Bakgrund: Det råder en begränsad konsensus gällande en universell definition av begreppet självständig bland arbetsterapeuter, trots ett dagligt användande av begreppet. Forskningen visar på två beskrivningar av funktionsnedsättningar (medicinsk modellbeskrivning som utgår från fysisk kapacitet och social modellbeskrivning som betonar möjlighet till val, kontroll och självbestämmande) som i sin tur påverkar synen på självständighetsbegreppet. Ingen tidigare forskning är funnen som beskriver hur personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning uppfattar begreppet och deras upplevelser av att vara självständig respektive inte självständig/beroende. En betydelsefull kunskap för att kunna arbeta klientcentrerat. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning uppfattar begreppet självständig och vilka upplevelser de har av att vara självständiga respektive inte vara självständiga/beroende. Material och metod: Deltagarna i studien blev strategiskt valda utifrån ändamålsenligt urval. Individuella semi-strukturerade intervjuer gjordes med tio personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (fem kvinnor, fem män i åldrarna 22-65 år) via Skype. Intervjuerna analyserandes utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning anser att självständig betyder; att klara saker själv, att man kan vara självständig trots hjälp, att bestämma över sitt eget liv samt att hjälpa andra – vara kompetent. Upplevelser av att vara självständig är en förutsättning för att känna frihet. De beror på faktorer som personens inre resurser och en möjliggörande omgivning. Att inte vara självständig, känna sig beroende upplevs då man inte klarar, behärskar saker/situationer och inte blir lyssnad på. Nedsatt hälsa leder också till upplevelse av beroende. Slutsats: Självständig i betydelsen att bestämma över sitt eget liv är avgörande för upplevelsen av att vara självständig. Ju större begränsningar i självbestämmandet desto lägre upplevelse av att vara självständig och vice versa. Självständig trots hjälp, förutsätter ett partnerskap (ömsesidigt beroende) mellan personen och hjälparen. När man hjälper andra är man kompetent och självständig. Betydelse: Arbetsterapeuter bör uppmärksammas på att identifiera och stödja aktiviteter där personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ges möjlighet att hjälpa andra och betyda något för någon annan. / Background: There is a limited consensus regarding a universal definition of the concept independent among occupational therapists, despite the daily use of the concept. The research shows two descriptions of disabilities (medical model description based on physical capacity and social model description that emphasizes the possibility of choice, control and self-determination) which in turn affects the view of the concept of independence. No previous research has been found that describes how persons with mild intellectual disability perceive the concept and their experiences of being independent and not independent / dependent. An important knowledge to be able to work client-centered.   Aim: The aim is to describe how persons with mild intellectual disability perceive the meaning of independent and what experiences they have of being independent versus not independent/dependent. Material and methods: The participants in the study were strategically selected based on an appropriate selection. Individual semi-structured interviews were performed with ten persons with intellectual disabilities (five women, five men, aged 22-65), by Skype. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: Persons with mild intellectual disability believe that independent means; to handle things by yourself, that one can be independent despite recieving help, to make one’s own life decisions and to help others - be competent. Experiences of being independent is a qualification for feeling freedom. It depends on factors like the person's internal resources and an enabling environment. Not being independent, feeling dependent is perceived when you cannot cope, master things/situations and are not being listened to. Reduced health also entiles  experiencing dependence. Conclusions: To be independent, in the sense of making one’s own life decisions, is central for the experience of feeling independent. The more one’s self-determination is limited, the less one experiences being independent and vice versa. Independent despite help, presupposes a partnership (interdependence) between the person and the helper. When you help others - you are competent and independent. Significance: Occupational therapists should be alerted to identifying and supporting activities where persons with mild intellectual disabilities are given the opportunity to help others and mean something to someone else.

Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels är en studie inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utvärdera ett instrument för att kartlägga olika musikrelaterade förmågor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsättning. Detta är en eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer på att musik kan fungera som ett viktigt medel för kommuni- kation, känslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utgångspunkt främst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi. Instrumentet innehåller 43 frågor och kartlägger förmågor inom följande fyra do- mäner: Motorisk/Sensorisk Funktion, Socialt- & emotionellt engagemang, Kog- nition samt Kommunikation.I undersökningen fick fyra musikpedagoger/-terapeuter/-handledare använda in- strumentet med 11 personer ur målgruppen. Resultatet visade att personerna pre- sterade sinsemellan på olika nivåer, och med delvis olika profiler avseende mu- sikrelaterade styrkor och svårigheter. Musikpedagogerna/-terapeuterna/- handledarna menade att instrumentet var användbart, och kom också med värde- fulla synpunkter inför eventuell revidering av instrumentet. Förhoppningen är att instrumentet ska kunna användas för att planera och utvärdera musikterapeutisk verksamhet, samt även potentiellt visa på möjliga processer i musikterapi för målgruppen. / Music therapeutic method development, by Linn Johnels is a study car- ried out within the context of the Master Program in Music Education, profile Music Therapy at the Royal College of Music in Stockholm.The purpose of this paper was to develop and evaluate an instrument to identify various music-related abilities in individuals with severe intellectual disabilities. This is a neglected group in music therapy research, although there are indications that music can serve as an important means of communication, emotional expres- sion and social interaction. The essay is primarily based on the bio-dynamic de- velopmental theory of music therapy. The instrument contains 43 questions andidentify the following four domains: Motor/ Sensory Function; Social & emotion- al engagement; Cognition; and Communication.In the study four music educators/therapists/leaders used the instrument with 11 individuals from the target group. The results showed that the individuals per- formed at different levels, and with somewhat different profiles with regard to music-related strengths and difficulties. The music educators/therapists/leaders generally appeared to find the instrument useful, and also came with valuable feedback for revision of the instrument. It is hoped that the instrument will be used to plan and evaluate music therapy activities, and also potentially show pos- sible processes in music therapy with the target group.

Att ha en utvecklingsstörning leder ofta till svårigheter att utföra dagliga aktiviteter. Detta resulterar i behov av anpassat stöd för att kunna vara delaktig. Personer somhar en utvecklingsstörning blir allt äldre och går inte i pension vid samma ålder somden övriga befolkningen. Därför har den dagliga verksamheten en stor betydelse förderas vardag. Syftet med studien var att undersöka hur äldre personer som har enutvecklingsstörning upplever sin delaktighet i daglig verksamhet. För att få svar pådetta genomfördes kvalitativa intervjuer med nio personer som har enutvecklingsstörning, regelbundet gick på daglig verksamhet och var över 50 år. Ianalysen framkom tre teman, personliga faktorer, miljöfaktorer och bestämmande,vilka påverkade informanternas upplevelse av delaktighet. Studien visade attupplevelsen av delaktigheten på daglig verksamhet hade förbättrats jämfört med närde var yngre. Det framkom att åldrandet påverkade delaktighet eftersom erfarenhetupplevs leda till ökad kunskap om sin egen aktivitetsförmåga. Informanterna menadeatt de nu hade större möjlighet att fatta egna beslut och själva påverka sitt görande på daglig verksamhet. En slutsats var att informanterna inte reflekterat så mycket överatt bli äldre, vilket kan bero på att övergången till ålderdomen inte blir så tydlig då pensionering är ovanligt. / Having an intellectual disability often leads to limitations in performing daily activities. It also results in a need for tailored support to be able to participate. The mean age for persons with an intellectual disability is increasing and they do not retire at the same age as people without intellectual disability. Daily activities therefore have an important role in their everyday life. The aim was to investigate how older persons with intellectual disabilities perceive their participation in daily activities. Nine qualitative interviews were conducted with persons over 50 years old who had an intellectual disability and who regularly engaged in daily activities. The analysis highlighted three themes,- decision-making, personal factors and environmental factors,- that affect the informants’ perception of participation in daily activities. The study showed that the perception of participation in daily activities had improved compared with when they were younger. Ageing affects participation because experience is perceived as bringing greater knowledge about performance capacity.The informants reported that they now had more opportunities to make decisions and influence their situation in daily activities. One conclusion is that people with intellectual disabilities do not reflect much about becoming older since the transition to being old is not that clear because retirement is unusual.

