Under höstterminen 2023 genomförde vi en studie med elever i årskurs 1, med syftet att undersöka om högläsning av engelska bilderböcker kan bidra till utökning av elevers ordförråd i årskurserna F-3. Studiens mål var även att kartlägga elevernas reaktioner på högläsningen samt deras vana vid att lyssna till högläsning av engelsk barnlitteratur. Genom att analysera hur högläsningen påverkade elevernas ordförråd, strävade studien också efter att öka förståelsen för elevers språkutveckling. De datainsamlingsmetoder som användes i studien var enkla observationer och experiment med högläsning av en engelskspråkig bilderbok. Dessutom genomfördes individuella ordtester före och efter högläsningen för att mäta förändringar i elevernas ordförråd. Resultaten av studien antyder att högläsning av engelsk barnlitteratur positivt påverkar och utökar elevers ordförråd. Dessa resultat bekräftar tidigare forskning inom området barnlitteratur, högläsning och språklärande och ger stöd för att inkludera högläsning av engelsk barnlitteratur som en del av engelskundervisningen, särskilt i de tidiga skolåren.

Målet med den här artikeln har varit att få en bättre förståelse över hur man kan gestaltaobehag inom interaktiva medier, men även hur denna kunskap ska komma att kunnaappliceras för att gestalta andra känslor på ett så objektivt sätt som möjligt.Förundersökningen för att kunna genomföra det övergripande syftet bestod mestadels av attläsa på om det mänskliga sinnet och hur det agerar då vi känner olika känslor.Denna kunskapska sedan appliceras i en gestaltning som är ämnad åt att förstärka vår hypotes kring hur manska gå tillväga vid gestaltningen av olika känslor. Ett annat viktig förundersökningsmomenthar varit kring hur den mänskliga hjärnan uppfattar rädsla då vi tror att det är svårt att gestaltaobehag utan att komma väldigt nära rädsla. Gestaltningens mål var att få användare att kännaett obehag som aldrig övergår till rädsla, men det innebär även att spannet där alla användareska placeras blir mycket smalt. Detta är något som vi starkt tvivlade på att vi skulle kommaatt lyckas med till hundra procent, men det var inte oväntat att vi lyckades komma nära.Själva gestaltningen tog formen av ett spel gjort i Unreal Engine, en spelmotor utvecklad avEpic Games och sedan publicerad i deras applikation. Vi valde denna spelmotor som detmedium vi ville gestalta obehag inom då vi ansåg att ljussättningen som spelmotorn erbjudervar mer estetiskt tilltalande än andra spelmotorer som vi hade tillgängliga för oss. Då visaknade tidigare erfarenhet med att jobba i denna spelmotor fanns det en förväntatinlärningsperiod innan gestaltningsarbetet kunde påbörjas, men det var tid som skulle hjälpaprojektets slutgiltiga kvalitet och därav nödvändig. Spelet blev en “walking simulator” ivilken man spelar som en odefinerad protagonist som ska ta sig genom ett hotell och dessolika rum. De olika rummen gestaltade olika fobier då vi ansåg att fobier kan vara en starktobehaglig upplevelse även för de som inte själva lider av de fobierna som har gestaltats. Detvå fobierna som vi hann gestalta för detta projekt var klaustrofobi och agorafobi, det villsäga rädslan för trånga respektive öppna utrymmen.Efter att gestaltningen nått en punkt vid vilken den var redo att presenteras inför folk såpublicerades den på internet tillsammans med ett formulär som en bads fylla i efter att speletvar avklarat. Svaren från det här formuläret hjälpte sedan vidare utformning av spelet, samtundersökningen som gjorts med spelet som underlag. Ett par veckor efter att speletpublicerats så började mängden svar från formuläret avta och vi gick då över till att hållaintervjuer i vilka en person började med att spela igenom spelet och därav svara på frågorfrån oss. Dessa intervjuer ansåg vi var mer givande för undersökningen då de gav en störreinsikt till hur folk upplevde spelet, förbättringar som kunde göras till det, samt deras tankarkring känslan obehag och hur man kan gå tillväga för att förmedla det i interaktiv media.

