Full delaktighet i föreningar och i beslutsfattande processer för alla människor på alla nivåer anses vara eftersträvansvärt av internationella konventioner. Forskning visar dock att människor med intellektuell funktionsnedsättning upplever många inskränkningar i delaktigheten inklusive i delaktigheten i beslutsfattande processer. Det finns väldigt lite forskning som undersöker gemensamt beslutsfattande hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med den här studien är att bidra med fördjupad kunskap kring hur personer med intellektuell funktionsnedsättning upplever delaktigheten i beslutsfattande processer för att för att kunna förstå främjande faktorer. Kontexten för studien är intresseföreningar som har medlemmar och styrelseledamöter med intellektuell funktionsnedsättning, då föreningar tillhandahåller en bred mångfald av möjligheter för delaktighet i beslutsfattandet. Studien utgår ifrån följande frågeställningar utifrån ett biopsykosocialt perspektiv: Hur beskriver personer med intellektuell funktionsnedsättning den upplevda delaktigheten i beslutsfattande processer i en förening? Vilka faktorer för kognitiv tillgänglighet beskrivs som betydelsefulla för personer med IF? Studien utgår dessutom ifrån kritisk realism som vetenskapsteoretisk ansats. Metoden som används är kvalitativa intervjuer som analyseras med en innehållsanalys. Resultat som framkommer är att delaktigheten i beslutsfattande i de undersökta kontexterna upplevs ofta bra men att delaktighetsinskränkningar förekommer. Det finns ett flertal faktorer för kognitiv tillgänglighet som är betydelsefulla.

Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares föreställningar av föräldrar meden intellektuell funktionsnedsättning (IF) och deras föräldraförmåga, samt koppla detta till socialsekreterarnas beskrivningar av stödinsatser för deras föräldraskap. Studien bygger på genomförandet av sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i Sverige som jobbar eller har jobbat på enheten Barn och ungdom (BoU) inom Socialtjänsten. Svaren från intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats. Vi har valt att undersöka detta då det är av relevans för det sociala arbetet att förstå hur socialsekreterares föreställningar kan influeraderas bemötande av föräldrarna. Vi vill också undersöka hur eventuella maktpositioner kanpåverka de beslut som fattas och de insatser som erbjuds för att stärka föräldrarnas föräldraförmåga. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas utredningsarbete av föräldrarnas föräldraförmågaär komplex att genomföra, till följd av utmaningar med att bedöma föräldrarnas föräldraförmåga och hur en IF påverkar den. Resultatet visar också att deras föreställningarom föräldrarna kan influeras av hur väl ett samarbete med föräldrarna upplevs fungera. Det framkommer även att socialsekreterarnas kunskap om insatser för föräldrarna med en IF är begränsad, där Parenting Young Children (PYC) nämns som främsta insatsen för dessa föräldrar. Resultatet visar därutöver att svårigheterna med att utreda föräldrarna och bedriva ett förändringsarbete främst består i en föreställning från socialsekreterarens sida, om att föräldrarna har svårt med att förstå hur deras föräldraförmåga brister och vilka behov barnen har. Baserat på socialsekreterarnas beskrivningar kan vi dra slutsatsen att de har en välvilja och är engagerade i att stödja föräldrarna i deras föräldraskap. Socialsekreterarna kan dock behöva skilja föräldrarna från föräldrar utan funktionsvariationer för att kunna utreda, bedöma, erbjuda adekvata stöd och skydd men även kunna sätta krav utefter behov tillföräldrarna med en IF, när det gäller att skydda barnets hälsa och utveckling. Dock kan detta upplevas som orättvist från föräldrarnas sida om de riskerar att förlora rätten till sitt barn.

This study aims to investigate how school librarians work with media- and information literacy, MIL, with middle- and highschool pupils with intellectual disability, ID, in Sweden.  The Swedish government has decided that all Swedish citizens shall be digitally included, but there are people that are not. For example people with different disabilities. In Sweden it is common that school librarians work with MIL in schools – but it is also common to not have either a school library or an educated librarian in the school library.  In this study I have interviewed three school librarians that are educated and work full time in their schools´ library, with all the pupils in the school, also the pupils with ID. The theory in the study is the TLC-model, Teacher and Librarian Cooperation, by Professor Patricia Montiel-Overall. The model is explaining how teachers and librarians can work together in school, to fulfill the curriculum for every student. The model has four stages, where the first stage is not working together so much at all, and up to the fourth stage, where teachers and librarians work closely, and also plan the lessons and education, together. Monitel-Overall´s model is based mainly on sociocultural theory, which means that we learn things best in a social context, as the Russian philosopher and psychologist Vygotsky said. His thoughts on sociocultural theory has often been used and referred to in pedagogical research and also in school context. This study shows that the school librarians that are interviewed all have support from their headmasters and the teachers. The librarians are creative and often make their own material. But it also shows that librarians often are quite lonely in their profession in school, even when they have teachers as colleagues. / Denna studie undersöker hur skolbibliotekarier arbetar med medie- och informationskunnighet, MIK, med elever i mellan- och högstadiet med intellektuell funktionsnedsättning, IF, i Sverige.  Den svenska regeringen har bestämt att alla medborgare ska vara digitalt delaktiga. Men det finns de som inte är det, exempelvis personer med olika funktionsnedsättningar.  Det är vanligt att skolbibliotekarier arbetar med MIK i skolor, men det är också vanligt att inte ha antingen ett skolbibliotek eller en utbildad bibliotekarie i skolbiblioteket.  I denna studie har jag intervjuat tre bibliotekarier som är utbildade och arbetar heltid i sina skolbibliotek med alla elever i skolan, även de som har IF. Studien har använt sig av professor Patricia Montiel-Overalls samarbetsmodell, som grundar sig i en sociokulturell teori, som den ryske filosofen och psykologen Vygotskij lade grunden till. Han menade att vi lär oss bäst i en social kontext och hans teori har ofta använts i pedagogisk forskning och i skolans praktik. Studien visar att bibliotekarierna är kreativa och använder olika sorts material när de undervisar elever med IF, men att de också måste ta fram mycket material själva. Den visar också att de har rektorns och lärarnas stöd.  Men den visar också att skolbibliotekarier ofta är ensamma i sitt yrke på skolan, även om de har lärare som kollegor.

Introduktion: En av 100 personer har en intellektuell funktionsnedsättning i Sverige. Intellektuell funktionsnedsättning betyder en nedsatt förmåga att förstå, lära in, använda information och att hantera vardagen. Personer som har intellektuell funktionsnedsättning har en högre frekvens av sjukhusvistelse, är mer benägna att få komplikationer i form av vårdskador relaterade till sin vårdtid på sjukhuset och är inlagd längre tid i intensivvård. Patienter med intellektuell funktionsnedsättning är en patientgrupp som sjuksköterskor kommer möta i olika vårdsammanhang. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans upplevelse av att kommunicera med vuxna patienter som har en intellektuell funktionsnedsättning i olika miljöer där personerna söker vård. Metod: Den här litteraturstudien baseras på studier med kvalitativ metod. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl och PubMed och efter kvalitetsgranskning med SBU:s granskningsmallar för vetenskapliga artiklar, återstod elva artiklar till litteraturstudiens resultat. Resultat: ”Bristande kommunikation upplevs leda till sämre vård”, ”Barriärer i kommunikationen”, ”Strategier som möjliggör en god kommunikation”, ”Erfarenheter hjälper i kommunikationen”, ”Relationer hjälper i kommunikationen” och ”Tid kan vara avgörande”. Slutsats: Kunskap behövs om kommunikation och möjligheter för att ge patienter med intellektuell funktionsnedsättning en god och trygg omvårdnad.

Bakgrund: Riktlinjer, rättigheter och lagar följs inte om den palliativa vården av patienter med intellektuella funktionsnedsättningar inte anpassas efter individen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård till patienter med intellektuella funktionsnedsättningar. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Sju artiklar användes till resultatet och analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier identifierades i beskrivningen av att ge palliativ vård till patienter med intellektuella funktionsnedsättningar: skapa en relation, anpassa kommunikation, behov av mer utbildning, samarbete i vårdteam samt samarbete med anhöriga. Bristande kunskap och svårigheter att kommunicera med patienten ansågs vara en utmaning för sjuksköterskor. Somliga utmaningar kunde överkommas genom att samarbeta med anhöriga och patientens nära vårdpersonal. Konklusion: Relationen till patienten, anpassad kommunikation och samarbete mellan sjuksköterskor, annan vårdpersonal samt anhöriga var viktiga delar i att uppnå god palliativ vård. Mer utbildning, mer forskning och tydligare riktlinjer krävs för att säker och likvärdig palliativ vård ska ges till patienter med intellektuella funktionsnedsättningar. / Background: Guidelines, rights and laws are not fulfilled if the palliative care of patients with intellectual disabilities is not adapted to the needs of the individual. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of giving palliative care to patients with intellectual disabilities. Method: The study was carried out as a general literature study with inductive approach. Seven articles were used for the result and analysed through content analysis. Results: Five categories were identified in the description of giving palliative care to patients with intellectual disabilities: establish relationship, adapt communication, need of more education, cooperation with care team and cooperation with relatives. Lack of knowledge and difficulties to communicate with the patient were considered challenging to nurses. Some challenges could be overcome through cooperation with relatives and the patients’ close care staff. Conclusion: The relationship to the patient, customized communication and cooperation between nurses, other care staff and relatives were important parts for good palliative care to be performed. More education, more research and clearer guidelines is needed to ensure safe and equivalent palliative care for patients with intellectual disabilities.

Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka på vilket sätt assistenter, pedagoger och rektorer på grundsärskolor ser på och arbetar med delaktighet för elever som läser enligt grundsärskolans läroplan inriktning ämnesområden. Tidigare forskning visade att inkludering var ett sätt att främja barns självständighet och socialt deltagande. Inkludering i olika sammanhang, både den fysiska och den sociala miljön på skolan, var avgörande för att barnet skulle känna en hög grad av deltagande. Det fanns en växande uppfattning om att barn med funktionsnedsättning bör utbildas i vanlig skolmiljö och inte separeras till en särskild undervisningslokal. Delaktighet kunde delas upp i objektiva- och subjektiva aspekter. Den objektiva handlade om faktisk samaktivitet i något hänseende och de subjektiva handlade om tillfredsställelse, engagemang och anspråk. Examensarbetet hade ett teoretiskt perspektiv som utgick från Delaktighetsmodellen (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2020) och som togs fram utifrån Janssons teori (2005) för elever med funktionsnedsättning, eftersom det var en rättighet för alla elever att känna delaktighet i sin lärmiljö. Metoden var kvalitativa intervjuer med tre assistenter, tre pedagoger samt tre rektorer. Resultatet visade att de skolor som arbetade aktivt med Delaktighetsmodellen hade kommit längre i sitt arbete med delaktighet för alla elever. Resultatet pekade på att det fanns ett behov av mer utbildning för att öka samsynen hos de olika yrkesgrupperna på grundsärskolan samt förstå värdet av kommunikation för den enskilde eleven.

Synen på individer med intellektuell funktionssättning har över tid förändrats i samhället. Studiens syfte var att försöka se mönster hos professioner, som är delaktiga i delutredningar för mottagande till grundsärskolan, som kan påverka delutredningarnas utfall och då även påverka beslutet om skolformstillhörighet för individer som befinner sig i gråzon inför grundskolestart. Med gråzon menas i denna studie individer som ligger runt 70 på normalfördelningskurvan för IK (intelligenskvot) och avviker från skolans rådande normer. Datainsamlingen genomfördes med skriftliga intervjuer som riktade sig till de professioner som utför delutredningar samt fattar beslut om erbjudande om mottagande i grundsärskolan. Informanterna tillfrågades om utredningsprocessen och deras syn på samtliga delutredningar samt vad som de ansåg var avgörande för ett erbjudande om mottagande. Resultatet visade på att informanterna hade olika syn på hur utredningsprocessen gick till och via deras svar gick att utläsa att en större vikt tillskrevs vissa professioner, medan andra professioner tog en mer tillbakadragen roll i utredningsförfarandet. Diskussioner utifrån resultatet lyfte ord som makt, hierarki och status, både utifrån individperspektiv och samhällsperspektiv. Diskussioner kunde föras angående om pedagogyrkens status beror på denna syn samt om vilka kunskaper som finns, eller inte finns, som ligger bakom denna hierarkiska syn. Under studiens gång blev det tydligare att denna fråga är oerhört komplex och mångfasetterad. Den kan inte svaras på utifrån en enkel överblick utan är mångbottnad och djupt rotad i samhället. Resultaten visade på att hur grundskolan har möjlighet att organisera sig är avgörande för individer i gråzon. Då är detta en fråga för rektorer, likväl som för styrande politiker.

Bakgrund: Det finns ett dilemma mellan att främja unga vuxna kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningars sexuella rättigheter samtidigt som det kan finnas behov av att skydda kvinnorna mot sexuell utsatthet. Mot bakgrund av detta finns det anledning att studera hur professionella förhåller sig till dilemmat i relation till SRHR samt synliggöra arbetets begränsningar och möjligheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka professionellas arbete med unga vuxna kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar inom SRHR med särskilt fokus på dilemmat mellan sexuella rättigheter och risker för utsatthet. Vidare är syftet att undersöka vilka faktorer som medför begränsningar respektive möjligheter i arbetet inom SRHR. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ ansats. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med professionella inom LSS. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultat och analysdelen framställdes utifrån insamlad empiri och detta presenteras i relation till teorin om sexuella script, modellen om värdehierarkier, begreppet makt samt tidigare forskning.  Resultat: Studiens resultat visade att förebyggande, restriktiva, relationella avsexualiserande, skuldbeläggande och möjliggörande script samt ett script om tystnadskultur existerar bland professionella i arbetet inom SRHR. Scripten kan påverka kvinnornas sexualitet samt synliggör hur kvinnornas sexualitet bemöts och framställs av samhället. Resultatet påvisar komplexiteten i dilemmat mellan att främja kvinnornas rättigheter och att skydda dem mot sexuell utsatthet vilket synliggjorts genom doxa som utvecklats inom fältet, kontrollerande och hjälpande handlingar genom pastoralmakt samt samhällets hierarkiska syn på kvinnornas sexualitet.

Abstrakt Denna studie utfördes i en kontext där det saknades tidigare forskning i Sverige som fokuserade på stödpersonalens utbildningsbakgrund inom anpassad skola. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om utbildningsinnehållet inom de nationella yrkespaketen för barn och fritids-, samt vård och omsorgsprogrammet, och att undersöka i vilken utsträckning utbildningens innehåll matchar kompetenskraven som ställs på stödpersonal i deras praktiska utövning inom anpassad skola. Denna undersökning genomfördes med hjälp av dokumentstudie och summativ kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning om stödpersonalens yrkesroll har avslöjat en mångfald av arbetsuppgifter, vilket har bidragit till en fördjupad förståelse av kompetenskrav som är nödvändiga inom detta område. Genom kategorisering och kodning av det insamlade materialet framkom att det fanns skillnader i utbildningarna, vilka inte fullt ut överstämde med de identifierade kompetensbehoven enligt tidigare utredningar. Studiens utfall har visat på att utbildningen för elevassistenter har en tydlig inriktning på pedagogik och lärande. Samtidigt har den avslöjat brister i vissa områden, inklusive bristande kunskap om specifika funktionsnedsättningar och förmåga att möta omvårdnadsbehoven hos elever med betydande funktionsnedsättningar. Resultaten av studien har indikerat att utbildningen för undersköterskor primärt inriktar sig på individuell omsorg, omvårdnad och medicin, och detta uttrycker en framträdande betoning på ett kategoriskt perspektiv. Samtidigt har det framkommit att det kategoriska perspektivet fortsätter att vara dominerande även inom den svenska anpassade utbildningen. Parallellt med detta har vård- och omsorgssektorn genomgått betydande förändringar med en ökad betoning på kompetensförsörjning och en högre status för undersköterskor. I kontrast till dessa framsteg har utbildningssektorn, specifikt när det gäller stödpersonal, inte genomgått motsvarande förändringar. Dessa ojämnheter kan resultera i en obalans där undersköterskor överrepresenteras vid rekrytering till stödpersonaltjänster inom anpassad skola. En möjlig konsekvens av denna obalans är att det relationella perspektivet, med dess inriktning på interaktion och inkludering, riskerar att hamna i skuggan. Detta kan innebära att fokuset inom anpassad skola fortsätter att ligga främst på omsorg och omvårdnad snarare än att främja elevernas akademiska prestationer, en utveckling som har varit föremål för kritik under de senaste åren.

No description available.