BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan är något som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i ämnet. Flera av de styrande krafterna som påverkar förskolans verksamhet beskrivs och även förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv på lärande, värderad kunskap i samhället och på motivation till lärande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvändning.SyfteAtt undersöka datoranvändning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationär dator i verksamheten.- Hur ser användandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvändningen med i verksamheten?- Vilka faktorer påverkar användandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgångspunkt och tog inspiration från den etnografiska forskningsansatsen då dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begränsar människors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhämtning av underlag till studien var fältforskning i form av observationer och informella intervjuer och fältsamtal.ResultatFältforskningen resulterade i en mängd exempel på hur förskolan använde tekniken till att både ersätta redan existerande aktiviteter, men även hur den bidragit till att utveckla och förändra aktiviteter och arbetssätt. Det framkom att det är många olika faktorer som påverkar användandet och vidare även ett flertal exempel på pedagogiska fördelar som tekniken bidrog med i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen

<p>Detta examensarbete är gjort åt ingenjörsfirman Navo AB i Karlstad. Syftet med arbetet är att förvandla och återskapa en befintlig instruktionsbok i pappersform till en komplett interaktiv presentation med 3D-animationer skapade i Cult3D. En metodik för att skapa instruktions-boken ska utarbetas, samt utreda vilka möjligheter Cult3D har för arbetet. Det mesta av materialet är hämtat från elektroniska källor. </p><p>Rapporten delas in i två delar: en teoridel och en utförandedel. Teoridelen presenterar de använda programmen och beskriver dess funktioner med tyngdpunkt på Cult3D. Denna 3D-motor har med fotorealistiska ytor, användarvänlighet och möjligheten att komma närmare verkligheten, snabbt blivit världsledande inom interaktiv 3D-grafik. Den praktiska delen beskriver hur instruktionsboken tagit form, hur programvarorna använts och hur de beslut bakom tekniska- och designmässiga lösningar tagits. </p><p>Resultatet blev en fullt funktionerlig, interaktiv instruktionsbok med illustrativa Cult3D-objekt. Den är färdig att användas vid en arbetsstation från antingen CD-media eller lokal hårddisk. </p> / <p>This degree project is made for the engineering firm Navo AB in Karlstad. The aim of the report is to turn an existing paper manual into an interactive presentation with 3D animations created in Cult3D. A method to create the manual will be prepared and to find out which possibilities Cult3D has for the work. Mostof the material in the report is taken from various electronic sources. </p><p>The report is divided in two parts: a theory and a practical part. The theory part presents the used software and describes their functions with more detailed information about Cult3D. This 3D motor has rapidly been world leading within interactive 3D graphics because of its user ability, photo realistic surfaces and the possibility to reach reality. How the manual took shape is described in a practical part. It describes how the software has been used and the decisions behind the design and technical solutions. </p><p>The result was a fully functional, interactive manual with illustrative Cult3D objects. It is ready to use at a workstation from either a CD or a local harddrive.</p>

<p>This degree project is made for Sundbyholms Golf&Country Club in Eskilstuna. The aim of the report is to produce a website which include a golf course interactive guide and an online game. Programs that have been used during the project are Adobe Photoshop, Macromedia Dreamweaver, Macromedia Director, Discreet 3DS Max and the plug-in 3DS Max Exporter. The choice of programs are based on experience and knowledge from the university education Media and Communication Engineering at Linköping University. </p><p>The golf course guide contains a 2D-guide (image) and a 3D-guide (interactive image). The guides have an image overview of each hole, with liked key points to photograph’s. The photos gives the user a physical view of the course. In the 3D-guide the visitor can “look around” in the view. The interactiv photo is created in 3DS Max combined with Director. The online game, Minituregolf, was programed in Directors own language Lingo.</p>

