Genom historien har den svenska idrottsrörelsen kännetecknats som en folkrörelse. På senare tid har fotbollsföreningar i Sverige övergått från att vara en del av den organiserade demokratiska folkrörelsen vars främsta syfte är att främja folkhälsan till att idag bedrivas som företag med syftet att tjäna pengar. För att kunna bedriva elitidrottsverksamhet har organisationerna blivit allt mer professionella och kommersiella i sättet att införskaffa och säkerställa ekonomiska resurser. Den här studien ämnar undersöka om organisationsformen hos svenska fotbollsklubbar ger upphov till olika resursberoenden och hur de säkerställer resurser. Den teoretiska referensramen utgörs av resursberoendeteorin för att bland annat fältidentifiera värdefulla resurser och institutionell teori för att skapa en bredare bild för hur det svenska fotbollsfältet utvecklats. Studien är en kvalitativ fallstudie genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att organisationerna liknar varandra både vad gäller resursberoende men även i säkerställande av resurser där legitimitet var av stor betydelse. Studiens slutsats konstaterar att organisationsformerna inte har någon påverkan på vare sig resursberoende eller säkerställande av resurser. Resultatet pekar istället på att det är fältet som påverkar organisationerna. / Throughout history, the Swedish sports movement has been characterized as a popular movement. Recently, Swedish football organizations have transitioned from being part of the organized democratic popular movement whose main purpose is to promote public health to today being run as a company with the aim of making money. In order to operate an elite sport organization, organizations have become increasingly professional and commercial in the way of acquiring and securing financial resources. The theoretical framework for this study consists of Resource Dependence Theory to identify, among other things, valuable resources and Institutional Theory to create a broader picture of how the Swedish football field has developed. The study is a qualitative case study conducted with the help of semi-structured interviews. The result shows that the organizations are similar to each other in terms of resource dependency as well in securing resources where legitimacy was of great importance. The study's conclusion states that the organizational forms have no effect on either resource dependency or the securing of resources. The result, instead, indicates that it is the field that affects the organizations.

To complete work in a satisfactory manner, the auditor needs to maintain his or her qualifying role; it is required that the auditor is independent. The auditor shall review his or her independence before each assignment and resign if there are circumstances that could upset the trust in his or her independence. The study is based on the scepticism we have that a human being can ever be independent. The thesis aims to obtain valuable insight into the auditor’s independent position by studying the auditor’s approach on independence and the eventual threats they may experience. Furthermore, the purpose is to determine if an auditor can be independent. Through a qualitative method and abductive approach, the study has taken its starting point in the research to supplement the general knowledge with the practice from the auditor’s perspective. Within the institutional context, we have analyzed the empirical data based on three overarching themes; 1. The Swedish Auditing Act’s five threats against independence, 2. Independence in fact and independence in appearance, and 3. The auditor’s practical course of action. The study shows that there are divided opinions about whether an auditor can be independent and that there are patterns that indicate the existence of isomorphism. Likewise, the study shows that threats of friendship and self-examination should not necessarily be seen as a threat but rather as an advantage to conducting a qualitative audit. / För att en revisor ska genomföra ett tillfredsställande arbete och behålla sin kvalitetsstämplande roll krävs det att hen är oberoende. Revisorn ska med stöd av revisorslagens analysmodell pröva sitt oberoende innan varje uppdrag och avsäga sig uppdrag om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hens opartiskhet eller självständighet. Problematiken i studien grundar sig i den skepticism vi har till att en människa någonsin kan vara oberoende. Syftet med uppsatsen är att få en användbar inblick i revisorns oberoendeposition genom att studera revisors synsätt på sin roll och de eventuella hotbilder mot oberoendet som de upplever. Vidare är syftet att reda ut om det överhuvudtaget är möjligt för en revisor att vara oberoende. Studien har genom en kvalitativ metod och abduktiv ansats tagit avstamp ur forskningen för att komplettera det rådande vetandet med praktiken ur revisorers perspektiv. Studien har inom en institutionell kontext analyserat empirin utifrån tre övergripande teman; 1. Revisorslagens analysmodell, 2. Faktiskt och synbart oberoende, och 3. Revisorns praktiska tillvägagångssätt. Studien visar att det finns delade meningar kring huruvida det är möjligt för en revisor att vara oberoende, samt att det föreligger mönster som tyder på existensen av isomorfism. Studien påvisar likaså att vänskaps- och självgranskningshot inte nödvändigtvis bör ses som ett hot, utan snarare som en fördel till att genomföra en kvalitativ revision.

