Syftet med denna intervjustudie är att erhålla djupare förståelse för betydelsen av att använda laborativt material vid undervisning i matematik inom grundsärskolan. Undersökningen gjordes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sex lärare som undervisar i matematik på grundsärskolan deltog. Datamaterialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. I intervjuerna undersöktes på vilka sätt lärare använder sig av laborativt material i sin matematikundervisning och varför, men även vilka möjligheter och utmaningar som finns i arbetet. Resultatet visar att laborativt material är en central del i undervisningen i matematik i grundsärskolan och att det används för att göra den abstrakta matematiken mer konkret och vardagsnära. Vidare visar resultatet att materialet även används för att väcka motivation och intresse. Det framgår i studien att laborativt material bidrar till att elever kommunicerar mer, med varandra och med läraren. Det finns också utmaningar med laborativt material och i denna studie blir det tydligt att det lätt kan bli för mycket lek med materialet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur boendestödjare kan uppleva sina förutsättningar att stödja brukare på LSS-boenden till delaktighet i samhällslivet och till ett liv som andra. Rapporter och tidigare forskning belyser svårigheter för insatser att nå upp till lagens ambitioner om detta.Personer som bor på gruppboenden befinner sig i en utsatt situation, vilket gör personalen helt avgörande för deras möjlighet att kunna leva som andra. Det saknas vidare forskning i en svenskkontext om boendestödjares förutsättningar att förverkliga lagens målsättning, vilket motiverar vår studie.Vi använde oss av förmedlingsmodellen där vi kontaktade enhetschefer för gruppboenden. Vi fick kontakt med en enhetschef som ordnade fyra intervjuer med personal som arbetade vid olika gruppboenden i en mindre kommun. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer och alla intervjuer spelades in på teams och transkriberades. I analysen använde vi oss av tematisk analys som resulterade i två övergripande teman: Brukarens rätt att leva som andra och Personalens handlingsutrymme och den ambivalenta makten. Resultatet visade att bristen på resurser på mångasätt påverkade intervjupersonerna och därigenom brukarnas möjligheter till delaktighet och ett liv som andra. Intervjupersonerna visade sig också ha en makt som var svårbalanserad, där nytta och risk alltid var en avvägning. Att som personal ha i uppgift att hjälpa brukarna att ta beslut, men samtidigt inte påverka dem för mycket var en utmaning för intervjupersonerna.Vår slutsats är att bristande resurser kan hämma boendestödjares förutsättningar att uppfylla ambitionerna i lagstiftningen. Därutöver menar vi att formuleringen i LSS (SFS 1993:387) är problematisk, då den utgår ifrån samhällsnormer fastän personerna som omfattas av lagen ofta saknar förutsättningar att bli fullt delaktiga i samhällslivet och kunna leva som andra.

