Syfte: Föreliggande studie syftar till att undersöka hur vuxna personer som har lindrig intellektuell funktionsnedsättning beskriver sin förståelse och upplevelse av hälsa. Vad lägger de själva in i begreppet hälsa och hur får de sedan in hälsoperspektiv i sin vardag. Intresset ligger även i att kunna beskriva vad det finns för positiva och negativa faktorer som de upplever påverkar deras upplevelse av hälsa. Frågeställningar:•Vilken betydelse har hälsan enligt vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning?•Finns det något som de tycker är viktigt för att de ska kunna må bra?•Har de fått lära sig något om vad man själv kan göra för att må bra? Metod: Den kvalitativa ansatsen är huvudmetod och det fenomenologiska tankesättet har använts. Enskilda intervjuer är huvudinsamlingsmetod. Studien bygger på tio intervjutillfällen med personer som har lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Respondenter kommer från två olika grupper. Den ena gruppen kallas för mammor i vuxenhabilitering och den andra unga vuxna inom daglig verksamhet. Resultat: Studien beskriver vad personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning lägger in i begreppet hälsa, vad de anser vara viktigt för att kunna må bra, vad dessa personer identifierade för orsaker till ohälsa, samt hur de försöker leva ett mer hälsosamt liv. Studiens resultat överensstämmer med en del tidigare forskning kring målgruppen som visar att hälsa uppstår i en interaktion mellan en individ och hans omvärld. Studien visar också att det är meningsfullt med olika insatser som kan öka kunskap och påverka beteendet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Samtidigt uppmuntrar den till att fortsätta med de utbildningar som redan finns för denna målgrupp, exempelvis inom FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning), men även att starta fler nya projekt för att både uppmärksamma gruppen och stärka den enskilda individens självkänsla och självförtroende, något som bidrar till större delaktighetsförmåga. / Objective: This study aims to investigate how adults with mild intellectual disabilities describe their understanding and experience of health. How do they describe the concept of health themselves and how do they then see their health in perspective in their everyday lives? There is also even an interest in being able to describe both the positive and the negative factors which affect their experience of health.Issues: •What does health mean for adults with mild intellectual disabilities?•Is there anything that they consider important in order to feel well?•Have they learned something that they themselves are able to do in order to feel well?Method: The qualitative approach is the main method, and the phenomenological way of thinking has been used. Giving individual interviews is the main method of collection. The study is based on ten interviews with people who have mild intellectual disabilities. Respondents are from two different groups. One group is called mothers of adult rehabilitation and the other young adults in daily activities.Results: The study describes what people with mild intellectual disabilities understand to be the concept of health; what they consider to be important in order to feel well; what they identified as negative health reasons while, at the same time, trying to live a more healthy life. The results of the studies are consistent with part of previous research concerning this particular group which show that health arises from interaction between the individual and his environment. The study also shows that it is meaningful with different contributions that can increase knowledge and influence the behaviors of people with intellectual disabilities. While it is encouraging to continue the education that is already in use for this group, for example in the FUB (Association for children, youth and adults with developmental disabilities), it can be good also to begin more new projects to both draw attention to the group and to reinforce the individual's self-esteem and confidence that contribute to greater participation ability.