Titel: Vilka likheter och skillnader finns mellan svenska och internationella skogsbruksföretags hållbarhetsrapportering? En kvantitativ innehållsanalys av 17 skogsbruksföretags hållbarhetsrapportering utifrån GRIs miljömässiga indikatorer. Nivå: C-uppsats 15hp inom Civilekonomprogrammet Författare: Enes Mamudi & Hannes König Handledare: Cristoffer Lokatt Examinator: Pia Nylinder Datum: 28/03-2022 - 05/06-2022    Syfte: Tidigare studier har visat att hur företag hållbarhetsrapporterar skiljer sig beroende på bransch och land (Holder-Webb, Cohen, Nath & Wood 2009; Tate, Ellram & Kirchoff 2010; Gamerschlag, Möller & Verbeeten 2010; Bouvain & Chen 2009). Ingen tidigare studie har jämfört hållbarhetsrapporter mellan svenska och internationella inom en och samma bransch, skogsbruksbranschen. Det forskningsgapet strävar denna studie fylla. Syftet med denna studien är att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan svenska och internationella skogsbruksföretags hållbarhetsrapportering för att se hur de institutionella mekanismerna styr över geografiska gränser. Studien söker även svar på huruvida skogsbruksföretagens miljömässiga hållbarhetsindikatorer efterliknar varandra som konsekvens av sin gemensamma branschtillhörighet för att se de institutionella mekanismernas roll inom branschen.  Metod: Studiens utgår från den positivistiska ståndpunkten med hypoteser som besvaras med en deduktiv linje. Forskningsstrategin är en kvantitativ innehållsanalys med replikerbarheten i fokus. Studien följer en tvärkulturell design i datainsamlingen. Datan analyseras med hjälp av deskriptiv statistik.  Slutsats: Studiens första forskningsfråga visade att det främst finns skillnader mellan hållbarhetsrapporteringen mellan de svenska och internationella skogsbruksföretagen. Studiens andra forskningsfråga gav inte ett lika tydligt svar där företagen efterliknade varandra inom branschen på vissa aspekter men andra inte. Utöver forskningsfrågorna drog författarna slutsatsen att landstillhörighet eventuellt väger tyngre än bransch ur ett teoretiskt perspektiv. Studiens bidrag: Studien ger ett praktiskt bidrag i form av att företag inom branschen kan använda informationen för att jämföra sin hållbarhetsrapportering med andra för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Tidigare forskning av Aras och Crowther (2009) visat att graden av hållbarhetsrapportering ger kommersiella fördelar på marknaden. Informationen är även användbar till företag för att locka investerare då en studie av Braam och Peeters (2018) visat att efterfrågan på hållbarhetsrapportering från dessa ökat. Genom att studera ett outforskat område skapade studien ett teoretiskt bidrag då ett forskningsgap fyllts. Studien visade skillnader i hållbarhetsrapporteringen mellan Sverige och internationellt samt att branschen till viss del efterliknar varandra men att variabeln landstillhörighet eventuellt väger tyngre än variabeln bransch ur ett teoretiskt perspektiv. Vidare forskning: Det skulle vara intressant att studera GRIs sociala och ekonomiska hållbarhetsindikatorer i en liknande studie då denna endast fokuserade på de miljömässiga. Även att granska hållbarhetsrapporter över en tidsperiod för att se förändringar i rapporteringen samt att studera en miljöfarlig bransch för att kunna se likheter och skillnader mot den miljöviktiga skogsindustrin. / Title: What similarities and differences are there between Swedish and international forestry companies sustainability reports? A quantitative content analysis of 17 forestry companies sustainability reporting based on GRI's environmental indicators. Level: C-essay 15 credits in Business Administration Authors: Enes Mamudi & Hannes König Supervisor: Cristoffer Lokatt Examinator: Pia Nylinder Date: 28/03-2022 - 05/06-2022    Aim: Previous studies have shown that how companies report sustainability differs depending on the industry and country (Holder-Webb, Cohen, Nath & Wood 2009; Tate, Ellram & Kirchoff 2010; Gamerschlag, Möller & Verbeeten 2010; Bouvain & Chen 2009). No previous study has compared sustainability reports between Swedish and international companies in the same industry, the forestry industry. This research gap seeks this study to fill. The purpose of this study is to investigate the similarities and differences that exist between Swedish and international forestry companies sustainability reporting to see how the institutional mechanisms govern over geographical boundaries. The study also seeks to answer whether the forestry companies environmental sustainability indicators mimic each other as a result of their common industry affiliation in order to see the institutional mechanisms role in the industry.  Method: The study is based on the positivist research philosophy with hypotheses that are answered with a deductive line. The research strategy is a quantitative content analysis with focus on replicability. The study follows a cross-cultural design in the data collection. The data are analyzed using descriptive statistics.  Conclusion: The study's first research question showed that there are mainly differences in the sustainability reporting between the Swedish and international forestry companies. The study's second research question did not provide an equally clear answer where companies mimicked each other in the industry on certain aspects but others not. In addition to the research questions the authors concluded that country affiliation may outweigh industry from a theoretical perspective. Contribution: The study makes a practical contribution to companies in the industry that can use the information to compare their sustainability reporting with others to remain competitive. Previous research by Aras and Crowther (2009) has shown that the degree of sustainability reporting provides commercial advantages in the market. The information is also useful for companies to attract investors as a study by Braam and Peeters (2018) showed that the demand for sustainability reporting from these have increased. By studying an unexplored area, the study created a theoretical contribution when a research gap was filled. The study showed differences in sustainability reporting between Sweden and internationally and that the industry to some extent mimics each other, but that the variable country affiliation may weigh heavier than the variable industry from a theoretical perspective. Further research: It would be interesting to study GRI's social and economic sustainability indicators in a similar study as this paper only focused on the environmental indicators. Also to review sustainability reports over a longer time period to see changes in the reporting and to study an environmentally hazardous industry to see similarities and differences with the environmentally important forestry industry.

In 2020, a global pandemic spread resulting in restrictions limiting working conditions in many workplaces resulting in the escalation of remote work. The purpose of this study is to investigate how remote work affect management accounting to strengthen existing knowledge and identify possible areas for improvement of this research area. From a leadership perspective, the study draws on rule-based and normative pillar of institutional theory to theorize how formal and informal control systems are affected by remote work. Providing relevant insight to control systems and remote work the empirical evidence is derived from interviews with managers in both the public and private sector. The findings illustrate frictions that have occurred between advocates of formal and informal management because of escalating remote work. The long distance between managers and employees in turn forces management to adapt a more informal governance amongst themselves yet increases the use of formal control systems towards the employees. In conclusion, internal documents stipulating how to work remotely are needed to optimize the balance between formal and informal control systems to reduce uncertainty in the management group.

