Uppsatsen är en undersökning av hur rektorer för fem olika skolor ser på musikens användning inom träningsskolan. Studien syftar till att få en djupare förståelse av musikens betydelse i skolverksamheten och för eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten på den egna skolan. Med en hermeneutisk ansats har sedan materialet bearbetats och analyserats. Träningsskolans elever är en heterogen grupp med dels utvecklingsstörning dels ofta flera funktionshinder. Ofta har de ingen eller begränsad verbal förmåga och därför svårigheter att kommunicera med omgivningen. Studien visar att musiken används på ett flertal sätt i träningsskolans arbete inom samtliga ämnesområden, i såväl gruppverksamhet som individuellt. I de flesta skolorna finns musikpedagog och musikterapeut anställda, i någon form. I undersökningen framgår att musiken skapar glädje, stärker självförtroende och höjer självkänsla, ger sammanhang och gemenskap och fyller, enligt samtliga intervjupersoner, en övergripande viktig funktion – som ett alternativt kommunikationssätt. / The thesis is an investigation of how the principals of five schools look at music used in special school. The study aims to gain a deeper understanding of the importance of music in school activities and for the pupils. In qualitative, semi- structured interviews, school leaders reflected on the use of music in their own schools. The material was then processed and analyzed with a hermeneutical approach. Special school pupils are a diverse group with both developmental disabilities and multiple physical disabilities. Often they have limited or no verbal skills and therefore difficulties to communicate with the environment. The study shows that music is used in several ways in the school in all subject areas, in group activities as well as individually. Most schools have a music teacher and/or music therapist employed. The study shows that music creates joy, strengthens self-confidence and raises self-esteem, provides coherence and community and fills, according to all the respondents, an overall important function - as an alternative means of communication.

Inom den internationella forskningen beskrivs det att barn med funktionsnedsättningar är en särskiltutsatt grupp samt att det, främst i utvecklingsländer, saknas ett större omfång av forskning kringdessa barns situation. Vidare betonas det genom internationella studier att det existerar en avsaknadav dessa, särskilt inom socialt arbete. I de studier som finns lyfts dock hur situationen, för barn medfunktionsnedsättningar samt deras anhöriga, på många sätt är kopplad till hur samhället ställer sig tilldessa individer och deras funktionsnedsättning. Risken för olika former av diskriminering och förtryckfrån familj, skola eller samhället beskrivs vara högre för denna grupp än för andra barn. Enligtforskningen bottnar orättvisan många gånger i en okunskap, vilket leder till en stigmatisering avdessa individer samt deras familjer. Det finns dock forskning som fokuserar på möjligheter tillförbättring inom såväl integration inom skolan som praxis inom arbetet, för att öka delaktigheten förbarn med funktionsnedsättningar. Skolans roll som en viktig plats för dessa barns positiva utvecklingär även något som forskningen inom området betonar.Syftet med studien har varit att undersöka skolpersonalens föreställningar av delaktighet för elevermed funktionsnedsättningar i en tanzanisk kontext. Våra frågeställningar har lyft hur personalenbeskriver elevernas möjlighet till delaktighet i skolan, hur personalen beskriver arbetet med attinkludera eleverna i skolan samt hur personalen beskriver exkludering av eleverna i skolan. Vi valdeatt använda oss av en kvalitativ forskningsmetod för att besvara vårt syfte. Vi utförde sexsemistrukturerade intervjuer med skolpersonal på två stycken skolor för elever medfunktionsnedsättningar i norra Tanzania. Därefter gjorde vi en innehållsanalys och fann via vårafrågeställningar tre följande huvudteman: föreställningar av inkludering och exkludering, lärarnaspraktiska arbete med eleverna och uppdraget att förbereda för ett framtida liv. Dessa teman deladevi i sin tur in i åtta underordnade teman. Den insamlade empirin analyserade vi utifrån ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv med särskilt fokus på begreppen typifieringsscheman samt olikaformer av socialisation.Studiens resultat visar på att de föreställningar som skolpersonalen har gällande elevernasdelaktighet beskrivs i både positiva, men i största utsträckning negativa och begränsande termer. Detyttrar sig främst i personalens föreställningar av elevernas delaktighet sett till hur skolpersonalentalar om eleverna, hur de beskriver arbetet med eleverna samt deras egna föreställningar av vadeleverna är kapabla till och inte. Den bild som våra informanter beskriver har fått oss att inse att detstörsta hindret för dessa elevers möjlighet till delaktighet inte nödvändigtvis är ett resultat av derasfaktiska funktionsnedsättning utan möjligen av den konstruerade bild som andra människor i derasomgivning skapar. Det gäller inte endast skolpersonalen utan även övriga personer i deras omgivning.

