Individer med intellektuell funktionsnedsättning blir idag äldre än tidigare. Detta leder till att de utvecklar ett kombinerat omsorgsbehov utifrån intellektuell funktionsnedsättning och åldersproblematik. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom LSS-verksamhet förhåller sig till målgruppen och vilka möjligheter som finns att få sitt behov till­godosett utifrån både funktionsnedsättning och åldrande. Frågeställningarna berör vilka insatser som finns för att möta målgruppens behov av stöd och omsorg samt hur samverkan ser ut utifrån lagstiftning och organisation. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med utgångspunkt i en halvstruk­turerad intervjuguide. Resultatet har analyserat utifrån intersektionellt perspektiv. Resultatet visade att det finns en gemensam syn på målgruppen och dess omsorgsbehov men att det saknas riktlinjer och kunskap om vilka alternativ som står till förfogande. Vidare framkom att det finns individer som kan vara aktuella för insatser genom både LSS och äldreomsorgen men att lagstiftningens uppdelning kan utgöra hinder för att utveckla insatsmodeller som till­godoser individernas kombinerade omsorgsbehov. Detta leder till slutsatsen att det inom lag­stiftningarna LSS och SoL finns möjlighet att skapa lösningar för målgruppen genom individuella behovsprövningar samtidigt som målgruppens tillhörighet till LSS kan begränsa möjlighet till insatser via annan lagstiftning. Utmaningen ligger i att skapa samverkan och samsyn mellan LSS och äldreomsorgen och utveckla insatser som tillgodoser målgruppens kombinerade behov.

Bakgrund I arbetet möter sjuksköterskan många olika individer. En grupp individer som har ett stort behov av personcentrerad vård är intellektuellt funktionsnedsatta. Bemötandet och personcentrerad omvårdnad av denna individgrupp upplevs variera allt efter sjuksköterskans erfarenhet och kunskap. Syfte Studiens syfte var att undersöka personcentrerad omvårdnad utifrån sjuksköterskans upplevelse till individer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod Litteraturstudien består av 13 kvalitativa och två kvantitativa artiklar och är från olika länder. Artiklarna har publicerats mellan år 2007-2017. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet presenteras i fem kategorier med respektive underrubriker; Individanpassat bemötande (bemötande i vården, utåtagerande beteende, vikten av informationsutbyte); Kommunikation i vården (faktorer som kan påverka kommunikationen, anpassad kommunikation); Samarbete med anhöriga; Behov av kunskap och utbildning; Stöd och samarbete. Konklusion Personcentrerad omvårdnad som möter individens behov framkommer i studien som viktiga beståndsdelar i mötet med individer med intellektuell funktionsnedsättning. För att arbeta personcentrerat och med utgångspunkt från individens behov behöver sjuksköterskan ha förståelse för individgruppen, kunskap och praktisk utbildning för att bli mer trygg i sitt bemötande. / Background At work, the nurse meets many different individuals. A group of individuals with a high need for person-centered care is intellectually impaired. The perception and person-centered care of this individual group is experienced varies according to the nurse's experience and knowledge. Aim The purpose of the study was to investigate the person-centered nursing based on the nurse's experience with individuals with intellectual impairment. Method The literature study consists of 13 qualitative and two quantitative articles and is from different countries. The articles have been published between 2007-2017. Searches have been made in the databases Cinahl and PubMed . Results The result is presented in five categories with respective subheadings; Individualized treatment (treatment in care, outpatient behavior, importance of information exchange); Communication in healthcare (factors that may affect communication, custom communication); Collaboration with relatives; Need for knowledge and education; Support and cooperation. Conclusion Person-centered nursing that meets the needs of the individual appears in the study as important elements in the meeting with individuals with intellectual disabilities. To work personally and based on the needs of the individual, the nurse needs an understanding of the individual group, knowledge and practical training to be more confident in their treatment.