<p>Den interaktiva tavlan, som är en dyr investering, återfinns i allt fler klassrum i Sverige. Forskning har gjorts på flera håll i världen angående olika aspekter av tavlans användning och vilka konsekvenser dessa kan få. I Sverige har det ännu inte gjorts så mycket inom det här forskningsområdet. Genom observationer och spontana intervjuer har jag velat ta reda på hur lärare i en svensk skola använder tavlan och hur de ser på behovet av utbildning på området. De olika användningssätten har jag kategoriserat som <em>Användning av tavlan som Whiteboard, Användning av tavlan som datorskärm och Användning av tavlan som interaktiv tavla,</em> där den andra kategorin var vanligast. Jag har i mina studier sett att lärare är mycket positiva till tavlan och också använder många funktioner den har. Dock skulle lärarnas användning av tavlan även vara möjlig med en dator kopplad till en projektor. Behovet av utbildning är stort enligt lärarna själva och även enligt mina slutsatser. Jag anser att utbildning eller fortbildning bör röra både det tekniska, praktiska och det pedagogiska planet. Det är viktigt att man diskuterar och reflekterar över sin egen undervisning med tavlan i klassrummet och hur man med hjälp av tavlans alla möjligheter kan involvera eleverna mer och arbeta mot en god lärande miljö.</p>

<p>Skolornas användande av teknisk utrustning har eskalerat sen ett flertal årtionden. Tidigare använde sig pedagoger i skolorna av svart tavla och krita i sin undervisning till att de i dagsläget använder sig av mer eller mindre komplicerad teknisk utrustning exempelvis</p><p>datorer. Informationsteknologin tog reell fart genom att det med ekonomiska resurser satsades på kompetensen för både elever och pedagogers kunnande gällande datakunskap. En teknisk utrustning som kan användas som ett pedagogiskt verktyg är den interaktiva tavlan(IAT) som är en beröringskänslig tavla kopplad till dator, projektor och ett nätverk. En interaktiv tavla kan även fungera som en vanlig skrivtavla, en sk. Whiteboard, men i princip utgör den via den</p><p>projicerade bilden en förlängning av datorns bildskärm samtidigt som möjlighet finns att via tavlan styra vad som visas. Vid litteraturgenomgång har framkommit att Storbritanniens satsning på IT i skolan har fått stort genomslag via införandet av den IAT:n i näst intill varje klassrum. Det som framkommit i både studiens litteraturgenomgång och resultatdel är bland annat vikten av utbildning gällande IAT:ns teknik och funktioner. Syftet med detta</p><p>examensarbete är att studera en pedagogs användande, för- och nackdelar med IAT:n som ett pedagogiskt verktyg. De frågeställningar som ställts i studien är: Hur använder en pedagog den interaktiva tavlan? och Vilka eventuella för- och nackdelar finns?</p><p>I studien som utförts har data samlats in och där källorna som använts för datainsamlingen har varit (a) videoupptagning,</p><p>(b) ostrukturerad intervju och (c) analyser av datakällor.</p><p>Videoupptagningarna genomfördes i klassrummets befintliga miljö vid sju olika lektionstillfällen och där ämnena varierade. Den ostrukturerade intervjun som var baserad på temafrågor utfördes med pedagogen och pågick i cirka 50 minuter. (A) Analys av videoupptagningar och intervju utfördes av författarna som studerade de data som framkommit av källorna och vid ett senare tillfälle utfördes även en (B) analys av videoupptagningarna. Denna utfördes av pedagogen som fick möjlighet att reflektera och kommentera över sitt eget agerande. Vid datainsamlingen har utgångspunkterna för temafrågorna varit de frågeställningar som legat till grund för studiens syfte.</p><p>En intressant aspekt som framkommit i studien är vilken inverkan IAT:n fått på undervisningseffektiviteten, vilket kan få både positiv och negativ effekt. En negativ effekt kan vara om hastigheten på undervisningen går för fort fram för att eleverna skall hinna</p><p>befästa sina kunskaper. En positiv effekt som framkommer är att pedagogen kan vinna tid när denne planerar och förbereder sin undervisning. Ett annat viktig påpekande som framkommit i denna studie är att pedagogen bör planera och lägga upp undervisningen så att eleverna känner sig delaktiga och engagerade i den nya tekniken. De skall känna att IAT:n även är deras verktyg och inte bara pedagogens. Engagemang från eleverna kan åstadkommas på många olika sätt. Det gäller för pedagogerna att hitta en bra väg som passar alla olika individer och detta kan åstadkommas genom att hitta elevernas olika intressen och utifrån dessa planera undervisningen. I studien har uppmärksammats att det som behövs för att kunna använda tekniken till fullo är utbildning och ett intresse från pedagogen.</p>

