The focus of this study is the accounting of private non-profit organizations. Accounting is understood as a situated practice under specific conditions prevailing in different types of private non-profits. First, a pilot study of the financial reports of 39 Swedish non-profit organizations was undertaken. It identified similarities and differences between their reporting and the norms used in commercial accounting. Three case studies of private non-profits of different kinds and sizes were then undertaken. The purpose was both to describe how non-profits report their activities and their financial position to external interest groups and attempt to explain what lies behind their accounting practices. A combination of an institutional perspective and a resource dependence perspective has been used. The study contributes to our knowledge of practices in non-profit organization accounting and suggests some explanations of their accounting practices. The following research question was explored: When does institutional isoformism and when does resource dependence determine the accounting practices in these private non-profits? The main findings are the following: the purpose of the annual reports of these private non-profits is to show how they have used their resources. Their income statements are more like reports of financial flows. It has been difficult to measure the efficiency of their activities and for that reason they report more about doing the “right” things. A verbal story is needed to give a fair account of their performance. In trying to explain the accounting practices of these organizations four things were highlighted: ·          They imitated conventional accounting norms when the issues had no direct influence on future resources. ·          They diverged from conventional accounting norms and showed their distinctive character in that they created ways of presenting information according to what was needed by their interested parties, when the issues could influence future flow of resources. This is true even after the accounting regulations were established in 2001. However, when they were forced to follow conventional accounting norms, coercive isomorphic pressure meant that they had less freedom. ·          When the organizations used other channels than their annual reports to communicate with their supporters, the accounting practices did not influence future resources. Then they applied conventional accounting norms for business organizations. ·          When the organizations used their annual reports in planning for future obligations and in internal follow up, the accounting practices were also influenced by internal considerations. As they diverged from commercial accounting their differences form commercial organizations were highlighted and their need to communicate in a somewhat different way was seen. Key words: Private non-profit organizations, accounting, accounting theory, accounting norms, accounting practices, institutional theory, isomorfism, resources, resource dependence theory.

The essay describes how institutionalized standards arise and spreads in the global organizational community. From an institutional perspective, service design is analyzed as an institutionalized standard focusing on its claims to address a current problem in society, the increasing mental health.   The purpose is to analyze how service design is formulated as meaningful in the institutional environment and whether service design meets the characteristics that characterize successful institutionalized standards. Furthermore, the purpose is to analyze the way in which service design is presented as meaningful to address the problem of increasing mental illness. Does service design in this regard fulfill the characteristics that characterize successful institutionalized standards and how does service design look like spreading in this claim?  The approach to achieving the purpose is by distinguishing indicators of the characteristics that characterize successful institutionalized standards. The indicators consist of central meanings of service design based on a general presentation and based on a problem focused presentation. Secondary data in the form of conceptual literature form the basis of the general presentation, and primary data in the form of semistructured interviews focus on the current problem of increasing mental illness.   The conclusion is that service design based on a general presentation already fulfills most characteristics that characterize successful institutionalized standards and thus has a good opportunity to institutionalize and spread. Furthermore, it is concluded that service design focusing on the problem of increasing mental health meets the characteristics required in an external sense to institutionalize and spread. There is, however, no basis for determining whether service design focusing on the problem of increasing mental health internally within the organizational activity has the characteristics required to institutionalize and spread in the global organizational community. / Uppsatsen beskriver hur institutionaliserade standarder uppstår och sprids i det globala organisationssmahället. Utifrån ett institutionellt perspektiv analyseras tjänstedesign som en institutionaliserad standard med fokus på dess anspråk att hantera ett aktuellt problem i samhället, den ökande psykiska ohälsan. Syftet är att analysera hur tjänstedesign framställs som meningsbärande i den institutionella omgivningen och om tjänstedesign uppfyller de egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder. Vidare är syftet att analysera på vilket sätt tjänstedesign framställs som meningsbärande i anspråk till att hantera problemet med den ökande psykiska ohälsan. Uppfyller tjänstedesign i detta anspråk de egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder och hur ser tjänstedesignens möjlighet ut till att spridas i detta anspråk? Tillvägagångssättet för att uppnå syftet är genom att urskilja indikatorer på de egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder. Indikatorerna utgörs av tjänstedesignenens möjliga meningsskapande – och meningsbärande centrala betydelser utifrån en allmän framställning och utifrån en problemfokuserad framställning.  Sekundärdata i form av konceptlitteratur ligger till grund för den allmänna framställningen och primärdata i form av semistrukturerade intervjuer fokuserar på det aktuella problemet med den ökande psykiska ohälsan.   Uppsatsens slutsats är att tjänstedesign utifrån en allmän framställning redan uppfyller flertalet egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder och har därmed en god möjlighet att institutionaliseras och spridas.  Vidare är slutsatsen att tjänstedesign med fokus på problemet med den ökande psykiska ohälsan uppfyller de egenskaper som krävs i extern bemärkelse för att institutionaliseras och spridas. Det saknas däremot underlag för att avgöra om tjänstedesign med fokus på problemet med den ökande psykiska ohälsan internt inom den organisatoriska verksamheten har de egenskaper som krävs som att institutionaliseras och spridas i det globala organisationssmahället.