Tidigare forskning har visat att personer med funktionsnedsättningar har en sämre kosthållning och har lättare för att utveckla hälsorisker som övervikt och fetma än övrig befolkning. Detta kan bero på att personal inom vård och omsorg inte är medvetna om denna problematik och inte har tillräckligt med kunskap om närings- och livsmedelslära. Syftet: Syftet med studien var att belysa hur personal inom särskilt boende för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning arbetar med kost och motion för att motverka en hälsorisk som övervikt. Metod: Kvalitativ metod användes och tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal på ett särskilt boende för att belysa informanternas uppfattningar och upplevelser. Intervjuerna har sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys och kopplats till KASAM. Resultat: Analysen av intervjuerna ledde fram till underkategorier som bildade fem kategorier: 1. Att respektera och bekräfta personens förutsättningar och intressen; 2. Omgivningsfaktorer är hinder för hälsosamma vanor, 3. Pedagogiska måltider och personalens medvetenhet främjar motivationsarbetet och brukarens intresse, 4. Viktigt med motivationsarbete men brukarens egenmakt får inte ignoreras och 5. Motivation genom belöning. Slutsats: Personal på särskild boende medvetna om hälsorisker som övervikt för barnen och ungdomarna. De upplever att det är svårt att facilitera hälsosamma vanor. Det är viktigt att personalen på verksamheten respekterar och utgår från brukarens egna intressen och förutsättningar när de arbetar med motivation som ska främja en hälsosam livsstil. Framtida forskning behövs genom exempelvis intervjuer med barn och ungdomar eller observationer på särskilt boende. Det vore intressant att få veta mer om hur medvetna de är angående eventuella hälsorisker och hur de upplever sin motivation för en mer hälsosam livsstil. / Previous researches show that people who have a disability have poorer diets and usually develop health risks of overweight and obesity to a greater extent than the rest of the population without disabilities. This can be caused by the personnel in health care, because they may not know that this is a problem. In addition the personnel knowledge about nutrition and food science can be deficiency. Aim: The aim of the study was to illuminate and try to understand how personnel in special service housing work with diet and physical activity as health prevention for children and youth with intellectual disability. Method: A qualitative approach was used when performing three semi-structured interviews with personnel in special se3rvice housing. The intention was not to be able to generalize the results or to reach an absolute truth. The interest was in trying to understand the informants’ perceptions and experiences. By illuminating their experiences and perceptions the data was interpreted and analyzed. Results: Qualitative content analysis resulted in five different categories: 1) To respect and acknowledge each users abilities and interests, 2) environmental are barriers to healthy habits, 3) Educational meals and the personnel’s awareness encourage he motivational work and the user’s interest, 4) It is important with motivational work but each users empowerment must not be ignored and 5) Motivation through reward. Conclusion: The personnel in special service housing for children and youth are actively working to promote a healthy lifestyle. The personnel in the organization should be aware of the children’s empowerment and that they have to respect and do everything based on the user’s interests and abilities. Future research is needed with children and youth in special service housing through interviewing them in order to gain knowledge about their experiences and thoughts regarding nutrition and physical activity.

No description available.

Stigmatisering mot personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är ett visträckt samhällsproblem. Syftet med detta examensarbete har varit att få en djupare insikt i hur kunskapsläget ser ut kring risk- och skyddsfaktorer i anknytning till stigmatisering av personer med IF och att redovisa befintlig forskning. Metoden som har använts för att kunna möjliggöra detta har varit en scoping review, eller litteraturstudie, där befintlig forskning från ett flertal olika databaser har studerats och undersökts. De teorier som har fungerat som en utgångspunkt i att kunna analysera resultaten är teorin om stigma, den utvecklingsekologiska teorin, teorin om känsla av sammanhang (KASAM), det intersektionella perspektivet samt marginaliseringsprocesser. Vidare kunde två huvudteman med vardera två underteman identifieras. Det första huvudtemat består av "yttringar av stigma" som innehåller två underteman i form av självstigma och affilierad stigma. Det andra huvudtemat bygger på "påverkansfaktorer" med dess två underteman prediktorer för stigma och stigmatisering, samt prediktorer för motståndskraft. Utifrån den analys som gjordes på resultataten som visade sig från huvudtemat "påverkansfaktorer", kunde ytterligare två underteman identifieras; föräldrars upplevelser av socialt utanförskap, marginalisering och kamp för inkludering samt socialt stöd och gemenskapens betydelser. Resultaten som framkom visade på att det föreligger ett underskott avseende forskning kring specifikt risk- och skyddsfaktorer i samband med stigmatisering av personer med IF. Det verkar även föreligga en brist på svensk forskning inom området. På så vis utgick denna litteraturstudie från en internationell kontext. Det visade sig även att stigmatiseringen har en negativ inverkan på välbefinnandet hos såväl personer med IF som de i deras omgivning, medan socialt stöd och gemenskap kan öka välbefinnandet och motståndskraften. Vidare framkom det att det finns ett behov av att ta de komplexa samspel som kan finnas mellan individens identitet, normer i samhället och institutionella strukturer i beaktande.

Elever med intellektuell funktionsnedsättning kan gå integrerat i grundskolan, det vill säga att de rent fysiskt befinner sig i grundskolan men läser efter den anpassade grundskolans läroplan. Lärarna behöver då arbeta mer specialpedagogiskt och för att kunna det behöver de ha kompetens och/eller få stöd av speciallärare/specialpedagoger. De sistnämnda har, i och med sin utbildning, kompetens att handleda och stötta lärare i undervisningen av integrerade elever. Denna studie är kvalitativ med syftet att beskriva och analysera några lärares erfarenheter kring undervisning av elever med intellektuell funktionsnedsättning i grundskolan.  Respondenterna var femton lärare som undervisar/undervisat integrerade elever och metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes fysiskt eller digitalt och tematisk analys användes för att bearbeta materialet. Resultatet visar att lärarna är positiva till inkludering men anser sig sakna kunskap och specialpedagogiskt stöd i klassrummet för att inkluderingen ska lyckas. Specialläraren har för de flesta lärarna i studien en rådgivande roll, dock anser de att ett mer dagligt stöd vore önskvärt. Studiens slutsats är att arbetet med inkludering är väldigt komplext, då lärarna i de flesta fall inte får stöd i att ge den integrerade eleven en gynnsam skolgång. Vidare framkommer att begreppen inkludering och integrering används synonymt samt att det behövs ett förtydligande över vilket ansvar rektor respektive speciallärare och undervisande lärare ska ha i inkluderingsprocessen.

Studiens resultat visar att klasslärare anser att rollen som språklig förebild är en stor del av deras uppdrag. Dock är uppdraget komplext då det är tidskrävande och kräver kunskap om elevers förutsättningar och behov, samt att det kan vara svårt att få ett fungerande samarbete mellan olika yrkesgrupper där utbildningskrav skiljer sig åt. Personalens förhållningssätt påverkar hur kommunikation möjliggörs och resultatet visar på olika strategier för att öka förutsättningarna där flexibilitet, relationskompetens samt kroppsspråk synliggörs. Metoder i undervisningen är TAKK, digitala hjälpmedel och modellering. Det finns goda resurser, som hög personaltäthet, för att möjliggöra språkutveckling. Däremot påverkar kompetensen hur väl resurserna begränsar eller möjliggör språkutveckling, och där efterfrågas kompetensutveckling. Sammanfattningsvis finns goda möjligheter utifrån ett organisatoriskt perspektiv men det finns utvecklingsområden i förhållande till tidsaspekter och fortbildningsbehov. Studiens slutsats är att elevernas möjlighet till språkutveckling är central i anpassad grundskola inriktning ämnesområden. Klasslärare ser den språkliga interaktionen som en förutsättning för lärande och kommunikationen som grundläggande för eleverna, varför klasslärare och elevassistenter behöver ges fler möjligheter att tillsammans arbeta för att möjliggöra detta för eleverna.

Delaktighet har idag en central roll i styrdokument och forskning inom funktionshinderområdet. Samtidigt är det ett komplext begrepp med många innebörder och delkomponenter. Därför kan det bli svårt att skapa ett gemensamt förhållnings- och arbetssätt som främjar delaktighet. Särskilt om man arbetar i den anpassade grundskolan där eleverna oftast har olika kommunikationssvårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur personer, som tillhör olika yrkeskategorier och som arbetar i den anpassade grundskolan, ser på delaktighet samt hur de arbetar med att främja elevernas delaktighet. I studiens användes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att delaktighet ofta förstås i termer av samhandling, engagemang, självbestämmande, tillhörighet och tillgänglighet. Personalen i den anpassade grundskolan beskriver olika tillvägagångssätt för att främja elevernas delaktighet. Det krävs att anpassa den fysiska miljön, men också att vara flexibel och anpassa sitt arbetssätt. Viktiga förutsättningar för att öka elevernas delaktighet anses vara kommunikation och individuellt anpassat innehåll. Det är två komponenter som också skapar utmaningar i arbetet med delaktighet. Lärare och annan personal har stor betydelse för elevers delaktighet. Det är de som skapar delaktighet genom att identifiera behov av stöd och erbjuda anpassningar som behövs.