Individer med intellektuell funktionsnedsättning blir idag äldre än tidigare. Detta leder till att de utvecklar ett kombinerat omsorgsbehov utifrån intellektuell funktionsnedsättning och åldersproblematik. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom LSS-verksamhet förhåller sig till målgruppen och vilka möjligheter som finns att få sitt behov till­godosett utifrån både funktionsnedsättning och åldrande. Frågeställningarna berör vilka insatser som finns för att möta målgruppens behov av stöd och omsorg samt hur samverkan ser ut utifrån lagstiftning och organisation. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med utgångspunkt i en halvstruk­turerad intervjuguide. Resultatet har analyserat utifrån intersektionellt perspektiv. Resultatet visade att det finns en gemensam syn på målgruppen och dess omsorgsbehov men att det saknas riktlinjer och kunskap om vilka alternativ som står till förfogande. Vidare framkom att det finns individer som kan vara aktuella för insatser genom både LSS och äldreomsorgen men att lagstiftningens uppdelning kan utgöra hinder för att utveckla insatsmodeller som till­godoser individernas kombinerade omsorgsbehov. Detta leder till slutsatsen att det inom lag­stiftningarna LSS och SoL finns möjlighet att skapa lösningar för målgruppen genom individuella behovsprövningar samtidigt som målgruppens tillhörighet till LSS kan begränsa möjlighet till insatser via annan lagstiftning. Utmaningen ligger i att skapa samverkan och samsyn mellan LSS och äldreomsorgen och utveckla insatser som tillgodoser målgruppens kombinerade behov.

Bakgrund I arbetet möter sjuksköterskan många olika individer. En grupp individer som har ett stort behov av personcentrerad vård är intellektuellt funktionsnedsatta. Bemötandet och personcentrerad omvårdnad av denna individgrupp upplevs variera allt efter sjuksköterskans erfarenhet och kunskap. Syfte Studiens syfte var att undersöka personcentrerad omvårdnad utifrån sjuksköterskans upplevelse till individer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod Litteraturstudien består av 13 kvalitativa och två kvantitativa artiklar och är från olika länder. Artiklarna har publicerats mellan år 2007-2017. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet presenteras i fem kategorier med respektive underrubriker; Individanpassat bemötande (bemötande i vården, utåtagerande beteende, vikten av informationsutbyte); Kommunikation i vården (faktorer som kan påverka kommunikationen, anpassad kommunikation); Samarbete med anhöriga; Behov av kunskap och utbildning; Stöd och samarbete. Konklusion Personcentrerad omvårdnad som möter individens behov framkommer i studien som viktiga beståndsdelar i mötet med individer med intellektuell funktionsnedsättning. För att arbeta personcentrerat och med utgångspunkt från individens behov behöver sjuksköterskan ha förståelse för individgruppen, kunskap och praktisk utbildning för att bli mer trygg i sitt bemötande. / Background At work, the nurse meets many different individuals. A group of individuals with a high need for person-centered care is intellectually impaired. The perception and person-centered care of this individual group is experienced varies according to the nurse's experience and knowledge. Aim The purpose of the study was to investigate the person-centered nursing based on the nurse's experience with individuals with intellectual impairment. Method The literature study consists of 13 qualitative and two quantitative articles and is from different countries. The articles have been published between 2007-2017. Searches have been made in the databases Cinahl and PubMed . Results The result is presented in five categories with respective subheadings; Individualized treatment (treatment in care, outpatient behavior, importance of information exchange); Communication in healthcare (factors that may affect communication, custom communication); Collaboration with relatives; Need for knowledge and education; Support and cooperation. Conclusion Person-centered nursing that meets the needs of the individual appears in the study as important elements in the meeting with individuals with intellectual disabilities. To work personally and based on the needs of the individual, the nurse needs an understanding of the individual group, knowledge and practical training to be more confident in their treatment.