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en fördjupad förståelse och ökad kunskap om hur några speciallärare och specialpedagoger i dagens särskola planerade och genomförde sin undervisning för att öka motivationen till elevernas lärande genom differentierad undervisning. Som teoretiska utgångspunkter har det sociokulturella perspektivet, relationskompetensen samt KASAM-begreppet använts. Tio intervjuer av semistrukturerad modell genomfördes med åtta speciallärare samt två specialpedagoger som arbetar i särskoleverksamhet. Som analysmetod valdes tematisk analys. Resultatet i analysen visade tre huvudteman, vikten av samhörighet och en känsla av sammanhang som motivation för elever i särskolan, differentierad undervisning - en förutsättning för meningsfullt lärande samt svårigheter med att arbeta med differentierad undervisning. Resultatet i studien visade en samstämmighet mellan lärarna och forskningen där ett sociokulturellt perspektiv på lärande, relationskompetens tillsammans med inkludering och differentierad undervisning har en avgörande roll för elevers känsla av sammanhang (KASAM), motivation och lärande. Studiens resultat belyser även andra betydelsefulla faktorer som framkom för att skapa motivation. Speciallärarens utbildning och erfarenhet bidrar till att möta och anpassa undervisningen till varje elev utifrån deras behov inom den specialpedagogiska verksamheten.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur handbollsföreningar i Sverige bedriver verksamhet för ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. I vilken form bedrivs verksamheten i handbollsföreningarna? Hur möjliggörs handbollsverksamheten för ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning i föreningarna? Metod Studien använder sig av en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts på distans, med representanter från sex handbollsföreningar som bedriver handbollsverksamhet för ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt använder sig av modellen Inclusion Spectrum, för att analysera hur handbollsföreningarna organiserar och bedriver verksamheten för målgruppen. Resultat Handbollsföreningarna som bedriver verksamhet för ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, har av liknande anledningar valt att starta upp och bedriva verksamheten som en del inom den redan befintliga handbollsföreningen. Samtliga verksamheter bedrivs parallellt med övriga handbollsverksamheter i handbollsföreningarna. En av handbollsföreningarna bedriver tränings- och tävlingsverksamhet för målgruppen medan det övriga fem handbollsföreningarna bedriver endast träningsverksamhet i dagsläget. Gemensamt för verksamheterna i respektive handbollsförening är att det består av blandade åldrar och kön, där alla med en intellektuell funktionsnedsättning är välkommen att delta utifrån egen förmåga, förutsättning och motivationsnivå för att möjliggöra verksamheten för målgruppen. Slutsats Handbollsföreningarnas förutsättningar, inställning och syn på sig själva tillsammans med förutsättningarna, förmågan och motivationsnivån som spelarna i verksamheten har, påverkar hur verksamheten utformas och bedrivs. Samtliga handbollsföreningar bedriver verksamhetenideellt och parallellt inom den ordinarie handbollsföreningen, med en vilja att bedrivas i likhet, i den mån de går, med hur övrig verksamhet i handbollsföreningen bedrivs.

Background: Music has been an important part of people's social community and contributes to the individual's development. The school shall contribute to the development of children. In the curriculum for the special school music is seen as a special tool for learning, processing impressions and conveying thoughts and ideas. Music affects our senses and therefore, music can be one important means of communication and expression that can help children with intellectual disability to increase their understanding of themselves and their capacities in a learning environment.  Aim: The aim of the present literature review is to compile the state of knowledge regarding the importance of music teaching in the special school in order to  create conditions for students learning and language development.   Method: This review is based on a systematic search which means systematically searching for research that is critically reviewed and evaluated and has scientific content. Articles and dissertations used in this systematic search have undergone the usual review and have been proved for publication. Datbases ERIC and SWEPUB have been used to find peer- reviewed scientific articles. This search resulted in the identification of sixteen peer-reviewed scientific articles. After a first screening of these articles, sixteen were identified as relevant for the study aim. In a next step, the articles were critically reviewed and evaluated for their scientific content.  