Med bakgrund i läraryrkets professionaliseringsprocess, som bland annat efterlyser lärares reflekterande och utvärderande förhållningssätt i sin yrkesutövning, avser denna studie att sammanställa och redovisa lärares erfarenheter av och förhållningssätt till IST-användning främst inom ämnet matematik. Genom att studera andra lärares upplevelser av och förhållningssätt till sitt IST-användande kan man öka sitt egna medvetande. Denna litteraturstudie syftar därför till att öka medvetenheten om de interaktiva skrivtavlornas effekter för matematikundervisningen och lärarens arbete. Studiens resultat visar att de interaktiva skrivtavlorna kan bidra med flera positiva förändringar, men för att det ska bli konkreta effekter för lärarna och undervisningen måste en rad andra förändringar först ske. Den mest framträdande faktorn som framkommit i litteraturen är att lärarna upplever att de behöver få möjligheter till en utökad fortbildning och tid till att utveckla sina tekniska och pedagogiska kompetenser. Litteraturen pekar på att en fullgod fortbildning är avgörande för hur väl den interaktiva skrivtavlan kan integreras i undervisningen och för att lärare ska utveckla en säkerhet i att hantera verktyget.

In recent years, employees at large companies have started to demand that their employer should work more for good causes. The money the company wants to donate to charity is distributed mostly through a vote to decide where the money will be remitted. The purpose of this design case is to develop a design concept for a web-based donation service that involves all employees at a company. Furthermore, the authors of this study intends to explore how the motivation for employees of a company can be affected by participation in this service. In this design case, the service function, quality and concept was tested and evaluated. The testing phase consisted of a user test in which a number of participants tested a prototype of the service. The design process that was used in this design case is target design which is described by Goodwin (2009). For three days, user testing of the service and interviews with six individuals were conducted. The conclusions drawn in this study was that the process of giving needs to be trusted by the user, and there is a clear indication that the service would increase the motivation to work for it´s users.

Att integrera IKT-verktyg i skolans verksamhet, och då specifikt interaktiva skrivtavlor, har blivit en allt vanligare företeelse för att främja elevers digitala kompetens. En kommun som har gjort en storskalig satsning på att integrera dessa interaktiva skrivtavlor är Linköpings och i dagsläget är varje klassrum i samtliga av deras grundskolor utrustade med en. Denna studie syftar till att ge en inblick i hur den satsningen har påverkat undervisningen ur ett lärarperspektiv, och då specifikt lärare i de naturvetenskapligt orienterande ämnena. Genom semistrukturerade intervjuer ämnar studien att sammanställa de förhållningssätt och erfarenheter lärare ger uttryck för gentemot de interaktiva skrivtavlorna. Studien avser att ge en uppfattning om vad lärare anser som betydelsefulla faktorer då en skola genomgår en satsning på interaktiva skrivtavlor i utbildningssyfte. Fokus ligger på begreppen möjligheter, svårigheter samt kunskaper och andra faktorer. Resultaten av denna studie visar att lärarna upplever de interaktiva skrivtavlorna som ett verktyg med potential till att ge positiva effekter i undervisningen, och på flera sätt också har det. Att de interaktiva skrivtavlorna möjliggör projektorfunktion och internetuppkoppling på ett snabbt och smidigt sätt är en av de största fördelarna som lärarna i denna studie ger uttryck för. Däremot framkommer även svårigheter med verktyget, och flera av dem är sådana hinder att användningen på ett eller annat sätt begränsas. De hinder som tydligast framträder är tekniska svårigheter, både vad gäller support, mjuk- och hårdvara, fortbildning samt tid. Att lärarna i studien önskar stöttning i sitt arbete med att bekanta sig med verktyget och involvera det i undervisningen är tydligt. Utifrån lärarnas berättelser föreslår studien att ge ökade möjligheter till tid och fortbildning, utveckla den tekniska supporten och öka lärarnas möjligheter till kollegiala samtal för att minska dessa svårigheter och den känsla av oro som de skapar för att utöka användningen och verktygets effekter. Lokala strategier, och deras förankring i verksamheten, har också visats ha en mycket betydande roll i detta, då de kan verka stöttande och styrande i och med ett uttalat syfte, mål och tillvägagångssätt. Att skolornas användning av IKT-verktyg behöver stöttas har även påpekats utifrån av bland annat Skolverket, och det senaste förslaget är att Sverige utarbetar en nationell IT-strategi. Studiens resultat visar på att detta förslag har potential att ge goda effekter på undervisningen.

