Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av och uppfattningar om att använda den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisning samt hur den påverkar elevers lärande i matematik. Studien visar att skrivtavlan används huvudsakligen som ett demonstrationsverktyg för läraren vid exempelvis genomgångar och repetition. Den tillhörande dokumentkameran används flitigt. Skrivtavlan används också för att visa film och TV-program och ibland för att söka på internet. Eleverna interagerar med skrivtavlan när de till exempel löser uppgifter i matematik. Detta sker både enskilt och i par. Interaktion mellan elev och skrivtavlan sker även då surfplattor kopplas upp mot skrivtavlan. Det är vanligt att eleverna redovisar arbeten med hjälp av skrivtavlan. De faktorer som skapar möjligheter till användning är skrivtavlans unika egenskaper och ”Det får igång eleverna”. Skrivtavlans unika egenskaper innebär till exempel funktionen som gör det enkelt att spara och plocka fram sparade dokument samt enkelheten i att snabbt byta aktivitet. Citatet ”Det får igång eleverna” avser skrivtavlans påverkan på elevers delaktighet och fokus, faktorer som upplevs öka när skrivtavlan involveras i undervisningen. De faktorer som upplevs som hinder är lärarens kunskap om verktyget och tekniska problem. Tiden är ett hinder för lärarnas egen kunskapsinhämtning men kan också verka som möjlighet då tid kan skapas för enskilda elever när skrivtavlan används i ett stationssystem i undervisningen.

Denna studie handlar om hur auditiva och visuella element påverkar människans korttidsminne i förstapersonsperspektivs spel. Det studerades även ifall avslappnande musik påverkade minneshanteringen. För att undersöka detta skapades ett spel där informanter fick instruktioner i antingen text eller röst beroende på vilken grupp de var placerade i. Den teoretiska grunden innefattar tidigare forskning gällande minneshantering med auditiva eller visuella medel, men även hur musik påverkar människan att minnas bättre.Tolv informanter blev uppdelade i fyra grupper där de utförde olika delar. Enbart instruktioner i text eller röst, och både text och röst tillsammans. Den fjärde gruppen lyssnade på avslappnande musik innan testet. De kvantitativa och kvalitativa resultaten angav att de som fick instruktioner i text presterade lite bättre, men i framtida arbeten behövs det fler informanter för att resultatet ska kunna verifieras.

Uppsatsen är en jämförande studie av interaktiv och linjär dokumentär. Vad är det bästa med att vara lärare? Vad finns det för problematik i dagens skolpolitik? Detta är några av de frågor som tas upp i dokumentärerna. Syftet med projektet är att söka svar på hur upplevelsen av lärarnas situation skiljer sig om interaktiv dokumentär ställs mot linjär dokumentär. Verklighetsåtergivning blir ett centralt begrepp, hur kan jag som filmare återge och förmedla någons verklighet? För att förstå nya mediers möjligheter blickar uppsatsen både framåt och bakåt på den utveckling som lett fram till dagens tekniska framsteg. Projektet tar avstamp i Bill Nichols teorier om den skapande processen inom dokumentärgenren. Mark Cousins och Kevin Macdonald ger viktiga insikter i hur dokumentärfilmen har utvecklats och vilken traditon den kommer ifrån. Metoden jag använt för att skapa den interaktiva dokumentären bygger på Sandra Gaudenzis teorier om ”The hitchhiking mode”. Analysen av materialet genomförs genom kvalitativa intervjuer med 10 respondenter. Projektet visar att det finns skillnader i verklighetsåtergivningen mellan interaktiv och linjär dokumentär. I den interaktiva dokumentären får betraktaren överta vissa roller från filmmakaren och detta påverkar både uppfattning av och innehållet i dokumentären.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ger barn möjlighet till delaktighet och inflytande i samband med högläsning. För att genomföra undersökningen valdes metoden VSR (video self-reflection) i kombination med semistrukturerad intervju där fem förskollärare från två olika kommuner deltog. Den teoretiska grunden utgjordes av literacy, vilket i denna studie innebär hur högläsning kan främja barns språkliga utveckling. När barnen får möjlighet till delaktighet under lässtunden utvecklar barnen en större förståelse för innehållet i boken där nya ord och begrepp behandlas. I vår studie framkom det att arbetet för barns delaktighet och inflytande i högläsning gör sig synligt genom att förskollärare låter barnen påverka vad och när det ska läsas, samt att förskolläraren är lyhörda för barnens intressen och erfarenheter före, under och efter högläsningen.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken effekt den interaktiva skrivtavlan har på elevattityder. De fyra elevattityderna som identifieras definierades med hjälp av Tapias (1996, 2004) arbete med Attitudes Towards Mathematics Instrument (ATMI), och fokuserar på vad elever tycker och känner om matematik. Litteraturstudien visar att elevernas attityder mot matematiken påverkas av användandet av en interaktiv skrivtavla i matematikundervisningen. Studien visar att två av fyra attityder påverkas positivt av den interaktiva skrivtavlan, en attityd visade otydliga effekter, och en attityd visade på en för liten effekt för att tillåta några slutsatser.