Result: In the results, themes were formed based on aim and questions:1. the influence of music on learning in children with intellectual disabilities, and 2.the musical teaching strategies for learning and language development. The use of music and musical activities in the classroom environment enhances students' attitudes and affects the quality of learning. Music improves the quality of life and helps children to study. In addition it stimulates strong emotions,belonging to community and tolerance. Music offers positive effects to promote language development and communication in children with intellectual disabilities.  Conclusion: Music affects children with intellectual disabilities in different ways. Music provides positive effects for learning and develops the language. / Bakgrund: Musik är en viktig del i människors sociala gemenskap och bidrar till individens identitetsutveckling. Skolan ska bidra till elevernas allsidiga utveckling. I läroplanen för särskolan är musik ett viktigt redskap för lärande, bearbetning av intryck och förmedlande av tankar och idéer. Musik påverkar även våra sinnen och därför är den ett av de kommunikations- och uttrycksmedel som kan hjälpa barnen med intellektuell funktionsnedsättning att öka förståelsen av sig själva och sina förmågor.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att via en systematisk litteraturstudie sammanställa kunskapsläget när det gäller vilken betydelse musikundervisning i särskolan kan ha, för att skapa förutsättningar för elevernas lärande och språkutveckling. Metod: Detta arbete är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att systematiskt söka efter data som är kritiskt granskad och värderad och har vetenskapligt innehåll. Artiklar och avhandlingar som använts i undersökningen har genomgått sedvanlig granskning och godkänts för publicering. Databaserna ERIC och SWEPUB användes för att hitta artiklar med kvalitativ metod. En del artiklar analyserades och ledde fram till att sexton artiklar inkluderades i studien.  Resultat: I resultatet formades teman utifrån syften och frågeställningar:  1. Musikens effekter på lärande hos barn med intellektuell funktionsnedsättning,  2.Didaktiska strategier för lärande och språkutveckling. Användning av musik eller musikaliska aktiviteter i klassrumsmiljö förbättrar elevernas attityd och påverkar kvaliteten på inlärningen. Musiken förbättrar livskvaliteten och hjälper barn att studera. Dessutom stimulerar den starka känslor, tillhörighet, gemenskap och tolerans. Musik erbjuder positiva effekter för att främja språkutveckling och kommunikation hos barn med intellektuell funktionsnedsättning. Slutsats: Musiken påverkar barn med intellektuell funktionsnedsättning på olika sätt. Musik erbjuder positiva effekter för lärande och utvecklar språket.

Uppsatsen behandlade utredningsprocessen till särskolan ur föräldra- ochprofessionsperspektiv. Syftet var att undersöka vad som påverkade några föräldrars val avskolform och hur personalen medverkade i dessa processer när det står mellan skolplaceringmellan grundskola och grundsärskola. Datainsamlingen presenterades genom en kvalitativforskningsansats baserad på semistrukturerade intervjuer med föräldrar och professioner somhade erfarenhet av utredningsprocessen. Metodansatsen inspirerades av hermeneutiken genomatt komma nära föräldrars och olika professioners uppfattningar, erfarenheter och åsikter. Datasamlades in och tolkades och sorterades för att nå förståelse för innebörden i derasresonemang. Resultatet belystes utifrån olika perspektiv såsom de relationella-, kategoriska-,sociokulturella-, dilemmaperspektivet samt systemteori. Resultatet pekade på att en faktorsom visade sig vara avgörande för föräldrars val av skolform var att föräldrarna i tidigt skedekände sig delaktiga i utredningsprocessen. Det fanns aspekter att ta hänsyn till som beaktadesdet handlade om föräldrarnas sorg, skam, okunskap och kulturella skillnader. Studien belysteockså svårigheter och dilemman om vad en skola för alla kan innebära och hur det kan varaatt arbeta utifrån att ha två läroplaner i ett klassrum.

