De flesta forskare är överens att den mänskliga påverkan på klimatet i form av växthusgaser är ett faktum. För att minska den mänskliga påverkan har ett system med utsläppsrätter för att reglera utsläppen införts. Tanken är att utsläppen ska minskas successivt av alla inblandade och att detta ska redovisas inom varje land i särskilda rapporter. Inom redovisningen av företags finansiella status såsom årsredovisningar finns det i dagsläget ingen reglering som styr om och hur dessa utsläppsrätter ska redovisas. IASB utreder redovisningspraxis för att kartlägga vilka metoder som används. Genom denna kartläggning undersöker de om det är genomförbart att ge ut finansiella rapporteringskrav för ett potentiellt stort antal system och förbättra jämförbarheten. Liknande studie har gjorts i Europa av PwC och IETA år 2007. Denna studie behandlar hur företag i Sverige valt att redovisa sina utsläppsrätter. En genomgång av de 267 företag som omfattas av handelssystemet för utsläppsrätter i Sverige och innehållsanalys av deras årsredovisningar för år 2014 har gjorts. Därefter har strax över 20 procent av företagen granskats ytterligare för att utreda varför företagen valt att redovisa sina utsläppsrätter på visst sätt. Den insamlade data har sedan analyserats mot tidigare forskning och finansiella redovisningsteorier som behandlar oreglerade finansiell rapportering. Det som har framkommit i studien är att av de företag i Sverige som redovisar utsläppsrätter, redovisar de flesta sina utsläppsrätter framförallt som immateriella tillgångar eller omsättningstillgångar. Tidigare forskning ihop med teorierna kan förklara dessa val av redovisningspraxis som ett nationellt mönster som förmodat skapats i brist på internationell vägledning och med grund i IFRIC 3 för de av företagen som redovisat sina utsläppsrätter som immateriella tillgångar. De utav företagen som har valt att redovisa sina utsläppsrätter som omsättningstillgångar kan förklaras av avsikten med utsläppsrätterna. I studien uppmärksammas även de företag som valt att inte redovisa sina utsläppsrätter som valt att ha upplysningar som beskriver deras utsläpp på annat vis. Företags val av redovisningsmetod av utsläppsrätter förklaras av institutionell teori för företag som redovisat sina utsläppsrätter som immateriella tillgångar och som en överlappning mellan intressentteorin och legitimitetsteorin för de företag som inte redovisar sina utsläppsrätter men har upplysningar om utsläpp. Studiens resultat påvisar både skillnader och likheter med tidigare undersökning av hur stora företag i EU redovisar sina utsläppsrätter och kan därför påvisa att IASB torde kunna utge finansiella rapporteringskrav av utsläppsrätter som redan stämmer överens med redovisningspraxis idag. Detta behöver dock undersökas vidare för att kunna generaliseras till alla länder som omfattas av EU ETS. / Most scientist agree that human influence on the climate in terms of greenhouse gas emissions is a fact. To reduce the human impact, a system of emission rights to regulate emission have been introduced. The idea is that emissions should be reduced gradually by all involved entities and that this should be recognized in every country in special reports. In recognition of the company’s financial status, such as annual reports, there is currently no state regulations governing whether and how there emission rights should be reported. IASB is investigating accounting practices to identify the methods used. Through this survey they try to identify the feasibility of issuing financial reporting requirements for a potentially large number of systems and improve comparability. Similar studies have been made in Europe by PwC and IETA in 2007. This study discusses how companies in Sweden chosen to report their emission rights. A review of the 267 companies covered by the emission trading scheme in Sweden and content analysis of their financial statements for 2014 have been made. Subsequently about 20 percent of the companies have been further examined to determine why companies have chosen to report their emission rights in a certain way. The collected data were analyzed against past research and financial accounting theory such as unregulated financial reporting theory. What has been found in this study is that among companies in Sweden that do report their emission rights, the majority reported their allowances primarily as intangible assets or current assets. Previous research together with the theories can explain the choice of accounting practices as a national pattern that supposedly been created by a lack of international guidance and due to IFRIC 3 for those companies that reported their emission rights as intangible assets. Those companies that have chosen to report their emission rights as current assets can be explained by the intent of the allowances. The study also addresses the companies that have chosen not to declare their allowances and have chosen to have disclosures that describes their emission in other ways. Companies’ choice of accounting method of allowances is explained by institutional theory for the companies that reported their emission rights as intangible assets and an overlap between stakeholder theory and legitimacy theory for companies that do not report their emission rights but have emission disclosures. The study’s results demonstrate both similarities and differences with the precious survey of how large entities in the EU report their emission right and could thereby demonstrate that the IASB should be able to issue financial reporting requirements of allowances that already is consistent with the accounting practices today. This needs to be investigated further in order to be generalized to all countries covered by the EU ETS.