Detta är en studie där lärares beskrivningar kring användandet av den interaktiva skrivtavlan (IST) i matematikundervisningen lyfts fram genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån tidigare forskning skapades tre kategorier som representerar de användningsområden som hittades för den interaktiva skrivtavlan. Dessa tre kategorier användes sedan för att analysera intervjusvaren från informanterna. Kategorierna som togs fram var pedagogik, didaktik och variation. Genom intervjuerna med fyra lärare framkom det att lärarna hade en generellt positiv inställning gentemot IST och att den användes frekvent samt att det fanns många användningsområden för den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen. Slutsatserna blev att IST bidrar till variation i matematikundervisning och kan nå flera olika inlärningsstilar om lektionerna planeras didaktiskt med detta i åtanke. IST blir ett pedagogiskt verktyg eftersom det förtydligar undervisningsinnehållet, bidrar till diskussioner och ett interagerande mellan elever och lärare kring det som visas upp på tavlan. Lärarna kunde även få utökad utbildning kring användandet av IST för att kunna utveckla de potentiella användningsområdena inom matematik som ännu inte används på grund av bristfällig utbildning.

Digitaliseringen av skolan har ökat användningen av digitalt material i undervisningssituationer. Vi ser nu en växande marknad och utbud av nya heltäckande digitala läromedel, som har andra möjligheter att integrera multimodala och interaktiva aspekter än traditionella trycka läroböcker. Detta ger lärarna nya pedagogiska verktyg och eleverna nya möjligheter till inlärning. De nya läromedlen och deras användning behöver dock grundas i forskningsbelagda metoder. Denna studies syfte är att öka kunskaperna om digitala läromedels interaktivitet och multimodalitet samt synliggöra om läromedlen använder den potential som finns tillgänglig för dem med teknikens möjligheter. Detta genomförs med en kvalitativ komparativ analys av två digitala läromedel i religionskunskap för högstadiet. Resultatet av studien visar att det i de digitala läromedlen finns få interaktiva och multimodala aspekter implementerade. Studien konstaterar att det däremot finns ett flertal olika funktioner med tillhörande alternativ som kan anpassa texten och talsyntesen i läromedlen. Angående interaktiva aspekter med spelmoment, såsom frågesport, finns det självrättande instuderingsfrågor. Utöver dessa fanns ytterst få interaktiva spel, kartor, 3D bilder m.m. Slutligen ur ett multimodalt perspektiv med avgränsningen film, ljud och animationer påträffades det få filmer och animationer sett till läromedlen omfattning. Ljud fanns dock i form av en talsyntes i alla delar av läromedlen. Resultaten visar att de digitala läromedlen som har möjligheten att implementera en mängd olika multimodala och interaktiva aspekter i sina läromedel inte gör det utan förlitar sig främst på interaktiva anpassningar av texten. Vilket ur ett socialsemiotiskt perspektiv påverkar läromedlen negativt genom att inte möjliggöra fler vägar till meningsskapande genom multimodala och interaktiva metoder.

Projektarbetet har utförts i samarbete med Brokk AB i syfte att studera hur illustration kan anpassas för presentation på små och stora digitala ytor. Gränssnitt och navigation har studerats för att finna insikt i hur utformning av grafiska element skapar ett ramverk för presentation av illustration samt hur samspelet däremellan påverkar användbarheten. Resultat visar att anpassning för digitala medier till stor del beror på informationens komplexitet, men även på digitala mediers fysiska förutsättningar. Slutsatsen är att samspelet mellan illustration och gränssnitt måste fungera enhetligt för att kommunicera information effektivt. / This project is a collaboration with Brokk AB to study how illustration can be adapted for presentation on small and large digital surfaces. User interface and navigation have been studied to find how graphic elements create a framework for presenting illustration and to find how interplay affects usability. The result shows that adaptation to digital mediums mostly depends on the complexity of the information, but also on physical presuppositions. The conclusion is that interplay between illustration and interface must work unanimously to communicate information effectively.