Fritidsverksamheten är en skolverksamhet där barn lär sig av det sociala samspelet med andra. Syftet med denna studie är att genom pedagogernas upplevelser få ökad kunskap om barnens sociala samspel när de använder interaktiv media på fritidshemmet. vilket är ett uppdrag som skolverkets (2017) läroplan har givit fritidsverksamheten. Bakgrunden till denna studie är att mycket utav tidigare forskning inom detta område handlar näst till enbart om hur interaktiv media kan påverka skolan men inte fritidsverksamheten. Den metod jag använde att få svar på detta var att intervjua fyra olika fritidspedagoger för att höra deras reflektioner. Resultatet utav detta var att fritidspedagogerna saknade relevant kunskap och material för att kunna hålla i meningsfulla aktiviteter som gynnar det sociala samspelet. Deras reflektioner var dock att barn upplevdes ha ett väldigt positivt socialtsamspel när de fick tillfälle att använda interaktiv media på fritidshemmet. Analysen berättar hur jag gick tillväga för att få fram resultatet. Till sist i slutsatserna så sammanfattas det kort vad studiens resultat har kommit fram till.

Mental workload was investigated using electroencephalography (EEG) and National Aeronautics and Space Administration Task Load Index (NASA-TLX). The purpose of the study was to investigate the impact of passive and interactive learning on mental workload. The passive group (N = 5) had passive learning by reading a document regarding fire and safety when working in a laboratory, while the interactive group (N = 6) in addition to reading also had interactive learning by working with the same document in a group. On a follow-up test with EEG and NASA-TLX five days after the learning session, the subjects had a knowledge test based on the earlier learning. The results showed no significant divergence between the groups in mental workload measured with EEG and NASA-TLX or performance on a knowledge test. The subjects had difficulties remembering the fire and safety-routines on the knowledge test, which is consistent with previous research on risk communication. There was no correlation between EEG and NASA-TLX, which may be due to the difficulty in making accurate estimates of mental workload. / Mental arbetsbelastning har undersökts med elektroencefalografi (EEG) och National Aeronautics and Space Administration Task Load Index (NASA-TLX). Syftet med studien var att undersöka påverkan av passiv och interaktiv inlärning på mental arbetsbelastning. Den passiva gruppen (N = 5) fick passiv inlärning genom att läsa dokumentet ”Hälsa och Säkerhet vid kemiskt arbete på laboratorier, Kemiteknik (Säkerhet vid kemiskt arbete)” medan den interaktiva gruppen (N = 6) utöver genomläsningen även fick interaktiv inlärning genom att prata och samverka interaktivt i en grupp. Fem dagar efter inlärningen genomförde försökspersonerna ett kunskapstest baserat på den tidigare inlärningen med mätning av EEG samt NASA-TLX. Resultaten visade inte någon signifikant skillnad mellan grupperna i mental arbetsbelastning mätt med EEG och NASA-TLX eller prestation mätt med ett kunskapstest. Försökspersonerna hade svårt att minnas information från brand- och säkerhetsrutinerna på kunskapstestet, vilket är i enlighet med tidigare forskning om riskkommunikation. Inget samband erhölls mellan EEG och NASA-TLX, något som kan bero på svårigheten att träffsäkert skatta mental arbetsbelastning.

Syftet med detta arbete är att skapa en applikation som ska hjälpa och gynna Sunnerbogymnasiet när det gäller att locka till sig elever som går på högstadiet. För att göra detta har gruppen använt sig av bland annat VR (Virtual Reality) och Panorama som metoder till att göra applikationen attraktiv för målgruppen. För att få fram vad som kan locka elever till att använda applikationen utfördes enkätundersökningar på målgruppen som är elever i årskurs 8-9. Genom undersökningarna fick gruppen fram vad för information applikationen bör innehålla för att locka till sig elever. Med hjälp utav intervjuerna som utfördes på elever som går på Sunnerbogymnasiet, framkom det vilka platser som eleverna ansåg vara populärast på skolan. På dessa platser togs det bilder som sedan gjordes om till panorama filmer. Det finns en introduktionsdel där gruppen har visualiserat Sunnerbogymnasiets entré. Tanken bakom det är att elever ska känna igen sig när de besöker skolan. Resultatet blev en kompletterande applikation med en introduktionsfilm i 3D som föreställer skolans entré. För att visa upp populära platser på skolan finns det panorama filmer på dessa platser.