Syftet med examensarbetet är att beskriva och kartlägga hur adoptionen av styrmodeller kan se ut i stora företag och utifrån detta identifiera vilken betydelse olika faktorer karaktäriserade av individuella-, organisationella- och omvärldsaspekter som påverkar adoptionen. Detta för att öka kunskapen om vilka faktorer som kan ligga bakom adoptionen av styrmodeller och hur dessa påverkar. Vidare är syftet att explorativt finna mönster mellan påverkande faktorer och företags strukturella attribut för att se hur möjliga kopplingar till företagens strukturer kan se ut. Studien bidrar därmed iutvecklingen av ett mer holistiskt synsätt. För att uppnå syftet utgår studien från sju faktorer; rationella och effektiva, psykodynamiska, retoriska och mode, politiska, kulturella, tvingande samt härmande och trender som på olika sätt påverkar adoptionen inom företag. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tio stycken stora företag i Norrbotten med olika attribut inom ledartyp, ägarform och koncernförhållande. Företagens deltagare utgjordes av beslutsfattare med höga positioner inom företaget medinsikt i adoptionsprocessen som ingående kunde förklara händelser som påverkade adoptionen. Resultaten indikerar på att samtliga sju faktorer i olika grad påverkar företagens adoption av styrmodeller. Framförallt var de rationella och effektiva faktorerna klart framträdande som den faktor med högst påverkan inom samtliga företag eftersom att adoptionsbeslutet ofta grundade sig i någon form av problem eller kris. Resterande faktorer påverkade i olika utsträckning, där det fanns antydningar om mönster mellan faktorer och företagens strukturella attribut. Studien formulerade sex hypoteser kopplat till funna mönster mellan faktorer och företagens strukturella attribut. / The purpose of this thesis is to describe and map how the adoption of management practices works in large companies and to identify the importance of different factors characterized of individual, organizational and environmental aspects that can affect the adoption. This to increase knowledge about the underlying factors that might affect the adoption of management practices. Furthermore, the purpose is to exploratively find patterns between influencing factors and corporate structural attributes to identify how possible connections to corporate structures may exist. This study contributes to the development of a more holistic approach. To achieve the purpose, the study is based on seven different factors; Rational and effective, psychodynamic, rhetorical and fashion, political, cultural, forced-selection (coercive), and imitation (mimetic) and trends that affect business adoption in various ways. This study was conducted through qualitativeinterviews with ten large companies in Norrbotten with different attributes in the management type, ownership and corporate relationship. The companies’ participants consisted of high-level decision-makers within each company with insight into the adoption process, which could thus explain in detail the events that affected the adoption. The results indicate that all seven factors influence the companies’ adoption of management practices to a different extent. In particular, the rational and effective factors were clearly prominent as the factors with the highest impact within all companies, because the adoption decision was often based on some kind of problem or crisis. Remaining factors affected to varying degrees, where there were indications of patterns between factors and the company's structural attributes. The study formulated six hypotheses linked to found patterns between factors and the company's structural attributes.