Studien är en undersökning om hur personal beskriver musikverksamheten i den omsorgsgren som erbjuder sysselsättning för personer med grav till lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Studien söker också svar på vilka reflektioner personalen har kring musikverksamhet. Uppsatsens problemområde uppstår i skärningspunkten mellan det praktiska, vardagliga arbetet med musikanvändning i mötet med personer med intellektuell funktionsnedsättning och uppsatsens problemområde utifrån det musikterapeutiska ämnesområdets teori och tillämpning. Studien har den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Det teoretiska vetenskapsperspektivet har hämtat inspiration ur hermeneutiken. Forskningsresultaten visar på att det finns en kunskap som helt bygger på beprövad erfarenhet bland den grupp av individer som undersökningen omfattar och att det finns ett uttalat behov av en kompletterande teoretisk baserad kunskap. Forskningsresultaten belyser olika perspektiv på reflektioner kring musikanvändning. Dessa resultat har sedan bearbetats under diskussionsdelen i ljuset av de teoribildningar som presenteras under ämnesområdet. / The study is a research project on how personnel appreciate music in the branch of care that provides activities for persons suffering from severe to mild intellectual deficiency. The study also attempts to find answers to what kind of observations the personnel have concerning the use of music as activity. The problem area of the study arises from the meeting point between on the one hand the practical, everyday application of music on persons with reduced intellectual capacity. On the other hand, the study will illustrate the adaptional possibilities of the theories of the topic area. The research results show that there is information which is completely based on tested experience among the group of individuals included in the research project, and further that there is an explicit need for supplementary theoretically based knowledge. The research results point to different perspectives concerning observations of the application of music. These results have later in the study been treated in the discussion part and shed light on by theories which are presented in the topic area. The method being used in the study is the qualitative research interview. The theoretical scientific perspective is taken from the hermeneutics.

This thesis focuses on how librarians describe their work towards users with intellectual disabilities which is a priority group in the control documents for the public libraries. These aims for the user group are to be found in The Swedish library Act, Swedish Agency for Accessible Media (MTM) and Swedish Arts Council and they make up the foundation for this study. The aim of this thesis is to gather knowledge about how to get users with intellectual disabilities to get included and feel welcomed in the library. Three main questions were asked: How does the six librarians in our thesis describe their work towards users with intellectual disabilities? Which challenges does the librarians experience? How do the librarians deal with the identified challenges? In this study qualitative interviews were accomplished with librarians from six different public libraries. M. K. Buckland´s Access to Information (in Information and information systems 1991) was partly used as a model to analyze our empiric material. Buckland, who has a long and solid library background in his profession, identifies six types of barriers and how to overcome the challenge of getting access to information. The results show that collection development is a priority for the libraries and also suitable in four of Buckland´s six barriers of access to information. One conclusion is that several librarians in the study felt content with their efforts since they had a good book collection for the user group. Three other factors that had high priority for the librarians were cooperating with external organizations, programs on the library especially suited for the user group and doing outreaching work to get the user group to come the library.

Föreliggande studie är en integrativ litteraturöversikt som undersöker befintlig forskning inom området föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. Yrkesverksamma inom socialt arbete kommer ofta i kontakt med familjer i behov av stöd vilket inkluderar både föräldrar med och utan funktionsnedsättning. För att kunna stötta dessa familjer är det betydelsefullt att undersöka eventuella riskfaktorer för barn till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning samt viktiga skyddsfaktorer för dessa barn. Syftet med litteraturstudien är att undersöka om föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning utgör risk för barnet på grund av sin funktionsnedsättning och i så fall på vilket sätt. Utgångspunkt kommer att vara föräldrarnas förmåga till grundläggande omsorg av barnet, känslomässig tillgänglighet till barnet samt viktiga skyddsfaktorer. De valda delarna har tagit grund i Socialstyrelsens arbetssätt Barns behov i centrum (BBIC) som tillämpas hos majoriteten av Sveriges socialtjänster. Totalt har 14 artiklar inkluderats i studien och den systematiska litteratursökningen presenteras i en tematisk sammanställning. Analys har genomförts utifrån Bronfenbrenners teori om utvecklingsekologi, Bowlbys anknytningsteori samt risk och skydd. Resultatet visar att det förekommer risker inom samtliga undersökta delområden. Det framkommer att risk- och skyddsfaktorer interagerar med varandra och påverkar effekter på barnets utveckling. Forskningen visar också att det finns viktiga skyddsfaktorer för barn till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning, i form av bland annat stöd utom familjen. Sammanfattningsvis kan konstateras att alla individer har individuella egenskaper vilket kan göra framkomna risker svåra att generalisera. Avslutningsvis kommer därmed studien även att lyfta förslag till vidare forskning.

