Dagens företag verkar i en institutionell miljö där normer om korrekt uppförandecirkulerar och påverkar företags anseende. För att uppfattas som legitim krävs det attföretag inser och anammar de förväntningar som finns på dem. Att jobba med CSR,Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvar har kommit att närma sig ettinstitutionellt krav. Men trots att många företag satsat på att jobba med CSR-frågor såsaknas idag riktlinjer och forskning på hur CSR sedan bör kommuniceras för att anseslegitimt och bygga anseende för företaget. Samtidigt har företags engagemang inomsociala medier tagit fart med fördelar som personifiering av företag och möjligheten tillrelationskapande interaktioner.Syftet med denna uppsats är att utröna effekterna av CSR-kommunikation genom socialamedia för företagets anseende och legitimitet. En teoribaserad och explorativlitteraturstudie har utmynnat i en hypotes över CSR-kommunikationens tre viktigastedimensioner; likformighet, unikhet och interaktion. Dessa har sedan testats genomempirisk exemplifiering på de företag som svenska folket rankar som hest hållbara, alltsåhar bäst anseende i hållbarhetsfrågor. / Companies of today cannot be seen as isolated entities. Instead, they work in an institutionalenvironment surrounded by actors creating, editing and circulating norms. The notion of CSR,Corporate Social Responsibility, as one of these norms has been gradually accepted amongbusiness managers. However, something that is not yet clear is how to communicate CSR in acredible way in order to gain legitimacy and enhance good reputation.In corporate PR and communications departments, the social media is gaining more and moreattention due to advantages such as personal interactions with stakeholders, etcetera. Thepurpose of the thesis is to explore the reputational effects of CSR communication through socialmedia. A thorough literature study of institutional theory has brought a hypothesis with threeimportant dimensions of CSR communication; the importance of uniformity to gain legitimacy,uniqueness to stand out in the crowd and co-opting to enhance a dialogue.

Abstract                - “Mergers and acquisitions – How does the integration process affect the result in mergers and acquisitions” Date:                              May 31st 2012 Level:                             Master thesis in Business administration, 15 ECTS Institution:                  School of Sustainable Development of Society and Technology, Mälardalen University Authors:                       Mikael Hansson              15th May 1984                                          Jani Timonen                   12th June 1983 Title:                              Mergers and acquisitions – How does the integration process affect the result in mergers and acquisitions Tutor:                             Staffan Boström Keywords:                   Mergers, acquisitions, synergies, cultural, competitive advantage, integrating, stakeholder theory and institutional theory Research questions:                   How has the integration process affected the outcome of the acquisition of Jokab and what can ABB do differently in future acquisitions? Purpose:                       The purpose of this master thesis is to identify the factors that affect a merger or an acquisition and the factors that make the integration process a success or failure. Method:                       The method used in this study is based on systems theory, this means that reality is explained as objective and completely as possible. The study is qualitative in nature, in which a deeper understanding of the subject mergers and acquisitions wants to be achieved. The study uses an abductive approach and the data used was both from primary and secondary sources. Conclusion:     The result of the study shows that the integration process is influenced by several factors. The most important factors from the acquirer are to have a time schedule, clear communication and a person in charge of the integration process. The acquirer should also communicate the purpose of the acquisition to the acquired companies stakeholders to avoid any uncertainty. / Sammanfattning  – ”Företagsförvärv – hur integrationsprocessen påverkar utfallet vid ett företagsförvärv” Datum:                          31 maj, 2012 Nivå:                              Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution:                  Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens Högskola Författare:                   Mikael Hansson              15 maj 1984                                          Jani Timonen                   12 juni 1983 Titel:                              Företagsförvärv – hur integrationsprocessen påverkar utfallet vid ett företagsförvärv Handledare:               Staffan Boström Nyckelord:                   Företagsförvärv, synergier, företagskultur, konkurrensfördelar, integration, intressent teori och institutionell teori Frågeställning:           Hur har integrationsprocessen påverkat utfallet vid förvärvet av Jokab och vad kan ABB göra annorlunda vid framtida förvärv? Syfte:                             Syftet med vår magisteruppsats är att kartlägga vilka aspekter som påverkar ett företagsförvärv och vilka faktorer som gör att integrationsprocessen blir framgångsrik eller misslyckad. Metod:                          Metoden som användes i studien är ett systemsynsätt, detta innebär att verkligheten ska förklaras så objektivt och fullständigt som möjligt. Studien är av kvalitativ natur då en djupare förståelse inom ämnet företagsförvärv vill nås. I studien används en abduktiv ansats och data som används är både av primär och sekundär karaktär. Slutsats:            Utfallet i studien visar att resultatet av integrationsprocessen påverkas av flera faktorer. Där de viktigaste faktorerna från förvärvarens sida är att ha en tidsplan, kommunicera tydligt samt att ha en som är ansvarig för integrationen. Förvärvaren bör även vara tydlig med syftet av förvärvet för att det inte ska uppstå osäkerhet hos det förvärvade företagets intressenter.

Bakgrund: En kommun granskas intensivt av dess omgivande samhälle där skandaler och utmärkelser skapar ett externt tryck som pressar organisationer till att reagera. När ett externt tryck uppstår förändras rådande samhällssyn och påverkar organisationers strategiska handlande mot upprätthållande av legitimitet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva Växjö kommuns interna handlande efter att ett externt tryck uppstått genom en utmärkelse- Europas grönaste stad. Metodval: Studien består av en kvalitativ intern fallstudie. Studien utgår ifrån granskning av offentliga dokument i kombination med ostrukturerade intervjuer som skett genom ett snöbollsurval. Slutsatser: Studien visar på hur kommunen bemött det externa trycket utmärkelsen medfört genom sitt handlande. Detta visas utifrån strategisk anpassning mot det externa trycket. Då två externa tryck motsäger varandra visar kommunens handlande på en anpassning mot det som anses skapa måluppfyllelse. Genom samtycke reagerar Växjö kommun på det externa trycket, Europas grönaste stad. / Background: A municipality is exposed to intense scrutiny by its surrounding community, where scandals and awards create an external pressure forcing organizations to react. When an external pressure arises it changes the prevailing view of society and affects organizations' strategic actions toward maintaining legitimacy. Purpose: The purpose of the study is to describe the municipality of Växjö's internal actions caused by an external pressure through an award- greenest city in Europe. Method: The study consists of a qualitative internal case study. The study is based on the review of public documents, in combination with unstructured interviews conducted by a snowball sample. Conclusions: The study shows how the municipality responded to the external pressure the award entailed, by their actions. This is shown based on strategic alignment against the external pressure. When two external pressures contradict each other the municipality's actions show adaptation to the one considered creating most value. By acquiescence Växjö reacts to the external pressure of being given the title, Greenest city in Europe.

Bakgrund: År 2007 emitterade Världsbanken den första gröna obligationen i världen tillsammans med SEB. Vasakronan emitterade den första gröna företagsobligationen år 2013 och därefter har marknaden expanderat. Gröna obligationer har samma finansiella egenskaper som traditionella obligationer, skillnaden ligger i att obligationslikviden från gröna obligationer ska finansiera miljö- eller klimatvänliga projekt. Gröna obligationer ger investerare och emittenter incitament att implementera hållbara investeringar eller projekt. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera motiv och ekonomiska drivkrafter till aktörers deltagande på den svenska marknaden för gröna obligationer. Utöver det ämnar uppsatsen kartlägga de institutionella förutsättningarna för uppkomsten av gröna obligationer, samt belysa utmaningar och framtidsutsikter. Genomförande: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod och 13 intervjuer har genomförts. De intervjuade personerna representerar grupperna: emittenter, investerare, banker och certifieringsinstitut. För att belysa gröna obligationers och marknadens karaktärsdrag har en litteraturstudie utformats. De empiriska materialet har analyserats med institutionell teori, spelteori, finansiell teori och CSR teori, samt tidigare forskning om CSR och SRI. Slutsats: Ett antal institutionella faktorer och enskilda aktörers initiativ har varit bidragande till den svenska gröna obligationsmarknadens uppkomst och utveckling. Framträdande motiv och ekonomiska drivkrafter för samtliga aktörer är möjligheten att visa upp en grön och hållbar profil, det faktum att gröna obligationer har samma finansiella egenskaper som traditionella obligationer och att de har en grön egenskap. Framtida utmaningar för marknadens fortsatta tillväxt är utvecklingen av standarder och att öka utbudet av gröna obligationer. / Background: In 2007 the World Bank issued the first green bond in the world in co-operation with SEB. Vasakronan issued the first green corporate bond in 2013 and since then the market has expanded. Green bonds have the same financial characteristics as traditional bonds, the difference being that the proceeds from green bonds have to finance environmental or climate friendly projects. Green bonds give incentives to investors and issuers to implement sustainable investments and projects. Aim: The purpose of the thesis is to examine and analyze motives and economic incentives behind the participation of players in the Swedish green bond market. In addition, the thesis maps out the institutional conditions that enabled the emergence of green bonds and highlight the future challenges and prospects. Completion: This thesis is a qualitative study of 13 interviews conducted by the authors. The interviewees represent the following groups: issuers, investors, banks and certifiers. A literature review about green bonds is provided to illustrate the characteristics of green bonds and the market. The empiric material is analyzed using institutional theory, game theory, financial theory and CSR theories, as well as previous research about CSR and SRI. Conclusion: A number of institutional conditions and individual actions have contributed to the rise and development of the Swedish green bond market. The motives and economic incentives that apply to all the players in the market are the opportunity to enhance a green and sustainable profile, the fact that green bonds have the same financial characteristics as traditional bonds and that they include a green feature. Future challenges for the growth of the green bond market include the development of standards and to increase the supply of green bonds.

Since 2016-12-31, big companies in Sweden must report their sustainability work according to Amendment (2016:947) to the Annual Account Act (1995:1554). This makes the sustainability reports easier to compare, and also easier to see which companies that practice sustainability. The amendment will be reflected in the annual reports stating from the fiscal year 2017, which makes it a relevant area of research. Except legal requirements, there are also economical and business related incentives which drives companies to report their sustainability work (Prop. 2015/16:193). Hence, companies take action incorporating sustainability work into their strategy and control systems (Zollo et al., 2009). However, there are challenges in developing and implementing such strategies. The lack of empirical studies on how to implement sustainability in an organization lays the foundation of this study and its research question; How is sustainability work practically implemented in an organization? The purpose of the study is to create an understanding of the implementation of sustainability work in an organization. Hence, a guide for interviews along with an analytical framework was constructed from institutional theory. They were used in a case study of Axis Communications AB to identify keywords that can be used when implementing sustainability work in an organization. The keywords identified was; Business culture, Awareness, Control systems, Goals, and Sustainable economics. Also, the study shows that if norms and routines go along with the formal structure of the organization, when it comes to sustainability work, it is possible for the formal structure and institutional structure to be loosely coupled. However, the implementation process might be smoother if underlying thought and values of the coworkers goes along with those of the organization. The result of the study contributes with theoretical knowledge of how sustainability work is implemented to an organization even though the cognitive structure is loosely coupled. The keywords contribute with being practical applicable since they can be used by companies who wants to implement sustainability to their daily work routines. They also ads knowledge which contribute with theoretical implications. The analytical framework that was developed can be used as a foundation for future studies of phenomenon, based on institutional theory.

No description available.

Bakgrund: Det finns idag ett stort utbud av hållbara fonder på den svenska marknaden och intresset för att investera hållbart ökar. Dock finns det inte någon entydig definition av hållbarhet och därmed blir innebörden av ”hållbar fondförvaltning” diffus. Det har i tidigare studier inte analyserats hur begreppsproblematiken påverkar den svenska marknadens aktörer och fondutbud och det var därför av intresse att undersöka hur aktörer på fondmarknaden ser på problematiken och hur den hanteras. Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån ett institutionellt perspektiv undersöka vilka problem och möjligheter som oklarheter gällande begreppet ”hållbar fondförvaltning” skapar för svenska fondförvaltare och fondbolag i relation till dess kunder. Studien ämnar även analysera hur begreppsproblematiken samt informationsasymmetrier mellan fondförvaltare och kund påverkar fondutbud och förvaltningsstrategier i relation till hållbarhet. Genomförande: En kvalitativ metod har används för att besvara studiens syfte. Utifrån tidigare forskning gällande hållbarhet och institutionell teori utvecklades en för studien unik analysmodell som låg till grund för utformandet av intervjumallar och analys av det insamlade empirimaterialet. Totalt genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med kapitalägare, representanter från svenska fondbolag, en intresseorganisation samt tillsynsmyndighet. Slutsats: Studien visar att begreppsproblematiken på den hållbara fondmarknaden skapar stora informationsasymmetrier mellan fondförvaltare och kunder, vilket innebär att förvaltares möjligheter att påvisa kvalitet försvåras. Då det är svårt för kunder att avgöra kvalitetsskillnader finns det utrymme för strategiskt beteende på marknaden och för att minska problematiken kring informationsasymmetrier krävs det att det institutionella ramverket utvecklas. / Background: There is currently a large supply of sustainable funds on the Swedish fund market and a growing interest for sustainable investing. However there is no consensus regarding the definition of sustainability and therefore the term “sustainable fund management” becomes vague. The effects that this conceptual problem has on the Swedish fund management and fund markets have not been analysed in previous studies, therefore it was interesting to examine how market participants perceive and handle the problem. Aim: The purpose of this study is to, from an institutional perspective, examine which problems and opportunities that uncertainties regarding the concept “Sustainable fund management” create for Swedish fund fiduciaries and fund management companies in relation to its clients. In addition, the paper aims to analyse how conceptual problems and information asymmetries between fund fiduciaries and clients affect fund offerings and investment strategies in relation to sustainability. Completion: To fulfil the aim of this study a qualitative method has been applied. A unique model has been created to construct the interview template and to analyse the empirical findings. The model was based on previous research regarding sustainability and institutional theory. In total, ten semi structured interviews were conducted with asset owners, representatives from Swedish fund management companies, one sustainable investment association and Sweden’s financial supervisory authority. Conclusion: The study shows that the conceptual problem on the sustainable fund market creates large information asymmetries between fund fiduciaries and customers. Therefore proving fund quality becomes more complex for fund fiduciaries. Due to the fact that it is hard for customers to determine differences in quality, there is room for strategic behaviour. In order to decrease the problems regarding information asymmetries, the institutional framework needs to be developed.

The establishment of sustainability reports has become more prominent among companies the last decades as well as the demand to be able to compare these reports. There are many variables which affect the comparability of sustainability reports, partly the difficulty with the actual definition of the term sustainability as well as the lack of regulations and directives regarding the matter. Further, the style of the texts has bearing on the comparability since the rhetoric of the company affects how sustainability is communicated in the sustainability reports. The aim of this study is to create an understanding of how sustainability is communicated by the three largest companies within the construction- and development industry in Sweden, as well as to see if their sustainability reports are comparable. Through a discourse analysis it is examined how sustainability is communicated in the companies’ sustainability reports. The result shows that the discourse of sustainability is institutionalized by the companies. It is possible to identify a homogeneity since all the companies studied account for their corporate social responsibility, their environmental impact as well as how they strive for conducting a safe, legal and corruption-free business. The result also shows that depending on what the companies choose to communicate, in combination with what rhetorical argument is used to convey the information, it impacts the comparability. The study indicates that the comparable information regarding sustainability has a greater feature of logos argumentation where the texts are supported with statistics and data. This information has a greater opportunity to be compared within the company itself over time but also between the different companies, given that the information meets the basic criteria regarding consistency and uniformity. In the future, it would be of interest to study the comparability of sustainability reports within the construction- and development industry on a larger scale, for instance by comparing companies from different European countries. Further, a similar comparative study of big versus small companies could provide knowledge regarding if sustainability is institutionalized within the whole construction- and development industry. / Upprättandet av hållbarhetsredovisningar hos företag har blivit mer framträdande under de senaste decennierna, tillika efterfrågan om att kunna jämföra dessa rapporter. Det finns många faktorer som påverkar jämförbarheten av hållbarhetsredovisningar, dels svårigheten med definitionen av hållbarhet samt avsaknaden av reglering med tydliga direktiv. Dessutom har texternas utformning en inverkan på jämförbarheten, där företagens retorik påverkar hur de väljer att kommunicera hållbarhet i sina hållbarhets-rapporter. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse hur hållbarhet kommuniceras hos de tre största företagen inom bygg- och fastighetsbranschen i Sverige, samt att se om denna hållbarhetsinformation går att jämföra. Genom en diskursanalys undersöker vi hur hållbarhet kommuniceras i företagens hållbarhetsrapporter, där resultatet påvisar att diskursen hållbarhet är institutionaliserad hos de studerade företagen. Det går att identifiera en homogenitet då samtliga företag redogör för hur de tar ett socialt ansvar, sin miljöpåverkan samt hur de strävar efter säkra affärer. Resultaten påvisar även att beroende på vad företagen väljer att kommunicera, i kombination med vilket retoriskt argument som används för att förmedla informationen, har en inverkan på jämför-barheten. Studien indikerar att den hållbarhetsinformation som går att jämföra har större inslag av logosargumentation, där texterna styrks med hjälp av statistik och data. Denna information har en större möjlighet att jämföras inom företaget över tid men även mellan företagen, givet att informationen uppfyller de grundläggande kriterierna om konsekvens och enhetlighet. I framtiden vore det av intresse att se hur jämförbarheten av hållbarhets-redovisningar inom bygg- och fastighetsbranschen ser ut på en större skala, som till exempel i fler europeiska länder. Vidare skulle en liknande jämförande studie mellan stora och små företag bidra med kunskap om hållbarhet är institutionaliserad inom hela bygg- och fastighetsbranschen.

Inledning: Under år 2004 beslutade BFN om att genomföra flera ändringar i sitt normgivningsarbete med syftet att få fler företags redovisning att harmonisera med den internationella utvecklingen. Beslutet resulterade i utvecklingen av K-regelverken. K3 beskrivs som huvudregelverket och är principbaserat vilket ställer högre krav på utövarna eftersom osäkerheten i hur reglerna ska appliceras och tolkas är större. Syfte: Studien ämnar öka förståelsen för hur institutionella strukturer kan ge förklaringar till hur revisorer och redovisningskonsulter arbetar givet osäkerhetsaspekten i det principbaserade K3-regelverket. Metod: En kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två redovisningskonsulter har genomförts. Intervjuerna spelades in och har i efterhand transkriberats för vidare analys. Intervjuerna genomfördes utifrån en upprättad intervjuguide i strävan efter så lika förutsättningar som möjligt. Empiri: Primärdata har samlats in genom att kvalitativa intervjuer har genomförts med revisorer och redovisningskonsulter som är verksamma på redovisningsbyråer av varierande storlek. Den gemensamma nämnaren för intervjurespondenterna är deras förståelse och erfarenhet av K3-regelverket vilket utgör grundstenen för intervjuernas utformning och innehåll. Slutsats och diskussion: Studien har visat att den institutionella teorin kan ge förklaringar till hur redovisningskonsulter och revisorer hanterar osäkerhet som uppstår till följd av K3- regelverkets principbaserade utformning. Det har framkommit att revisorer och redovisningskonsulter på många sätt både påverkas av, men också bidrar till det institutionella trycket som har format och fortsätter att forma redovisningsbranschen . / Introduction: In 2004, BFN decided to implement several changes in its standard-setting work with the aim of getting more companies' accounting to harmonize with international development. The decision resulted in the development of the K-regulations. K3 is described as the main regulation and is principle-based, which places higher demands on practitioners because the uncertainty in how the rules are to be applied and interpreted is greater. Purpose: The study aims to increase the understanding of how institutional structures can explain how accountants and accounting consultants work given the uncertainty factor in the principle based K3 regulation. Method: A qualitative study in the form of semi-structured interviews with two auditors and two accounting consultants has been conducted. The interviews were recorded and have subsequently been transcribed for further analysis. The interviews were conducted on the basis of an established interview guide in an effort to create as equal conditions as possible. Empirics: Primary data has been collected through qualitative interviews with two auditors and two accounting consultants who work at accounting firms of different sizes. The common denominator for the interviewees is their understanding and experience of the K3 regulation which is the cornerstone for the design and content of the interviews. Conclusion and discussion: The study has shown that the institutional theory can provide explanations for how accounting consultants and auditors handle uncertainty that arises as a result of the K3 regulations' principle-based design. It has emerged that auditors and accounting consultants are in many ways both influenced by, but also contribute to, the institutional pressure that has shaped and continues to shape the accounting industry.

Sustainability reporting today is an important tool for companies to show how they work with sustainable development. The design of the companies' sustainability reports can vary since the regulations can be seen as somewhat vague. GRI provides a framework and standards that create a common language for organizations and its reporting of current economic, environmental, and social aspects. However, GRI is voluntary to follow which creates a possibility for both similarities and differences in companies' sustainability reporting. The study was conducted with a qualitative research strategy and a comparative design. The purpose of this study is to investigate the sustainability work of selected companies based on sustainability reporting according to GRI based on stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. The aim of the study is to compare companies active in the trade and real estate industry to distinguish any similarities and differences. To shed light on the purpose of the study, an analysis of the companies' sustainability reports of four selected years has been carried out, as well as an interview from one of the real estate companies. A comparison has then been made between the companies to point out potential similarities or differences. The analysis of the empirical material indicates that there are some similarities and differences between the surveyed industries' reporting of GRI standards. The main differences are found in the social part of GRI reporting, while the financial and environmental reporting appears to be equally similar. Development over time of GRI reporting also differs between industries. These similarities and differences have been analyzed with the use of stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory.