Syftet med examensarbetet är att ta reda på vad som specifikt är svårt för elever med intellektuell funktionsnedsättning vid läsning och förståelse av faktatexter och faktorer som skulle kunna hjälpa elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i detta. De deltagande eleverna är inskrivna i grundsärskolan. Deltog gjorde fyra elever, tre pojkar och en flicka, alla utvalda genom ett bekvämlighetsurval. Eleverna är alla i ålder för högstadiets år 7–9. De intervjuades kring utvalda lärobokstexters innehåll samt textuella planering och utseende. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär med en grundstruktur av frågor som sedan utvecklades i följdfrågor. Intervjuerna spelades in, transkriberades, tematiserades samt analyserades genom kvalitativ metod. Datamaterialet behandlades genom tematisk analys. Resultatet av studien är att elevernas största hinder är de metakognitiva svårigheterna som finns på grund av elevernas funktionshinder. De metakognitiva svårigheterna skapar svårigheter att sammanfatta de lästa texterna samt se ett sammanhang på innehållet i texterna. Detta skapar svårigheter att förstå nya ord då eleven inte ser ordet i sammanhanget utan som fristående. Genom ett större radavstånd, tydlig struktur av textens sammanhang samt uppdelning av text samt bild som minskar distraktionen kan läsningen förenklas.

Berggren, Sara (2022). Vägar till självständighet för elever med intellektuell funktionsnedsättning - ett samspel mellan lärare, elevassisten och föräldrar. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Att ha en god läsförståelse och att kunna tyda skrift är viktigt i dagens samhälle, därför ville vi med vår studie undersöka hur speciallärare i grundsärskolan undervisar och stärker elever med intellektuell funktionsnedsättnings läsinlärning och fonologisk medvetenhet. Vår teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet som grundar sig på Vygotskijs teori. Vi använder oss av kvalitativ metod och vi intervjuade åtta speciallärare som arbetar i grundsärskolan med elever i förskoleklass upp till årskurs nio. Resultatet visade att många av speciallärarna får skapa eget material, eftersom det är svårt att hitta bra material som är anpassade till och för elever i grundsärskolan, vilket är både tidskrävande och tar energi. Alla respondenter är överens om att det är viktigt med den tidiga läsinlärningen och alla arbetar på något sätt med läsinlärning och den fonologiska medvetenheten. Samtidigt beskriver speciallärarna utmaningen med att eleverna ligger på så olika nivåer kunskapsmässigt och åldersmässigt i klasserna och det kräver differentierad undervisning. Många speciallärare nämner också en till en undervisning som en god och framgångsrik strategi samt att det är viktigt med bra tillgång till resurser så som utbildade elevassistenter, datorer, Ipad, läromedel. Speciallärarna utryckte även att differentierad undervisning där gruppen delades upp, vilket gjorde att de vissa lektioner lämnade sin planering till elevassistenterna att genomföra. Speciallärarna beskriver utmaningen med att delegera sin planering till elevassistenter som ibland saknar pedagogisk utbildning. Detta kan leda till en förlust av kontroll över hur undervisningen genomförs, vilket är en oroande situation för specialläraren.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka möjligheter och hinder för barn medintellektuell funktionsnedsättning att utvecklas och lära tillsammans med andra barn iförskolan. Detta genom att studera förskollärares uppfattningar kring på vilket sätt de möjliggöratt barn med IF får vara delaktiga och inkluderade i den undervisning som bedrivs på förskolan.Forskningsfrågorna som väglett studien är: Vilka uppfattningar har förskollärare i förskolan omatt arbeta med barn med intellektuell funktionsnedsättning? Vilket förhållningssätt finns iförskolan i mötet med barn med intellektuell funktionsnedsättning? På vilket sätt skaparförskollärarna i förskolan förutsättningar för barn med intellektuell funktionsnedsättning attvara delaktiga? Studien omfattar intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare ifrån olikakommuner i landet.Resultatet visar utifrån förskollärarnas utsagor att de som pedagoger behöver inta ett kritisktperspektiv i mötet med barnen med IF, vilket innebär att vara lyhörda, självreflekterande ochse möjligheter som förskollärare. För att skapa möjlighet för barn med IF att bli inkluderadeoch delaktiga behöver förskollärarna anpassa undervisningen utifrån alla barn som finns ibarngruppen. Resultatet visar även att det krävs engagerade pedagoger som kontinuerligtreflekterar över sin roll och sitt arbete i förskolan och vad som behöver förändras i miljön föratt skapa bästa förutsättningar för alla barn i förskolans kontext. Det framkommer också istudien att det är viktigt med specialpedagogisk handledning och tydliggörande pedagogik föratt skapa förutsättningar för en förskola för alla.