Inledning År 2014 utfärdade Rådet för Kommunal Redovisning ett explicit krav om att svenska kommuner ska komponentredovisa materiella anläggningstillgångar. Tidigare studier visar att kommuners efterlevnad av redovisningsreglering är bristfällig och att ny reglering tar lång tid att implementera, samtidigt som det principbaserade regelverket ger upphov till skillnader i gjorda bedömningar. Syfte Studiens syfte är att utforska hur de svenska kommunerna har hanterat det nya explicita kravet på komponentredovisning, och förklara skillnader i uppskattningar och bedömningar avseende komponentindelning samt nyttjandeperioder. Metod Studien är av ett kvantitativt slag med en deduktiv ansats, där 18 hypoteser avseende kommunernas redovisningsval har formulerats. En tvärsnittsdesign har använts, och datainsamlingen har huvudsakligen skett genom enkäter. Studien har begränsats till tillgångsslaget gator och vägar. Slutsatser Analysen visade att 39,4% av de studerade kommunerna ännu inte hade implementerat komponentredovisning för gator och vägar vid slutet av år 2016. Kommunens storlek visade sig vidare ha ett signifikant positivt samband med tillämpningen av komponentredovisning. En stor spridning i både antalet redovisade komponenter och längden på bedömd nyttjandeperiod uppvisades hos de studerade kommunerna. Kommunens storlek och förekomsten av ett minoritetsstyre visade sig ha signifikanta positiva samband med antalet komponenter som kommunerna redovisade. / Introduction In 2014, the Council for Municipal Accounting issued an explicit requirement that Swedish municipalities have to implement component depreciation of tangible fixed assets. Previous studies show that municipalities' compliance with accounting regulations is inadequate and that new regulation takes a long time to implement, while the principle-based regulatory framework gives rise to differences in assessments. Purpose The purpose of the study is to explore how the Swedish municipalities have handled the new explicit requirement for component accounting, and explain differences in estimates and assessments regarding component classification and useful lives. Method The study is of a quantitative nature with a deductive approach, where 18 hypotheses regarding municipalities' accounting choices have been formulated. A cross-sectional design has been used, and data collection has mainly taken place through surveys. The class of assets included in the study has been limited to roads. Conclusions The analysis showed that 39.4% of the municipalities studied had not yet implemented component accounting of roads at the end of 2016. The size of the municipality proved to have a significant positive relation to the implementation of component accounting. A large spread in both the number of reported components and the length of the estimated useful life was shown in the municipalities studied. The size of the municipality and the existence of a minority rule proved to have significant positive correlations with the number of components reported by the municipalities.

Introduktion: Bedömning av fortsatt drift är ett område som vållar många revisorer bekymmer. Samtidigt är det en fundamental förutsättning för att utföra revision av hög kvalitet. Tidigare studier inom området har studerat fenomenet utifrån sekundärdata. Denna studie ämnar att använda sig av primärdata utifrån alternativ forskningsmetod för att komplettera tidigare studier ur en svensk kontext. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara skillnaderna i revisorns bedömning av fortsatt drift. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. En tvärsnittsdesign har använts och empirin har samlats in från auktoriserade revisorer genom en enkätundersökning. Detta har kompletterats med kvalitativ data som har samlats in genom uppföljningsintervjuer. Slutsats: Studiens resultat indikerar att revisorer är en homogen grupp och att det finns ett antal bakomliggande faktorer som är avgörande vid bedömning av fortsatt drift, såsom dialog med klienten och tillgång till klientens framtidsorienterade lönsamhetsinformation. / Introduction: Going  concern  assessment  is  a  subject  that  causes  many auditors anxiety. At the same time it is a fundamental prerequisite for performing audit of high quality. Previous studies in the field have studied the phenomenon based on secondary data. This study aims at using primary data based on alternative research methods to supplement earlier studies through a Swedish context. Purpose: The purpose of this study is to explain the differences in the auditor’s going concern assessment. Method: The study is based on a quantitative research method with a deductive approach. A cross-sectional design has been used and research data has been collected through auditor’s participation through a survey. This study has been supplemented with qualitative data collected through follow- up interviews Conclusion: The result of the study indicate that auditors are a homogeneous group and that there are a number of underlying factors that are crucial in assessing going concern, such as ongoing dialogue with client and access to the clients future oriented profitability information.

Organizations increasingly use communication as a strategic function to maneuver in a challenging, complex, and demanding social landscape. Based on assumptions of centralized control and planning, the strategic communication concept aims for coordination and consistency of communication. Implied is a view of actors as intentional, rational, and deliberate decision makers. Such a conventional view on strategic communication, however, cannot satisfactorily explain the underlying characteristics of communication practices in contemporary organizations. Nor does it explain how organizational members in their everyday work interpret and relate to such practices. This thesis adopts neo-institutional theory and the translation approach to study how strategic communication operates along an institutionalized recipe for communication that through various translations is reformulated to fit local organizational contexts and preferences of the people occupying these contexts. To illustrate the process of both following and adapting the institutionalized recipe of strategic communication, qualitative and quantitative material on the role of social media in sixteen Swedish universities are examined. The material is generated and gathered through an ethnographically inspired approach and includes: interviews, a six-month observation period, the study of documents, and a content analysis of Vice-Chancellor blogs. The findings show that work with social media is pervaded with inconsistencies and contradictions, but simultaneously relating to a shared recipe for communication. Shared elements for communication at the universities include the purposes for communication, notion of one university and integration. However, in translations people rely on local organizational conditions, personal values, ambitions, and experiences. This produces tensions between: control and independence, centralization and decentralization, and one voice and multiple voices. The findings suggest that translations differ across universities and between communicators on different levels, some being more “true” to the recipe than others. Thus, differences are inevitable, underscoring the issues of managing and controlling communication in the conventional approach of strategic communication. As a result, the empirical and theoretical concept of strategic communication benefits from acknowledging its social embeddedness and local recontextualization. Strategic communication is like dancing to music. Everyone hears the music, but the dance varies with each dancer ́s experiences, ambitions, and opportunities. / Strategiska universitet på kunskapens marknad?

Examensarbetet syftar till att bidra med kunskap kring vilka framgångsfaktorer och hinder det kan finnas vid utvecklingsprojekt i skolor och hur resultatet av ett projekt kan upplevas av pedagogerna. Syftet är även att undersöka på vilket sätt specialpedagogerna varit delaktiga i utvecklingsprojektet. Vid utvecklingsarbete i skolan är det bland annat viktigt med ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete som grund för utvecklandet av verksamheten. Rektors roll och ledarskap har stor betydelse liksom hur man i utvecklingsarbete tar sin utgångspunkt i den dagliga verksamheten. Annat som kan vara av vikt är till exempel kontinuitet, vilka normer och värderingar som råder på skolorna samt om specialpedagogen har en roll i arbetet. Vi har undersökt ett befintligt projekt som bedrevs i sju skolor i en svensk stad under ett läsår. På fyra av skolorna har vi gjort kvalitativa undersökningar genom intervjuer med pedagoger och specialpedagoger. Vi använde oss av chatintervjuer genom delade dokument i Google Drive. Lärande i organisationer inom organisationsteorin och den institutionella teorin användes för att analysera vårt resultat. Resultatet visar att det fanns många hinder som gjorde projektet mindre lyckat. Till exempel var målen otydliga, pedagoger kände en brist på ledarskap, rektorer slutade, dåliga organisatoriska förutsättningar och svag koppling till verksamheternas vardagsarbete. Målen för projektet nåddes ej och det arbete som sattes igång avstannade på samtliga skolor. Specialpedagogerna var inte delaktiga i arbetet med projektet. En slutsats är att skolan är en komplex verksamhet och varje skola har olika förutsättningar, både organisatoriskt och gällande värderingar och normer. Detta påverkar arbetet i skolan och måste tas hänsyn till vid utvecklingsarbeten. / The purpose of our study is to contribute with knowledge about factors that can hinder and promote developing projects in schools and how the teachers can experience results of a specific project. Our purpose is also to study the participation of special educational needs coordinator, SENCO, in this specific project. When we want to develop our schools it is important to have a systematic circle of analysis and evaluation. The role and leadership of the principal is of great importance as well as how well the developing project is founded in the daily activities of the school. Key factors can also be continuity, norms and values as well as to what degree the SENCO is involved. Our study is of an existing project that were carried out in seven schools in a Swedish city during one year. We have made qualitative studies in four of the schools through interviews with teachers and SENCOs. We used chatinterviews with a shared document in Google Drive. Learning organization in Organization theory and Institutional theory were used to analyze our results. Our results shows that the project were not very successful due to many hindrances. The objectives of the project were for example not explicit, there were lack of leadership, some of the principals ended their jobs, the organizational structures for the teachers were unsatisfying and there were weak correspondence with the daily work of the schools. The objectives for the project were not met and the work that were launched in the beginning of the year stopped after one year in all of the studied schools. The SENCOs did not participate in the project. Our conclusion is that every specific school has its own organizational foundation as well as its own set of values and norms. This has to be taken in consideration when we want to make changes and work with developing projects.

Syfte: I Sverige kan SME:s välja att redovisa enligt regelverken K2 eller K3. Tidigare forskning visar att redovisningsval styrs av olika institutionella påtryckningar på organisationer. Innovativa företag har en viktig roll i länders ekonomi, trots detta finns lite forskning kring dessa företag och deras redovisningsval. Vi har därför valt att titta närmare på innovativa företag och vad som påverkat deras val av k-regelverk. Detta med syftet att undersöka hur institutionella påtryckningar påverkar innovativa och kunskapsintensiva SME:s i valet mellan K2 och K3. Forskningsfrågan som ställts för att besvara detta är:  hur upplever företagen att isomorfa faktorer påverkar dem i valet mellan K2 och K3? Metod: Studien utgår från ett induktivt angreppssätt. Studien består av en kvalitativ fallstudie av innovativa företag i inkubatormiljö inom Gävleborg. Det empiriska materialet består av tio semistrukturerade intervjuer med företagsledare inom dessa företag som studieobjekt. Vidare analyseras företagen genom en  tematisk analys med framework-synsätt utifrån egenutformad modell förknippad med isomorfa påtryckningar. Resultat & slutsats: Resultaten visar att företagen framförallt påverkas av tvingande isomorfism i form av regelverkens begränsningar. Möjligheten att kunna aktivera utvecklingskostnader med K3 visade sig vara den största faktorn till val av regelverk. Normativ isomorfism har också visat sig utgöra en påtryckning i form av revisorer och redovisningskonsulters deltagande i besluten om regelverk. Härmande isomorfism kan även föreligga i samverkan med andra påtryckningar men i begränsad omfattning. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till teoribildning om både NIS och  SME:s. Studien skapar också praktisk kunskap till framtida företag som står inför samma val samt ger normgivare och redovisningsreglerare insikter om möjligheter och begränsningar i dagens valbara regelverk. Förslag till fortsatt forskning: Begränsningar återfinns i studiens omfattning till antalet deltagande och geografiska omfång. Förslag till vidare forskning är därför att undersöka liknande företag med ett geografiskt bredare urval, studera utifrån andra kontextuella teorier eller ekonomiska aspekter. / Aim: In Sweden, SMEs can choose between the accounting regulations K2 or K3. Previous research shows that accounting choices are governed by various institutional pressures on organizations. Innovative companies play an important role in countries' economies, despite this there is little research on these companies and their accounting choices. We have therefore chosen to take a closer look at innovative SME:s and what influenced their choice of accounting method. This with the aim of examining how institutional pressures affect innovative and knowledge-intensive SMEs in the choice between K2 and K3. The research question asked to answer this is: how do companies feel that isomorphic factors affect them in the choice between K2 and K3?  Method: The study is based on an inductive approach. The study consists of a qualitative case study of innovative companies in an incubator environment within Gävleborg. The empirical material consists of ten semi-structured interviews with business leaders within these companies as study objects. Furthermore, the companies are analyzed through a thematic analysis with a framework approach based on a self-designed model associated with isomorphic pressures.  Result & Conclusions: The results show that companies are primarily affected by coercive isomorphism in the form of regulatory constraints. The possibility of being able to capitalize development costs with K3 proved to be the biggest factor in the choice of regulations. Normative isomorphism has also been shown to be a pressure in the form of the participation of auditors and accounting consultants in regulatory decisions. Mimetic isomorphism can also exist in conjunction with other pressures but to a limited extent. Contribution of the thesis: The study contributes to theory creation about both NIS and accounting standards choice. The study also creates practical knowledge for future companies that are facing the same choice. It also gives norm-setters and accounting regulators insights into opportunities and limitations in today's elective accounting choice in Sweden. Suggestions for future research: Limitations are found in the scope of the study to the number of participants and geographical scope. Suggestions for further research are therefore to examine similar companies with a geographically wider selection, study from other contextual theories or economic aspects.