Problem formulation: The awareness and importance of Corporate Social Responsibility (CSR) is growing within both corporations and society at large. The corporate progress in sustainable development can be both profitable and essential for the potential to compete globally. The value of sustainability reporting may differ between industries and companies of different sizes. The demands for sustainability reports are expected to increase. By 2010, no previous survey on sustainability reporting practices had been conducted within Swedish corporations.  Purpose: The aim of the current study was to examine sustainability reports within Swedish corporations during 2010 and to compare the findings with preceding surveys to determine differences over time and between corporations. Furthermore, the study seeks to explain the determinants of voluntary sustainability reporting utilising a multi-theoretical framework. Method: This survey includes all 125 Swedish corporations listed at the Stockholm Stock Exchange Large Cap and Mid Cap lists. Data was collected from the corporations annual and sustainability reports. Excel was used to code and analyse the obtained data. Results: The findings demonstrate that sustainability reporting is common practice among Swedish corporations. Taken together, the number of sustainability reports, the development and the presentation format indicates a high sustainability performance in general among the sampled companies. The findings found clear difference between industries and between companies of different sizes. Companies operating in high environmental risk industries as well as larger corporations scored higher on all variables of interest compared to companies operating in low environmental risk industries and smaller sized companies. Factors that have the potential to determine a company´s sustainability development practices were found to be its stakeholders and the type of institution it operates within. Moreover, the demand for legitimacy carries the potential to determine sustainability reporting practices. Companies operating in high environmental risk industries experiences a greater need for legitimacy and large companies has a greater number of stakeholders to consider. The findings indicate that sustainability reporting continues to increase and furthermore that standard practices is becoming increasingly widespread.

Syftet med studien är att undersöka måluppfyllelsen av etableringsreformen, som trädde i kraft den 1 december 2010, samt aktören etableringslotsens funktion inom denna reform. Detta görs utifrån de uttalade målsättningarna i regeringens proposition 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd. Därutöver belyses vilka hinder som finns för målens uppfyllelse. Studien baseras på rapporter och andra dokument från offentliga myndigheter, vilka bland annat kompletteras med egeninsamlad data. Primärdatan bygger på intervjuer som genomförts med fyra handläggare på Arbetsförmedlingen och fyra etableringslotsar som är verksamma i Linköping och Norrköping, samt en mailintervju med Arbetsförmedlingen på central nivå. Resultaten tolkas utifrån institutionell ekonomisk teori med fokus på teorier av Douglass North.Studien visar bland annat att likvärdigheten av etableringsinsatserna har ökat över landet och att arbetsmarknadsperspektivet är tydligare med Arbetsförmedlingen som huvudansvarig istället för kommunerna. Dock lider etableringsreformen av icke-individanpassade etableringsinsatser och en hög samordningsproblematik. Detta drabbar i slutänden de nyanlända som redan möter höga barriärer vid etablering i det svenska samhället. Även externa faktorer påverkar etableringsarbetet och de möjligheter som ges till de nyanlända. Framförallt är det bostadssituationen som påverkar olika ledtider och begränsar de nyanländas möjligheter till deltagande i etableringsinsatserna.De ekonomiska incitamenten för etableringslotsarna att fylla sin tilltänkta funktion är för låga och fokus från lotsarna läggs på socialt stöd istället för arbetsförberedande insatser för den nyanlände. Innovationer från positiv konkurrens har till stora delar uteblivit. Systemet innehåller även vissa brister som tillåter oseriösa eller opportunistiska etableringslotsar att verka, vilka sänker kvaliteten på etableringsarbetet och försämrar de nyanländas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. / The aim of the study is to assess the compliance between the goals and the results of the Establishment reform, which entered into force on December 1st 2010, and the role of the participant called the Introduction guide. This assessment is done on the basis of the goals in the proposition from the Swedish government 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd. In addition the obstacles to achieving the goals are highlighted. The study is based on reports and other documents from public bodies that are supplemented by, amongst others, the primary data of the study. This primary data consists of interviews with four employees at the Public Employment Service and four Introduction guides in Linköping and Norrköping as well as of mail correspondence with the Public Employment Service at a central level. The results are interpreted using New Institutional Economic Theory, focusing on the theories by Douglass North.The study shows, among other things, that the differences between various establishment activities have diminished, and that there is a stronger labour market focus now that the Public Employment Service has taken over the responsibility from the municipalities. However, the Establishment reform does suffer from a lack of individually adapted establishment activities as well from a failure in collaboration and coordination. This ultimately afflicts the new arrivals, which are already facing high barriers while trying to become a part of the Swedish society. External factors also affect the establishment process and the possibilities for new arrivals. It is foremost the living situation that is affecting different lead times and limiting the immigrants possibilities to participate in establishment activities.The economic incentives for the Introduction guides to fill their intended function are too low and the guides are primarily providing social support for the new arrivals instead of labour market oriented activities. Innovations as a result of competition are largely absent. The system contains various flaws that allow for flippant or opportunistic Introduction guides, which in turn lowers the quality of the Establishment work and worsens the new arrivals’ chances of getting established on the labour market.

The aim of this thesis is to create knowledge on processes of change in the contemporary organizing of Swedish voluntary sport and the systems of meaning at work in these processes. The thesis proceeds from the assumption that the contemporary public sport policy climate is characterized by a pressure on organized sport to change in order for sport to better serve as an implementer of non-sport goals. In attempting to capture the possible ramifications of this pressure on the organizing of voluntary sport, the thesis work relies on the argument that processes of change are best captured in instances where new and established ideas are confronted with one another. Following this argument and drawing upon the concept of theorization, the first research question treated in the thesis concerns how legitimacy is established for a new practice (reported in Article 1). The second research question addressed is how, why, and with what consequences new ideas on organizing are implemented in sport organizations (reported in Article 2 & 3). In relation to this question, the concepts of translation and organizational identity are mobilized in the analysis. Empirically, these two questions are addressed using data from 29 interviews covering the emergence and organizing of organized spontaneous sport, so-called Drive in sport, in four Swedish municipalities. The analysis relating to these two questions shows that the same systems of meaning invoked to legitimize and specify Drive-in sport as a practice that has the potential to remedy problems being faced by both the Swedish society and the Swedish sports movement, also made Drive-in sport an unlikely developmental direction for the majority of implementing sport clubs. This process is understood with reference to a mismatch between the organizational identity of the clubs and the cultural material of the idea of Drive-in sport. This insight is brought into the formulation of the third research question treated in the thesis, which is concerned with sport clubs’ readiness, willingness, and ability to respond to policy changes (reported in Article 4). Building on data from short, qualitative interviews with representatives from 218 randomly selected sport clubs, 10 organizational identity categories are constructed. Between these categories, there is a variety of clubs’ core purposes, practices, and logics of action. The implications of this heterogeneity, in terms of sport clubs’ role as policy implementers, are discussed with reference to what clubs in each category might "imagine doing." The analysis provided in the thesis as a whole suggests that at stake in processes of change in the contemporary organizing of Swedish voluntary sport, is the very definition and meaning of sport.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur de ansvariga för jämställdhetsarbetet på Folksam arbetar med jämställdhet. Syftet är även att undersöka vilka normer och kulturer som kan påverka deras jämställdhetsarbete. Detta undersöks genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med två stycken som arbetar internt, med att få just Folksam mer jämställt, och två stycken på Folksam som arbetar externt, med att få andra företag både i Sverige och utomlands att bli mer jämställda. Slutsatsen är att respondenterna på Folksam blir påverkade av normer från till exempel politiken, för att politiken kräver att de ska vara jämställda, men också för att deras kunder vill det. Det är även en lönsamhetsfråga samt en mänsklig rättighet och därför vill de ändra den rådande normen. Detta försöker de göra internt bland annat genom en kompetensbaserad rekrytering, en mångfaldsplan och genom att lita på att alla försöker arbeta med det inom sitt eget företag. Samt genom att försöka påverka andra företag med extern bolagsstyrning. Detta kan också vara svårt att göra enligt genus- och den institutionella teorin, då det finns rådande institutionella normer i samhället som verkar emot. Normerna kan även visa sig i den svenska kulturen som kan förklaras genom Hofstedes kulturdimensionsteori. / The purpose of this study is to examine how those responsible for gender equality at Folksam work with gender equality. It also aims to examine the norms and cultures that can affect their work on gender equality. This is examined by four semi structured interviews with two people who are working internally to get Folksam more equal and with two people that are working externally at Folksam to get other companies, both in Sweden and abroad, to become more equal. The conclusion is that norms from for example politics affect the respondents at Folksam, since the politics requires them to be equal, but also because their customers want it. It is also a profitability question as well as a human right and therefore they want to change the current norm. They are trying to do that internally through, for instance, a competency-based recruitment, a diversity plan and by trusting that everyone is trying to work with it within Folksam. And by trying to influence other corporations through external corporate governance. This may also be difficult to do according to gender- and the new institutionalism theory, because of the existing institutional norms in society that is working against it. Norms can also be shown in the Swedish culture, which can be explained with the Hofstede's Cultural Dimensions Theory.