Alla ska ha rätt rörelse och att få vara delaktig i en lagidrott. Inom lagidrotten lär sig individer att ta ansvar, samarbeta och flera andra sociala färdigheter som sedan kan komma till nytta i det vardagliga livet. Idrotten har alltid betytt mycket och den glädjen som lagidrott ger ska delas med andra.   Syftet var att undersöka betydelsen av lagidrott för att kunna utveckla social kompetens hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Undersökningen är baserad på en kvalitativ forskningsmetod. Det genomfördes totalt sex semistrukturerade intervjuer, fyra personer som arbetar med målgruppen samt två parafotbollspelare.  Resultatet visade att personer med intellektuell funktionsnedsättning och de som arbetar med målgruppen upplever att de har utvecklat social kompetens efter att de började med lagidrott. För att vara ledare inom parafotbollen visade resultatet att det är viktigt att tänka på att vara tydlig och pedagogisk i sitt sätt att coacha personer med intellektuell funktionsnedsättning.   I diskussionen kopplas resultatet ihop med teori och tidigare forskning. Studien visar likt tidigare forskning att målgruppen kan utveckla flera nödvändiga sociala kompetenser inom lagidrotten för att klara av vardagen lättare. Tillsammans kan kunskapen spridas vidare att lagidrott utvecklar social kompetens hos personer med intellektuell funktionsnedsättning / Everyone should have the right to movement and to participate in team sports associations. Within team sports, individuals learn responsibility, teamwork, and several other social skills that can be useful in everyday life. Sports have always been significant, and the joy that team sports bring should be shared with others.  The purpose was to examine the importance of team sports in developing social competence among individuals with intellectual disabilities. The study is based on a qualitative research method. A total of six semi-structured interviews were conducted, involving four individuals working with the target group and two para-football players.  The results showed that individuals with intellectual disabilities and those working with the target group experienced an improvement in social competence after engaging in team sports. Regarding leadership within para-football, the results indicated the importance of being clear and pedagogical in coaching individuals with intellectual disabilities.  The discussion relates the results to theory and previous research. The study, similar to earlier research, demonstrates that the target group can develop various necessary social competences through team sports to better cope with everyday life. Together, this knowledge can be further disseminated to highlight how team sports develop social competence in individuals with intellectual disabilities

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur tidigare forskning har beskrivit upplevelser av våld och stöd hos våldsutsatta kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning. Vidare undersökte studien hur dessa kvinnor upplevde olika former av våld och stödet från nära omgivning, myndigheter samt hur normer påverkar dem. Metod: Studien använde en kvalitativ metod och består av 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Scopus och SocIndex. En tematisk analys användes för att analysera empirin. Huvudresultat: Studien identifierade att våldsutsatta kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar är överrepresenterade i alla våldsformer. Dessutom fann studien att dessa kvinnor, på grund av marginalisering, är berörda av dubbel utsatthet och upplever att stödet är otillräckligt. I relation till kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar identifierades den dubbla utsattheten i studien bestå av kön och funktionsnedsättning. / Aim: The aim of the study was to examine how research described abused women with intellectual disabilities experiences of violence and support. Furthermore, the study explored how the women experienced different types of abuse and the support from close surroundings, authorities and how societal norms affect them. Method: This study used a qualitative method and consists of 12 peer reviewed articles. The literature search was performed through the databases Scopus and SocIndex. A thematic analysis was used to analyze the data. Main results: This study identified that abused women with intellectual disabilities are overrepresented in all forms of violence. Additionally this study found that these women, due to marginalization, are exposed to double discrimination and experience insufficient support. In regards to women with intellectual disabilities the study identified double discrimination through their gender and disability.

Denna studie syftar till att undersöka den egenupplevda kunskapen om intellektuell funktionsnedsättning hos socialsekreterare på ekonomiskt bistånd samt deras inställning inför att eventuellt möta denna målgrupp. Studien bygger på svar från elva socialsekreterare som arbetar inom enheten för ekonomisk bistånd. Genom en vinjettstudie har skriftlig empiri insamlats som sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av två teoretiska ramverk och relateras till tidigare forskning som behandlar den egenupplevda kompetensen hos yrkesverksamma, socionomstudenters kunskap och socialsekreterares arbetsmetoder. Överlag visar studiens resultat på god kunskap om intellektuell funktionsnedsättning hos respondenterna samt en generellt positiv inställning inför att möta denna målgrupp. Studiens resultat visar även att vissa respondenter upplever sig ha bristande kunskap gällande intellektuell funktionsnedsättning samt att de inte känner sig tillräckligt förberedda inför ett eventuellt möte med denna målgrupp. Denna studie kan förhoppningsvis bidra med inspiration till att vidare undersöka interaktionen mellan socialsekreterare och personer med intellektuell funktionsnedsättning, med fokus på socialsekreterares inställning och upplevda kunskapsnivå.

The purpose was to examine, from a staff perspective, the participation of people with intellectual disabilities who live in group homes and lack verbal communication skills. Six persons who worked at three different group homes were interviewed for a qualitative study. The theories of empowerment and salutogenesis were used to analyse the result. The results showed that the residents were involved in everyday decisions such as the choice of food, clothes and that they had the opportunity to influence activities and everyday routines. The staff proved to be a decisive factor for the resident’s participation in everyday life. Factors that constituted an opportunity for participation were the staff's ability to communicate with the residents through body language or alternative complementary communication, staff density and the staff's attitude and knowledge. Factors that constituted an obstacle to participation were collaboration with other departments and the staff's views on right and wrong. / Syftet var att utifrån ett personalperspektiv undersöka delaktighet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor på gruppbostad och saknar verbal kommunikationsförmåga. Sex anställda från tre olika gruppbostäder intervjuades i en kvalitativ intervjustudie. Resultatet analyserades med hjälp av teorierna empowerment och salutogenes. Resultatet visade att de boende med IF hade möjlighet att vara delaktiga i vardagliga beslut såsom val av mat, kläder samt att de hade möjlighet att påverka vardagsrutiner och val av aktiviteter de ville utföra. Personalen visade sig vara en avgörande faktor för de boendes möjlighet att vara delaktiga i vardagen. Faktorer som utgjorde en möjlighet för delaktighet var personalens förmåga att kommunicera med de boende genom kroppsspråk eller alternativ kompletterande kommunikation, personaltäthet samt personalens bemötande och kunskap gällande de boende. Faktorer som utgjorde hinder för delaktighet var samverkan med andra verksamheter och personalens synsätt gällande rätt och fel.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur forskning har beskrivit uppväxten för barn som lever med en mamma med intellektuell funktionsnedsättning och vad det finns för risk- och skyddsfaktorer kring barnen. Samt om eller på vilket sätt föräldraförmågan påverkar barnens uppväxtförhållanden. Metod: En kvalitativ litteraturstudie bestående av 14 artiklar och en bok. Databassökningarna utfördes via databaserna SOCIndex, SWEpub och Discovery. Dataanalysen utgjordes av en tematisk analys. Huvudresultat: Litteraturstudien har identifierat tuffa uppväxtförhållanden hos en betydande majoritet bland barn som lever med en mamma med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet tyder på att målgruppen bör betraktas som en riskgrupp. Denna målgrupp har visats ha sämre levnadsvillkor på grund av mammans intellektuella funktionsnedsättning. / Aim: The aim of this literature study was to investigate how research has described the childhood of children living with a single mother with intellectual disability and what the risk and protection factors are around the children. And whether or in what way parenting ability affects the children's childhood conditions. Method: A qualitative literature study consisting of 14 articles and a book. The database searches were performed through the databases SOCIndex, SWEpub and Discovery. The data analysis consisted of a thematic analysis. Main results: The literature study identified difficult upbringing conditions in a significant majority of children living with a mother with intellectual disability. The results indicate that the target group should be considered a risk group. This target group has been shown to have poorer living conditions due to their mother's intellectual disability.

Tidigare forskning visar på att professionella som arbetar i en verksamhet inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har en inverkan på personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras sexualitet. Denna inverkan beror på de professionellas attityder samt förhållningssätt. Om attityderna samt förhållningssätten är negativa gällande personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras sexualitet, och inte fungerar normkritiskt, påverkas de individer som exempelvis bor på en LSS-bostad negativt.Syftet med den här undersökningen var att belysa attityder samt förhållningssätt hos professionella som arbetar på LSS-bostad, samt hur de resonerar i dilemman som berör sexualitetsfrågor. Det var av vikt att de professionella arbetar på LSS- bostad och ingen annan LSS verksamhet eftersom det var attityder samt förhållningssätt gällande personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras sexualitet i hemmet jag skulle undersöka. För att besvara undersökningens frågeställningar har den kvalitativa metoden fokusgrupp samt vinjettstudier använts. Teorin om sexuella script har använts vid analys av undersökningens empiri.I undersökningen synliggjordes en osäkerhet hos de professionella angående hur de bör arbeta med samt prata om sexualitetsfrågor gällande personer med intellektuell funktionsnedsättning. Osäkerheten grundar sig i en otydlighet för vad som förväntas av de professionella i sådana situationer. / Previous scientific research has shown that professionals working in an activity within LSS (the Swedish Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments) have an influence on persons with intellectual disability and their sexuality. This effect depends on the professional’s attitudes and approach. If the attitudes and approach are negative regarding persons with intellectual disability and their sexuality, and doesn’t work norm-critical, the individuals who live in LSS accomodations will be affected in a negative way.The purpose of this survey was to illustrate the attitudes and approach among professionals who works in an LSS accomodation and how they reason in dilemmas regarding sexuality questions. It was important that the professionals worked within an LSS accomodation and not another LSS activity, since it was the attitudes and approach regarding persons with intellectual disability and their sexuality in the home environment that I was going to survey. The qualitative method focus group and vignette studies have been used to answer the questions of the survey. The theory about sexual scripts has been used in the analysis of the empirics of the survey.The survey showed an uncertainty among the professionals regarding how they should handle and discuss questions concerning sexuality regarding persons with intellectual disability. The uncertainty is based on an ambiguity regarding the expectations on professionals in these situations.