Datum: 2022–06–02Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens universitet Författare: Amanda Larsson (871205) Nicole Lindberg Gafvelin (950102) Joar Lundberg (960722) Titel: Från boken till molnet- En kvalitativ studie om hur medarbetare i ledandepositioner på små och medelstora företag ser på digitalisering ochautomatisering av redovisningsarbetet samt hur det påverkar deras verksamhet. Handledare: Leanne Johnstone Nyckelord: Digitalisering, SME, redovisning, digital transformation, isomorfism & neo-institutionell teori Forskningsfråga: Hur ser medarbetare i ledande positioner på små och medelstora företag på digitalisering, och automatisering av redovisningsarbetet samt hur påverkar detderas verksamhet? Syfte: Att ur ett institutionellt perspektiv bidra till kunskap om hur digitaliseringenhar påverkat redovisningsarbetet i små och medelstora företag samt hur dessmedarbetare i ledande positioner uppfattar fenomenets utveckling under detsenaste årtiondet. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetodik i form avsemistrukturerade intervjuer med personer i redovisningsyrket.Slutsats: Studien kommer fram till slutsatsen att respondenterna upplever attdigitalisering och automatisering påverkar redovisningsarbetet i små ochmedelstora företag samt dess verksamheter positivt. Respondenterna anserdock att det finns en del utmaningar men att de positiva överväger de negativa. / Date: 2022-06-02 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 CR Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Amanda Larsson (871205) Nicole Lindberg Gafvelin (950102) Joar Lundberg (960722) Title: From the book to the cloud- A qualitative study of how employees inleading positions at small and medium-sized companies view digitizationand automation of accounting work and how it affects their operations. Tutor: Leanne Johnstone Keywords: Digitalization, SME, digital, accounting, SME, digital transformation, isomorphism & neo-institutional theory Research question: How do employees in leading positions at SME view digitization andautomation of accounting work, and how does this affect their operations?Purpose: To contribute from an institutional perspective to knowledge about howdigitalization has affected accounting work in SME and how its employeesin leading positions perceive the development of the phenomenon over thepast decade. Method: The study was conducted with a qualitative research methodology in theform of semi-structured interviews with people in the accounting profession.Conclusion: The study concludes that the respondents feel that digitization andautomation have a positive effect on the accounting work in small andmedium-sized companies and their operations. However, the respondentsbelieve that there are some challenges but that the positive effects outweighthe negative ones.

In 2011 Sweden introduced tuition fees for citizens of countries outside the European Union (EU), European Economic Area (EEA) and Switzerland, choosing to study at Swedish universities. The purpose of this thesis has been to explore how institutions of higher education in Sweden has adapted to this change by studying the case of Lund University. Within Lund University we have studied both centrally placed functions and functions at the Faculty of Engineering and the Faculty of Social Sciences, namely Graduate School. We have performed interviews with teachers as well as administrative staff on different levels. Our study is centred around organization pertaining to marketing and recruitment towards fee-paying students as well as services for fee-paying students during their time of study at Lund University. We have also been interested in finding out whether the relation between the university and the students has changed during the time passed and if there has been any adaptations of the offered education. Our study shows that the tuition fees contributed to a more focused attention on international marketing, the development of new practices within communication and service to international students and the creation of a wider range of international educational programmes. We have also found that administrative staff within the university, to a certain extent, think about students in terms of customers. / År 2011 infördes studieavgifter för studenter från tredjeland som valde att studera vid universitetet och högskolor Sverige. Syftet med denna uppsats har varit att utforska hur lärosäten i Sverige anpassat sig till denna förändring genom att studera fallet Lunds universitet. Inom Lunds universitet har vi studerat funktioner både centralt och på fakultetsnivå, vi har genomfört intervjuer med lärare samt med personer på olika nivåer inom administrationen. Vi har inkluderat både Lunds Tekniska Högskola, LTH, och Graduate School som driver ett antal internationella mastersprogram vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten. I vår studie har vi fokuserat på̊ organisering som berör rekrytering av och marknadsföring mot betalande studenter till universitetet samt servicefunktioner riktade till betalande studenter under studietiden. Vi har även utforskat om relationen till studenterna har förändrats samt om det skett en anpassning av utbildningsutbudet. Vår studie visar att studieavgiftsreformen bidrog till ett ökat fokus på internationell marknadsföring och positionering, att nya praktiker inom kommunikation och service till internationella studenter utvecklats samt att antalet program med internationell rekrytering utökats. Studien visar även att tjänstemän inom universitetet i viss utsträckning tänker på studenter i termer av kunder.

I och med det ökade fokuset på hållbarhet ställer intressenterna ökade krav på information. Freemans (1984, s. 25) definition av begreppet intressent ligger till grund för utveckling av tidigare forskning inom ämnet. Begreppet intressent är brett, vilket har lett till att begreppet problematiserats. Majoriteten av företag väljer idag att tillämpa en hållbarhetsredovisning i syfte att visa transparens och bemöta väsentliga intressenters förväntningar.  Hållbarhetsredovisning har traditionellt sett varit frivilligt i Sverige och tillämpats genom självreglering. Från och med den 1 juli 2016 är det krav på att de största företagen i Sverige ska hållbarhetsredovisa. Lagkravet grundar sig i att regeringen ansåg att intressenter idag finner hållbarhetsfrågor alltmer aktuella och att investering i företag även grundar sig i detta. Det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer för hur hållbarhet ska redovisas. Global Reporing Initiative (GRI) är ett av de större internationella ramverk som kan användas av företag för att upprätta en hållbarhetsredovisning.  Syftet med studien är att lyfta fram huruvida de fyra största bankkoncernerna i Sverige väljer att engagera sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar och huruvida engagemanget har förändrats över tid. Studiens resultat ska bidra till ökad kunskap om bankernas sätt att engagera sina intressenter i arbetet med hållbarhetsredovisning. För att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys på respektive banks hållbarhetsredovisningar samt en ordanalys med kvantitativa drag, för samtliga undersökta år. De årtal som behandlas i studien är år 2010, 2012, 2017 och 2020. De valda åren möjliggör en kartläggning av förändringar i bankernas hållbarhetsredovisningar under en längre period. Samtliga analyserade banker upprättar sina hållbarhetsredovisningar i enlighet GRI:s riktlinjer.  Studiens resultat gör det möjligt att dra slutsatsen att samtliga banker som studerats har enlikartad syn och kategorisering av sina intressenter. En andra slutsats är att majoriteten avbankerna har valt att identifiera och engagera sina intressenter och deras förväntningar främstgenom väsentlighetsanalyser och intressentdialoger. Detta förklaras och uppges ligga till grundför utformningen av hållbarhetsredovisningen. Den sista slutsatsen är att tre av fyra analyseradebankkoncerner har utökat sitt intressentengagemang över de analyserade åren. Förändringengör sig tydlig genom de antal gånger de mest väsentliga intressentgrupperna förekommer iordanalysen som presenteras i studiens resultat. / Due to the increased focus on sustainability, stakeholders place increased demands on information. Freeman's (1984, s. 25) definition of the term stakeholder is the basis for the development of previous research in the subject. The concept of stakeholder is wide, which has led to the concept being problematized. The majority of companies today choose to apply a sustainability report in order to show transparency and meet the expectations of key stakeholders. Sustainability reporting has traditionally been voluntary in Sweden and applied through self-regulation. As of 1 July 2016, the largest companies in Sweden are required to report sustainability. The legal requirement is based on the fact that the government considered that stakeholders today find sustainability issues increasingly relevant and that investment in companies is also based on this. There are several organizations that have developed principles and guidelines for how sustainability should be reported. The Global Reporing Initiative (GRI) is one of the major international frameworks that can be used by companies to prepare a sustainability report. The purpose of this study is to highlight how the four largest banking groups in Sweden choose to engage their stakeholders in their sustainability reports, and how the commitment has changed over time. The results of this study will contribute to increased knowledge of the banks' ways of engaging their stakeholders in the work with sustainability reporting. In order to be able to answer the purpose and research questions, we have used a qualitative content analysis of each bank's sustainability reports and a word analysis with quantitative features, for all surveyed years. The years covered in this study are 2010, 2012, 2017 and 2020. The selected years enable a mapping of changes in the banks' sustainability reports over a longer period. All analyzed banks prepare their sustainability reports in accordance with GRI's guidelines. The results of this study make it possible to conclude that all banks studied have a similar view and categorization of their stakeholders. A second conclusion is that the majority of banks have chosen to identify and engage their stakeholders and their expectations primarily through materiality analyzes and stakeholder dialogues. This is explained and stated to form the basis for the design of the sustainability report. The final conclusion is that three out of four analyzed banking groups have increased their stakeholder involvement over the years analyzed. The change is made clear by the number of times the most significant stakeholder groups appear in the word analysis presented in the study results.This study is written in Swedish.