<p>Ett bildlexikon ger en bildlig stimulans och gör lärande till en interaktiv lek. Men bildlexikon är inte enbart för barn, de skapas även för ungdomar och vuxna. De kan berätta historier och sagor på ett underhållande sätt, även återge historia. Deras syfte bestäms enbart av deras skapare. Det denna rapport handlar om är skapandet av ett bildlexikon. Syftet med detta lexikon är att utbilda yngre människor inom ämnet vardag, allt som man kan komma att stöta på inom vardagen finns i detta lexikon. Det företag som står för detta bildlexikon är Euroway Media Business AB, de har länge jobbat med hemsidor men vill nu ge sig in på nytt territorier där de kan utöka sina kunskaper. Bildlexikonet kommer sedan att göras om till en applikation, i ett senare projekt, och integreras på en hemsida som för tillfället är under konstruktion. Det som är viktigt att tänka på vid skapandet av ett bildlexikon är att ha en röd tråd igenom hela arbetet, göra många undersökningar för att hålla koll på att man är på rätt spår och till sist vara kreativ. Olika väl använda metoder – som till exempel enkäter och persona - kom att användas under projektet för att samla in data, undersöka målgruppen och för att utvärdera lexikonet. Resultatet blev ett strukturerat lexikon med tillräckligt många bilder och kategorier för att det ska vara utbildande. Rent grafiskt blev det tilltalande och framhäver innehållet i lexikonet.</p> / <p>A picture dictionary gives a figurative stimulus and makes learning an interactive game. But the dictionary is not just for children, they are also made for young people and adults. They can tell stories and fairytales in an amusing way, they can even retell history. Their purpose is only decided by their creator. This report is about the creation of a dictionary with pictures. The purpose of this dictionary is to educate young people about the objects we encounter in our everyday life; anything you can encounter is in this dictionary. The company that is in charge for this dictionary is Euroway Media Business AB, they usually work with websites for other companies but they feel like expanding their ground and knowledge. The dictionary will be made into an application, in a later project, which eventually will be integrated on a website – that is currently under construction. One thing to keep in mind when designing a dictionary is to have a main theme throughout the project, go through a lot of surveys to keep on track and finally – be creative. Different kinds of methods were used – for example a poll and a persona – during the project to collect data, examine the target group and evaluate the dictionary. The result became a well structured dictionary with enough pictures and categories to be educational. It became pure graphic, appealing and highlights the dictionaries content.</p>