Inledning: Svenska kommuners verksamhet betecknas som säregen. Till detta hör att kommunerna skiljer sig från den privata sektorn i avseende på målsättning och utförande. En utav de särdrag som finns inom kommunerna är deras redovisning av pensionerna som skall ske enligt blandmodellen. Ett flertal studier har lyft upp farhågor om att redovisningen enligt blandmodellen anses leda till diskretionära tolkningsutrymmen som troligtvis kommer utnyttjas av politikerna i syfte att påverka redovisningen. En del av de diskretionära åtgärder som antas vara möjliga är pensionsförvaltning av de förmånsbestämda pensionerna. Syfte: Studiens syfte är att förklara kommunernas val av förvaltning av de förmånsbestämda pensionerna. Metod: En deduktiv ansats har använts i studien för att kartlägga de olika teoretiska förhållandena mellan pensionsförvaltning och pensionsredovisning. Studiens utförande grundar sig i att tillföra en ny inblick i redovisningsforskningen. För att åstadkomma detta har tolv hypoteser sammanställts och prövats utifrån den statistiska analysen. Slutsatser: Studien har visat att variabeln lönsamhet har varit signifikant inom samtliga analyser. Detta har lett till att hypotesen om resultatutjämning har använts som en förklaring till kommunernas val av pensionsförvaltning. Variablerna befolkningsstorlek och befolkningsförändring har även de visat sig påverka valet av pensionsförvaltningen. I den logistiska regressionen har det dock varit problematiskt att införa samtliga variabler i samma modell. Därför har hypoteserna om befolkningsstorlek och befolkningsförändring förkastats tillsvidare. Hypoteserna som utformades har stundom växlat mellan positiv redovisningsteori och institutionell teori för att på så vis ge en mer utförligt förklaring. De anses därför ha bidragit var på sitt sätt till att förklara valet av pensionsförvaltningen. / Introduction: Swedish municipalities’ operations are described as being distinctive. This means that the municipalities differ from the private sector in terms of goal settings and performance. One of the characteristics found in the municipalities is their reporting of pensions that is to be accounted for according to the mixed model. Several studies have brought forward concerns that the accounting according to the mixed model may give rise to discretionary interpretations that assumedly are going to be exploited by the politicians in order to affect the financial reporting. A part of the discretion that is used in the earnings management is assumed to occur in the pension management of the defined benefit pension plans. Aim: The aim of the study is to explain the municipalities’ choice of management of the defined benefit pension plans. Method: A deductive approach has been used in the study to identify different theoretical relationships between the pension management and pension accounting. The study's design was based on providing a new insight into accounting research. To achieve this, twelve hypotheses were formulated and later tested using the statistical analysis. Conclusions: The study has shown that the variable profitability has been significant in the overall analyzes. This has led to the hypothesis that income smoothing could be used as to explain the municipalities’ choice of pension management. The variables population size and population change have also been shown to affect the choice of pension management. Doing the logistical regression with all the variables was however problematic. Therefore, the hypotheses on population size and population change have been rejected for the time being. The hypotheses that were designed have been interchangeable at different points between positive accounting theory and institutional theory, which has led to a more detailed explanation. They are therefore considered to have contributed each in its own way to explain the choice of pension management.