Bakgrund                                                                                                                                               År 2009 producerade ICA ett flertal reklamfilmer i kampanjen ”Vi kan mer” som syftade till att utmana fördomar kring personer med intellektuell funktionsnedsättning. Reklamfilmerna startade en livlig debatt på Internet och väckte både frågor kring produktionernas syfte och etik. Syfte                                                                                                                                    Studiens ambition har varit att undersöka hur bloggare och bloggkommentatorer uppfattat de tre första reklamfilmerna i kampanjen. Syftet var också att utröna huruvida filmerna har genererat några konsekvenser för bilden av personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod                                                                                                     Studien har till största del baserats på en kvalitativ metod, då syftet har varit att nå förståelse snarare än att försöka nå statistiskt säkerställda resultat. Kritisk diskursanalys användes för att analysera studiens material som bestod av cirka 80 blogginlägg med tillhörande kommentarer. Resultat                                                                                                                                  Studien konkluderar att reklamfilmerna har uppfattats på många olika sätt när det kommer till syfte och etik. Resultatet indikerar även att reklamfilmerna kan ses både reproducera och utmana fördomar gentemot funktionsnedsatta.Företagets initiativ har inte uppnått sitt fulla syfte, men filmerna har inneburit ett viktigt första steg mot normalisering för denna grupp i samhället. / Background                                                                                                                                     In 2009 ICA, one of Sweden’s largest food store chain, produced a series of commercials in a campaign which aimed to challenge prejudices about mental disability. The commercials started a lively online debate, and raised questions regarding both the purpose and ethics of these productions. Purpose                                                                                                                                              The ambition of this study was to examine how the people that participated in the online debate perceived ICA’s three first commercials in the campaign. The aim was also to analyze whether they have generated any consequences for the perception of mental disability. Method                                                                                                                                                   A largely qualitative approach have been used, since the aim has been to reach deeper understanding rather than statistically ensured results. Critical discourse analysis was used to analyze the study’s data which consisted of about 80 blog posts with related comments. Results                                                                                                                                                The study concludes that the commercials have been perceived in many different ways when it comes to purpose and ethics. The results also indicate that ICA’s advertisement both reproduce and challenge existing prejudices towards people with mental disabilities. The company’s initiative has not fulfilled its full purpose, but it constitutes an important first step to reach normalization for this group of society.

Bakgrund: Självbestämmande och inflytande är något som ska prägla det sociala arbetet med människor med funktionsnedsättning. Människors olika förutsättningar att kunna fatta beslut kan påverka möjligheten till medverkan i det dagliga livet. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning, som är berättigade LSS-insatsen bostad med särskild service, förstår och skapar mening kring inflytande och självbestämmande. Metod: Studien har en socialkonstruktivistisk ansats och datamaterialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor på gruppbostad enligt LSS. I analysarbetet har en analysmetod med fokus på meningsskapande använts. Resultat: Resultatet visar att självbestämmande över vardagen konstrueras som något positivt och som gynnar välbefinnandet. Meningsskapande kring inflytande och självbestämmande sker utifrån att bli vuxen samt att få bestämma över fritid och det egna hemmet. Personer med intellektuell funktionsnedsättning konstruerar sig själva som självständiga individer vars valmöjligheter sker inom vissa ramar. Slutsatser: De slutsatser som kan dras av studien är att självbestämmandet handlar om vuxenblivande och som beskrivs utifrån ett mönster av att jämföra det aktuella vardagslivets nu med vardagslivet förr. Det handlar även om att självbestämmandet begränsas. Här framträder paradoxer där socialarbetarnas stöd och gruppbostaden både kan verka främjande för självbestämmande och hindrande av den samma. Implikationer för socialt arbete: Studiens kunskapsbidrag om meningsskapande av självbestämmande kan användas i det sociala arbetets praktik genom att stödja och motivera till självbestämmande. Att verka för och främja möjligheterna till medverkan i det dagliga livet för personer med intellektuell funktionsnedsättning blir därför extra viktigt då denna möjlighet kan begränsas.

