Syfte med denna studie är att fördjupa förståelsen hur personer med utländsk härkomst, som kommer till Sverige i vuxen ålder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs är svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som används är kvalitativ. I den insamlade materialet ingår tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton år. Integrationsperspektivet i uppsatsen är avgränsad till arbetsmarknadsintegration, boendeintegration samt social integration. Integration av personer med utländsk härkomst är betydelsefull, då dessa individer får likvärdiga sociala samt ekonomiska möjligheter.   Resultatet av undersökningen visar att dessa personer upplever att bristande språkkunskaper har varit/ är ett av de större hindren som de möter i samband med sin integrering. En annan faktor som diskuteras samt problematiseras är det svenska samhällets krav på anpassning på dessa individer, därav koppling till Strukturell/institutionell diskriminering.

<p>Syfte med denna studie är att fördjupa förståelsen hur personer med utländsk härkomst, som kommer till Sverige i vuxen ålder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs är svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som används är kvalitativ. I den insamlade materialet ingår tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton år. Integrationsperspektivet i uppsatsen är avgränsad till arbetsmarknadsintegration, boendeintegration samt social integration. Integration av personer med utländsk härkomst är betydelsefull, då dessa individer får likvärdiga sociala samt ekonomiska möjligheter.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar att dessa personer upplever att bristande språkkunskaper har varit/ är ett av de större hindren som de möter i samband med sin integrering. En annan faktor som diskuteras samt problematiseras är det svenska samhällets krav på anpassning på dessa individer, därav koppling till Strukturell/institutionell diskriminering.</p>

<p>An effective Integration policy is important in Sweden while our government has decided and committed to be a country where everybody will be given the same opportunities. There is a greater awareness in today’s society of integration policy goals such as equal rights, responsibilities and opportunities for all. In a number of areas, however, the disparities between immigrants and Swedish-born citizens are still too large.</p><p>The Swedish Riksdag decided on integration policy in 1997. The main task for this thesis will be to examine the motive behind the Government's decision to revoke immigrations policy and introduce integration policy. This task will be completed with two questions at issue;</p><p>• Which were the obvious pronounced and underlying, extern- and intern sectorial motives and which immigrant policies could be identified during the three periods; 1, 2 and 3?</p><p>• In what way have the extern- and intern sectorial motives, that where expressed in 1997, affected the douting in 2006 years integrationspolicy?</p><p>The questions will be examined by using Lindbloms muddling through theory and Dahlströms “eigth faces of immigration politics” and for identifying motives a model inspired by Hadenius will be used.</p><p>The empirical material has brought forward that the decision to introduce integrationpolicy was based on the central motive that earlier immigration policy produced assimilationpolitics. Which futher on caused the “perverse effect” – segregationpolitics.</p><p>The adjustments have been clarifying of words sooner than improvement of concrete measures. The Swedish government has applied seven different immigrationpolitics during the periods 1, 2 and 3. Becides Dahlströms “eight faces of immigration politics” two more have been identified; “demanding politics and condition politics”. Seven of the ten different types have been noticed; assimilation-, segregation-, diversity-, demanding, condition-, residual-, universial politics.</p><p>The motives that where observed during period 2 didn´t improve the conditions for the immigrant which were discriminated in society especially on the labourmarket. The motives from period 2 have therefore affected the motives for period 3. The recently appointed government will during it´s runningperiod try to leave the muddling through theory by the motives in creating conditions for a “self earned living” and participation. By doing this the esscense of diversity and integration policy will hopefully be reached.</p>

Ph.d-afhandling, Roskilde universitetscenter 2006.

Då vi 2006 skrev ett projektarbete om Brobyggarna i skolans verksamhet väcktes vår nyfikenhet för deras verksamheter på ett större samhälleligt plan. Därför har vi här utgått från att undersöka om Brobyggarnas utsagor om sina verksamheter stämmer överens med de uppdrag verksamheterna officiellt har. Vår uppfattning är att utvärderingar och rapporter på ett otillräckligt sätt knyter an till den svenska integrations- och storstadspolitiken och vi vill därför även undersöka hur väl förankrad denna politik är i Brobyggarnas verksamheter.Våra syften med uppsatsen är att ställa Brobyggarnas utsagor i relation till Malmö Stads målsättningar inom ramen för storstadssatsningen och integrationspolitiken, och analysera och diskutera förankringen av politiken samt om verksamheterna leder till integration eller ytterligare segregation.De empiriska resultaten har vi kopplat till teorier om demokrati och integration, vilka har visat sig vara grundläggande utgångspunkter för vår studie. För att underlätta läsarens förståelse för våra diskussioner och resultat har vi även redogjort för den politik som ligger till grund för verksamheterna.Vi anser att våra viktigaste slutsatser är, att integrationspolitikens otydliga direktiv leder till att Malmö Stads ambitiösa integrations- och demokratiarbete försvåras genom begränsningen av antalet bostadsområden, istället för att även arbeta övergripande i hela Malmö. Ibland riskerar arbetet dessutom att öka segregationen och stigmatiseringen på grund av fokuseringen på vissa befolkningsgrupper, enligt oss involverar integration alla. För att åstadkomma integration krävs ökad delaktighet, av alla medborgare, i samhället.

No description available.

The purpose of this Master thesis is to increase the knowledge about how public libraries can contribute to fulfil political programmes aimed towards integration. To achieve this we have conducted an evaluative case study about a public library in Sweden and the activities they carried out within the framework of the metropolitan policy programme Storstadssatsningen”. The questions raised consider which the political aims for integration within this programme were, which activities the library did accomplish, what the result in comparison with the politically decided aims was, and what conclusions can possibly be drawn from this? The theoretical framework consists of theories regarding evaluation, political programmes, integration and segregation, and public library-activities. The methods used in the case study are qualitative interviews and document studies. Our evaluative approach is based on Vedung (1998). The result of our case study shows that the aims of the programme at most levels were indistinct and that the library didn&apos;t have any clear goals to reach. Hence it is impossible to show any fulfilment of goals. The library accomplished a multitude of activities, which the staff had decided about themselves. Several of the activities promoted multi culture rather than integration. The programme has been successful mainly on an individual level and this is also where the library has been able to influence. Furthermore it is obvious that the overall aim to prevent segregation is nearly impossible to achieve on a local segregated city district-level. / Uppsatsnivå: D

<p><p>I denna uppsats görs en diskursanalys av alliansregeringens integrationspolitik avsedd för åren 2008 till 2010. Syfte är att titta på hur integrationspolitiken är organiserad, vilka beskrivningar och föreställningar som kommer till uttryck kring integration och vilka konsekvenser organiseringen kan få i integrationspolitiken. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten är diskursteori där fokus ligger på språket och hur föreställningar om verkligheten organiseras. I studien påvisas hur integrationspolitiken bygger på en föreställning om ett homogent och harmoniskt samhälle. ”Utanförskap” och ”mångfald” upprättas som yttre gränser för samhället och som hot mot ordningen. Beskrivningar av utanförskapet upprättar skillnad bl.a. genom kategoriseringar av ”utrikes födda” och ”inrikes födda”. I uppsatsen visas även hur vägen in i samhället villkoras, styr och medför krav på individer. Diskriminering på arbetsmarknaden framställs i materialet som ett avvikande beteende på individnivå. Studien visar även på hur en gemensam värdegrund organiseras som vägen mot sammanhållning och ordning. Sammantaget skapas i integrationspolitiken skillnad på olika nivåer samtidigt som utplånandet av skillnaden eftersträvas.</p></p>

<p>Utgångspunkten för studien är den statliga styrningen och dess förändring från detaljstyrning till en mer allmänt formulerad målstyrning. Ett område där det här kan märkas är integrationspolitiken som formuleras genom allmänna mål och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande är den offentliga förvaltningen som bör föregå med ett gott exempel gentemot övriga samhället. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mångfaldsarbete med målet att personalens etniska sammansättning ska spegla samhället i övrigt. Några mer precisa direktiv hur detta ska uppnås och exempelvis hur det ska mätas anges inte. </p><p>Syftet med studien är att undersöka hur tre olika myndigheter implementerat integrationspolitiken samt hur de uppfattar styrningen och direktiven från regering och riksdag. Metoden som används för att uppnå syftet är kvalitativ fallstudie av myndigheterna SMHI, Sjöfartsverket samt Luftfartsverket. Kärnan i materialet utgörs av djupintervjuer med ansvariga tillämpare samt mångfaldsplanerna hos respektive myndighet. Som teoretisk grund finns förhållandet mellan stat och förvaltning samt teorier kring policyprocess och implementering. </p><p>I slutsatserna konstateras det att policyprocessen för det studerade området bör betraktas som ett växelspel mellan i första hand policyformulerare samt implementerare. En viktig roll spelar även exempelvis integrationsverket för utvärdering och återföring. I det empiriska materialet har det dock inte hittats något aktivt samspel mellan utvärderare och implementerare. Faktorer som har spelat en viktig roll för myndigheternas arbete är istället politiska, administrativa samt samhälleliga. De politiska besluten ligger till grund för arbetet hos respektive myndighet. Ansvariga tillämpare har hela tiden utgått ifrån de centralt fattade besluten. Hur arbetet sedan har utformats beror till största delen på traditioner och etablerad struktur inom myndigheten. De samhälleliga attityderna har slutligen underlättat arbetet då begrepp som mångfald och integration har blivit vanligt förekommande och mer accepterade i samhället liksom på arbetsplatsen. </p><p>De ansvariga tillämparna inom respektive myndighet uppfattar styrningen som bra. De anser i vart fall inte att någon annan typ av styrning skulle vara bättre. Kritik finns dock mot den vaga definitionen av begreppet mångfald vilket hos två av myndigheterna har gjort att mål om ökad mångfald har tagits bort. Detta för att man helt enkelt inte vet vad som ska mätas. En positiv aspekt av detta är dock att personalen inom myndigheterna tvingats till diskussion om hur begreppet ska tolkas vilket underlättat arbetets förankring. </p><p>Slutsatserna kring den statliga styrningen inom området för myndigheters arbete för ökad etnisk mångfald är att direktiven är väldigt allmänt formulerade vilket lämnar fältet öppet för ett agerande utifrån egna förutsättningar. Det här har dock gjort att det i mångfaldsplanerna formulerats relativt vaga och allmänt hållna mål. En konkretisering kring begreppet mångfald och vad det innebär rekommenderas därför då en viktig del för en lyckad implementering är förståelse av de mål som ska uppnås.</p>

Die Zuwanderung und der Integration von Zuwanderern aus den GUS-Staaten in Deutschland ist eine bedeutsame politische und rechtliche Thematik. Diese Thematik ist in Deutschland bisher noch wenig untersucht und nur in Teilbereichen bearbeitet. Deshalb untersucht das vorgestellte Werk folgende Fragen und Aspekte: Analyse der Zuwanderung aus den GUS-Staaten; Darstellung von Zuwanderungsgruppen aus den GUS-Staaten und ihres rechtlichen Status; die Wellen der Zuwanderung anhand der Zuwanderer aus den GUS-Staaten, einschließlich (Spät)Aussiedlern und jüdische Zuwanderern, tschetschenischen Asylsuchenden, Familienangehörige, Studierende, qualifizierte Arbeitskrafte usw., Analyse der Integrationsprogramme und Integrationsmaßnahmen für die Zuwanderer aus den GUS-Staaten; Darstellung der Integrationschancen und Integrationshemmnisse am Beispiel der Zuwanderer aus den GUS-Staaten, einschließlich das Recht auf Annerkennung der akademischen und beruflichen Qualifikation, das Recht auf Arbeit u.a., die russischen Rückkehr- und (Reintegrations-) Programme für die im Bundesgebiet lebenden Zuwanderer aus den GUS-Staaten – ihre Analyse und Bewertung. Eine weitere Besonderheit der Veröffentlichung besteht darin, dass die Autorin Ihre wissenschaftlichen Ausführungen zur rechtlichen Stellung der GUS-Zuwanderer und zu den Erfolgen bei ihrer Integration, aber auch zu den Integrationshemmnissen und Integrationsproblemen auf eine soziologische Befragung von Zuwanderern aus den GUS-Staaten in den Ländern Brandenburg und Berlin stützt. Die empirische Untersuchung bezieht sich auf den Zeitraum 1991 bis 2009. / The present edition is given the complex analysis of the legal-political and juridical problems connected Russian-speaking immigrants from the CIS-countries. The flows of migration from the post-soviet territories to Germany, classification of these flows, characterised as emigrants, Jewish immigrants, family members, students, and qualified specialists, etc., their legal status - the rights, freedoms and duties, the cultural and linguistic integration, incl. the recognition of the professional and academic qualification, unemployment, the infringement of their other rights are in a case study. The given paper lean results of the empirical research of 2009 in Berlin and Brandenburg.