Syftet med studien är att öka kunskapen om vad som ligger till grund för placering i sexårsverksamhet för barn med en intellektuell funktionsnedsättning. Studien har riktats till vårdnadshavare och professioner som varit involverade i en sådan process. Deras erfarenheter och kunskaper inför och i samband med barns övergång från förskola till sexårsverksamhet har varit i fokus. Studien har en kvalitativ ansats. Den bygger på tre fallstudier och data har samlats in genom intervjuer. Det insamlade materialet har, utifrån studiens syfte och frågeställningar, i ett första skede bearbetats utifrån Bronfenbrenners ekologiska modell och sedan analyserats med stöd av ett sociokulturellt samt relationellt och kategoriskt perspektiv. Resultatet visar att vårdnadshavarnas beslut för placering av sina sexåriga barn i två av tre fall bygger på önskan om att i första hand nå trygghet för sina barn. Medverkande professioner, bland annat förskollärare och specialpedagoger beskriver att de kan se hur barnen växer ur förskolan och behöver ett annat slags stöd än vad den verksamheten kan ge. De nämner andra faktorer som behöver beaktas för dessa barn, främst individuella behov, väl anpassade lärmiljöer och professionskompetens som viktiga vid placering. Flera informanter uttrycker på något sätt att de här barnen hamnar i ett ingenmansland då det inte är något självklart val var de här barnen ska gå sitt förskoleklassår. Huvudansvaret för beslutet om placering ligger hos vårdnadshavarna. Resultatet pekar på att för att det ska mynna ut i en bra placering krävs en samverkan mellan de olika aktörer som har kunskap om det specifika barnet. När samverkan sker vilar intentionen på ett relationellt synsätt på barnets behov. Beslutet om placering grundar sig i ett vidare perspektiv än när vårdnadshavare, utan full insyn/kunskap om olika verksamheter och möjligheter eller hinder, ensam ska ta ett beslut.

Syftet med studien var att undersöka vad specialpedagogisk kompetens innebär för speciallärare, specialpedagoger och lärare verksamma inom Komvux och Lärvux, samt hur utbildningen organiseras och genomförs för att göra studiesituationen tillgänglig för elever i behov av specialpedagogiska insatser. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats och halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer tillämpades som datainsamlingsmetod. Fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes i fyra olika kommuner, med totalt 15 respondenter. Insamlat material har analyserats utifrån teorin om KASAM, samt det relationella och kategoriska perspektivet. Resultatet visar att den mest betydelsefulla faktorn för att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna elever i behov av specialpedagogiska insatser är respondenternas förmåga att bygga och bibehålla respektfulla relationer. Respondenterna genomför stödjande insatser för att göra studiesituationen hanterbar och begriplig, i syftet att öka elevers autonomi och stärka tilltron till den egna förmågan, genom att skapa struktur och tydlighet i studierna, erbjuda individuell handledning och stöd i studieteknik, samt tillhandahålla alternativa verktyg. Specialpedagogisk kompetens är starkt förknippad med pedagogens personliga egenskaper som innebär ett respektfullt för-hållningssätt, genuint intresse och engagemang i mötet med eleven. Den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara genom ett kollegialt lärande och respondenterna åtar sig ett omfattande ansvar över elevhälsofrämjande insatser för att tillgodose vuxnas behov, rätt till utbildning och därmed en andra chans. Utifrån resultatet kan en slutsats dras att respondenterna i sin profession har en nyckelroll i att utforma en meningsfull studiesituation för att vuxna elever ska uppleva en känsla av sammanhang.

Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hur elever med intellektuell funktionsnedsättning upplever bemötande i grundsärskolan och möjligheten till att påverka sina liv. Målsättningen för studien har varit att synliggöra detta ur ett elevperspektiv. Studien baseras på en kvalitativ metod. Vi har genomfört fokusgruppsintervjuer med en flick- och pojkgrupp. Det genomfördes tre intervjuer med respektive grupp. Studien genomfördes i en svensk kommun. I studiens bakgrund tas begrepp som ledarskap, bemötande, stigmatisering, empowerment och hälsa upp. Antonovskys teori KASAM om hälsa och välbefinnande och det relationella perspektivet ligger som grund för analys av data i studien. Resultatet visar att eleverna som deltagit i studien upplever att pedagoger på deras skola har ett bra bemötande, de säger att lärarna visar respekt och att de upplever att det finns bra lärare på skolan. En bra vuxen definierar de som någon som är snäll, rolig och sträng när det behövs. Eleverna uppger att de trivs i skolan med vänner och lärare. Pojkarna redogör för en mer aktiv fritid än flickorna. Om möjligheten att påverka sitt liv så framkommer att pojkarna har mer tro på att kunna klara sig självständigt i livet än vad flickorna ger uttryck för, de tror att de kommer att behöva fortsatt stöd av andra med vissa saker i livet efter skolan. I studien framkom att bemötandet från elevernas omgivning har en viktig betydelse för deras identitet och syn på sig själva.

Studien beskriver undervisningen för elever som använder alternativa kommunikationssätt beroende på tal-, språk och kommunikationssvårigheter och är inskrivna i särskolan. Syftet med studien är att öka kunskapen gällande vad pedagoger använder för strategier i undervisningen för elever som använder Alternativ och Kompletterande Kommunikation vilket förkortas AKK, samt utifrån möjligheter och hinder se hur stödet kan utvecklas. Studien utgår från ett sociokulturellt perpektiv då kommunikation och språk är centralt och utvecklingen sker i samspel och interaktion med omgivningen vilket bidrar till delaktighet gällande kunskap och färdigheter. Även ett biopsykosocialt perspektiv lyfts fram gällande delaktighet vid funktionsnedsättning då modellen ICF-CY kan stödja pedagoger att identifiera behov gällande anpassning av undervisning och miljö samt ökar medvetenhet om möjligheter och hinder.  Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med tematisk analys. Ansatsen är inspirerad av fenomenografi då studien visar på pedagogers syn gällande strategier och utveckling av stöd samt upplevelser i arbetet utifrån möjligheter och hinder med elever som använder AKK. Datainsamlingen har genomförts med semistrukturerade intervjuer som innefattar sex pedagoger vilka har befattningar som speciallärare repektive klasslärare och undervisar elever som använder AKK i årskurs 1-9 och är inskrivna i grundsärskolan. Tidigare forskning är hämtad från litteratur, artiklar, avhandlingar samt styrdokument som kopplas till resultatet. Studien visar på olika angreppssätt utifrån evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet som pedagoger använder i arbetet med elever som har AKK gällande frågeställningar om strategier, utveckling av stöd samt möjligheter och hinder kopplat till forskning. Genom tematisk analys av datainsamlingen har fem teman framkommit som presenteras i Resultatdelen. De fem temana är möjligheter till kommunikation, strategier för att undanröja hinder, delaktighet genom kommunikation, spegellära utifrån socialt samspel och omgivningens betydelse via samverkansformer vilket kopplas till forskning i Diskussionsdelen för att få svar på frågeställningarna.

The aim is to contribute to knowledge about teachers´work with motivation in mathematics teaching in compulsory schools for pupils with intellectual disabilities. This essay investigates what strategies teachers use and how teachers plan and teach to motivate their pupils. Furthermore the authors investigates what factors in education teachers find promote, respectively complicate the students´ ability to find motivation in the subject mathematics. The theoretical foundation consists of Bruner´s motivation theory. In the essay the authors consider the external motivation and the inner motivation from Bruner, to see what motivates the pupils mostly. The external motivation is created from grades and teachers´ credit. The inner motivation is created from curiosity, competence and reciprocity, according to Bruner´s theory. The reason why the essay uses Bruner´s motivation theory is because he has mathematic as example in his studies about motivation in education and several other essays and books refer to his theories (Alexandersson, 2009; Hein, 2012). The starting point of this essay is a qualitative study which contains interviews with ten teachers from eight different municipalities in the middle region of Sweden. The research articles this study is based upon show that teachers motivate pupils by using a variety of methods, differentiated teaching, uses concrete material and graphic organizers. In summary, the result indicates that teachers motivate pupils with a variety of methods and they differentiat the teaching for each pupil, they use concrete material and graphic organizers. In order to motivate the pupils in the subject of mathematics, it is of great importance to maintain good relations, starting by looking at their pupils´ different areas of interest and their own experiences. It is also important to divide the math lesson into smaller parts, so the pupils know what is going to happen and for how long they should work in order to keep up their motivation. The result of this essay indicates that teachers describe that their work in motivating pupils in mathematic teaching, is being sensitivity to the group, but also to the individual. Al of the teachers describe how they always reprioritize and alter their lesson planning in order to preserve and keep their pupils´ motivation.