Coronakrisen är en global pandemi som påverkat hela världen. En revisors arbete som innebär att vara ett granskande organ för ett företags kom att påverkas med tanke på de restriktioner som uppstod på grund av Coronakrisen. Något som därmed är av intresse att undersöka är hur revisorns arbetssätt gällande revisionsprocessen blivit påverkad under Coronakrisen. Syftet med studien är att undersöka om revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen blivit påverkat och förändrat av Coronakrisen samt om effekterna kan förklaras utifrån byråtillhörighet. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar revisorers arbetssätt, revisionsprocessen, Coronakrisens påverkan och byråtillhörighet använts. Studien visar att Coronakrisen haft en liten påverkan på revisorns arbete gällande revisionsprocessen, dock inte i så stor utsträckning. Vidare visar resultatet att det inte finns någon skillnad i hur Coronakrisens påverkan på revisionsprocessen kan förklaras utifrån byråtillhörighet. Studiens viktigaste bidrag är att förmedla att revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen inte blivit påverkat under Coronakrisen, samt att det inte finns någon skillnad mellan hur revisorer på stora och små byråer upplever ett förändrat arbetssätt. Dessutom bidrar studien till att visa hur en revisors arbete inte är platsberoende och att en omställning kan ske snabbt, vilket inte kommer påverka en revisors arbete i speciellt stor utsträckning. / The Corona crisis is a global pandemic that affected the entire world. The work of an auditor, which involves being a reviewing part for a company, was affected in the view of the restrictions that arose due to the Corona crisis. Something that is of interest to investigate is how the auditor’s working method regarding the audit process has been affected during the Corona crisis. The purpose of the study is to investigate whether auditors feel that the work with the audit process has been affected and changed by the Corona crisis, and whether the effects can be explained on the basis of agency affiliation. To achieve the purpose, literature dealing with auditor’s working methods, the audit process, the impact of the Corona crisis, and agency affiliation have been used.The study shows that the Corona crisis had a small impact of the auditor’s work regarding the audit process, but not to such extent. Furthermore, the results show that there is no difference in how the impact of the Corona crisis on the audit process can be explained om the basis of agency affiliation. The most important contribution of the study is to convey that auditor has not been affected in the audit process during the Corona crisis, and there is no difference between how auditors in big and small agencies experience a changed way of working. In addition, the study helps to show how an auditor´s work is not dependent on location, and that a change can take place quickly, which will not affect an auditor´s work to any great extent.