Sedan slutet på 1990-talet brukar begreppet 24-timmarsmyndigheten användas för att beteckna visionen och arbetet kring att modernisera den svenska förvaltningen. Mycket handlar om att införa elektroniska tjänster i syfte att möta medborgarnas krav och förväntningar på samhällsservice. I mötet mellan visioner och operativt arbete formas lösningar som syftar till att underlätta både samspelet med medborgarna och förvaltningens interna arbete. I den här studien ligger fokus på en e-tjänst som på den offentliga sektorns webbplatser ofta kallas för medborgarassistent. Det är en form av informationssystem som börjar synas på kommuners och myndigheters webbplatser för att i 24-timmarsvisionens anda hjälpa medborgare att hitta information och få svar på sina frågor. Genom en instrumentell fallstudie kring utveckling och mplementering av en medborgarassistent på Enköpings kommuns webbplats belyser studien hur den svenska förvaltningens gemensamma visioner om 24-timmarsmyndigheten slår igenom i kommunens strategiska och operativa informationsarbete. I studien ställs frågor om vilka behov som ligger till grund för kommunens satsning och hur man resonerar kring tekniska möjligheter samt de visioner och förväntningar man har på medborgarassistenten. I resultatet framstår medborgarassistenten som en del av en begynnande kanalstrategi där Internet är tänkt att bli den ominerande kanalen för kommunens informationsarbete. Medborgarassistenten ska kunna bemöta många av medborgarnas enkla och vanligt förekommande frågor och därmed ge kommunens medarbetare mer tid till kvalificerade frågor och handläggning. Även om kommunens visioner och strategier i stora drag överensstämmer med 24-timmarsmyndigheten finns ett glapp till det operativa arbetet med medborgarassistenten. Det visar sig i assistentens förmågor och organisationens anpassning till nya inslag i informationsarbetet. Studien visar på möjligheter att minska glappet och dess konsekvenser genom att grunda utvecklingsprocessen i tydliga behovsunderlag och målbilder som underlättar identifiering och prioritering av kritiska punkter hos medborgarassistenten. / In the late 1990s the Swedish government launched their ideas on strategic use of information and communication technology (ICT) to improve public administration. The ideas have come to revolve around the ability to meet the changing needs and demands of citizens by using electronic web based services. In this context there is a growing interest in interactive web assistants, or FAQ robots among Swedish municipalities. The focal point of this instrumental case study is the introduction and use of an interactive web assistant that has been developed in order to improve the web services provided by the Swedish municipal government of Enköping. The purpose of this study is to gain knowledge of what kind of arguments and thoughts that took place, and issues that were involved in the developing process and preparation of the web assistant. This knowledge may be of interest in similar situations when developing public web based information systems. The study portrays how the web assistant in Enköping has evolved from discussions about access to municipal information to become a part of a strategy to use the Internet as the main channel for municipal information and communication. The purpose of launching the assistant, as mentioned by interviewees in Enköping, was to guide citizens with common and frequently asked questions to information on the municipal website in order to answer their questions. This, when common questions are being solved with the use of web based information, is expected to free resources so more complex questions and cases can be handled effectively by the municipal staff. The visions and strategies underpinning the Enköping assistant are similar to national ideas of focusing on citizens’ needs and demands on access to public information. But the study also pin points a gap between the strategies and procedures in the development of the assistant. The study concludes that extended preparatory work may reduce the gap and allow the municipal government to identify reasonable goals and defining citizens’ needs in order to develop an assistant to meet the specific demands of their particular citizens.