Forskning visar att individer med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med andra ungdomar, vilket gör att det behövs särskilda insatser för att ge dessa individer utbildning eller arbete. Regeringen bedömer att övergången från skola till arbetsliv är betydelsefull för möjligheten till kommande långsiktig etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Studien bygger på en miljörelativ syn på funktionshinder. Syftet med studien är att undersöka hur unga individer med intellektuell funktionsnedsättning under skoltiden förbereds för arbete och olika typer av sysselsättning efter avslutad utbildning inom de nationella programmen på gymnasiesärskolan. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Personliga intervjuer med lärare och studie- och yrkesvägledare och gruppintervjuer med elever inom gymnasiesärskolan har genomförts. Studien har en hermeneutisk ansats, eftersom den avser att skapa ökad förståelse av det studerade området genom tolkningar. Studien visar på att det finns goda förberedelser under skoltiden för unga individer med intellektuell funktionsnedsättning. Det framkommer att arbetsplatslärandet (APL), kartläggningar från Arbetsförmedlingen, samt ett anpassat stöd efter varje individs förmåga är betydelsefulla för elevernas övergång från skola till arbetsliv eller annan sysselsättning. Nyckelord:

Syftet med studien är att belysa några lärares syn på och resonemang kring sitt arbete med bedömning i grundsärskolan i årskurserna 7-9, samt vilka bedömningsmaterial som används. Studien har för avsikt att besvara tre forskningsfrågor: På vilket sätt arbetar och resonerar lärare i grundsärskolans inriktning ämnen med bedömning av elever?, Vilka olika bedömningsmaterial använder sig lärarna av i sitt arbete med bedömning?, Vad är lärarnas erfarenhet av bedömning? Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod  och utgörs av intervjuer med fyra lärare på två olika skolor inom samma kommun i Sverige. Samtliga lärare arbetar inom grundsärskolan och har mentorskap. Studiens teorival utgörs av fem bedömningsteoretiska begrepp. Studiens resultat visar att samtliga lärare i studien anser att bedömning av elevernas kunskaper är viktigt men vissa svårigheter finns då elevernas kunskapsutveckling är väldigt ojämn.  Lärarna återkopplar till eleverna och följer upp deras kunskapsresultat regelbundet. Resultatet visar även att lärarna bland annat har skaffat sig erfarenhet av bedömning genom olika kurser och i diskussioner med kollegor. Samtidigt visade studien på att samtliga lärare påvisade en avsaknad av relevant bedömningsmaterial riktat mot grundsärskolan. / The purpose of the study is to highlight some teachers´ views on and discussion of assessment in special school, and what assessment materials used. This study intends to answer three research questions:  The way in which teachers work and reason about their work with the assessment in compulsory schools, what assessment materials teachers use in their assessment work, and what experience the teachers have of assessment. The study is based on a qualitative research and consists of interviews with four teachers at two different schools within the same municipality in Sweden. All teachers working in special school and mentoring. The theoretical part of the study consists of five concepts in assessment. Study results show that all teachers feel that the assessment of students´ knowledge is important, but there are some difficulties when pupils´ progress is very uneven. Teachers feedback to students and monitor their learning outcomes regularly. The result also shows that teachers among others have gained experience of assessing through various courses and in discussions with colleagues. The study also showed that all of the teachers showed a lack of relevant materials targeted at special school.

Enligt forskning löper kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning högre risk att utsättas för våld i nära relation. Syftet med denna kvalitativa studie är att få kunskap om och belysa hur de yrkesverksamma hanterar våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, med särskilt fokus på intellektuella funktionsnedsättningar. Vidare är syftet att undersöka de yrkesverksammas upplevelser av att jobba med denna målgrupp. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuade två socialsekreterare från socialtjänsten samt två yrkesverksamma från kvinnojourer. Vår data insamlades i form av intervjuer med erfarna yrkesverksamma. Något som vi upptäckte i studien är att det finns en stor kunskapslucka när det gäller frågan om våld mot kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning. Denna brist på kunskap påverkar i sin tur de yrkesverksammas förmåga att upptäcka våldet och därefter erbjuda lämpliga åtgärder för dessa kvinnor. Det är samhällets ansvar att se till att alla våldsutsatta människor får det stöd och skydd de har rätt till. Vårt resultat visar därmed att kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning erbjuds samma stöd och insatser som kvinnor utan intellektuell funktionsnedsättning. Stödet som dessa kvinnor får är dock otillräckligt då de är i behov av ett stöd som är också lämpligt för deras funktionsnedsättning. Vårt resultat visar även att kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning inte tas på allvar och försummas av samhället. Detta gör att de inte vågar berätta om våldet i rädslan att bli misstrodd. Vidare hänvisar resultatet att kön och funktionsnedsättning påverkar den typ av våld som kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning är utsatt för, därför kan man säga att dessa kvinnor är dubbelt utsatta. Slutligen har vi konstaterat att våld mot kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning behöver belysas och uppmärksammas mer.