Syftet med denna uppsats är att belysa personer med intellektuell funktionsnedsättning boende på serviceboende och personalens upplevelser angående brukares självbestämmande. Som metod har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med fyra brukare och fyra personal på servicebostäder i en kommun i södra Sverige. Som teoretisk ram har Scheffs, sociala band använts. Uppsatsen åskådliggör komplexiteten personalen upplever kring brukarnas självbestämmande och hur detta utmanas av de relationer och beroende som finns brukare och personal emellan. Särskilt framkommer denna komplexitet i relationen mellan personalens ansvar, till exempel för brukarens hälsa kontra att tillförsäkra brukarnas självbestämmande. Brukarnas bild av hur de själva upplever att självbestämmandet tar sig frekvent till uttryck kring vardagsaktiviteten. Det framkommer vidare att brukarna saknar full kunskap angående deras självbestämmande men ändock upplevs brukarna som nöjda med sitt faktiska självbestämmande i vardagen. Trots riktlinjer och handlingsplaner upplever personalen att teori och praktik inte går hand i hand vilket försvårar personalens arbete med brukarens självbestämmande / The purpose of this essay is to highlight the people with intellectual disabilities in service housing in a municipality and staff's experiences regarding the user's self-determination. As a method, we have used semi-structured interviews where we have interviewed four users and four staff in service housing in a municipality in southern Sweden. As a theoretical framework, Scheffs, social bond theory has been used. The essay illustrates the complexity of staff experience around people with intellectual disabilities self-determination and how this challenged by the relationships and dependencies that exist between people with intellectual disabilities and staff. In particular this complexity appears in the relationship between the staff´s responsibility, for example people with intellectual disabilities health versus ensuring their self-determination. People with intellectual disabilities picture of how they themselves feel that self-determination manifests itself in everyday life. It also appears that the people with intellectual disabilities lack full knowledge of their self-determination, but despite this, the people with intellectual disabilities are perceived as satisfied with their actual self-determination in everyday life. Despite guidelines the staff experience that theory and practice do not go hand in hand, which makes the staff's work more difficult with the people with intellectual disabilities self-determination.

Trots rapporterade brister och ojämlikheter i sexualundervisningen både i Sverige och utomlands, finns det inga tydliga riktlinjer för hur undervisningen ska bedrivas. Syftet med uppsatsen var att få en fördjupad kunskap i hur pedagogerna inom grundsärskolan arbetar med sex- och samlevnadsfrågor samt hur normer och sex- och samlevnad som ämnesområde integreras i grundsärskolans undervisning. Fyra intervjuer genomfördes med totalt 6 personer och en kvalitativ tematisering av materialet genomfördes. Analysen genomfördes med hjälp av Deweys pedagogiska förhållningssätt som teoretisk utgångspunkt. Resultatet av undersökningen visar att det finns svårigheter för pedagogerna att veta hur undervisningen bör utformas då det saknas riktlinjer för detta och att flera utmaningar i undervisningen går att identifiera. Det framkommer också att det normkritiska förhållningssättet är bristfälligt och saknar betydande perspektiv. Slutsats är att det behövs mer riktlinjer och stödmaterial för att försäkra att eleverna erhåller en sex- och samlevnadsundervisning av hög kvalitet. / Despite reported shortcomings and inequalities in sex education both in Sweden and abroad, there are no clear guidelines for how the teaching should be conducted. The purpose of the thesis was to gain an in-depth knowledge of how the pedagogues within the primary school of student with intellectual disabilities work on sex and cohabitation issues, as well as how norms and sex and cohabitation as a subject