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur revisorer reviderar goodwillposten gällande företagsförvärvad goodwill i svenska noterade bolag och hur revisorer förhåller sig till nedskrivningsprövning enligt IFRS. Studiens syfte är även att undersöka vad revisorer anser om de tre faktorerna neutralitet, väsentlighet samt revidering som grund för framtida beslutsfattanden och hur dessa tre faktorer påverkar revideringen. Den metod som använts är en kvalitativ forskningsmetod med en kombination av en induktiv och deduktiv ansats. Den empiriska undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer och dessa utfördes övervägande med auktoriserade revisorer. Det empiriska materialet har analyserats och återkopplats till tidigare forskning för att besvara studiens forskningsfrågor. Studien visar att goodwill är ett omdiskuterat ämne på grund av att posten är svår att värdera samt att det är svårt att separera övriga immateriella tillgångar från goodwill. Studien visar även att revisionsbevis är en viktig del i revisionsprocessen. Gällande nedskrivningsprövning enligt IFRS visar studien att regelverket är komplicerat och att det därmed kräver kompetens och förståelse. Med detta konstateras att tydligare regelverk och riktlinjer skulle vara fördelaktigt. Resultaten från studien visar att revisorerna anser ej att agera neutralt i sin bedömning är ett problem och att detta anses vara en förutsättning för att utöva yrket. Gällande goodwillpostens väsentlighet visar studien att postens storlek är avgörande samt att det ej finns någon fastställd modell vid bedömning av väsentlighetstal. Studien visar även att revidering av goodwillposten bidrar med kvalité och tillförlitlighet till årsredovisningarna. Reviderade årsredovisningar är därmed viktigt för investerarnas framtida beslutsfattanden. Ett förslag till vidare forskning är att utföra en liknande studie med ett större urval samt komplettera denna med företagens synvinkel av hur de arbetar med nedskrivningsprövning enligt IFRS. / The purpose of this study is to increase the understanding of how auditors should audit existing goodwill in Swedish listed companies and how the auditors relate to impairment test under IFRS. The study's purpose is also to investigate what auditors consider about the three factors - neutrality, substantial and auditing as a basis for future decision-shaping process and how these factors influence the auditing. The method used is a qualitative research method with a combination of inductive and deductive approach. The empirical investigation was made based on semi-structured interviews and these were conducted predominantly with certified public auditors. The empirical data have been compared to previous research in order to answer the research questions. The study shows that goodwill is a debated topic due to the record is difficult to value and that it is difficult to separate other intangible assets from goodwill. The study also shows that the statement of qualifications is an important part of the audit process. Applicable impairment according to IFRS study shows that the regulatory framework is complicated and that it therefore requires expertise and understanding. This shows that clearer rules and guidelines would be beneficial. The results of the study show that the auditors do not think that acting neutral in their assessment is a problem and that this is considered a prerequisite for the exercise of the profession. Existing goodwill substantial study shows that the record size is crucial, and not see any fixed model when assessing materiality speech. The study also shows that the auditing of goodwill contributes to quality and reliability to the financial statements. Audited financial statements are thus important for investors ' future decision shaping process. A suggestion to further research is to conduct a similar study with a larger sample and supplement this with enterprise point of view of how they work with impairment testing under IFRS.