Syftet med studien är att öka kunskapen om vad som ligger till grund för placering i sexårsverksamhet för barn med en intellektuell funktionsnedsättning. Studien har riktats till vårdnadshavare och professioner som varit involverade i en sådan process. Deras erfarenheter och kunskaper inför och i samband med barns övergång från förskola till sexårsverksamhet har varit i fokus. Studien har en kvalitativ ansats. Den bygger på tre fallstudier och data har samlats in genom intervjuer. Det insamlade materialet har, utifrån studiens syfte och frågeställningar, i ett första skede bearbetats utifrån Bronfenbrenners ekologiska modell och sedan analyserats med stöd av ett sociokulturellt samt relationellt och kategoriskt perspektiv. Resultatet visar att vårdnadshavarnas beslut för placering av sina sexåriga barn i två av tre fall bygger på önskan om att i första hand nå trygghet för sina barn. Medverkande professioner, bland annat förskollärare och specialpedagoger beskriver att de kan se hur barnen växer ur förskolan och behöver ett annat slags stöd än vad den verksamheten kan ge. De nämner andra faktorer som behöver beaktas för dessa barn, främst individuella behov, väl anpassade lärmiljöer och professionskompetens som viktiga vid placering. Flera informanter uttrycker på något sätt att de här barnen hamnar i ett ingenmansland då det inte är något självklart val var de här barnen ska gå sitt förskoleklassår. Huvudansvaret för beslutet om placering ligger hos vårdnadshavarna. Resultatet pekar på att för att det ska mynna ut i en bra placering krävs en samverkan mellan de olika aktörer som har kunskap om det specifika barnet. När samverkan sker vilar intentionen på ett relationellt synsätt på barnets behov. Beslutet om placering grundar sig i ett vidare perspektiv än när vårdnadshavare, utan full insyn/kunskap om olika verksamheter och möjligheter eller hinder, ensam ska ta ett beslut.

Syftet med studien var att undersöka vad specialpedagogisk kompetens innebär för speciallärare, specialpedagoger och lärare verksamma inom Komvux och Lärvux, samt hur utbildningen organiseras och genomförs för att göra studiesituationen tillgänglig för elever i behov av specialpedagogiska insatser. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats och halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer tillämpades som datainsamlingsmetod. Fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes i fyra olika kommuner, med totalt 15 respondenter. Insamlat material har analyserats utifrån teorin om KASAM, samt det relationella och kategoriska perspektivet. Resultatet visar att den mest betydelsefulla faktorn för att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna elever i behov av specialpedagogiska insatser är respondenternas förmåga att bygga och bibehålla respektfulla relationer. Respondenterna genomför stödjande insatser för att göra studiesituationen hanterbar och begriplig, i syftet att öka elevers autonomi och stärka tilltron till den egna förmågan, genom att skapa struktur och tydlighet i studierna, erbjuda individuell handledning och stöd i studieteknik, samt tillhandahålla alternativa verktyg. Specialpedagogisk kompetens är starkt förknippad med pedagogens personliga egenskaper som innebär ett respektfullt för-hållningssätt, genuint intresse och engagemang i mötet med eleven. Den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara genom ett kollegialt lärande och respondenterna åtar sig ett omfattande ansvar över elevhälsofrämjande insatser för att tillgodose vuxnas behov, rätt till utbildning och därmed en andra chans. Utifrån resultatet kan en slutsats dras att respondenterna i sin profession har en nyckelroll i att utforma en meningsfull studiesituation för att vuxna elever ska uppleva en känsla av sammanhang.