Denna studie handlar om övergången från den anpassade grundskolan till det anpassade gymnasiet-Elever och lärares erfarenheter. Studien syftet är att undersöka elevernas upplevelse av övergången, vilka förberedelser de anser varit viktiga och i vilken utsträckning eleverna upplever att de har påverkat det egna gymnasievalet. Studien undersöker även hur högstadie-och gymnasielärare arbetar för att stödja elever inför övergången samt deras uppfattning om elevernas påverkan på gymnasievalet. Studien är kvalitativ och använder sig av semistrukturerade intervjuer, där elevintervjuerna genomfördes i fokusgrupper, lärarna intervjuades enskilt eller i par. Teorin som används är Bronfenbrenners ekologiska systemteori, som syftar till att undersöka hur de olika systemnivåerna påverkar övergångsprocessen. I denna studie framgår det att det är viktigt att elever med funktionsnedsättningar får göra sin röst hörd och aktivt delta i utbildningssystemet, vilket forskningen stödjer. I resultatet framkommer att hälften av eleverna inte känner att de fick välja det de ville. Resultatet visar också att elevernas nätverk spelar en avgörande roll för deras möjligheter att delta i olika övergångsaktiviteter. Dessutom framkommer det brister i struktur, information och kommunikation mellan anpassade grundskolor och anpassade gymnasieskolor. En slutsats som kan dras är att eleverna bör stå i fokus under övergångsprocessen och att det är viktigt att erbjuda eleven stöd för att sin röst hörd. Denna studie är relevant för speciallärare, specialpedagoger, lärare och andra yrkeskategorier i den anpassade grund-och gymnasieskolan.

Syftet med studien är att beskriva några lärares perspektiv på hur grundsärskoleelever påverkas av att vara inkluderade i grundskolan. För att samla in data till studien har den kvalitativa forskningsintervjun använts som metod. Studien bygger på sju intervjuer med grundsärskolelärare och grundskollärare som undervisar grundsärskoleelever som är helt eller delvis inkluderade i grundskolan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Nilholms (2007) beskrivning av tre perspektiv på specialpedagogik, det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet av studien visar att det finns flera faktorer som påverkar grundsärskoleelevers inkludering i grundskolan. De faktorer som framträder i studien är organisatoriska faktorer, lärares påverkansfaktorer, såsom deras attityder och kunskaper om inkludering, elevers sociala utveckling och kunskapsutveckling, samt elevers uttryck för påverkan av inkluderingen. I resultatet synliggörs att det finns både möjligheter och svårigheter för eleverna att vara inkluderade, men svårigheterna är övervägande. Den slutsats som kan dras av studien är att det finns stora utvecklingsmöjligheter kring grundsärskoleelevers inkludering i grundskolan. Utvecklingen måste ske på alla nivåer i skolsystemet för att skapa förutsättningar för denna process. I utvecklingsprocessen kommer det att finnas ett behov av speciallärarprofessionen som ser till elevernas individuella behov. / The purpose of the study is to describe the perspectives of some teachers on how students in special schools are affected by being included into regular schools. The method used to collect the data has been that of the qualitative research interview. The study is based on seven interviews with teachers at special schools and teachers at regular schools who work with students with intellectual disabilities that are completely or partly included in the regular schools. The theoretical basis for the study is Nilholm´s (2007) description of three perspectives on special education, the compensatory perspective, the critical perspective and the dilemma perspective. The result of the study shows that there are multiple factors affecting the inclusion of students with intellectual disabilities in the regularly schools. The factors emerged in this study are: the school organization, the impact of teachers, such as their attitudes towards and knowledge of the practice of inclusion, the development of social and cognitive skills of the students, as well as the students’ expressions of affection. The results of the study show both possibilities and obstacles for including students with learning disabilities, but the obstacles are greater. The conclusion to be drawn from this study is that there exist great possibilities for the development of inclusion of students with intellectual disabilities in the regular school. The development is necessary on all levels of the school system in order to create the conditions for successful inclusion. In this process there will be a demand for special education teachers who are able to assess the individual needs of these students.