Studien syftade till att undersöka lärares syn på formativ bedömning och det i relation till elever på tidig utvecklingsnivå inom gymnasiesärskoolans individuella program. Vidare ville studien belysa möjligheter och hinder som lärare kan uppleva i arbetet med formativ bedömning av elever på tidig utvecklingsnivå och vilka kompetenser samt förutsättningar de såg sig behöva i kommunikationen med eleverna. Studien bygger på kvalitativa samtal i tre fokusgrupper med lärare från två olika gymnasiesärskolor. Resultatet har analyserats utifrån kriterier för formativ bedömning. Något som framkom i fokusgrupperna var vikten av att ha kunskap om olika sätt att kommunicera samt att tidsbrist hos lärareoch gruppens sammansättning med elever på olika utvecklingsnivåer ansågs kunna utgöra hinder för formativ bedömning. Dessutom lyftes svårigheten att läsa av elever på tiodig utvecklingsnivå och att det påverkar den formativa bedömningen. Det som behöver beaktas är vikten av att skapa förutsättningar för elevers deltagande i undervisningen.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med utökad kunskap om pappors upplevelser av sitt föräldraskap till barn med intellektuell funktionsnedsättning, samt deras erfarenheter av hjälp och stöd från formella och informella stödfunktioner. Med hjälp av kvalitativ studiemetod baseras studiens empiri på åtta semistrukturerade intervjuer med pappor till barn i åldrarna 4 till 51 år. Resultatet av empirin tolkas med stöd av ekologisk systemteori och teorin om känsla av sammanhang (KASAM).  Studiens resultat beskriver ett annorlunda och krävande föräldraskap där kamp om ork och tålamod ständigt är närvarande i vardagen. Men resultatet beskriver också pappors stora stolthet över sina barn och sina barns framgångar och egenheter. Utmärkande från resultatet är pappornas inställning till livet med sina barn som mycket positiv och accepterande trots de många och svåra utmaningar. Behovet av hjälp och stöd framstår som större än hos familjer utan barn i behov av särskilt stöd och omfattningen av behovet hör samman med barnets nivå av funktionsnedsättning samt familjernas tillgång till informellt stöd. De viktigaste hjälp- och stödinsatser anses vara kunskap och avlastning.  Analysen visar bland annat att familjer i svåra livssituationer tenderar att återgå till mer traditionella familjekonstellationer i en strävan efter trygghet och kontroll. Den visar också att det mellan mammor och pappor skapas en strävan efter jämnvikt i förhållandet för att klara av den utmanande vardagen. / The purpose of the present study is to contribute with increased knowledge about fathers' experiences of their parenting of children with intellectual disabilities, as well as their experiences of help and support from formal and informal support functions. Using a qualitative study method, the study empirics are based on eight semi-structured interviews with fathers of children aged 4 to 51 years. The result of the empiric is interpreted with the support of ecological systems theory and the theory of sense of context (KASAM).  The results of the study describe a different and demanding parenting where the struggle for strength and patience is constantly present in everyday life. But the result also describes fathers' great pride in their children and their children's successes and peculiarities. Characteristic of the result is the fathers' attitude to life with their children as very positive and accepting despite the many and difficult challenges. The need for help and support appears to be greater than in families without children in need of special support and the extent of the need is related to the child's level of disability and the families' access to informal support. The most important help and support measures are considered to be knowledge and parental relief.  The analysis shows, among other things, that families in difficult life situations tend to return to more traditional family constellations in a quest for security and control. It also shows that between mothers and fathers, an effort is created for balance in the relationship in order to cope with the challenging everyday life