area are integrated into the primary school's teaching. Four interviews were carried out with a total of 6 people and a qualitative thematization of the material was carried out. The analysis was carried out with the help of Dewey's pedagogical approach as a theoretical starting point. The result of the study shows that there are difficulties for the educators to know how the teaching should be designed when there are no guidelines for this and that several challenges in the teaching can be identified. It also appears that the norm-critical approach is deficient and lacks significant perspectives. The conclusion is that more guidelines and support material are needed to ensure that the students receive a high-quality sex and cohabitation education.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter dagligen patienter med intellektuella funktionsnedsättningar överallt inom vården. Patienter med intellektuella funktionsnedsättningar kan ha svårigheter att kommunicera verbalt och kan därför använda andra sätt att utrycka sig på. Mötet mellan patient och sjuksköterska är vanligt förkommande inom vården, det är därför viktigt att kommunikationen mellan sjuksköterska och patient fungerar på bästa sätt. Syfte: Föreliggande litteraturstudie syftar till att sammanställa vetenskapliga studier som belyser sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter med intellektuella funktionsnedsättningar.Metod: En litteraturstudie som bygger på 10 studier med kvalitativ ansats. Studierna inhämtades i databaserna PubMed och Cinahl. Analysering av utvalda studier skedde genom att studierna lästes individuellt, centrala fynd och meningsbärande enheter jämfördes sedan sinsemellan författarna och huvud- och underkategorier skapades för att besvara studiens syfte och frågeställning.Resultat: Två huvudkategorier framkom. Första kategorin var Svårigheter att kommunicera med underkategorierna: Bristande kunskap, emotionella upplevelser och tidsbrist. Andra kategorin var Se och förstå patienten med underkategorierna: lära känna, strategier för att förbättra kommunikationen, ge och ta emot information.Konklusion: Föreliggande litteraturstudie visar på att sjuksköterskor upplever att det är en svår uppgift att kommunicera med patienter med intellektuella funktionsnedsättningar. Svårigheterna grundar sig i brist på kunskap om intellektuella funktionsnedsättningar samt en ständig tidsbrist i arbetet. Den bristande kommunikationen kan leda till att denna patientgrupp inte får samma möjlighet till information som övriga patienter. / Background: Nurses daily meet patients with intellectual disabilities everywhere in health care. Patients with intellectual disabilities may have difficulties to communicate verbally and might express themselves in other ways. Since the meeting between patient and nurse is very common, it's important that communication works in the best way.Aim: This literature review aims to summarize scientific studies that illustrate nurses' experience in communicating with patients with intellectual disabilities.Method: A literature review based on 10 studies with a qualitative approach. The studies were collected in the PubMed and Cinahl databases. Analysis of selected studies was done by studying the studies individually. Central findings were then compared between the authors to extract main and subcategories according to the study aim.Results: Two major categories could be extracted from the analysis. The first category was Difficulty communicating with the subcategories: Lack of knowledge, emotional experiences and lack of time. The second category was See and understand the patient with the subcategories: getting to know, strategies for improving communication and give and receive information.Conclusion: This literature review shows that nurses find it difficult to communicate with patients with intellectual disabilities. Difficulties are based on lack of knowledge about intellectual impairment and a constant lack of time at work. The lack of communication can lead to the patient does not get the same access to information as other patients receive.