Syftet med denna uppsats var att, utifrån yrkesverksammas perspektiv, undersöka socialtjänstens arbete med mödrar med intellektuell funktionsnedsättning i ett nyblivet föräldraskap, samt hur de yrkesverksamma uppfattar detta arbete. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Fem enskilda intervjuer har genomförts med yrkesverksamma inom socialtjänsten i tre olika kommuner i Mellansverige. Resultatet ifrån intervjuerna tolkades och analyserades med hjälp av de två teoretiska perspektiven normalitetsdiskursen och den goda viljans diskurs. Uppsatsens teoretiska ansats kan beskrivas som socialkonstruktionism. Det framkom två övergripande former för socialtjänstens stöd till mödrar med intellektuell funktionsnedsättning: stöd i hemmet och stöd utanför hemmet. Stödet som erbjöds mödrarna skiljde sig inte från det stöd som fanns att tillgå för alla föräldrar som behövde stöd i ett föräldraskap. De yrkesverksamma upplevde att mödrarnas brist på insikt och deras rädsla för socialtjänsten medförde svårigheter i arbetet. Arbetet upplevdes även svårt utifrån en brist på kunskap och adekvata metoder för arbetet med mödrar med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visade att de yrkesverksamma uppfattade mödrar med intellektuell funktionsnedsättning som avvikande från ett normalt föräldraskap. Det framkom skilda uppfattningar om mödrarnas kapacitet att utveckla ett tillräckligt bra föräldraskap. Stödet som erbjöds mödrarna präglades mer eller mindre av ett kontrollerande syfte. / The purpose of this study was to, based on the social workers perspective, examine social services’ work with mothers with intellectual disability in an early parenthood, and how the social workers perceive this work. To achieve the purpose of this study, we used a qualitative method. We performed individual interviews with five social workers who worked in social service in three different municipalities. The results from the interviews were analyzed by means of the two theoretical perspectives the discourse of normality and the discourse of the good will. The theoretical approach of this study can be described as social constructionism. It appeared two general forms of social services’ support to mothers with intellectual disability: support at home and support outside the home. The support offered to the mothers did not differ from the support that was available to all parents who needed support for parenthood. The social workers felt that the mothers' lack of understanding and their fear of social services caused difficulties at work. The work also experienced difficult from a lack of knowledge and adequate methods for working with mothers with intellectual disability. The results showed that the social workers perceived mothers with intellectual disability as deviant from normal parenting. Differences emerged on the mothers' capacity to develop a good enough parenting. The support offered to mothers was characterized more or less of a controlling purpose.

No description available.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsättning i Umeå, med avseende på psykisk hälsa, och på hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hälsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsättning som går i specialklasser (grundsärskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsättningar), fick besvara en enkät under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens Folkhälsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkät använts.   Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mår bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lärare och med sina föräldrar. Majoriteten mår lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bättre än de ungdomar i Folkhälsoinstitutets undersökning, som angett att de hade någon funktionsnedsättning.   Inom några områden visades dock lägre resultat. Ungdomarna i vår undersökning uppgav att deras svårigheter påverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter. De umgås mer sällan med kamrater, motionerar mindre och har färre fritidsaktiviteter. Ungdomar med Asperger skiljer ut sig mest i vår undersökning, de är mindre nöjda med livet och med sig själva, känner sig mer ensamma,  umgås mer sällan med kamrater och har mindre kul, jämfört med ungdomar i grundsärskolan.   Det finns områden där stödet ifrån Barn- och ungdomshabiliteringen kan förbättras, som att utveckla metoder för socialt samspel och stärka ungdomarnas identitet och i samarbete med andra aktörer öka delaktigheten till en mer aktiv fritid.