Bakgrund: Under år 2001 bröt den så kallade Enron-skandalen som innebar bokföringsaktiviteter och insiderhandel. Den interna kontrollen samt övervakning av denna funktion blev efter skandalen mer uppmärksammad. Det anses viktigt att ha någon sort granskningsfunktion för att nå ett välfungerande arbete med den interna kontrollen, vilket är internrevisionsfunktion (Internal Audit Function, IAF). Syftet med IAF har under åren förändrats. Tidigare syftade funktionen till att granska redovisningsinformation, medan det idag mer handlar om granskning kring riskhanterings-, kontroll- och styrningsprocesser. Andra händelser som Sarbanes-Oxley Act (SOX) och finanskrisen som skedde under år 2002 samt under åren 2007-2008, medförde en ökad förståelse kring vikten av verksamhetsstyrning, riskhantering och bolagsstyrning. Syfte: Studien syftar till att förklara vilka faktorer som påverkar ett bolags val om att följa koden gällande IAF, samt dess informationsinnehåll i förklaringen till sitt val. Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvantitativ tvärsnittsstudie med en deduktiv forskningsansats. Det är en dokumentstudie som har genomförts där det empiriska materialet inhämtats främst från årsrapporter, men även hemsidor som Holdings och Nasdaq. Urvalet utgår från large-cap listorna från åren 2016 till 2017. Slutsats: Utifrån studiens 34 hypoteser har det hittats totalt nio stycken signifikanta samband mellan de beroende och oberoende variablerna. Det har framkommit ett större antal samband till den beroende variabeln följer, jämfört med den andra beroende variabeln informationsinnehåll. Med variabeln följer har studien hittat sju stycken samband och två stycken samband med variabeln informationsinnehåll. / Context: In 2001, a scandal involving accounting and insider trading, called Enron scandal, occured. The internal control and monitoring of this function became more noticeable after the scandal. Now, it is considered important to have some sort of audit function in order to achieve a well-functioning internal control. This function is called Internal Audit Function, IAF. Over the years, the purpose of IAF has changed. Previously, the function of reviewing accounting information was targeted, while today it is more about reviewing risk management, control and control processes. Other occurrences such as the Sarbanes-Oxley Act (SOX) and the financial crisis that occurred in 2002, as well as in 2007-2008, led to an increased understanding of the importance of business management, risk management and corporate governance. Purpose: The aim of the study is to explaining what factors affect a company's choice to follow the code of IAF, as well as its information content in the explanation of its choice. Method: The essay is based on a quantitative cross-sectional study with a deductive research approach. It is a documentary study that has been conducted where the empirical material was obtained mainly from annual reports, but also websites such as Holdings and Nasdaq. The selection is based on the large-cap lists from 2016 to 2017. Conclusion: Based on the 34 hypotheses of the study, a total of nine significant relationships between the dependent and independent variables have been found. There has been a greater number of connections to the dependent variable following, compared to the second dependent variable information content. With the variable following, the study found seven links and two related to the variable information content.

This study is about trust for public institutions and what the foundation is that builds this confidence. For this study I have used three dependent variables to define different aspects of public institutions. These are trust in the legal system, trust in political parties and state of health services nowadays.  The method that is used in the study is based on a comparative study between two countries, Sweden and Portugal.  The actual result is made up by comparing means and regressions by using 13 independent variables. Many of the independent variables that has been used is deriving from institutional theories of Putnam and Rothstein These theories points out the importance of strong traditions of civic engagement and that the success of the trust of the institutions depends in large part on the horizontal bonds that make up social capital. Other theories describe the malicious venom that is the outcome of corruption and the importance of happiness. The cultural dimensions by Hofstede are also included in the list of theories, especially those dealing with the freedom and free from collectivism and caring for others well-being. With help from these theories thirteen independent variables were emerged. The result that comes from the study is that the trust is first of all the obvious Sweden has a higher level of trust in all the different aspects than Portugal. Although the regressions shows that only 4,8 -11,2% can be explained, there is still possible to make clear conclusions. The clearest conclusion we can draw is that state of happiness makes a difference regarding trust for the institutions. Other things that influence the trust are civic engagement by working in another organization and believing in equality seems to correlate with higher trust. Caring for others seems to have a slightly negative effect on the trust. With this we can conclude that altruists do not have a higher trust on public institutions than others. A clearer tendency is that the sense of feeling free is negative on the trust for the public institutions.