SammanfattningJohnsson, Veronica (2016). Bildens betydelse för elever i särskolan. Lärares erfarenheter och uppfattningar om pedagogiska värden i estetisk verksamhet och bildundervisning. (The Significance of the Image for Pupils in School for Individuals with Learning Disabilities. Teachers´experiences and perceptions on the pedagogical value of aesthetic activities and visual arts education).Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskolaForskningsområdeFör elevers utveckling och inlärning är samtliga ämnen värdefulla. Skolpersonal ska enligt Gustavsson (2009) och Marner (2005) värdesätta alla ämnesområden och ämnen och inte ge vissa högre status än andra. Skolan och samhället i stort anser att vissa förmågor så som att kunna läsa, skriva och räkna är viktigare än andra. Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i Sociokulturellt perspektiv och KASAM bidra med kunskap om bildens betydelse för elevers lärande och utveckling i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, genom att studera sex lärares erfarenheter och uppfattningar. Följande frågeställningar har legat till grund för arbetet:Vilka erfarenheter och uppfattningar har lärare i särskolan av estetisk verksamhet och bildundervisning?Vilka pedagogiska värden framträder i estetisk verksamhet och bildundervisning?Vilka möjligheter till lärande finns i att integrera bild och estetisk verksamhet med andra ämnen? MetodDetta examensarbete utgår från en kvalitativ forskningstradition. Genom intervjuer med sex lärare verksamma i grundsärskolan och gymnasiesärskolan fångas erfarenheter och uppfattningar upp kring bildens betydelse för elever. Lärarna undervisar i bild och eller estetisk verksamhet i grundsärskolans yngre och äldre år samt i gymnasiesärskolan. De har en spridning i variablerna; ålder, utbildning och antalet yrkesverksamma år. Samtalen genomfördes med hjälp av en intervjuguide, innehållande fyra olika teman hämtade från sociokulturella perspektiv; samspel, mediering, kreativitet och miljö. Guidens funktion prövades i en pilotintervju. De sex intervjuerna spelades in på IPad och har transkriberats. Det inhämtade materialet anses vara tillfredställande och ger detaljrik kunskap. ResultatFöreliggande studie visar att inom estetisk verksamhet och bild finns enligt de intervjuade lärarna flertalet pedagogiska värden, som ger stöd i undervisningen som gagnar elevernas lärande. Exempelvis elevers bildframställning, kommunikation, identitet, demokrati och kreativitet utvecklas i estetiska verksamheter. Bilder visualiseras och användandet av flera sinnen möjliggör inlärning för elever och ämnet bild kan med fördel integreras med övriga ämnen. Undervisningen ger även eleverna en känsla av sammanhang och välmående.Det går att urskilja två mönster från variablerna; utbildning, ålder, yrkesverksamma år och skolform och lärarnas berättelser. De mönster som funnits berör dels sambandet mellan estetisk undervisning och hälsa och dels lokalens betydelse för inlärning.DiskussionGustavsson (2009) beskriver att det förekommer uppfattningar om att nyttan i skolan är liktydig med att lära elever matematik och svenska. Marner (2005) menar att de estetiska skolämnenas nytta behöver tydliggöras, för att de ska kunna prioriteras. Samtliga lärare i studien anser att undervisningen i bild och estetisk verksamhet är av betydelse för eleverna i särskolans lärande och utveckling. Undervisningen har positiva effekter och bidrar till stöd som vägleder och gagnar elevers lärande och utveckling. Det resultat som framkommit i föreliggande studie ger förhoppningsvis argument för de estetiska ämnenas betydelse för elevers lärande och kan vara en förståelse eller tillämpning i särskolans verksamhet.Nyckelord Bildundervisning, Estetisk verksamhet, Intellektuell funktionsnedsättning, KASAM, Sociokulturellt perspektiv, Särskola

Riebe, Åsa (2016). ”… det går åt rätt håll i alla fall” – En fallstudie av ett arbetslags arbete med ett lärandemål i ämnesområdet kommunikation för en tonårselev med autism och intellektuell funktionsnedsättning i träningsskolan (”… at least we make a progress” – A case study of the work with a learning goal in the subject area of Communication for an adolescent student with Intellectual Disability and Autism in a Special Education setting. Speciallärarprogrammet, Institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö högskola.I den specialpedagogiska forskningen finns det en lucka vad gäller kunskapsutveckling och bedömning inom träningsskolan (Vetenskapsrådet, 2015). Föreliggande studie undersöker hur ett arbetslag i grundsärskolans inriktning träningsskola, som under en termin medverkar vid fyra möten i formativ bedömning, arbetar med ett lärandemål i ämnesområdet kommunikation. Lärandmålet är: ”Eleven ska öka sin förmåga att kommunicera i flera sammanhang via kommunikationskartor.”Syftet för studien är att undersöka hur arbetslaget arbetar med lärandemålet för en elev med autism och utvecklingsstörning under en termin, och de preciserade frågeställningarna är ”Hur ser processen