Studien är en undersökning om hur personal beskriver musikverksamheten i den omsorgsgren som erbjuder sysselsättning för personer med grav till lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Studien söker också svar på vilka reflektioner personalen har kring musikverksamhet. Uppsatsens problemområde uppstår i skärningspunkten mellan det praktiska, vardagliga arbetet med musikanvändning i mötet med personer med intellektuell funktionsnedsättning och uppsatsens problemområde utifrån det musikterapeutiska ämnesområdets teori och tillämpning. Studien har den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Det teoretiska vetenskapsperspektivet har hämtat inspiration ur hermeneutiken. Forskningsresultaten visar på att det finns en kunskap som helt bygger på beprövad erfarenhet bland den grupp av individer som undersökningen omfattar och att det finns ett uttalat behov av en kompletterande teoretisk baserad kunskap. Forskningsresultaten belyser olika perspektiv på reflektioner kring musikanvändning. Dessa resultat har sedan bearbetats under diskussionsdelen i ljuset av de teoribildningar som presenteras under ämnesområdet. / The study is a research project on how personnel appreciate music in the branch of care that provides activities for persons suffering from severe to mild intellectual deficiency. The study also attempts to find answers to what kind of observations the personnel have concerning the use of music as activity. The problem area of the study arises from the meeting point between on the one hand the practical, everyday application of music on persons with reduced intellectual capacity. On the other hand, the study will illustrate the adaptional possibilities of the theories of the topic area. The research results show that there is information which is completely based on tested experience among the group of individuals included in the research project, and further that there is an explicit need for supplementary theoretically based knowledge. The research results point to different perspectives concerning observations of the application of music. These results have later in the study been treated in the discussion part and shed light on by theories which are presented in the topic area. The method being used in the study is the qualitative research interview. The theoretical scientific perspective is taken from the hermeneutics.

This thesis focuses on how librarians describe their work towards users with intellectual disabilities which is a priority group in the control documents for the public libraries. These aims for the user group are to be found in The Swedish library Act, Swedish Agency for Accessible Media (MTM) and Swedish Arts Council and they make up the foundation for this study. The aim of this thesis is to gather knowledge about how to get users with intellectual disabilities to get included and feel welcomed in the library. Three main questions were asked: How does the six librarians in our thesis describe their work towards users with intellectual disabilities? Which challenges does the librarians experience? How do the librarians deal with the identified challenges? In this study qualitative interviews were accomplished with librarians from six different public libraries. M. K. Buckland´s Access to Information (in Information and information systems 1991) was partly used as a model to analyze our empiric material. Buckland, who has a long and solid library background in his profession, identifies six types of barriers and how to overcome the challenge of getting access to information. The results show that collection development is a priority for the libraries and also suitable in four of Buckland´s six barriers of access to information. One conclusion is that several librarians in the study felt content with their efforts since they had a good book collection for the user group. Three other factors that had high priority for the librarians were cooperating with external organizations, programs on the library especially suited for the user group and doing outreaching work to get the user group to come the library.

Föreliggande studie är en integrativ litteraturöversikt som undersöker befintlig forskning inom området föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. Yrkesverksamma inom socialt arbete kommer ofta i kontakt med familjer i behov av stöd vilket inkluderar både föräldrar med och utan funktionsnedsättning. För att kunna stötta dessa familjer är det betydelsefullt att undersöka eventuella riskfaktorer för barn till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning samt viktiga skyddsfaktorer för dessa barn. Syftet med litteraturstudien är att undersöka om föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning utgör risk för barnet på grund av sin funktionsnedsättning och i så fall på vilket sätt. Utgångspunkt kommer att vara föräldrarnas förmåga till grundläggande omsorg av barnet, känslomässig tillgänglighet till barnet samt viktiga skyddsfaktorer. De valda delarna har tagit grund i Socialstyrelsens arbetssätt Barns behov i centrum (BBIC) som tillämpas hos majoriteten av Sveriges socialtjänster. Totalt har 14 artiklar inkluderats i studien och den systematiska litteratursökningen presenteras i en tematisk sammanställning. Analys har genomförts utifrån Bronfenbrenners teori om utvecklingsekologi, Bowlbys anknytningsteori samt risk och skydd. Resultatet visar att det förekommer risker inom samtliga undersökta delområden. Det framkommer att risk- och skyddsfaktorer interagerar med varandra och påverkar effekter på barnets utveckling. Forskningen visar också att det finns viktiga skyddsfaktorer för barn till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning, i form av bland annat stöd utom familjen. Sammanfattningsvis kan konstateras att alla individer har individuella egenskaper vilket kan göra framkomna risker svåra att generalisera. Avslutningsvis kommer därmed studien även att lyfta förslag till vidare forskning.