<p>Sedan slutet på 1990-talet brukar begreppet 24-timmarsmyndigheten användas för att beteckna visionen och arbetet kring att modernisera den svenska förvaltningen. Mycket handlar om att införa elektroniska tjänster i syfte att möta medborgarnas krav och förväntningar på samhällsservice. I mötet mellan visioner och operativt arbete formas lösningar som syftar till att underlätta både samspelet med medborgarna och förvaltningens interna arbete. I den här studien ligger fokus på en e-tjänst som på den offentliga sektorns webbplatser ofta kallas för medborgarassistent. Det är en form av informationssystem som börjar synas på kommuners och myndigheters webbplatser för att i 24-timmarsvisionens anda hjälpa medborgare att hitta information och få svar på sina frågor.</p><p>Genom en instrumentell fallstudie kring utveckling och mplementering av en medborgarassistent på Enköpings kommuns webbplats belyser studien hur den svenska förvaltningens gemensamma visioner om 24-timmarsmyndigheten slår igenom i kommunens strategiska och operativa informationsarbete. I studien ställs frågor om vilka behov som ligger till grund för kommunens satsning och hur man resonerar kring tekniska möjligheter samt de visioner och förväntningar man har på medborgarassistenten.</p><p>I resultatet framstår medborgarassistenten som en del av en begynnande kanalstrategi där Internet är tänkt att bli den ominerande kanalen för kommunens informationsarbete. Medborgarassistenten ska kunna bemöta många av medborgarnas enkla och vanligt förekommande frågor och därmed ge kommunens medarbetare mer tid till kvalificerade frågor och handläggning. Även om kommunens visioner och strategier i stora drag överensstämmer med 24-timmarsmyndigheten finns ett glapp till det operativa arbetet med medborgarassistenten. Det visar sig i assistentens förmågor och organisationens anpassning till nya inslag i informationsarbetet. Studien visar på möjligheter att minska glappet och dess konsekvenser genom att grunda utvecklingsprocessen i tydliga behovsunderlag och målbilder som underlättar identifiering och prioritering av kritiska punkter hos medborgarassistenten.</p> / <p>In the late 1990s the Swedish government launched their ideas on strategic use of information and communication technology (ICT) to improve public administration. The ideas have come to revolve around the ability to meet the changing needs and demands of citizens by using electronic web based services.</p><p>In this context there is a growing interest in interactive web assistants, or FAQ robots among Swedish municipalities. The focal point of this instrumental case study is the introduction and use of an interactive web assistant that has been developed in order to improve the web services provided by the Swedish municipal government of Enköping. The purpose of this study is to gain knowledge of what kind of arguments and thoughts that took place, and issues that were involved in the developing process and preparation of the web assistant. This knowledge may be of interest in similar situations when developing public web based information systems.</p><p>The study portrays how the web assistant in Enköping has evolved from discussions about access to municipal information to become a part of a strategy to use the Internet as the main channel for municipal information and communication. The purpose of launching the assistant, as mentioned by interviewees in Enköping, was to guide citizens with common and frequently asked questions to information on the municipal website in order to answer their questions. This, when common questions are being solved with the use of web based information, is expected to free resources so more complex questions and cases can be handled effectively by the municipal staff. The visions and strategies underpinning the Enköping assistant are similar to national ideas of focusing on citizens’ needs and demands on access to public information. But the study also pin points a gap between the strategies and procedures in the development of the assistant. The study concludes that extended preparatory work may reduce the gap and allow the municipal government to identify reasonable goals and defining citizens’ needs in order to develop an assistant to meet the specific demands of their particular citizens.</p>

Syftet med studien är att belysa hur förskolebarn samarbetar, interagerar och kommunicerar när de arbetar med den interaktiva tavlan på förskolan. Vidare sätts detta i relation till tidigare studier gjorda kring barns samarbete vid vanliga datorer.Studiens frågeställningar:- Hur ser samarbetet vid den interaktiva tavlan ut på förskolan?- På vilka sätt interagerar barnen med varandra när de arbetar med den interaktiva tavlan?- Vilka intentioner har pedagogerna med arbetet vid den interaktiva tavlan?- Hur ser pedagogernas roll ut i praktiken?I studien använde jag mig av kvalitativa, ostrukturerade observationer där jag själv inte var delaktig i det som hände. Det föll sig naturligt att jag valde kvalitativa observationer då mina frågeställningar syftar till att få en djupare förståelse kring hur barns samarbete, interaktion och kommunikation kan te sig vid arbete med IKT. Vidare genomförde jag även en kvalitativ intervju med en av de förskollärare som arbetar på den aktuella avdelningen för att få med pedagogernas tankar.Den interaktiva tavlan kan endast styras av en person åt gången, den som har pennan i sin hand. Dock uppstår det samarbete mellan barnen ändå i och med att barnen hjälper varandra och ger tips och råd hur man ska komma vidare. I vissa fall tar det barn som har ägarpositionen åt sig av dessa råd och gör som kompisarna vill, ibland bestämmer ägaren själv hur den ska gå vidare. Pedagogernas intentioner och deras roll i verkligheten stämmer inte överens. Pedagogerna saknar både tid och teknisk utbildning för att kunna genomföra det de skulle vilja göra med tavlan. Pedagogernas roll vid tillfällen av fri lek blir att styra över vem som står på tur för att använda tavlan och även att hjälpa barnen med tekniken.