Digitaliseringen anses vara en transformerande drivkraft i samhället med en betydande påverkan på revisionsbranschen. Revisionsarbetet utvecklas till att ske alltmer digitalt. Tidigare forskning belyser det faktum att revisorernas kompetensbehov har förändrats till följd av den teknologiska utvecklingen. Syftet med denna studie var att bilda en förståelse kring digitaliseringens påverkan på revisionsbranschen och därmed Revisorsinspektionens (RI) utbildningskrav för auktorisation av revisorer. En kvalitativ forskningsmetod har använts för att besvara studiens syfte och frågeställning. Semistrukturerade intervjuer har utförts med anställda från Revisorsinspektionen samt verksamma revisorer hos Big Four-byråerna. Den insamlade empirin har därefter analyserats utifrån studiens teoretiska referensram. Slutsatserna som dragits visar att digitaliseringen har en betydande påverkan på revisionsbranschen men endast en viss påverkan på Revisorsinspektionens utbildningskrav. De nya kraven från 2018 möjliggör en bredare utbildningsbakgrund hos revisorerna, vilket anses vara fördelaktigt enligt empirin ur ett digitaliseringsperspektiv.  Vidare visar studien att det föreligger ett förändringsbehov av Revisorsinspektionens utbildningskrav. Respondenter från revisionsbranschen anser att teknisk grundutbildning är fördelaktigt för revisorer, då stor del av revisionsarbetet sker med digitala arbetsverktyg. I takt med att klienterna även digitaliseras dras slutsatsen att viss teknisk kunskap är nödvändig för att revisorerna skall erhålla en förståelse kring klienternas finansiella information och dess verksamhet. Således anses det från revisionsbranschens håll att teknisk grundkunskap bör implementeras i RI:s utbildningskrav för auktorisation av revisorer. Enligt analys av empiri och den teoretiska referensramen tyder resultatet på att förändringar i utbildningskraven hindras av institutionell tröghet hos Revisorsinspektionen. / Digitalization is a transforming force with a significant impact within the auditing industry. The auditing process is developing towards being increasingly digital. Previous research has highlighted that the auditor’s competence needs have changed because of digitalization. The purpose of this paper was to investigate the impact of digitalization within the auditing industry and thereby the Swedish Inspectorate of Auditors’ (SIA) educational requirements for authorization of auditors. A qualitative research method has been used to answer the purpose and research questions of this paper. Interviews have been conducted with employees from the SIA and auditors at the Big Four-firms. The empirical data were analyzed based on the theoretical framework. The conclusions show that digitalization has a significant impact on the auditing industry, but only a certain impact on the SIA’s educational requirements. The new requirements from 2018 enable a wider educational background for auditors, which is considered advantageous for the auditing industry. Furthermore, the study shows that there is a need for change in the SIA’s educational requirements. Respondents from the auditing industry believe that basic technical education is beneficial for auditors, as most of the auditing process is performed by using digital tools. It is concluded that some technical knowledge is necessary for the auditors to gain an understanding of the clients’ financial information and its operations. It is therefore considered that basic technical knowledge should be implemented in the SIA’s educational requirements. However, the result indicates that changes in these requirements are prevented by institutional inertia at the SIA.

Den digitala utvecklingen pågår i samhället i stort. Revisionsbranschen är en bransch som är i förändring till följd av digitaliseringen. Digitaliseringen tar bland annat uttryck i form av olika digitala verktyg som kan användas i revisionsprocessen. Syftet med digitala verktyg är att förenkla revisionsprocessen och effektivisera. Studiens syfte är att göra en jämförelse mellan hur stora och små byråer använder sig av digitala verktyg i revisionsprocessen. I syfte att göra en jämförelse valdes en kvalitativ metod. Studiens empiri samlades in genom intervjuer av revisorer från stora och små byråer. I samband med studien framfördes tidigare forskning, definition av viktiga begrepp samt den institutionella teorin, TOE ramverket och diffusion of innovation som tillsammans utgjorde studiens teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen har använts för att analysera studiens empiri. Empirin pekar på att stora och små byråer använder digitala verktyg på liknande sätt i revisionsprocessen. De digitala verktygen används på liknande sätt och ofta i samma delar av revisionsprocessen. Granskningen är den delen där samtliga revisorer i studien har mest nytta av digitala verktyg. Digitala verktyg effektiviserar revisorns arbete och på så sätt kan revisorn fokusera på mer komplexa delar av revisionen. Skillnaden ligger i vilka digitala verktyg som används där små byråer tenderar att köpa in externa digitala verktyg medan stora byråer utvecklar egna. Det är också tydligt att digitala verktyg utgör en viktig del i revisorns dagliga arbete. / Digitalization affects society in an extensive manner and the audit profession is no exception. Auditing is changing as a result of digitalization. The digitalization in audit expresses itself through different digital tools that can be used in the audit process. Digital tools aim to simplify and make the audit process more efficient. The purpose of the study was to compare how large and small audit firms use digital tools in the audit process. A qualitative method was chosen in order to research the area. The empirical findings of the study was developed by interviewing auditors from large and small audit firms. Previous literature along with definitions of key concepts and theories such as institutional theory, TOE framework and diffusion of innovation were described in conjunction with the study in order to create a theoretical framework. The theoretical framework was used to analyze the empirical findings of the study. The digital tools are being used in a similar way and often in the same parts of the audit process. According to the study, digital tools are most useful in the reviewing phase of the audit process. Digital tools increase the efficiency of the audit and it allows the auditor to complex parts of the audit. The difference is in which digital tools are being used where small firms tend to buy external digital tools while large firms develop their own digital tools. It is also clear that digital tools are an important part of the auditor’s daily work.