Målet med denna avhandling är att bidra med kunskap om hur digital teknik kan bidra till att utveckla matematikundervisning. I studien riktades intresset mot undervisning i tredimensionell geometri som skedde med stöd av interaktiva skrivtavlor. Syftet varatt studera hur läraren utnyttjar tekniken för att skapa matematiska situationer vilka kan möjliggöra lärande. Studien har en etnografisk inriktning där forskaren under fem veckor följdeen lärares teknikunderstödda undervisning i en klass i årskurs 9. Det empiriska materialet samlades in genom videounderstödd observation, intervju med läraren, fokusgruppsintervjuer med elever samt elevtester. Detta materialanalyserades med fokus på desätt på vilka läraren utnyttjar tekniken för att lyfta fram och arbetamed det matematiska innehållet. Resultatet visar att läraren utnyttjar flertalet strategier som tekniken erbjuder för att representera det matematiska innehållet och med teknikens hjälp växla mellan olika representationsformer, t.ex. genom att bearbeta, flytta och klona geometriska figurer. Läraren är överlag positiv till användande av teknik i matematikundervisningen, och de fördelar med tekniken som hon lyfter fram är att den hjälper och understödjerhenne utifrån de behov som uppstår i undervisningen och ger henne fler verktyg att belysa sådant som en del elever kan ha svårt att få syn på. Resultatet visar även att det fordras mycket arbete av läraren att sätta sig in i teknikens möjligheter och anpassa dessa till den egna undervisningen. Även eleverna är positiva till undervisning som sker med stöd av teknik då de menar att det hjälper dem att skapa sig en förståelse för tredimensionell geometri. Detta stärks av resultaten på det uppföljandetest som genomfördes efter arbetsområdet vilket visar att eleverna på ett påtagligt sätt utvecklat sin förståelse för geometriska begrepp.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka vilka möjligheter interaktiv högläsning har för att främja barns läsutveckling. Frågeställningen som ska besvaras är; vilka möjligheter har interaktiv högläsning i skolan och hemmet för barns läsutveckling?Inledningsvis presenteras den relation vår kunskapsöversikt och syfte har till styrdokumenten samt internationella kunskapsmätningar. Vi har redogjort för hur vi gjort sökningar för att hitta det urval av artiklar som utgjort en grund för att besvara vår frågeställning. Vidare presenteras resultatet av de artiklar som valts ut med fokus på syfte och frågeställning. En diskussion förs kring resultatet och en slutsats om att interaktiv högläsning skapar ett brett ordförråd, god läsförståelse och läsintresse dras. Dessa är faktorer som är viktiga i processen av att lära sig läsa. Interaktiv högläsning visade sig även skapa goda möjligheter för barns akademiska framgång.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om vilka erfarenheter elever har av fjärrundervisning. Vi har utgått från nedanstående frågeställningar: Vilka möjligheter och utmaningar upplever elever med fjärrundervisning? Hur upplever elever som tidigare har haft modersmålsundervisning i klassrummet skillnaden jämfört med fjärrlektioner? Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Elva elever med erfarenhet av fjärrundervisning intervjuades. Eleverna går på högstadiet och gymnasiet. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Resultatet visar att fjärrundervisning ger fler elever möjlighet att delta i modersmålsundervisning. En del respondenter upplever också den digitala tekniken som spännande och praktisk i undervisningen. Fjärrundervisning uppskattas också på grund av att den ger möjlighet till flexibel schemaläggning. Den största utmaningen respondenterna tar upp är problem med tekniken, både när det gäller utrustningen och mjukvaran. Få respondenter har en handledare på skolan som kan hjälpa dem att lösa dessa problem. Det förekommer också problem med att hitta lämplig lokal för undervisning. Några av respondenterna säger också att de föredrar klassrumsundervisning.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare i förskoleklass ser på högläsning som en språkutvecklande metod. Ser de några goda språkutvecklande förtjänster och upplever de några utmaningar med metoden. Studien har vilat på en kvalitativ ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 12 förskollärare i förskoleklass på fyra olika skolor i samma kommun. Studiens teoretiska ram har haft sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där tänkandet och lärandet utvecklas genom kommunikation tillsammans med andra. Resultatet i studien visar skillnader i hur förskollärare använder och ser på högläsning som en språkutvecklande metod. Ett mönster som framkom var att antal yrkesverksamma år påverkar hur förskollärare i förskoleklass arbetar med interaktiv högläsning. Ett annat mönster som blev tydligt i studien och som liknar resultat i tidigare forskning, var att förskollärare anser att högläsning är viktigt men att de oftast väljer bort den. Högläsning var inte det första förskollärarna nämnde när de tänkte på språkutvecklande aktiviteter.