Syftet med denna studie är att, förstå hur några elever med diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, deras vårdnadshavare och pedagoger, uppfattar en integrerad skolstruktur i grundskolan utifrån ett individ- grupp- och organisationsperspektiv.   Studien bygger på totalt sex intervjuer, två med elever, två med elevernas vårdnadshavare och två med den pedagog som eleverna träffar företrädelsevis i undervisningssituation. Som metod användes kvalitativa intervjuer med av en intervjuguide med utgångspunkt från ett individ- grupp- och organisationsperspektiv.   Resultatet i min studie visar att eleverna trivs i en integrerad skolstruktur, de beskriver på olika sätt en känsla av tillhörighet i sina klasser och är nöjda med sin skolsituation. Vårdnadshavarnas erfarenheter är liknande, men de beskriver också att barnets funktionsnedsättning har varit central för vilka resurser skolan tillfört. Det specialpedagogiska stödet har organiserats på olika sätt beroende på elevens behov, och alla beskriver stödet som positivt. Resultatet visar också att de två pedagogernas erfarenhet av en integrerad skolstruktur är begränsad, vilket de själv ser som en svårighet. Båda beskriver nödvändigheten av ett samarbete med grundsärskolan, specialpedagog och speciallärare för att kunna möta eleverna på sin nivå och utifrån deras förutsättningar / The purpose of this study is to understand how some students who are diagnosed with learning disabilities, their guardians and teachers, percieve an integrated school structure in the compulsory school, based on individual, group and organisational perspectives.   The study is based on six interviews. Two with students, two with the students' guardians and two with the teachers the students meet mainley in learning situations. A qualitative interwieus was used with an interview guide, based on individual, group and organizational perspectives.   The results of my study show that students appreciate an integrated school structure. They describe in different ways a sense of belonging in their classes and are satisfied with their school situation. The guardians’ experiences are similar, but also describe how the child's disability has been instrumental to which resources the school has provided. The special education support has been organised in different ways depending on the student's needs, and everyone involved describes the support as positive. The result also shows that the two teachers experience of an integrated school structure is limited, which they themselves see as a difficulty. These two teachers describe the necessity of collaboration with compulsory school for learning disabilities, the special education unit in order to meet students at their level and based on their abilities.

Uppsatsens syfte var att öka förståelsen för hur kuratorer inom vuxenhabiliteringen och barnmorskor på mödravårdscentraler förhåller sig till och arbetar med gravida kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar. Avsikten var även att undersöka likheter respektive olikheter mellan yrkesgrupperna. För att genomföra studien använde vi kvalitativ metod. Vi intervjuade två barnmorskor på mödravårdscentraler och tre kuratorer inom vuxenhabiliteringen. Intervjuerna analyserades med hjälp av de teoretiska perspektiven normalitet, juridisk diskurs och emotionell diskurs. Resultaten visar att barnmorskorna hade ett barnperspektiv medan kuratorerna ett föräldraperspektiv. Dessa perspektiv avspeglar olika förhållningssätt inom den emotionella och juridiska diskursen. Trots olika inriktningar och respondenternas olika yrkesroller, hade respondenterna liknande föreställningar gentemot kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar. Ifrågasättande av dessa kvinnors föräldraförmåga återkom i alla intervjuer. I detta avseende såg respondenterna dessa kvinnor som avvikare från det ”normala”. Att tala om målgruppen påtalar respondenterna vara känsligt och även tabubelagt, då det för inte så många decennier sedan inte var lagligt för dessa kvinnor att skaffa barn och familj. Varken kuratorerna eller barnmorskorna hade egentligen någon utarbetad arbetsmetod för arbetet med gravida kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning, utan arbetade mycket utifrån egna erfarenheter. Kuratorerna menade att barnmorskorna hade otillräcklig kunskap om funktionsnedsättningar. / The purpose of this study was to increase the understanding of how social workers in adult habilitation and midwives in maternity clinics relate to and work with pregnant women with intellectual disabilities. The intention was also to examine the similarities and differences between the occupational groups. To conduct the study, we used qualitative methods. We interviewed two midwives at maternity clinics and three counselors in adult habilitation services. The interviews were analyzed by means of the theoretical concepts normality, legal discourse and emotional discourse. The results show that midwives had a child perspective while the curators had a parental perspective. These perspectives reflect different attitudes in the emotional and legal discourse. Despite the different approaches and respondents' various professional roles, the respondents had similar perceptions towards women with intellectual disabilities. Challenge of these women's parenting skills recurred in all interviews. In this regard the respondents saw these women as deviant from the "normal". To speak about the target group the respondents complains of being sensitive and even taboo when it is not so many decades ago, it wasn’t legal for these women to have children and family. Neither the curators nor the midwives really had any elaborate methodology for working with pregnant women with intellectual disabilities, but worked from their own experience. The curators implied that the midwives had insufficient knowledge of impairments.