Skolornas användande av teknisk utrustning har eskalerat sen ett flertal årtionden. Tidigare använde sig pedagoger i skolorna av svart tavla och krita i sin undervisning till att de i dagsläget använder sig av mer eller mindre komplicerad teknisk utrustning exempelvis datorer. Informationsteknologin tog reell fart genom att det med ekonomiska resurser satsades på kompetensen för både elever och pedagogers kunnande gällande datakunskap. En teknisk utrustning som kan användas som ett pedagogiskt verktyg är den interaktiva tavlan(IAT) som är en beröringskänslig tavla kopplad till dator, projektor och ett nätverk. En interaktiv tavla kan även fungera som en vanlig skrivtavla, en sk. Whiteboard, men i princip utgör den via den projicerade bilden en förlängning av datorns bildskärm samtidigt som möjlighet finns att via tavlan styra vad som visas. Vid litteraturgenomgång har framkommit att Storbritanniens satsning på IT i skolan har fått stort genomslag via införandet av den IAT:n i näst intill varje klassrum. Det som framkommit i både studiens litteraturgenomgång och resultatdel är bland annat vikten av utbildning gällande IAT:ns teknik och funktioner. Syftet med detta examensarbete är att studera en pedagogs användande, för- och nackdelar med IAT:n som ett pedagogiskt verktyg. De frågeställningar som ställts i studien är: Hur använder en pedagog den interaktiva tavlan? och Vilka eventuella för- och nackdelar finns? I studien som utförts har data samlats in och där källorna som använts för datainsamlingen har varit (a) videoupptagning, (b) ostrukturerad intervju och (c) analyser av datakällor. Videoupptagningarna genomfördes i klassrummets befintliga miljö vid sju olika lektionstillfällen och där ämnena varierade. Den ostrukturerade intervjun som var baserad på temafrågor utfördes med pedagogen och pågick i cirka 50 minuter. (A) Analys av videoupptagningar och intervju utfördes av författarna som studerade de data som framkommit av källorna och vid ett senare tillfälle utfördes även en (B) analys av videoupptagningarna. Denna utfördes av pedagogen som fick möjlighet att reflektera och kommentera över sitt eget agerande. Vid datainsamlingen har utgångspunkterna för temafrågorna varit de frågeställningar som legat till grund för studiens syfte. En intressant aspekt som framkommit i studien är vilken inverkan IAT:n fått på undervisningseffektiviteten, vilket kan få både positiv och negativ effekt. En negativ effekt kan vara om hastigheten på undervisningen går för fort fram för att eleverna skall hinna befästa sina kunskaper. En positiv effekt som framkommer är att pedagogen kan vinna tid när denne planerar och förbereder sin undervisning. Ett annat viktig påpekande som framkommit i denna studie är att pedagogen bör planera och lägga upp undervisningen så att eleverna känner sig delaktiga och engagerade i den nya tekniken. De skall känna att IAT:n även är deras verktyg och inte bara pedagogens. Engagemang från eleverna kan åstadkommas på många olika sätt. Det gäller för pedagogerna att hitta en bra väg som passar alla olika individer och detta kan åstadkommas genom att hitta elevernas olika intressen och utifrån dessa planera undervisningen. I studien har uppmärksammats att det som behövs för att kunna använda tekniken till fullo är utbildning och ett intresse från pedagogen.

Is it possible, and suitable, to use multimedia in classic literature studies at Swedish upper secondary school? What alternatives are there?  Is there any foundation in the curriculum for an expanded conception of text as in multimedia?  Will the conception literacy support use of multimedia in classic literature studies, and in what ways? How do we generally look upon the definition text, is it only printed letters, or something more? To get an answer to the questions we decided to examine a number of theories, Gardner’s theory about the different intelligences, the conception literacy and the expanded text concept. In these three theories we took our starting-point for the following work. The main subjects became two interactive sights on Internet and one CD-ROM, all containing classic literature. Our previous knowledge in this subject field was very meager.  This work has given us an opportunity to discover some of the multimedia that is available, and the result we have come to is that multimedia absolutely belongs in studies of classic literature as well as in other subjects. We think it is necessary to pay attention to multimedia in the future education, because of the text flow in the society. Text flow is much more than just printed letters, for example web sites with further more experiences such as pictures/paintings and music, which makes a comprehensive picture. As we see it, this conclusion has support in the theories.