Uppsatsens syfte är att utreda huruvida ett visst mått av interaktivitet är möjlig inom ramen för en films berättarstruktur. Med andra ord söker den visa om en tittare kan vara delaktig i filmens handlingsförlopp genom att aktivt påverka det. För uppsatsens syfte används filmen Lola Rennt (Spring Lola, Tom Tykwer, 1998) som en teoretisk försökskanin. Genom analys av filmens berättarstruktur och diverse tidigare forskning, fallstudium inom interaktiv film, samt relevanta bitar ur de Narratologiska (berättarforskning) och Ludologiska (spelforskning) skolorna ämnas det finna svar på hur ett interaktivt filmnarrativ kan se ut, samt hur det skulle påverka tittarens relation gentemot filmens karaktärer och handling.

Beslutsunderlag för nya resecentrum Norrköping i samband med den nya järnvägen Ostlänken. Detta arbete utgör en del av det beslutsunderlag som Norrköpings kommun tagit fram i samband med det nya resecentrumet. Rapporten avhandlar uppbyggandet av en 3d-modell av resecentrumet i 3ds-max samt enkel visualisering i Lumion 3D. Arbetet avhandlar också användandet av interaktiv visualisering som en del av tidig planeringsprocess. Interaktiv visualisering innebär att modeller byggs upp på plats istället för att bollas mellan parter Användandet av interaktiv visualisering har positiva effekter på bland annat samarbete, interaktion mellan beställare och konsulter samt för inlevelsen i hur olika designer påverkar rummet. Det sparar även tid genom att beslut om ett förslag kan tas snabbare än om man skulle bolla förslag mellan parter. Den lindrar också inlåsningseffekter, att man fastnar i en design. Tidiga modeller gör det också lättare för konsulter att tolka olika förslag och som ett komplement till traditionella 2d-ritningar.

Syftet med denna studie är att undersöka samt redogöra för vilka möjligheter några lärare i årskurserna 1–3 har att bedriva undervisning med informations- och kommunikationsteknik som verktyg, vad användandet av IKT kan tillföra och vilka svårigheter det kan skapa i deras undervisning. Vi har utfört en kvalitativ studie med skriftliga och muntliga intervjuer. Vårt resultat visar att alla lärare har tillgång till digitala verktyg och ser det som ett naturligt arbetssätt, oberoende av vilken utbildning de har inom området. Det finns en stor variation i mängden digitala verktyg som finns tillgång till och hur eleverna får arbeta med dem. Lärarna anser att IKT i undervisningen ger möjlighet för lärarna att bredda utbudet och variera val av arbetssätt, men det är när IKT inte fungerar som svårigheter uppstår.

Ämnet motivation är ett omdiskuterat och intressant ämne med tanke på att det finns många olika motivationsmodeller och teorier. Arbetsmotivation anses centralt för att förstå individuellt samt organisatoriskt beteende och på så vis viktigt för ett företags verksamhet. Studiens syfte är att undersöka motivation hos privatrådgivare i bankbranschen genom inreyttre- och interaktiva motivationsteorier. Studien syftar även till att undersöka om de finns en målkonflikt mellan de olika teorierna av motivation. Empirin har i huvudsak samlats in genom en kvalitativ forskningsmetod, med fem stycken intervjuer som alla har ägt rum på Nordeas kontor i Solna. Det har också utförts en kompletterande kvantitativ forskningsmetod för att förbättra tolkningen av resultatet. Den teoretiska referensramen innehåller Herzbergs tvåfaktorteori med hygien- och motivationsfaktorer, Self Determination Theory (SDT), de inre- yttre och interaktiva motivationsteorierna, en tidigare studie om arbetsmotivation inom bankbranschen samt en sammankoppling mellan de olika teorierna. Studiens resultat visar att den inre motivationsteorin är den mest centrala. Om den anställda inte upplever sig utföra ett meningsfullt arbete så spelar de övriga motivationsfaktorerna mindre eller ingen roll. Gällande målkonflikter visar studien att det inte finns någon målkonflikt mellan den inre- och interaktiva motivationen eller mellan den yttre- och interaktiva motivationen. I motsats till tidigare forskning visar studiens resultat att den yttre motivationen kan påverka den inre motivationen på ett positivt sätt.

Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hur lärare kan arbeta med högläsning samt hur det kan påverkaelevernas lärande. Arbetet startade med en sökningsprocess där specifika sökord valdes ut för att hitta relevanta artiklar som en hjälp till att besvara uppsatsens syfte. Även avgränsningar användes för att antalet artiklar som skulle granskas blev hanterbart. Resultatet visade att lärarens planering är en viktig grund för en framgångsrik högläsning. Den interaktiva högläsningen var den som gav flest positiva resultat av de olika arbetssätten och var mest framstående i de studier vi tagit del av. Modellering och repetition av texter var andra gynnsamma arbetssätt inom arbetet med högläsning. Elevernas ordkunskap var det som visades utvecklas mest med hjälp av arbete med högläsning.Det visade sig även att elevernautveckladesin läs-och hörförståelse samt sin muntliga förmåga. Diskussioner i samband med högläsningen bidrog till ett tryggare klassrumsklimat där tankar och känslor delades.Vissa forskare kunde även se ett ökat engagemang hos eleverna,bland annat när defickvaramer involverade i högläsningen.Vår slutsats är att högläsning kan vara ett effektfullt pedagogiskt verktyg. Dock bör de olika arbetssättenkombineras föratt få en ultimatoch varierandeundervisning som är anpassad för atttillgodose alla elevers skilda behov.

This master thesis deals with events, dynamics and problems of mediated information seeking within the context of a new information service called "Book a librarian". The study, based on a survey and interviews both in academic and public libraries and participant observations in academic libraries, has its theoretical base in the cognitive theory of information retrieval interaction. The cognitive view is used to throw light upon the need of an ongoing dialogue during the session in order to detect the information needs of the user and to conduct a successful retrieval of information. The communicative interaction is seen as threepart interaction between the intermediary, the user and the information system, where the current cognitive states of all three participants are involved. The study shows that the cognitive obstacles for a successful mediation and information retrieval are mostly connected to participants current knowledge of the subject and of the retrieval techniques. Obstacles are also shown in the participants differing expectations concerning the retrieval event itself or in communicating the information need. The study shows that the cognitive state of the user and intermediary goes through changes as they both, through interaction, learn more about the subject of investigation and about the new ways of conducting the search. / Uppsatsnivå: D

BakgrundI vårt nutida samhälle använder vi digitala verktyg inom många områden, både privat, iarbetslivet och i utbildningssammanhang. Digitala verktyg har skapat många nyamöjligheter i förskolan och skolan men det har dock inte varit enkelt att finna en balans mellan det gamla och det nya. Digitala verktyg så som den interaktiva tavlan skall fungera som ett hjälpmedel tillsammans med övriga verktyg.SyfteSyftet med min studie är att undersöka hur pedagogerna i en förskola upplever att införandet av den interaktiva tavlan har förändrat deras verksamhet.ForskningsfrågorHur menar pedagogerna att den interaktiva tavlan påverkar deras planering av denpedagogiska verksamheten? Vilka effekter menar pedagogerna att den interaktiva tavlan får på arbetssättet tillsammans med barnen? Hur upplever pedagogerna att den interaktivatavlan påverkar barns lärande? Vilka möjligheter och/eller hinder anser pedagogerna kan uppstå vid användandet av den interaktiva tavlan?MetodJag har genomfört en kvalitativ studie med intervju som huvudsaklig metod.ResultatI mitt resultat kan jag urskilja att pedagogernas kunskap och kompetens är av stor vikt i användandet av den interaktiva tavlan i barngruppen. Jag har också uppmärksammat pedagogernas glädje, lust och engagemang samt en vilja att lära. Pedagogerna såg många möjligheter med att använda den interaktiva tavlan som ett verktyg i vardagen. Tillgängligheten har en påverkan i hur den interaktiva tavlan används i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen