aspekterna professionalitet, framgång eller etiska värderingar. Däremot påverkar inställning deras sannolikhet att ansöka samt stanna kvar. / Abstract School of Business and Economics at Linnaeus University Växjö, 4FE17E Master Thesis in Accounting 30 ECTS, Spring term 2016 Authors: Julia Kindvall & Frida Nilsson Supervisor: Postdoctoral Researcher Timurs Umans Examiner: Associate Professor Anna Stafsudd Title: Employer branding – A thesis about audit firms attractiveness against generation Y. Background: The Audit requirement abolished has resulted in higher competition in the market for audit firms. This means that they must find a way to differentiate themselves to attract the most competent employees. Since it is a new generation entering the labor market, accounting firms needs to be aware of how they use their employer brand. Purpose: The purpose in this paper is to explain how the audit firms external and internal employer branding affects the accounting students and auditor assistants, from generation Y, likelihood to apply and stay. Method: To gather data for the surveys a feasibility study was conducted on how the audit firms employer branding works through interviews and email conversations with the Big Four. To measure likelihood to apply and stay we designed questionnaires to accounting students and auditor assistants. The thesis applies a quantitative method and a deductive approach. Conclusion: The results of the thesis demonstrate that there is no correlation between the likelihood to apply and stay, and the influence of audit firms employer branding, when it comes to aspects of professionalism, success or ethical values. However, attitude affects their likelihood to apply and stay

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhåller sig till implementeringen av komponentavskrivningar. Teorier: De teorier som använts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi har bl.a. använt oss av Burns & Scapens ramverk som ingår i den institutionella teorin, vilket är den teori som studien utgått ifrån. Metod: Studien utgår ifrån den kvalitativa ansatsen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning. Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation. Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svårbedömd process som präglas av en inre tröghet på grund av påverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstånd byggts upp på grund av svåra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har påkallat behovet av tydligare rekommendationer och direktiv. Trots det något haltande implementeringsarbetet, ställer sig alla respondenterna positiva till införandet och kan se ett värde i det även om det initialt innebär ett merarbete. / Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze how municipal energy companies reason in the choice of depreciation method and how municipal energy companies has prepared for the introduction and implementation of component depreciation. Theory: The theories used in this study, we find to be relevant and applicable to the specific research purpose and research questions. We have among other things, used the Burns & Scapens Framework that is part of the institutional theory, which is the theory that the study assumed. Method: The study is based on the qualitative approach using semi-structured interviews and document review. Empirics: The empirical data includes interviews with five municipal energy companies including review of relevant documentation. Conclusions: The study has shown that municipal energy companies are experiencing depreciation choice as a process that is difficult to estimate, and is characterized by inertia due to influencing factors and ingrained rules and routines. With the interpretation and implementation of BFNs regulation relating to component depreciation has an internal resistance due to difficult and arbitrary assessments, been built up. That has contributed to a wide range of estimations, which has demand the need for clearer recommendations and directives. Despite the halting implementation work, all respondents welcomed the introduction and can see a value in it even if it initially involves extra work.

Komponentavskrivning är ett relativt nytt redovisningssätt för den offentliga sektorn. 2014 kom Rådet för kommunal redovisning med nya direktiv om att införa komponentavskrivning i de kommunala verksamheterna. Harmonisering har visat sig vara en grund till de nya direktiven, vilket påverkar de svenska kommunerna. Syftet med studien är att försöka identifiera om det finns faktorer som påverkar om en kommun har implementerat komponentavskrivning eller inte. Den teoretiska referensramen, innehållandes av relevanta teorier och begrepp, har hjälpt till att uppnå syftet. Det huvudsakliga metodvalet var att samla in data från årsredovisningar på samtliga 290 kommuner. För att komplettera svaren utfördes en telefonenkät som 57 kommuner svarade på. Resultatet visade att endast ett fåtal faktorer påverkar implementeringen av komponentavskrivning. Något som tydligt påverkar valet att implementering är den fria strukturen och ekonomichefernas eget intresse. Studiens resultat antyder att kommunerna inte följer lagen och det finns indikationer på att alla kommuner inte kommer följa lagen fullt ut i framtiden. Resultatet visade även att det finns en osäkerhet i vad för nytta komponentavskrivning skulle ge. Studien ökar förståelsen kring den offentliga sektorns redovisning med inriktning på hur i vilken utsträckning kommuner har implementerat komponentavskrivning. Enkätundersökningen visade att teorin och praktiken inte överensstämmer med varandra. Studien gav även indikationer på att det finns osäkerhet hos kommunerna vilket bidrar till att de gärna tar lärdom av varandra. Framtida forskning skulle kunna ge djupare kunskaper i varför komponentavskrivning inte har införts. / Component depreciation is a relatively new accounting method for the public sector. 2014, the Swedish Council of Municipal Accounting introduced new directives about component depreciation in municipalities. Harmonization has proved to be the basis for the new directives, which affects the Swedish municipalities. The purpose of the study is to identify if there are factors that affect whether a municipality has implemented component depreciation or not. The theoretical framework, containing relevant accounting theories and concepts, has helped to achieve the purpose. The main methodology was to collect data from annual reports in all 290 municipalities. To complete the answers, a telephone survey was performed, where 57 municipalities responded. The result showed that only few factors affect the implementation of component depreciation. Something that clearly affects the choice of implementation is the accounting choice and the CFOs own interest. The results of this study indicate that municipalities do not comply with the law and there are evidence that all municipalities will not fully comply with the law in the future. The results also showed that there is uncertainty about what benefits component depreciation would provide. The study increases the understanding of the public sector accounting, focusing on in which extent municipalities have implemented component depreciation. The survey showed that the theory and practice did not match. The study provided indications that there are uncertainties in the municipalities, which means they would like to learn from each other. Future research could provide deeper knowledge of why component depreciation has not been introduced.

Syfte Syftet med den här undersökningen är studera vad som driver företagen inom banksektorn till att upprätta en hållbarhetsredovisning och vad en hållbarhetsredovisning kan tillföra till företaget. Vidare ska undersökningen granska om lagen om hållbarhetsredovisning i årsredovisningslagen som infördes juli 2016 har påverkat utformningen på hållbarhetsredovisningen för banksektorn. Metod Studien har en fallstudiedesign med två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Undersökningen har genomförts på fem utvalda företag inom banksektorn. Insamling av data sker via telefonintervjuer med de undersökta företagen samt kvalitativa innehållsanalys på respektive företags hållbarhetsredovisningar som upprättats från år 2015 fram till år 2018. Resultat Undersökningens insamlade data visade på att företagen hållbarhetsredovisar för att det är naturligt. De främsta motiven till att upprätta en hållbarhetsredovisning är påtryckningar och förväntningar från intressenter och bibehåll av legitimitet. Att upprätta en hållbarhetsredovisning har genererat fler positiva effekter än negativa, som exempelvis intern och extern legitimitet och ett starkt rykte och varumärke. Studien har även visat att lagkravet som infördes juli 2016 gällande hållbarhetsredovisningen har inte haft någon väsentlig påverkan på utformningen av företagens hållbarhetsredovisning, utöver att vissa områden som lagen innefattar har blivit mer spetsade i hållbarhetsredovisningarna. Originalitet/värde Studien bidrar till en ökad förståelse kring vad som driver företag inom banksektorn att hållbarhetsredovisa och vad det sedan har tillfört till företagen. Den har även bidragit till att få en djupare förståelse kring lagkravet som infördes juli 2016 som en ny företeelse. Lagen är relativt ny och därav har inte mycket forskning gjorts på området kring hur lagen faktiskt påverkat företaget. / Purpose: The aim of this study is to research what motivates companies in the banking sector to establish sustainability accounting reports, and what these reports can add to a company from a business perspective. The perspective is linked to three different theories: stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. Furthermore, this study will examine whether the law on sustainability accounting in annual reports, issued in July 2016, has influenced the formation of sustainability accounting reports within the banking sector.Methodology: This essay has a case study design. The research has been conducted on five selected companies within the banking sector. Two different methods of qualitative data collection were used: telephone interviews, and qualitative content analysis on reports prepared between 2015 and 2018.Result: The collected data showed that companies produce sustainability accounting reports because it is natural. The main reasons for establishing a sustainability accounting report are pressure and expectations from stakeholders and the maintenance of legitimacy. Establishing a sustainability accounting report has generated more positive effects than negative, such as internal and external legitimacy and a strong reputation and brand. The study has also shown that the legal requirement that was introduced in July 2016 regarding sustainability accounting has not made a significant impact on the formation of the companies' sustainability accounting reports, besides becoming sharper in all areas covered by the law.Originality/value: The study contributes to an increased understanding of what motivates companies within the banking sector to engage in sustainability accounting and what it has subsequently added to companies. It has also contributed to a deeper understanding of the legal requirements introduced in July 2016 as a new phenomenon. The law is relatively new and therefore much research has not been done in the area of how the legal requirements have actually affected companies.

Det blir allt vanligare för företag att publicera hållbarhetsrapporter som innehåller krav från intressenter. Tidigare studier genom denna kommunikationskanal har fokuserat på innehållet och inte på hur rapporterna konstruerar företagets hållbarhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur en organisation kommunicerar i sin hållbarhetsrapport för att anses legitim genom specifika diskursiva strategier. I fallstudien används diskursiva strategier som en teoretisk referensram, men även som metodisk utgångspunkt. Dessutom undersöker fallstudien datamaterial som hämtats från företag som verkar inom kläd- och flygindustrin, publikationer från tidigast 2017. Analysprocessen som används i denna uppsats är genom en diskursanalys där resultatet visar att företagen tillämpar olika diskursiva strategier som ett legitimerande verktyg genom hela sin hållbarhetsrapport. Det gör att företagen framstår som hållbara. / increasingly common for companies to produce sustainability reports containing demands from stakeholders. Previous studies through this communication channel has focused on the content and not on how constructions of the company's sustainability are made in their report. The purpose of this study is to examine how an organization communicates in its sustainability report in order to perceive as legitimate through specific discourses. The authors of this case study use discourses as a theoretical point of view which is also used as a method. This case study examines empirical material retrieved from companies operating in the apparel and aviation industry published after 2017. The analytical process used in this essay is through a discourse analysis which shows that companies apply various discourse strategies as a legitimacy device throughout their sustainability report. Companies can therefore appear sustainable as a result of gaining legitimacy. This paper is written in Swedish.

Technical development is often described as fast and some researchers argue that some jobs may be replaced by machines in line with the increased automation. Technical development in the audit industry is no exception to the technological development in its entirety and has significantly changed the audit industry over the years. There has been research on the impact of technological development on auditors' work. On the other hand, there has not been research on how the technological development of audit firms is perceived in the auditing industry. It's not uncommon for articles to write how fast technological advances are going right now, or how big changes are happening right now, but is that really true for the auditing industry? Such a reason for perception and the preparation of change can be studied within the organization theory. This study will use the institutional theory to understand and analyze the technological change as described in articles from audit papers. The purpose of this study is to contribute to the understanding of the context of the technological change's impact on the audit industry in Sweden from a historical perspective, with emphasis on how technical development has been developed in two key industry newspapers. Since articles have provided empirical evidence for this study, a qualitative content analysis has been used as a research strategy. This strategy has been applied because it allows you to draw conclusions based on the content of the articles. The study has come to the conclusion that the technological changes tended to be described as fast during almost every year of the survey. The technological change also tends to be presented as something positive. / Den tekniska utvecklingen beskrivs ofta som snabb och en del forskare menar att en del jobb riskerar att ersättas av maskiner i takt med en ökad automatisering. Den tekniska utvecklingen inom revisionsbranschen är inget undantag från den teknologiska utvecklingen i sin helhet och har förändrat revisionsbranschen märkbart genom åren. Det finns tidigare en hel del forskning kring den teknologiska utvecklingens påverkan på revisorers arbete. Däremot har det inte genomförts forskning kring hur den teknologiska utvecklingen i revisionsföretag uppfattas inom revisionsbranschen. Det är inte ovanligt att det skrivs i tidningsartiklar om hur fort den tekniska utvecklingen går just nu, eller hur stora förändringar sker just nu, men stämmer detta verkligen för revisionsbranschen? Sådana här resonemang om perception och framställning av förändring kan studeras inom organisationsteorin. Denna studie kommer använda sig av den institutionella teorin för att förstå och analysera den teknologiska förändringen som den beskrivs i tidningsartiklar från revisionsridningar. Syftet med denna studie är att bidra till förståelsen av kontexten för den tekniska förändringens påverkan på revisionsbranschen i Sverige ur ett historiskt perspektiv, med betoning på hur teknisk utveckling har framställts i två centrala branschtidningar. Eftersom tidningsartiklar från revisionstidningarna har utgjort empirin för studien har en kvalitativ innehållsanalys använts som forskningsstrategi. Denna strategi har tillämpats eftersom den möjliggör att man kan dra slutsatser baserat på innehållet i artiklarna. Studien har kommit fram till att de teknologiska förändringarna tenderat att framställas som snabba i nästintill samtliga år undersökningen genomfördes för. Den teknologiska förändringen tenderar även överlag att framställas som något positivt.

Denna studie undersöker hur samverkan upplevs fungera mellan skola, socialtjänst och Barn-och ungdomspsykiatri (BUP) som möter barn med psykisk ohälsa i samverkansmöten. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med två skolkuratorer, två socialsekreterare samt två kuratorer från BUP. Empirin har analyserats med innehållsanalys och har därefter tolkats genom Sociala representationer och Institutionell teori. Resultatet består av kategorierna Möjligheter med samverkan, Svårigheter med samverkan, Ansvarsfördelning, Sätt att främja samverkan och sist Sociala representationer. Resultatet visade att det som fungerade bra med samverkan var att det fanns tydliga rutiner och ansvarsområden samt att aktörerna lärde sig om varandras professioners sätt att tänka utifrån deras olika kompetenser. Resultatet visade att det inte existerade någon maktobalans mellan professionerna men att det kunde förekomma i deras handlingsförmåga. Det som kunde påverka samverkan negativt var resurshinder inom de olika organisationerna. Intervjupersonernas synsätt om varandra var positivt i övergripande bemärkelse och det framkom att det fanns åsikter om varandra som påverkade samverkan positivt. Slutsatsen är att samverkan genom samordnad individuell plan (SIP) haft en positiv utveckling för samverkan, då den gett möjlighet att träffas och få kännedom om varandras organisationer, kompetenser och ansvarsområden. Aktörernas olika organisatoriska förutsättningar ledde ofta till att det uppstod olika tolkningar om hur ett socialt problem skulle tolkas och lösas, vilket bidrog positivt till en helhetsbild av en klients situation. / This study aims to investigate how the collaboration between Social services, Child and adolescent psychiatry (BUP) and School are being perceived regarding children with mental ill-health. The study is based upon six semi-structured interviews with two school social workers, two social service workers and two counselors from BUP. The results has been analysed with content analysis and thereafter interpreted through Social representations and Institutional theory. The emerging categories were: Possibilities with collaboration, Difficulties with collaboration, Responsibility distribution, Ways to improve collaboration and Social representations. The results showed that what was perceived as a positive collaboration was distinctive routines, clear areas of responsibility and to learn about each of the professions way of thinking, as they have different expertise. The results also showed that it did not exist a balance of power, but that it could affect their professional ability to act. What could affect the collaboration negatively was the difficulty of resource management within the organizations. The view the participants had of each other was generally positive, and it did exist thoughts of each other in some way affecting the collaboration. The conclusion is that collaboration through Specialized individual plan (SIP) has had a positive effect, as it has given the opportunity for professionals to meet and get knowledge about each other’s organizations, competences and areas of responsibility. The participants different organizational conditions often led to different interpretations on how a social problem should be interpreted and solved, which contributed positively to an overall picture regarding a client’s situation.

Risk kan beskrivas som ”sannolikheten att drabbas av skada eller förlust” eller som ”sannolikheten att en händelse ska inträffa”. Begreppet risk saknar emellertid en allmänt accepterad definition. Företagen nämner vilka risker de har i sina årsredovisningar och halvårsrapporter. Problemet är att det finns stora skillnader mellan vilken inställning företagen har till hur utförligt de ska rapportera om sina risker. Det kan finnas både fördelar och nackdelar med att informera om risker. Den finansiella rapporten är ett sätt för intressenterna att få tillgång till värdefull information om företaget för att de sedan ska kunna fatta välgrundade beslut. Genom ett globalt intresse för de finansiella rapporterna har behovet av ett gemensamt regelverk ökat. Från och med 2005 ska alla börsnoterade företag i EU tillämpa IFRS i sin koncernredovisning för att det ska bli lättare för intressenterna att kunna jämföra olika alternativ. Det här innebär bland annat att företagen måste tillämpa de regler som finns i IAS 34 och IFRS 7 om risker och riskhantering.Studiens syfte är att undersöka hur företag som är börsnoterade på NASDAQ OMX Stockholm informerar om risker och riskhantering i årsredovisningar i jämförelse med halvårsrapporter. Dessutom syftar studien till att ta reda på om det finns något samband mellan hur företagen lämnar riskupplysningar och företagens storlek, branschtillhörighet och skuldsättningsgrad. Studien baseras på 90 årsredovisningar och 90 halvårsrapporter från 2012. Urvalet bestod från början av 203 företag listade på NASDAQ OMX Stockholm. Studien omfattar inte finansiella företag samt företag med brutet räkenskapsår.Studien visar att företagen informerar om betydligt fler strategiska, operativa och finansiella risker i årsredovisningarna än i halvårsrapporterna. Det kan bero på att IAS 34 ställer låga krav på hur mycket risker företagen måste upplysa om i halvårsrapporterna. Även riskhanteringen är lägre i halvårsrapporter än i årsredovisningar. Skillnaderna kan förklaras genom att företagen prioriterar relevans framför tillförlitlighet i halvårsrapporterna. Dessutom kan det grunda sig i att företagen anser att nyttan inte överstiger kostnaden att ge ut informationen till intressenterna. För övrigt kan det bero på att riskupplysningarna i halvårsrapporterna helt enkelt speglar intressenternas efterfrågan av information. Det skulle kunna betyda att intressenterna enbart använder halvårsrapporter för att få aktuell information och därmed nöjer sig med att gå tillbaka till årsredovisningarna för att få mer informationen om företagets risker.Studien visar att det finns ett positivt samband mellan företagets storlek och antalet riskupplysningar för 17 av 31 risker i årsredovisningarna och för 14 av 31 risker i halvårsrapporterna. När företagens branschtillhörighet utreddes som förklaring till varför företag informerar olika mycket om risker kunde undersökningen visa att det finns skillnader mellan företagens riskrapportering i olika branscher. Det varierade hur stora dessa skillnader var. Studien kunde inte visa att företagens skuldsättningsgrad skulle ha någon betydelse för hur företag informerar om risker i årsredovisningar och halvårsrapporter. / Program: Civilekonomprogrammet

Redovisning är ett ämne under konstant förändring. Som en följd av utvecklingen av internationella redovisningsregler beslutade BFN att det behövdes förändring på det svenska redovisningsområdet. Den 8 juni 2012 fattade BFN beslut om det allmänna rådet (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning, K3. Reglerna ska tillämpas av onoterade större företag från och med redovisningsår 2014. Regelverket K3 är principbaserat och därmed lämnas det stort utrymme för det professionella omdömet. För företag som kommer tillämpa K3 sker en del stora förändringar. Den kanske största och mest utmanande förändringen är de nya reglerna gällande avskrivningar av materiella anläggningstillgångar då företag måste tillämpa komponentavskrivningar på dessa. För att det ska vara ett krav att särredovisa en komponent måste det enligt K3 finnas väsentlig skillnad i nyttjandeperiod samtidigt som komponenten ska vara betydande. Många fastighetsbolag har ställt sig kritiska till kravet på komponentavskrivning då de ansåg att de ökade kostnader som reglerna medför var högre än den medförda nyttan. Kritik har även riktats mot att det endast utgivits begränsat med vägledning angående hur reglerna ska tolkas.Eftersom K3 är ett nytt regelverk finns det ännu inga studier som visar hur företagen har hanterat problematiken som komponentavskrivningar medför, vilket gör vår studie relevant. Syftet med studien är att bidra med kunskap gällande hur införandet av komponent-avskrivningar enligt K3 kan hanteras i fastighetsbolag. För att uppfylla syftet och besvara vår problemformulering har vi genomfört semistrukturerade intervjuer på åtta fastighetsbolag som påbörjat eller avslutat övergången till komponentavskrivningar. Studiens resultatet kan tänkas användas som ett diskussionsunderlag för bolag som ännu inte har kommit långt i processen med komponentavskrivningar.Vår studie har bidragit med kunskap gällande hur åtta fastighetsbolag har hanterat problematiken vid tillämpning av komponentavskrivningar enligt K3. Studien visar att valda företag inom fastighetsbranschen påverkats av stora aktörer inom organisationsfältet, vilket har medfört att företagen använt sig av liknande information för att tolka reglerna gällande komponentavskrivningar. Trots det här har företagen tolkat reglerna på olika sätt vilket kan förklaras av att reglerna är principbaserade. I studien framgår att det mest problematiska vid övergången till komponentavskrivningar är hur tillkommande utgifter ska behandlas, samt att reglerna har lett till en ökad arbetsbelastning. För att tolka de principbaserade reglerna har samtliga bolag tagit hjälp av fastighetsförvaltarna. Den ökade arbetsbelastningen har till stor del hanterats internt men i vissa fall har externa konsulter anlitats. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>