Digitaliseringens framfart formar samhälle, arbetsmarknad och yrkesroller. Digitalt arbeteinnebär inte bara effektivitetsförbättringar utan även sämre matchning på arbetsmarknadenoch interna kompetensutmaningar. I takt med utvecklandet av nya teknologier kommer blandannat revisorns yrkesroll förändras till att innehålla mer digitala arbetssysslor, och därav skeräven en förändring av de kompetenser som arbetet kräver. Denna studie behandlar frågan omhur digitala kompetenser formar revisorns yrkesroll, med syftet att skapa förståelse fördigitala kompetenser inom revisorsprofessionen. Studien är kvalitativ samt i huvudsakinduktiv men innehåller även abduktiva inslag, och har genomförts genom en kombinationav att granska platsannonser samt genomföra semi-strukturerade intervjuer med revisorer. För att uppnå studiens syfte används de tre pelarna inom institutionell teori samt teori omroller som en referensram för att analysera det empiriska resultatet. De tre pelarna inominstitutionell har i tidigare studier använts för att analysera roller inom ekonomistyrning menhar inte applicerats inom revision. Studiens resultat visar på att digital kompetens inteframstår efterfrågas av arbetsgivare i platsannonser trots att revisorer upplever att god digitalkompetens kan effektivisera arbetet och därigenom utgöra en framgångsfaktor i yrkesrollensom revisor. Vidare framstår yrkesrollens behov av digital kompetens skifta under yrkeslivetdå arbetet för juniora revisorer framstår vara mer tekniskt krävande än för seniora revisorer. På så vis belyser studien hur yrkesrollen som revisor framstår progressivt övergå från mertekniskt krävande arbete till mer socialt orienterat arbete.

Bakgrund och problem: Bolagisering är ett växande fenomen inom svenska kommuner där övergången till ett kommunalt bolag innebär en rad förändringar inom verksamheten såsom tillämpning av aktiebolagslagen och en förändrad styrkedja. Motiven bakom bolagisering omfattas av att öka effektiviteten i verksamheten samtidigt som kostnadsreduceringar kan uppnås. Däremot presenteras även en rad risker som reformeringen kan medföra såsom en minskad insyn i det kommunala bolaget till följd av en separation av kontroll och ägande samt att bolaget driftar från kommunen. Till följd av den kritik som riktats mot bolagisering så kan lämpligheten ifrågasättas i specifika kontexter samt vilka faktorer som påverkat beslutet att genomföra reformeringen.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar ett bolagiseringsbeslut i en vård- och omsorgsförvaltning samt om beslutet fastställts till följd av att andra kommuner tidigare genomfört en bolagisering.Metod:Denna studie är av kvalitativt slag där en abduktiv forskningsansats antagits. Vidare har en enfallsstudie genomförts där empirisk insamling skett dels genom semistrukturerade intervjuer men även genom dokumentgranskning.Slutsats: Bolagiseringsbeslutet i en vård- och omsorgsförvaltning baseras på ett erhållande av ekonomiska fördelar i form av gynnsammare mervärdesskatteregler. Vidare påvisas även att kommunernas samverkan påverkar beslutet att genomföra en bolagisering där en uttryckt efterliknelse präglat beslutsfattandet samt genomförandet. Bolagiseringen hade troligtvis inte uppdagats om inte en närliggande kommun genomfört reformeringen tidigare vilket påvisar betydande influenser kommunerna emellan. Metod: Denna studie är av kvalitativt slag där en abduktiv forskningsansats antagits. Vidare har en enfallsstudie genomförts där empirisk insamling skett dels genom semistrukturerade intervjuer men även genom dokumentgranskning.Slutsats: Bolagiseringsbeslutet i en vård- och omsorgsförvaltning baseras på ett erhållande av ekonomiska fördelar i form av gynnsammare mervärdesskatteregler. Vidare påvisas även att kommunernas samverkan påverkar beslutet att genomföra en bolagisering där en uttryckt efterliknelse präglat beslutsfattandet samt genomförandet. Bolagiseringen hade troligtvis inte uppdagats om inte en närliggande kommun genomfört reformeringen tidigare vilket påvisar betydande influenser kommunerna emellan. Slutsats: Bolagiseringsbeslutet i en vård- och omsorgsförvaltning baseras på ett erhållande av ekonomiska fördelar i form av gynnsammare mervärdesskatteregler. Vidare påvisas även att kommunernas samverkan påverkar beslutet att genomföra en bolagisering där en uttryckt efterliknelse präglat beslutsfattandet samt genomförandet. Bolagiseringen hade troligtvis inte uppdagats om inte en närliggande kommun genomfört reformeringen tidigare vilket påvisar betydande influenser kommunerna emellan. / Background and problem: Corporatization is a growing phenomenon in Swedish municipalities where the transition to a municipal company implicates a number of changes such as application of aktiebolagslagen and a changed control chain. The motives behind corporatization are to increase efficiency while enabling cost reduction. On the other hand, corporatization is also associated with risks such as a reduced insight in the municipal company due to separation of ownership and control and that the municipal company is being separated from the municipality. As a result of the criticism of corporatization, the adequacy has been questioned in specific industries as well as the factors that influence the decision to realize the reform.  Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of the factors that influence a decision to corporatize a health- and social care administration and also if the decision was made as a result of other municipalities realizing the reform earlier. Method:  This study is of a qualitative nature where an abductive research approach has been adopted. Furthermore, a case study has been conducted where the empirical material is based on semi-structured interviews and document review. Conclusion: The decision to corporatize a health- and social care administration is based on beneficial VAT-regulations. Furthermore, it is also shown that a cooperation between municipalities affects the decision to realize a corporatization where an expressed imitation occurs regarding the decision-making as well as the implementation. If the nearby municipality would not have realized a corporatization the phenomenon would probably not have been discovered which demonstrates significant influences between the municipalities.  Method: This study is of a qualitative nature where an abductive research approach has been adopted. Furthermore, a case study has been conducted where the empirical material is based on semi-structured interviews and document review.  Conclusion: The decision to corporatize a health- and social care administration is based on beneficial VAT-regulations. Furthermore, it is also shown that a cooperation between municipalities affects the decision to realize a corporatization where an expressed imitation occurs regarding the decision-making as well as the implementation. If the nearby municipality would not have realized a corporatization the phenomenon would probably not have been discovered which demonstrates significant influences between the municipalities.

Revision har förekommit under tusentals år och professionen har utvecklats mycket under tiden som gått även om grundläggande drag förblivit det samma. Revision handlar om att granska finansiella rapporter och har därför en viktig roll i samhället, vilket medfört krav på trovärdighet och oberoende i revisionsarbetet. Samtidigt som grunderna måste hållas konstanta så påverkas revisionen av olika omvärldsfaktorer. En av dessa omvärldsfaktorer är digitalisering som är en världstrend som även spridit sig till revision. Tidskrävande och monotona moment ersätts med digitala verktyg för att effektivisera och höja kvalitén på revisionen. Digitaliseringen av revision gör det även möjligt att arbeta på distans, vilket blev aktuellt under våren 2020 då Covid-19 pandemin drabbade världen. Covid-19 pandemin skapade en global kris som bland annat påverkade revisionsbranschen. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för revisionsbyråers och revisorers uppfattningar av Covid-19 krisens inverkan på digitaliseringen inom revisionen i Sverige. Studien har utgått från institutionell teori och Unified Theory of Acceptance and use of Technology och har med hjälp av tidigare forskning inom digitalisering av revision kunnat identifiera fem olika digitaliseringsområden Artificiell intelligens, Big data, Teleworking, datainsamling & kundutveckling och alternativa medel för kontrollinventering. Dessa har satts i förhållande till studiens empiri för att skapa förståelse om hur covid-19 krisen påverkat digitaliseringen inom revisionen i Sverige. Studiens empiri utgörs av tre semistrukturerade intervjuer med revisorer och en dokumentstudie där årsredovisningar för 2018/2019 och 2019/2020 studerats från fem revisionsbyråer i Sverige. Studiens slutsatser är att ett institutionellt tryck lett till att digitalisering inom revision ökat främst med anledning av ökat på grund av de regleringar och restriktioner som förelegat. Dessa förändringar är bland annat teleworking som har såväl negativa som positiva upplevelser, nya granskningssätt vid inventering som också har blandade upplevelser, övergång till digitala möten, vilket upplevs som positivt. Samt en ökad möjlighet att använda analysverktyg vilket upplevs som positivt.