Forskning visar att individer med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med andra ungdomar, vilket gör att det behövs särskilda insatser för att ge dessa individer utbildning eller arbete. Regeringen bedömer att övergången från skola till arbetsliv är betydelsefull för möjligheten till kommande långsiktig etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Studien bygger på en miljörelativ syn på funktionshinder. Syftet med studien är att undersöka hur unga individer med intellektuell funktionsnedsättning under skoltiden förbereds för arbete och olika typer av sysselsättning efter avslutad utbildning inom de nationella programmen på gymnasiesärskolan. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Personliga intervjuer med lärare och studie- och yrkesvägledare och gruppintervjuer med elever inom gymnasiesärskolan har genomförts. Studien har en hermeneutisk ansats, eftersom den avser att skapa ökad förståelse av det studerade området genom tolkningar. Studien visar på att det finns goda förberedelser under skoltiden för unga individer med intellektuell funktionsnedsättning. Det framkommer att arbetsplatslärandet (APL), kartläggningar från Arbetsförmedlingen, samt ett anpassat stöd efter varje individs förmåga är betydelsefulla för elevernas övergång från skola till arbetsliv eller annan sysselsättning. Nyckelord:

Syftet med studien är att belysa några lärares syn på och resonemang kring sitt arbete med bedömning i grundsärskolan i årskurserna 7-9, samt vilka bedömningsmaterial som används. Studien har för avsikt att besvara tre forskningsfrågor: På vilket sätt arbetar och resonerar lärare i grundsärskolans inriktning ämnen med bedömning av elever?, Vilka olika bedömningsmaterial använder sig lärarna av i sitt arbete med bedömning?, Vad är lärarnas erfarenhet av bedömning? Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod  och utgörs av intervjuer med fyra lärare på två olika skolor inom samma kommun i Sverige. Samtliga lärare arbetar inom grundsärskolan och har mentorskap. Studiens teorival utgörs av fem bedömningsteoretiska begrepp. Studiens resultat visar att samtliga lärare i studien anser att bedömning av elevernas kunskaper är viktigt men vissa svårigheter finns då elevernas kunskapsutveckling är väldigt ojämn.  Lärarna återkopplar till eleverna och följer upp deras kunskapsresultat regelbundet. Resultatet visar även att lärarna bland annat har skaffat sig erfarenhet av bedömning genom olika kurser och i diskussioner med kollegor. Samtidigt visade studien på att samtliga lärare påvisade en avsaknad av relevant bedömningsmaterial riktat mot grundsärskolan. / The purpose of the study is to highlight some teachers´ views on and discussion of assessment in special school, and what assessment materials used. This study intends to answer three research questions:  The way in which teachers work and reason about their work with the assessment in compulsory schools, what assessment materials teachers use in their assessment work, and what experience the teachers have of assessment. The study is based on a qualitative research and consists of interviews with four teachers at two different schools within the same municipality in Sweden. All teachers working in special school and mentoring. The theoretical part of the study consists of five concepts in assessment. Study results show that all teachers feel that the assessment of students´ knowledge is important, but there are some difficulties when pupils´ progress is very uneven. Teachers feedback to students and monitor their learning outcomes regularly. The result also shows that teachers among others have gained experience of assessing through various courses and in discussions with colleagues. The study also showed that all of the teachers showed a lack of relevant materials targeted at special school.

Enligt forskning löper kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning högre risk att utsättas för våld i nära relation. Syftet med denna kvalitativa studie är att få kunskap om och belysa hur de yrkesverksamma hanterar våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, med särskilt fokus på intellektuella funktionsnedsättningar. Vidare är syftet att undersöka de yrkesverksammas upplevelser av att jobba med denna målgrupp. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuade två socialsekreterare från socialtjänsten samt två yrkesverksamma från kvinnojourer. Vår data insamlades i form av intervjuer med erfarna yrkesverksamma. Något som vi upptäckte i studien är att det finns en stor kunskapslucka när det gäller frågan om våld mot kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning. Denna brist på kunskap påverkar i sin tur de yrkesverksammas förmåga att upptäcka våldet och därefter erbjuda lämpliga åtgärder för dessa kvinnor. Det är samhällets ansvar att se till att alla våldsutsatta människor får det stöd och skydd de har rätt till. Vårt resultat visar därmed att kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning erbjuds samma stöd och insatser som kvinnor utan intellektuell funktionsnedsättning. Stödet som dessa kvinnor får är dock otillräckligt då de är i behov av ett stöd som är också lämpligt för deras funktionsnedsättning. Vårt resultat visar även att kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning inte tas på allvar och försummas av samhället. Detta gör att de inte vågar berätta om våldet i rädslan att bli misstrodd. Vidare hänvisar resultatet att kön och funktionsnedsättning påverkar den typ av våld som kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning är utsatt för, därför kan man säga att dessa kvinnor är dubbelt utsatta. Slutligen har vi konstaterat att våld mot kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning behöver belysas och uppmärksammas mer.