Innan studiens start gav vi, två lärarstudenter, två skolor möjligheten att deltaga i ett interaktivt förändringsarbete. Efter betänketid tackade skolorna nej till erbjudandet. Detta fick oss att fundera över hur skolor ser på utvecklingsarbete som involverar externa aktörer. Syftet med studien var att framhäva möjligheter och hinder inom skolutveckling som är i interaktion med utomstående aktörer, i form av bland annat lärarstudenter och forskare. Vidare syftade studien till att studera vilka faktorer som påverkar en skolas personals inställning. Dessutom ämnade arbetet skapa vidare förutsättningar för ett framåtsträvande samarbete mellan skolan och övriga tänkbara aktörer. Utifrån kvantitativa enkäter, som genomfördes på den valda gymnasieskolan, kunde vi fastställa den allmänna inställningen till interaktivt utvecklingsarbete med utomstående aktörer. Utifrån enkätresultatet utformades och genomfördes kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer syftade till att komplettera och fördjupa några anställdas tankar kring en integrerad skolutveckling. Det samlade resultatet påvisade en positiv inställning till ett interaktivt samarbete med utomstående aktörer, men att det saknas erfarenhet samt kunskap inom området. De fyra stycken kvalitativa intervjuerna visade även på att respondenterna själva besatt kreativa idéer som de inte ansågs uppmärksammades av skolan. Uppsatsen avslutas med konkreta förslag på hur den valda skolan kan analysera den egna verksamheten och på ett bra sätt kunna skapa ett positivt förhållningssätt till ett utvecklingsarbete i interaktion med andra. / In the process of starting this study, the authors gave two schools the opportunity to take part in an interactive development work. After some thought, the schools chose to turn down our offer, which led us to consider on how schools in general look at interactive development work that involves external actors. The purpose of this study was to highlight possibilities and obstacles within school development, which is in interaction with outside parties, including teacher students and other researchers. The aim was likewise to study which possible affects there might be that could influence the personnel inside a school. We also aimed to promote and further a positive attitude towards this kind of change. Trough quantitative questionnaires, which were implemented on a chosen comprehensive school, we were able to pinpoint the general attitude towards development work in interaction with an outside part. Trough the collected answers we chose to design and carry out interviews of more qualitative character. Our aim was to complement and enter more deeply into some of the employer's thoughts about school development. The collected result showed a positive attitude towards an interactive cooperation with an outside part, but it also showed a lack of experience and knowledge within the topic. Through these four interviews our attention was drawn to our participants' creative ideas that they wished to develop. They also expressed that their ideas didn't get enough support from the school management. The conclusion of this study ends with concrete suggestions on how the selected school can analyze the organization, as well as find easy applicable ways on how to create a more positive attitude towards school development, in interaction with outside participants.

Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar i samband med användningen av IWB i undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer  med sammanlagd nio lärare i grundskolan. För att ta reda på lärarnas uppfattningar ställdes följande frågor: Hur uppfattade lärare att IWB påverkar på elevens lärande? Hur IWB påverkade på lärares behandling av undervisningsinnehåll? I vilka sammanhang upplever du fördelarna och/eller nackdelarna med användningen av IWB? Resultat visade att användningen av IWB skapade nya sätt att kommunicera med föräldrar både muntligt och med hjälp av den digitala IT-tekniken. Användandet av IWB i kombination med e-post och Internet ökade kontaktytorna mot elever och föräldrar. Slutsatser av studien var att IWB har påverkat lärarens relationer till eleverna och föräldrarna. IWB gav ett större utrymme i skapande av relationer i samband med skapande av undervisningsinnehåll genom att lektioner kunde sparas, skickas hem till eleven, att uppföljning av lektionerna var lättare att genomföra och att föräldrarna fick aktuell information om barnens vardag i skolan. Undervisningen blev mer varierande, levande och läraren försökte hitta den mest lämpliga formen, så att undervisningen blir så bra som möjligt. IWB stimulerade elever till att lära sig mer och utvecklade deras kunskaper. Lärarnas olika kompetenser utvecklades genom att IWB användes på ett pedagogiskt sätt som främjade elevernas lärande, i planeringen, organisering och genomförande av undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio lärare i grundskolan.