för arbetet med ett lärandemål i ämnesområdet kommunikation ut?”, ”Vilka svårigheter och möjligheter möter arbetslaget?” och ”På vilket sätt arbetar arbetslaget med formativ bedömning?”Den teoretiska ramen innefattar tidigare forskning om autism och kommunikation samt om formativ bedömning. Som teoretisk utgångspunkt har i studien använts ett sociokulturellt perspektiv på lärande.För empirin har en hermeneutisk ansats tagits och tre samtalsintervjuer, två observationer och personalens loggbok har kritiskt analyserats.Resultatet visar att processen med den formativa bedömningen och arbetet med lärandemålet är i en inledningsfas. Lärandemålet som arbetslaget har utarbetat är relativt brett, vilket kan vara en orsak till att eleven under studiens gång inte har utvecklats mot målet. Arbetslaget har stött på svårigheter i arbetet, vilket till viss del handlar om att förutsättningarna för utvecklingsarbetet har lett till att flera i arbetslaget inte har tagit del av innehållet i utvecklingsarbetet och att loggboken nästan inte har använts. De har även mött möjligheter och upplever att utvecklingsarbetet har lett till att de numera pratar mycket mer om kommunikation. Det går att se att arbetslaget till viss del arbetar formativt, även om det inte är på ett strukturerat och planerat sätt. Studien har gett erfarenheter och kunskaper om att leda ett pedagogiskt utvecklingsarbete och om vilka implikationer det kan komma att få för den medverkande personalen. Av resultaten går att dra slutsatsen att arbetslaget antagligen skulle ha fått ut mer av utvecklingsarbetet om handledaren för utvecklingsarbetet i formativ bedömning hade haft en aktiv roll mellan de pedagogiska gemenskaperna. Detta är en viktig lärdom för andra skolor som planerar att genomföra liknande projekt.

Trots rapporterad uppskattning av daglig verksamhet för dess sociala och psykiska effekter uppvisar deltagare missnöje med att inte få tillräckligt med ekonomisk ersättning för sin sysselsättning. Tidigare forskning har funnit uttryck för en lönearbetesdiskurs bland deltagare i daglig verksamhet. Det uttryckta missnöjet och beskriven lönearbetesdiskurs tas fasta på och bildar utgångspunkten för denna uppsats. Syftet är att undersöka hur deltagare i daglig verksamhet förhåller sig till sin sysselsättning och värdet på den egna aktiviteten i relation till lönearbete. Sju deltagare intervjuades och en kvalitativ tematisering gjordes av materialet. Empirin analyserades med hjälp av Gramscis hegemonibegrepp och Marx arbetsdefinition. Resultaten visar hur deltagare uppvisar ambivalens inför förståelsen av sin sysselsättning som arbete. De sociala och psykologiska effekterna krockar med lönearbetsdiskursen genom det uttryckta behovet av att få ekonomisk ersättning för sin sysselsättning. Trots säkrad inkomst från försäkringssystemet beskrivs behovet att få ekonomisk ersättning för daglig verksamhet som avgörande för deltagarnas uppfattning om den egna sysselsättningens värde. Slutsatsen är att även om en alternativ arbetsdefinition kan skymtas i deltagarnas berättelser trängs denna uppfattning ut av den hegemoniska lönearbetsdiskursen. / Although reports show that participants appreciate Swedish day activity centers for its social and psychological effects, participants also express dissatisfaction with not getting enough financial compensation for their occupation. Previous research has found display of a wage labor discourse among participants in day activity centers. Together, the expressed dissatisfaction and the wage labor discourse form the starting point for this study. The aim for this study is to explore how participants in day activity centers relate to the value of their occupation in relation to wage labor. Seven participants were interviewed and a qualitative thematization was made. The findings were analyzed using Gramsci's concept of hegemony and the definition of work by Marx. The findings demonstrate how participants display ambivalence in their understanding of their occupation as work. The social and psychological effects of the occupation collide with the wage labor discourse through the expressed need for financial compensation for their occupation. Even though the participants’ income is secured through the insurance system, the need for financial compensation through occupation is still described as vital in the participants' perception of the value of their occupation. The conclusion is that, although an alternative definition of work can be seen in the accounts of the participants, this definition gets suppressed by the hegemony of the wage labor discourse.