Introduktion/Bakgrund: Kommunikationen med patienten utgör en vital del i sjuksköterskans arbete och en förutsättning för god omvårdnad. Kommunikation mellan patient och sjuksköterska grundas på sjuksköterskans upplevelse och patientens delaktighet och sjuksköterskor möter patienter med intellektuell funktionsnedsättning i sitt dagliga arbete. Patienter med intellektuell funktionsnedsättning utgör en utsatt patientgrupp på grund av deras nedsatta förmåga att kommunicera och utgör en prioriterad grupp av inspektionen för vård och omsorg. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans upplevelser av kommunikation med patienter med intellektuell utvecklingsstörning och svår kommunikationsnedsättning. Metod: Litteraturstudien har genomförts med utgångspunkt i Polit & Becks (2017) nio steg. Litteraturen har sökts efter i databaserna Cinahl och PsycInfo, vilket genererade elva kvalitativa och en kvantitativ artikel. Artiklarna kvalitetsgranskades med Polit & Becks (2017) granskningsmall. Resultat: Analysen av datan resulterade i sex teman. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde att de behövde en personcentrerad närmande, där kunskaper om patientgruppen och erfarenhet var grundläggande tillsammans med patientkännedom och samarbete med andra. Sjuksköterska upplevde tiden och användningen av kreativa sätt att kommunicera. som viktiga faktorer inom kommunikationen. Sjuksköterskor upplever även frustration, rädsla, tidsbrist och okunskap i kommunikationen. Balansgången mellan dessa upplevelser leder till emotionell trötthet och stress för sjuksköterskan.

Bakgrund: Forskning visar att barn och unga med funktionsnedsättning trivs sämre i skolan och skattar sin hälsa sämre än andra barn. Skolan utgör en viktig miljö och kan ses som en potentiell skyddsfaktor mot ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva skolmiljöns betydelse för upplevelsen av hälsa hos elever i särskolan. Metod: Data användes från en kvantitativ tvärsnittsstudie utförd av Region Jönköpings län, Folkhälsoenkät ung 2020. Enkäten låg till grund för föreliggande studie som var av kvantitativ design. Datamaterialet baserades på 204 enkätsvar och analyserades genom deskriptiv statistik och Chi-två-test. Resultat: Resultatet visade att elever på särskolan upplever sin hälsa som god. Könsskillnader framkom där killar i högre utsträckning upplevde en bättre hälsa och en högre självkänsla än tjejer. Skolmiljön var av betydelse för elevers upplevelse av hälsa, elever som upplevde arbetsro, lärarstöd och hade möjlighet att föra fram sina åsikter skattade sin hälsa bättre. Slutsats: Skolmiljön kan främja elevers hälsa och upplevelse av sammanhang genom att understödja arbetsro, delaktighet och lärarstöd. Skolsköterskan kan vara en resurs i att utveckla särskolemiljön, genom att skapa en omsorgsfull relation i mötet med eleven, där människan bakom diagnosen synliggörs. / Background: Research shows that children with disabilities thrive less in school and value their health less than other children. School is an important environment and can be seen as a potential protective factor against illness. Aim: Was to describe the importance of the school environment for the experience of health in students in the special school. Method: Data were used from a quantitative cross-sectional study, Public Health Survey young 2020. The questionnaire was the basis for the present study, which was of a quantitative design. The data material was based on 204 questionnaire responses and analyzed by descriptive statistics and Chi-two tests. Results: The results showed that students experience their health as good. Gender differences emerged, where boys experienced better health and a higher self-esteem, than girls. The school environment was important for health, students who experienced peace of mind, teacher support and participation, rated their health better. Conclusion: The school environment can promote students' health and experience of coherence by supporting peace of mind, participation, and teacher support. The school nurse can be a resource in developing the special school environment, by creating a´ caring relationship in the meeting, where the person behind the diagnosis is made visible.

I dagens samhälle är hälsa en viktig del i välbefinnandet. Folkhälsomyndigheten redogör föratt hälsan i Sverige är mycket god men att det finns en grupp där utvecklingen inte går lika snabbt framåt. Den gruppen är personer med intellektuell funktionsnedsättning. De uppges ha sämre fysisk, psykisk och social hälsa i jämförelse med jämnåriga. Många personer med intellektuell funktionsnedsättning går i särskola där hälsa är antingen ett ämne eller ämnesområde som behandlas i undervisningen. För många är hälsa ett komplext och abstrakt begrepp, något som är svårt för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien är därmed att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med hälsa i särskolan. Frågeställningar för den här studien har varit: Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med hälsa i särskolan? Och: Hur arbetar lärarna för elevernas framtida hälsa? Metoden för studien har varit av kvalitativ karaktär och semistrukturerade intervjuer med lärare i särskolan har genomförts. Resultatet analyserades sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet delades in i sex kategorier. Dessa var: genom integrerat arbete, genom fysisk aktivitet, genom stöttning, genom främjande av reflektion, genom elevanpassningar samt genom aktiviteterutanför skolan. Resultatet visade att lärarna främst arbetar med hälsa som integrerad process i den övriga undervisningen. Det är främst genom fysisk aktivitet som hälsofördelar kommer, och då är det hälsofördelar i form av fysisk, psykisk och social hälsa. Lärarna arbetar även med att knyta kontakter med föreningar för att eleven ska vara aktiv utanför skoltid. De arbetar även med att få eleverna att reflektera kring varför de gör olika saker under undervisningen, något som visat sig vara svårt för eleverna. För att förbättra hälsan ännu mer för målgruppen föreslås att arbeta mer explicit med hälsa i särskolan.

Syftet med denna studie är att skildra och analysera vilka stödinsatser och förberedelser som behöver vidtas för att underlätta för elever som avslutat sina studier från gymnasiesärskolan att komma ut i arbetslivet. Syftet resulterar i följande frågeställningar: Hur ser elever som gått gymnasiesärskolan och de professionella på utbildningens stödinsatser och förberedelser till arbete? Hur ser elever som gått gymnasiesärskolan och de professionella på möjligheter och hinder till arbete efter avslutad utbildning? Hur ser de professionella på sitt arbete i gymnasiesärskolan för att skapa förutsättningar till arbete efter avslutad utbildning? För att svara på syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod använts. Den utgörs av tolv semistrukturerade intervjuer med sex elever som avslutat sina studier från gymnasiesärskolan samt två yrkeslärare, en speciallärare, två studie- och yrkesvägledare och en kommunsamordnare i två olika städer. Med hjälp av tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna; karriärvalsteori och social identitetsteori, har resultatet analyserats. Resultatet visar att praktikplatserna under studietiden har stor betydelse för huruvida eleverna lyckas komma ut i arbetslivet efter avslutade studier. Samverkan mellan skolan och olika aktörer samt en bra handledare som är villig att ta hand om eleven är en av förutsättningarna för att praktikplatsen skall fungera. Förberedelser och anpassningar på arbetsplatserna framhävs också som viktiga faktorer i vår studie. Några av förutsättningarna för att eleverna ska få och behålla ett arbete visar sig vara att undervisningen anpassas efter den arbetsplats de skall arbeta på med identiska arbetsuppgifter för att förebygga hinder och misslyckanden. Genom handledning och stöd till både handledare på arbetsplatserna och eleverna kan framgång nås och hinder undanröjas.

På senare år har det diskuterats i olika medier om hur skolan ska lyckas med att få alla eleverna att nå godkända resultat i bland annat svenska och matematik. När Sverige jämförs med andra länders elevresultat, exempelvis Finland så har Sveriges ett sämre resultat. Syftet med den här studien var att ta reda på hur specialpedagoger/speciallärare i grund- och gymnasiesärskolan arbetade med läs- och skrivinlärning. Vårt fokus låg på speciallärares och specialpedagogers arbetsmetoder i läs- och skrivinlärning. Det var en kvalitativ studie och den bestod av åtta intervjuer som var halvstrukturerade. Speciallärare och specialpedagoger i grund- och gymnasiesärskolan intervjuades. Resultatet visade att specialpedagoger och speciallärare i grundsärskolan och gymnasiesärskolan använde många olika metoder för att arbeta med läsoch skrivinlärning. Några av metoderna var Bornholmsmodellen, läsfixarna och att skriva sig till läsning (ASL). Flera av de intervjuade speciallärarna och specialpedagogerna betonade vikten av att eleverna hade bra självförtroende för att få ett bra resultat. Vikten av dialog mellan alla som arbetade runt eleverna var något som ledde till framgång för läs- och skrivinlärningen och god samverkan kan leda till att eleverna får rätt stöd. En slutsats vi kunde dra var att det var många olika metoder som används och dessa kombinerades för att det skulle passa varje enskilds elevs behov.

Vi är två yrkesverksamma pedagoger som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning. I vårt arbete har frågor kring lärmiljöns förmåga att möta eleverna legat oss varmt om hjärtat. Utbildningen till speciallärare fördjupade våra funderingar och gav oss anledning att belysa hur lärare och specialpedagoger arbetar för att främja elevers exekutiva förmågor. För att genomföra studien mötte vi 11 informanter i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Datainsamlingen analyserades och diskuterades utifrån det teoretiska begreppet KASAM - känsla av sammanhang. Vår insamlade data visar samband mellan att medvetet stödja, avlasta och träna exekutiva förmågor och att nå elevernas utvecklingspotential. Studien ger oss anledning att efterlysa ett kartläggningsmaterial där sambanden mellan lärmiljöns utformning och elevens exekutiva förmågor står i centrum. Vår studie skapade frågan: Kan skolans värld vinna på forskning kring hur stöd för avlastning och träning av exekutiva förmågor påverkar inlärningen hos elever med inlärningssvårigheter?

I studien undersöks utanförskap kopplat till människor med intellektuell funktionsnedsättning och vilka faktorer som kan motverka och påverka det. Utanförskapet undersöks utifrån ett föräldraperspektiv. Studien är kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning.  Materialet från intervjuerna har sedan tematiserats och jämförts med tidigare forskning samt undersökts utifrån teorierna stigma och social exkludering. Av resultatet från studien framkommer tre huvudteman, dessa är 1) samhällets strukturer, 2) andra personer och 3) jag. Resultatet styrker att ett utanförskap finns och att det påverkas av personer runt omkring de med intellektuell funktionsnedsättning och dem själva, men även av samhällets strukturer. Trots att det finns lagar och regler för att stärka jämställdhet och delaktighet för de med intellektuell funktionsnedsättning lever de i ett fortsatt utanförskap. Personer runtomkring de med intellektuell funktionsnedsättning kan påverka det utanförskap gruppen lever i positivt om de innehar faktorer/egenskaper i form av kunskap, engagemang och lyhördhet, vice versa om de ej innehar dessa faktorer/egenskaper. Avseende personerna själva med intellektuell funktionsnedsättning kan faktorer som exempelvis att det syns eller inte syns fysiskt att de lever med en intellektuell funktionsnedsättning, deras ekonomi samt om de kan uttrycka sig verbalt påverka det utanförskap de lever i. / This study examines alienation linked to people with intellectual disabilities, what factors that can affect it and how it can be countered. This is a qualitative study and five semistructured interviews were conducted with seven parents to children with intellectual disabilities. The material from the interviews have been thematised and compared with previous research and examined with the theories of stigma and social exclusion. From the results emerged three themes 1) the structures of society, 2) others and 3) myself. The results confirms that there is an alienation and that it is influenced by the structures of society, people around those with intellectual disabilities and themselves. Although there are laws and regulations that aim to strengthen and facilitate equality and participation for people with intellectual disabilities, social exclusion is still prevalent. People around those with intellectual disabilities can influence the exclusion positive if they possess factors/qualities such as knowledge, commitment and if they are perceptive. Opposite if they do not posses these factors/qualities. Regarding the people with intellectual disabilities, factors as if it is physically shown or not shown that they have a disability, their own financial status and their possibility to communicate verbally can influence the alienation.

I arbetet som lärare i en särskild undervisningsgrupp har vi uppmärksammat att kombinationer av funktionsnedsättningar gör inlärningssituationen mer komplex.  De elever vi främst tänker på är elever med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med autism och/eller adhd. Utifrån dessa tankar växte vårt syfte och våra frågeställningar fram till att undersöka vad som uppfattas vara svårigheter respektive framgångsfaktorer i arbetet med dessa elever.  En kvalitativ intervjustudie genomfördes med nio verksamma pedagoger i grundsärskolan. Intervjuerna undersökte vilka svårigheter och framgångsfaktorer som uppfattas i arbetet med elever med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med autism och/eller adhd. Studien visar att den viktigaste faktorn för framgång i undervisningen är att lära känna eleven samt kartlägga hans eller hennes svårigheter och styrkor. Elevens behov och förutsättningar måste ses i relation till den miljö de befinner sig i. Ett biopsykosocialt perspektiv på funktionsnedsättningar är nödvändigt för att kunna anpassa undervisningen och bemöta varje individ utifrån hans eller hennes förutsättningar. Här poängteras vikten av samarbete och samsyn i arbetslaget. Läraren behöver skapa en god relation till varje elev för att kunna motivera och utmana till lärande. Undervisningen bör knyta an till elevernas vardag och utformas så att eleverna ges förutsättningar att vara delaktiga i sitt lärande. Undervisningen ska vara individanpassad, följa en tydlig struktur och vara varierande.

The Support and Service Act (LSS) is a rights law that is intended to guarantee good living conditions for people with extensive and permanent disabilities. The law is intended to make it possible to receive support to be able to "live like others". The National Board of Health and Welfare describes participation as a "fundamental part of the law's values”. Participation is also one of the general principles in the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities. The purpose of this qualitative essay is to increase knowledge of support staff's perceptions of users' participation, and the purpose and questions have been answered through semi-structured interviews with five support staff at a group home. The theory is based om Shiers model for participation. The results showed how important support staff's attitude is in creating participation, but also how crucial augmentative and alternative communication (AAC) is, how support staff need to perceive and interpret the residents' behavior and other expressions and that the residents have different opportunities for participation depending on whether the decisions to be made are of a concrete or more abstract nature. / Lagen om stöd och service (LSS) är en rättighetslag som ska garantera personer medomfattande och varaktiga funktionsnedsättningar goda levnadsvillkor. Lagen ska göradet möjligt att få stöd för att kunna ”leva som andra”. Socialstyrelsen beskriverdelaktighet som en ”bärande del av lagens värdegrund”. Delaktighet hör också till deallmänna principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer medfunktionsnedsättning. Syftet med denna kvalitativa uppsats är att öka kunskapen omstödpersonals uppfattningar om brukarnas delaktighet, och syfte och frågeställningar harbesvarats genom semistrukturerade intervjuer med fem stödpersonal vid engruppbostad. Teorin som används är Shiers modell för delaktighet. Resultatet visade påhur viktig stödpersonals attityd är i skapandet av delaktighet, men också hur avgörandealternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är, hur stödpersonal behöveruppfatta och tolka de boendes beteende och andra uttryck samt att de boende har olikamöjligheter till delaktighet beroende på huruvida de beslut som ska fattas är av konkreteller mer abstrakt natur.

Bakgrund: Intellektuell funktionsnedsättning är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med nedsatta intellektuella och adaptiva funktioner med en långsammare utvecklingstakt. Diagnosen kan innebära kommunikativa svårigheter. Sjuksköterskor har ett omvårdnadsansvar som innebär att patienter bör tillgodoses god och säker omvårdnad utifrån personcentrerad vård och med respekt för patientens integritet. Det är av betydelse för sjuksköterskor att ha kunskap om vad intellektuell funktionsnedsättning innebär samt kunna tillämpa kommunikationsstrategier för att tillgodose patientgruppen en god och säker omvårdnad. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med intellektuell funktionsnedsättning.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes baserat på 12 publicerade vetenskapliga studier med kvalitativ design. Det litterära underlaget är uppsökt med databaserna Pubmed och Cinahl med hjälp av sökord enligt PEO-modellen. Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras under tre huvudteman som formades av dataanalysen utifrån sjuksköterskors upplevelser: Kommunikation är nyckeln i bemötandet, en ständig upplevelse av tidsbrist samt strävan efter säker omvårdnad baserat på personcentrerad vård, bygga en relation och kunskap. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde att de hade otillräckliga förutsättningar i att bemöta patienter med intellektuell funktionsnedsättning då det förekom osäkerheter kring diagnosen och kommunikationsstrategier samt hur omvårdnaden borde ges. Det rådde även tidsbrist och kunskapsbrist för att ge adekvat omvårdnad. Sjuksköterskor hade behov av mer utbildning samt mer tid för varje enskild patient för att kunna erbjuda bättre stöd till patienter med intellektuell funktionsnedsättning. / Background: Intellectual disability is a neuropsychiatric disability with impaired intellectual and adaptive ability with a slower pace of development. The diagnosis can involve communication difficulties. Nurses have a nursing responsibility to provide patients with good and safe nursing care, based on person-centered care and with respect for the integrity of the patient. It is important for nurses to have knowledge of the diagnosis and to be able to apply communication strategies for the patient group to ensure good and safe nursing. Aim: To explore nurses' experiences of meeting with patients with intellectual disability. Method: A literature review with a qualitative approach based on 12 published scientific studies with a qualitative design. The literary basis was found in the databases Pubmed and Cinahl using keywords according to the PEO model. Result: The results of the literature review formed by data analysis are presented in three main themes based on nurses’ experience: communication is key in nursing, a constant experience of lack of time and the pursuit of safe nursing based on person-centered care, building a relationship and knowledge. Conclusion: Nurses felt that they had inadequate conditions meeting the patients with intellectual disability as there were uncertainties about the diagnosis and communication strategies and how the care should be provided. There was also a lack of time and a lack of knowledge to provide adequate care. Nurses needed more education and more time with each individual patient to be able to offer better support to patients with intellectual disability.