Bakgrund: Patienter med intellektuell funktionsnedsättning har ett större omvårdnadsbehov än patienter utan intellektuell funktionsnedsättning, eftersom funktionsnedsättningen innebär intellektuella och adaptiva funktionssvårigheter som påverkar de sociala, kognitiva och praktiska förmågorna hos patienten. Patienter med intellektuell funktionsnedsättning är en växande patientgrupp som sjuksköterskor kan möta i alla vårdsammanhang. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av vuxna patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ studiedesign genomfördes. Databassökningar gjordes i databaserna PsycInfo, CINAHL och PubMed, vilket resulterade i tio artiklar som analyserades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2013) fem-stegsmodell. Resultat: Ett övergripande tema och tre underteman identifierades som svarade på syftet, vilka var; (tema) Betydelsen av att skapa en personcentrerad omvårdnad i arbetet med patienter med en intellektuell funktionsnedsättning (1) Personkännedom som grund till personcentrering (2) Anpassad kommunikation som nyckel till personcentrering (3) Patienten som en del av teamet för personcentrering. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde att det var av vikt att skapa en personcentrerad omvårdnad i arbetet med patienter med intellektuell funktionsnedsättning. För att detta skulle vara möjligt upplevde sjuksköterskorna att det var viktigt att ha personkännedom om patienten, att kunna anpassa sin kommunikation och att göra patienten delaktig i teamet. / Background: Patients with intellectual disability have a greater need for care than patients without intellectual disability, since the disability involves intellectual and adaptive disabilities that affect the social, cognitive and practical abilities of the patient. Patients with intellectual disability are a growing group of patients that nurses can meet in all healthcare contexts. Aim: The aim was to illuminate nurses' experiences of caring for adult patients with intellectual disability. Method: A literature review with qualitative study design was conducted. Database searches were made in the databases PsycInfo, CINAHL and PubMed, which resulted in ten articles analyzed using Forsberg and Wengström's (2013) five-step model. Result: An overall theme and three subthemes were identified that responded to the aim, which were; (theme) The importance of creating a person-centered care in the work with patients with an intellectual disability (1) Person knowledge as a basis for person-centering (2) Adapted communication as a key to person-centering (3) The patient as part of the team for person-centering. Conclusion: The nurses felt that it was important to create a person-centered care in the work with patients with intellectual disabilities. In order for this to be possible, the nurses experienced that it was important to have personal knowledge of the patient, to be able to adapt their communication and to make the patient involved in the team.

Bakgrund: Kommunikation är en central del i vårdpersonals omvårdnadsarbete. Kommunikationsproblem kan bidra till en mindre personcentrerad vård. När vårdpersonal möter patienter med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning som ofta har kommunikationssvårigheter kan kommunikationsproblem uppstå. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vårdpersonals upplevelser av kommunikation med patienter som är diagnosticerade med AST och ID. Metod: En litteraturstudie baserad på tio studier med kvalitativ ansats. Studierna är inhämtade från PsycINFO, PubMed och CINAHL och en analys av de utvalda studierna utfördes. Huvud och underkategorier skapades och utifrån dessa kategorier besvarades studiens syfte. Resultat: Tre huvudkategorier som beskrev vårdpersonals erfarenhet av kommunikation med patientgruppen framkom genom dataanalysen. Huvudkategorierna var kompetens, individanpassat bemötande och arbetsmiljö. Konklusion: Litteraturstudien visar på att vårdpersonal upplevde att kommunikation med den aktuella patientgruppen var begränsad, en orsak var kunskapsbrist om diagnoserna och brist på kommunikationsstrategier för dessa patientgrupper. Resultatet visade också att såväl tidsbrist som bristfällig organisation var ett problem i omvårdnaden av dessa patienter. / Background: Effective communication is a critically important skill for health personnel. Failures of communication may impair patient-centred care. Communication is frequently challenged between health personnel and patients with autism spectrum disorder or intellectual disabilities, due to the communication problems that come with these diagnoses. Aim: This literature review aimed to explore health personnel´s experience of communication with patients with autism spectrum disorder and intellectual disabilities. Method: A literature review of ten studies using a qualitative approach was performed. Studies were collected from CINAHL, PsycINFO and PubMed and an analyse of the selected studies was done. Main and sub-categories were created and based on these categories; the aim of the study was answered. Result: Three main categories describing the experience of health personnel in communicating with the patients emerged through the data analysis. The main categories were; provider competence, individual approach to caregiving and the working environment. Conclusion: This literature review showed that health care personnel experienced limited communication with this patient group, which was attributed to knowledge gaps about the diagnosis as well as a lack of communication strategies. The review concluded that both time shortages and a lack of organization are major problems in the care of these patients.